Samsyn - Användarbidrag [sv]

Användare:Charlotte Rossland (SU)

2020-06-08T13:12:15Z

Charlotte Rossland (SU):

Jag hade äran att få vara projektledare för Samsyn-projektet fram till juni 2020! Nu har Petra Norling tagit över och Mats Danielson är styrgruppsordförande (båda vid Stockholms universitet).

[[Användare:Charlotte Rossland (SU)/Kategoriträd|Kategoriträdssidan]]
[[Kategori:Samsyns projektledning (AP1)‎]]

Användare:Charlotte Rossland (SU)

2020-06-08T13:11:43Z

Charlotte Rossland (SU): Slutat

Jag hade äran att få vara projektledare för Samsyn-projektet fram till juni 2020! Nu har Petra Norling tagit över och Mats Danielson är styrgruppsordförande (båda vid Stockholms universitet).

[https://www.su.se/profiles/cross-1.185673 Mina kontaktuppgifter]

[[Användare:Charlotte Rossland (SU)/Kategoriträd|Kategoriträdssidan]]
[[Kategori:Samsyns projektledning (AP1)‎]]

Personrörlighet

2020-05-28T06:04:11Z

Charlotte Rossland (SU):

'''Personrörlighet''' innebär i samverkanssammanhang att en person under delar av sin arbetstid eller under en period på heltid rör sig mellan akademi och extern verksamhet som inte är andra lärosäten, såsom privat sektor, offentlig sektor eller idéburen sektor.

==Tillämpning==
Personrörlighet mellan akademi och annan verksamhet sker på många olika sätt idag och med varierande frekvens och systematik hos olika lärosäten. Program för personrörlighet till extern part finns hos några av de större forskningsfinansiärerna. De allra flesta universitet använder sig av möjligheten att adjungera personer till sin verksamhet. Personrörlighet anses öka [[Mottagarkompetens|mottagarkompetensen]] och underlätta samverkan. Enskilda individer utgör ofta den nödvändiga bryggan mellan olika organisationer för att initiera ett samarbete och därför är det av intresse för både akademi och samverkanspart att hitta lösningar som underlättar och stimulerar individer att röra sig mellan organisationerna.

===Personrörlighet inom forskning===
En typ av personrörlighet handlar om personer som rör sig mellan akademin och extern verksamhet i relation till forskning. Personrörlighet inom forskning kan innebära att en person anställd vid lärosätet fysiskt befinner sig och är delaktig i verksamheten hos den externa parten, alternativt att en person anställd vid extern part är verksam inom akademin. Benämningen på dessa typer av anställningar kan vara adjungerad professor eller [[adjungerad doktorand]]. I organisationer utanför akademin kan de kallas expert, projektledare, forskare med flera benämningar.

===Personrörlighet inom undervisning===
I relation till undervisning kan personer utanför akademin delta i undervisning i olika former. Benämningen på dessa typer av anställningar kan vara adjungerad professor, [[adjungerad lektor]], [[adjungerad adjunkt]] eller [[gästföreläsare]].

===Andra former för personrörlighet inom akademin===
En annan form för personrörlighet inom forskning rör externa representanter i styrelser och nämnder inom akademin, liksom i centrumbildningar, forskarskolor och ledningen för enskilda forskningsprojekt. Det kan handla om representanter för näringsliv, offentlig sektor eller idéburen sektor.

Personer som rör sig mellan akademin och andra sektorer kallas även i vissa sammanhang [[gränsgångare]], vilket kan innebära speciellt inrättade tjänster med delad finansiering eller att anställd arbetar deltid i akademin och för en extern aktör.<ref>[http://isumalmo.se/2016/04/nya-gransgangare-pa-isu/ ISU Malmö, "Nya gränsgångare på ISU"], hämtat 2019-01-23</ref><ref>[http://news.cision.com/se/kk-stiftelsen/r/gransgangare-mellan-naringsliv-och-hogskola,c239828 KK-stiftlesen, "Gränsgångare mellan närlingsliv och högskola",] hämtat 2019-01-23</ref>

===Att mäta personrörlighet===
I en jämförelse gjord 2015 mellan Kungliga tekniska högskolan, Stockholms universitet, Statens lantbruksuniversitet och Umeå universitet, visade det sig att 20,7% av professorerna vid KTH var adjungerade, i jämförelse med mellan 1,4-5,0% för övriga. Av lektorerna var 9,2% adjungerade, jämfört med 1,6-2,9% för övriga. Bland doktoranderna var fördelningen jämnare hos de undersökta lärosätena, med Stockholms universitet som har radikalt färre adjungerade doktorander. Siffrorna illustrerar en stark skillnad i användningen av adjungerade tjänster som idag finns mellan olika lärosäten.<ref>Elmroth, B et al (2015) ''[https://www.kth.se/polopoly_fs/1.603941!/KLOSS_fullstandig_projektrapport_1C.pdf Villkor och former för personrörlighet mellan akademi och omvärld. Projektraport, delrapport 1c inom KLOSS]''</ref>

==Motsvarighet i engelskan==
Intersectoral mobility<ref>Science Europe (2017) [https://www.scienceeurope.org/our-resources/intersectoral-mobility-schemes-in-science-europe-member-organisations/ Intersectoral Mobility Schemes in Science Europe Member Organisations]</ref>

==Referenser==
<references />

Bienenstock, A. et al. (2014) [https://www.sns.se/wp-content/uploads/2016/08/utbildning_forskning_samverkan_web.pdf ''Utbildning, forskning, samverkan : vad kan svenska universitet lära av Stanford och Berkeley?'']

Vandevelde, K. (2014), [https://cdn1.euraxess.org/sites/default/files/policy_library/report-intersectoral-mobility.pdf ''Intersectoral Mobility'']

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Huvudsida

2020-04-22T13:36:27Z

Charlotte Rossland (SU): Liten textrev.

__NOTOC__
{| style="font-size:110%;" cellpadding="20"
|+
! colspan="4" |<span style="font-size:300%;">Samsynwiki – om aktuella och väsentliga samverkansbegrepp</span>
|-
| colspan="3" bgcolor="#e9f5f8" |
===Samverkan, social innovation och nyttiggörande – vad är det? Samsynwiki reder ut begreppen!===
I den här wikin samlas de väsentligaste begreppen om högskolors och universitets samverkan. Den vänder sig till alla involverade, både vid lärosäten och alla andra samverkansparter.

Begreppen presenteras med översiktliga definitioner och exempel för djupare förståelse. Syftet är att inspirera och bidra till en ökad gemensam förståelse och insikt om vad samverkan med universitets och högskolors är och kan vara.
| rowspan="3" |[[Fil:Samsyn_begreppsmoln.jpg|ramlös]]<p style="font-size:150%;color:#339966;font-weight:bold;">Grundläggande samverkansbegrepp</p>
<categorytree mode="pages" depth="3">Grundläggande begrepp</categorytree>
|-
| colspan="3" |
===Alla kan ta del av och bidra till Samsynwikins kunskapsbank===
Samsynwikin är helt öppen och fullt tillgänglig för alla att läsa och använda. Alla som önskar kan också bidra. Förutom att lämna respons per e-post kan till exempel du som extern samverkanspart eller lärosätesrepresentant [[Special:Skapa konto|skapa ett konto]]. Då kan du enkelt lägga till ny information, eller modifiera och bygga vidare på det som andra har skrivit, direkt i wikin.

Samsynwikins livsnerv är att ta vara på kunskap och olika parters åsikter! Så skaffa gärna ett användarkonto eller skriv till samsyn{{@}}su.se
|-
| colspan="3" bgcolor="#e9f5f8" |
===Om Samsynprojektet och Samsynwikins upplägg===
Samsynwiki byggs upp av ett nationellt [https://www.vinnova.se/ Vinnova-finansierat] projekt. Vi är sex lärosäten och [https://wikimedia.se Wikimedia Sverige] som tillsammans driver projektet 2018–2020. Du kan läsa mer om projektet under [[Samsyn:Om]]. Där beskrivs också de premisser vi satt upp för Samsynwikins innehåll. I stora drag:

*Samsynwiki samlar de mer väsentliga och aktuella begreppen som berör universitets och högskolors samverkan med övriga samhället.
*Artiklarna ska vara översiktliga och lättfattliga. Inledningsvis ges en kort och koncis definition av begreppet. Därefter kommer en lite mer utförlig beskrivning av hur det används idag, som kompletteras med konkreta exempel. (Det senare är något vi bland annat gärna tar emot fler bidrag till.) Allt skrivet beläggs med källhänvisningar. Avslutningsvis anges ordets engelska motsvarighet.
*I menyn till vänster kommer du via Begrepp till en [[:kategori:Begrepp|översikt av alla inskrivna ord]]. Därifrån kan du gå vidare till artiklarna, eller via sökrutan uppe till höger. Det finns ett hundratal ord att förkovra sig i. Nedan finns också några kategorier att sondera. Fler kommer framöver.
|- style="vertical-align:top;"
|<p style="font-size:170%;color:#339966;font-weight:bold;">Innovationsbegrepp</p><categorytree mode="pages" depth="3">Innovationsbegrepp</categorytree>
|<p style="font-size:170%;color:#0063BF;font-weight:bold;">Forskningssamverkan‎</p><categorytree mode="pages" depth="3">Forskningssamverkan‎ </categorytree>
|<p style="font-size:170%;color:#990000;font-weight:bold;">Grundläggande samverkansbegrepp</p><categorytree mode="pages" depth="3">Grundläggande samverkansbegrepp‎</categorytree>
|<p style="font-size:170%;color:black;font-weight:bold;">Utbildningssamverkan‎</p><categorytree mode="pages" depth="3">Utbildningssamverkan‎</categorytree>
|}<br />

Huvudsida

2020-04-22T13:27:42Z

Charlotte Rossland (SU): Rubriken

__NOTOC__
{| style="font-size:110%;" cellpadding="20"
|+
! colspan="4" |<span style="font-size:300%;">Samsynwiki – om aktuella och väsentliga samverkansbegrepp</span>
|-
| colspan="3" bgcolor="#e9f5f8" |
===Samverkan, social innovation och nyttiggörande – vad är det? Samsynwiki reder ut begreppen!===
I den här wikin samlas de väsentligaste begreppen om högskolors och universitets samverkan. Den vänder sig till alla involverade, både vid lärosäten och alla deras möjliga samverkansparter.

Begreppen presenteras med översiktliga definitioner och exempel för djupare förståelse. Syftet är att inspirera och bidra till en ökad gemensam förståelse och insikt om vad universitets och högskolors samverkan är och kan vara.
| rowspan="3" |[[Fil:Samsyn_begreppsmoln.jpg|ramlös]]<p style="font-size:150%;color:#339966;font-weight:bold;">Grundläggande begrepp</p>
<categorytree mode="pages" depth="3">Grundläggande begrepp</categorytree>
|-
| colspan="3" |
===Alla kan ta del av och bidra till Samsynwikins kunskapsbank===
Samsynwikin är helt öppen och fullt tillgänglig för alla att läsa och använda. Alla som önskar kan också bidra. Förutom att lämna respons per e-post kan till exempel du som extern samverkanspart eller lärosätesrepresentant [[Special:Skapa konto|skapa ett konto]]. Då kan du enkelt lägga till ny information, eller modifiera och bygga vidare på det som andra har skrivit, direkt i wikin.

Samsynwikins livsnerv är att ta vara på kunskap och olika parters åsikter! Har du tankar eller vill kommentera något särskilt begrepp, så skaffa gärna ett användarkonto eller skriv till samsyn{{@}}su.se
|-
| colspan="3" bgcolor="#e9f5f8" |
===Om Samsynprojektet och Samsynwikins upplägg===
Samsynwiki byggs upp av ett nationellt [https://www.vinnova.se/ Vinnova-finansierat] projekt. Vi är sex lärosäten och [https://wikimedia.se Wikimedia Sverige] som tillsammans driver projektet 2018–2020. Du kan läsa mer om projektet under [[Samsyn:Om]].

Där beskrivs också de premisser vi satt upp för Samsynwikins innehåll. I stora drag:

*Samsynwiki samlar de mer väsentliga och aktuella begreppen som berör universitets och högskolors samverkan med övriga samhället.
*Artiklarna ska vara översiktliga och lättfattliga. Inledningsvis ges en kort och koncis definition av begreppet. Därefter kommer en lite mer utförlig beskrivning av hur det används idag, som kompletteras med konkreta exempel. (Det senare är något vi bland annat gärna tar emot fler bidrag till.) Allt skrivet beläggs med källhänvisningar. Avslutningsvis anges ordets engelska motsvarighet.
*I menyn till vänster kommer du via Begrepp till en [[:kategori:Begrepp|översikt av alla inskrivna ord]]. Därifrån kan du gå vidare till artiklarna, eller via sökrutan uppe till höger. Det finns ett hundratal ord att förkovra sig i. Nedan finns också några kategorier att sondera. Fler kommer framöver.
|- style="vertical-align:top;"
|<p style="font-size:170%;color:#339966;font-weight:bold;">Innovationsbegrepp</p><categorytree mode="pages" depth="3">Innovationsbegrepp</categorytree>
|<p style="font-size:170%;color:#0063BF;font-weight:bold;">Forskningssamverkan‎</p><categorytree mode="pages" depth="3">Forskningssamverkan‎ </categorytree>
|<p style="font-size:170%;color:#990000;font-weight:bold;">Grundläggande samverkansbegrepp</p><categorytree mode="pages" depth="3">Grundläggande samverkansbegrepp‎</categorytree>
|<p style="font-size:170%;color:black;font-weight:bold;">Utbildningssamverkan‎</p><categorytree mode="pages" depth="3">Utbildningssamverkan‎</categorytree>
|}<br />

Huvudsida

2020-04-22T13:26:05Z

Charlotte Rossland (SU): Justerat texterna något. Tog bort Centrala-begrepp-meningen som behöver hanteras först.

__NOTOC__
{| style="font-size:110%;" cellpadding="20"
|+
! colspan="4" |<span style="font-size:300%;">Samsynwiki – ett verktyg som reder ut samverkansbegrepp</span>
|-
| colspan="3" bgcolor="#e9f5f8" |
===Samverkan, social innovation och nyttiggörande – vad är det? Samsynwiki reder ut begreppen!===
I den här wikin samlas de väsentligaste begreppen om högskolors och universitets samverkan. Den vänder sig till alla involverade, både vid lärosäten och alla deras möjliga samverkansparter.

Begreppen presenteras med översiktliga definitioner och exempel för djupare förståelse. Syftet är att inspirera och bidra till en ökad gemensam förståelse och insikt om vad universitets och högskolors samverkan är och kan vara.
| rowspan="3" |[[Fil:Samsyn_begreppsmoln.jpg|ramlös]]<p style="font-size:150%;color:#339966;font-weight:bold;">Grundläggande begrepp</p>
<categorytree mode="pages" depth="3">Grundläggande begrepp</categorytree>
|-
| colspan="3" |
===Alla kan ta del av och bidra till Samsynwikins kunskapsbank===
Samsynwikin är helt öppen och fullt tillgänglig för alla att läsa och använda. Alla som önskar kan också bidra. Förutom att lämna respons per e-post kan till exempel du som extern samverkanspart eller lärosätesrepresentant [[Special:Skapa konto|skapa ett konto]]. Då kan du enkelt lägga till ny information, eller modifiera och bygga vidare på det som andra har skrivit, direkt i wikin.

Samsynwikins livsnerv är att ta vara på kunskap och olika parters åsikter! Har du tankar eller vill kommentera något särskilt begrepp, så skaffa gärna ett användarkonto eller skriv till samsyn{{@}}su.se
|-
| colspan="3" bgcolor="#e9f5f8" |
===Om Samsynprojektet och Samsynwikins upplägg===
Samsynwiki byggs upp av ett nationellt [https://www.vinnova.se/ Vinnova-finansierat] projekt. Vi är sex lärosäten och [https://wikimedia.se Wikimedia Sverige] som tillsammans driver projektet 2018–2020. Du kan läsa mer om projektet under [[Samsyn:Om]].

Där beskrivs också de premisser vi satt upp för Samsynwikins innehåll. I stora drag:

*Samsynwiki samlar de mer väsentliga och aktuella begreppen som berör universitets och högskolors samverkan med övriga samhället.
*Artiklarna ska vara översiktliga och lättfattliga. Inledningsvis ges en kort och koncis definition av begreppet. Därefter kommer en lite mer utförlig beskrivning av hur det används idag, som kompletteras med konkreta exempel. (Det senare är något vi bland annat gärna tar emot fler bidrag till.) Allt skrivet beläggs med källhänvisningar. Avslutningsvis anges ordets engelska motsvarighet.
*I menyn till vänster kommer du via Begrepp till en [[:kategori:Begrepp|översikt av alla inskrivna ord]]. Därifrån kan du gå vidare till artiklarna, eller via sökrutan uppe till höger. Det finns ett hundratal ord att förkovra sig i. Nedan finns också några kategorier att sondera. Fler kommer framöver.
|- style="vertical-align:top;"
|<p style="font-size:170%;color:#339966;font-weight:bold;">Innovationsbegrepp</p><categorytree mode="pages" depth="3">Innovationsbegrepp</categorytree>
|<p style="font-size:170%;color:#0063BF;font-weight:bold;">Forskningssamverkan‎</p><categorytree mode="pages" depth="3">Forskningssamverkan‎ </categorytree>
|<p style="font-size:170%;color:#990000;font-weight:bold;">Grundläggande samverkansbegrepp</p><categorytree mode="pages" depth="3">Grundläggande samverkansbegrepp‎</categorytree>
|<p style="font-size:170%;color:black;font-weight:bold;">Utbildningssamverkan‎</p><categorytree mode="pages" depth="3">Utbildningssamverkan‎</categorytree>
|}<br />

Tillgängliggöra

2020-04-17T09:46:38Z

Charlotte Rossland (SU):

I samverkanssammanhang används ordet '''tillgängliggöra''' om aktiviteter och åtgärder inom universitet eller i samhället i övrigt, som gör resurser som resultat, metoder eller forskningsbar data åtkomliga för andra att använda eller ta till sig.

==Tillämpningar==
Den allmänna betydelsen av tillgängliggöra kommer från att "göra tillgänglig", det vill säga göra något åtkomligt och därmed möjligt för andra att använda. <ref>{{Webbref|url=https://svenska.se/tre/?sok=tillg%C3%A4nglig&pz=1|titel=Svenska Akademiens Ordböcker|hämtdatum=2018-12-12|utgivare=Svenska Akademien|sid=Tillgänglig och tillgängliggöra}}</ref> Inom universitetsvärlden generellt används begreppet oftast om de formella kraven på transparens och öppen redovisning (som av antagningsprocessen) eller att utbildningar och de mer fysiska lokalerna ska vara tillgängliga, bland annat för studenter med funktionsvariation.<ref>Se generellt i Högskolelagen, Högskoleförordningen och lärosätens hemsidor.</ref>

I samverkanssammanhang handlar det snarare om att göra resurser tillgängliga för andra parter att tillämpa eller använda, och det kan göras från båda hållen. En forskare kan exempelvis göra sina forskningsresultat tillgängliga genom att påvisa möjligheterna för en part utanför akademin, som sedan praktiskt kan tillämpa resultaten i sin verksamhet ([[Nyttiggörande|nyttiggöra]] forskningsresultaten). Den omvända ordningen kan vara att exempelvis en offentlig verksamhet eller ett företag gör data tillgängliga för ett lärosäte att beforska.

Vetenskapsrådet har en tydlig definition av begreppet i en handbok för myndigheter om kvalitet, implementering och nytta av forskning och utveckling (FoU). ”Med begreppen spridning eller tillgängliggörande menas processer för att kommunicera resultat av FoU med målgrupperna för densamma.” De sätter det också i relation till begreppet nyttiggörande, som snarare handlar om ”att kunskaperna på olika sätt tas emot och används av aktörer med områdesansvar/slutanvändare”. De ger också exempel på tillgängliggörande: ”genom vetenskaplig publicering, seminarier, populärvetenskapliga skrifter, rapporter, artiklar i dagspress, information på hemsidor, avtal med repositorier som till exempel DiVA, riktlinjer, mm”.<ref>{{Bokref|efternamn=Vetenskapsrådet|förnamn=|titel=Kvalitet, implementering och nytta. En FoU-handbok för statliga myndigheter.|år=2019|utgivare=Vetenskapsrådet. Publikation i samverkan|url=https://www.vr.se/download/18.12596ec416eba1fc845cc2/1576070500899/Kvalitet-implementering-och-nytta_VR_2019.pdf}}</ref>

Inom innovationsområdet kan exemplet [[Knowledge Transfer Partnership|Knowledge Transfer Partnership-modellen]] visa hur företag och universitet tillgängliggör sina resurser för varandra i ett utbyte.

Universitet och högskolor har i uppdrag att också tillgängliggöra sina kunskaper mer brett. Det görs i många former, till exempel genom [[forskningskommunikation]] som poddar och öppna föreläsningar eller när forskare åberopas som experter i TV-soffor eller i remissförfaranden. En del aktiviteter genomförs i samverkan med andra, som Vetenskapsfestivalen i Stockholm och Hållbarhetsforum på Stockholms universitet.<ref>{{Webbref|url=http://vetenskapsfestivalen.se/om-festivalen/sa-fungerar-festivalen/|titel=Vetenskapsfestivalen i Göteborg|hämtdatum=2019-05-16|utgivare=Vetenskapsfestivalen|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/om-oss/fakta/agenda-2030/h%C3%A5llbarhetsforum/h%C3%A5llbarhetsforum-2019-demokrati-populism-och-h%C3%A5llbar-utveckling-1.404668|titel=Hållbarhetsforum 2019|hämtdatum=2019-05-16|utgivare=Stockholms universitet|sid=}}</ref> {{Åtgärd behövs|Konkreta exempel och hänvisningar behövs.|datum=2019-05-16}}
==Närliggande ord==
Var gränserna går mellan att [[Forskningskommunikation|informera,]] [[Nyttiggörande|nyttiggöra]] och tillgängliggöra är inte helt lätt att sätta.

Ett exempel från det statliga forskningsinstitutet RISE kan vara belysande för skiljelinjerna. De driver från 2018 ett projekt där de ska “ta en ledande roll i tillgängliggörandet av röntgen- och neutrontekniker vid MAX IV och ESS för industri och tillämpad forskning”.<ref name=":0" /> De gör det inte bara genom att ''informera'' om möjligheterna, utan de anställer och utbildar specialister som kan ta sig an de avancerade teknikerna. Dessa kan då ''tillgängliggöra'' MAX IV och ESS:s röntgen- och neutrontekniker för svensk industri. Industrin kan därmed tillämpa tekniken för utveckling av nya avancerade material, med stärkt konkurrenskraft och innovationsförmåga (potentiellt ''nyttiggörande'').<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.ri.se/sv/vad-vi-gor/projekt/rise-satsning-att-tillgangliggora-max-iv-och-ess-industrin|titel=RISE satsning för att tillgängliggöra MAX IV och ESS för industrin|hämtdatum=2019-05-16|utgivare=RISE|sid=}}</ref>

Det finns också en stark koppling mellan tillgängliggöra och ''öppen tillgång'' (eller ''open access,'' som många använder också på svenska'').'' Öppen tillgång är mer entydigt förknippat med att tillgängliggöra vetenskapliga resultat i form av vetenskapliga publikationer.<ref>{{Webbref|url=https://openaccess.blogg.kb.se/openaccess-definition/|titel=Vad är open access|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Kungliga biblioteket|sid=}}</ref>

==Tillgängliggörandets utveckling i EU-direktiv==
Det har också blivit mer och mer vanligt att lyfta vikten av att tillgängliggöra forskningsdata och forskningsresultat. Det går att följa tendenser i EU-kommissionens direktiv.

*2003 kom EU med ''PSI-direktivet'' (Re-Use of Public Sector Information) som syftar till att den offentliga sektorns information och data ska göras mer tillgänglig och kunna bli ''vidareuttnytjad (re-used)''.<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/european-legislation-reuse-public-sector-information|titel=European legislation on the re-use of public sector information|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Comission|sid=}}</ref> Det innebär bland annat att olika aktörer ska kunna använda den offentliga sektorns information för att skapa nya produkter och tjänster (alltså ett mer ekonomiskt perspektiv än ren informationsspridning till medborgare). I Sverige har PSI-direktivet gett upphov till den svenska ''PSI-lagen (Lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen''.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/om-webbplatsen/psi-direktivet/|titel=Psi-direktivet|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Regeringskansliet|sid=}}</ref>

*2012 gick fokus över till ''öppen tillgång (open access)'' med ''the 2012 Recommendation on open access to and preservation of scientific information.'' Nu handlar det snarare om att forskarsamhället ska tillgängliggöra (och bevara) sin egen forskning och sina forskningsresultat. Målsättningen är att ge grogrund till ny och betydelsefull forskning.<ref>{{Webbref|url=http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-12-565_en.htm|titel=Open Acess to Scientific Data 2012-07-17|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Commission|sid=}}</ref>

*Våren 2018 kom ett nästa steg, ett åtgärdspaket och vägledning till medlemsländerna. Där behandlas hur tillgången till såväl den offentliga sektorns som den privata sektorns digitala data kan öka, återanvändas och vidareutnyttjas på ett säkert sätt som kan stimulera bland annat tillväxt och jobbskapande. De lyfter också vikten av incitament för forskare att dela sina data.<ref>{{Webbref|url=http://europa.eu/rapid/press-release_IP-18-3364_sv.htm|titel=Pressmeddelande 2018-04-25: Data inom EU: EU-kommissionen tar krafttag för att öka tillgängligheten och förbättra delningen av hälsodata|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Comission|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/info/news/new-commission-guidance-supports-eu-member-states-transition-open-science-2018-apr-25_en|titel=New Commission guidance supports EU Member States in transition to Open Science|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Commission|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.svensktnaringsliv.se/kommentaren/nya-forslag-om-datadelning-for-att-starka-innovation-och-ai_708775.html|titel=Nya förslag om datadelning för att stärka innovation och AI, 2018-07-27|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Svenskt näringsliv|sid=}}</ref>

==Engelsk motsvarighet==
Det finns flera möjliga synonymer på engelska, som ''make available'' eller ''make'' ''accessible''.

==Referenser==
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]
<references />

Tillgängliggöra

2020-04-17T09:45:35Z

Charlotte Rossland (SU): Liten rev efter diskussion 17/4-20

I samverkanssammanhang används ordet '''tillgängliggöra''' om aktiviteter och åtgärder inom universitet eller i samhället i övrigt, som gör resurser som resultat, metoder eller forskningsbar data åtkomliga för andra att använda eller ta till sig.

==Tillämpningar==
Den allmänna betydelsen av tillgängliggöra kommer från att "göra tillgänglig", det vill säga göra något åtkomligt och därmed möjligt för andra att använda. <ref>{{Webbref|url=https://svenska.se/tre/?sok=tillg%C3%A4nglig&pz=1|titel=Svenska Akademiens Ordböcker|hämtdatum=2018-12-12|utgivare=Svenska Akademien|sid=Tillgänglig och tillgängliggöra}}</ref> Inom universitetsvärlden generellt används begreppet oftast om de formella kraven på transparens och öppen redovisning (som av antagningsprocessen) eller att utbildningar och de mer fysiska lokalerna ska vara tillgängliga, bland annat för studenter med funktionsvariation.<ref>Se generellt i Högskolelagen, Högskoleförordningen och lärosätens hemsidor.</ref>

I samverkanssammanhang handlar det snarare om att göra resurser tillgängliga för andra parter att tillämpa eller använda, och det kan göras från båda hållen. En forskare kan exempelvis göra sina forskningsresultat tillgängliga genom att påvisa möjligheterna för en part utanför akademin, som sedan praktiskt kan tillämpa resultaten i sin verksamhet ([[Nyttiggörande|nyttiggöra]] forskningsresultaten). Den omvända ordningen kan vara att exempelvis en offentlig verksamhet eller ett företag gör data tillgängliga för ett lärosäte att beforska.

Vetenskapsrådet har en tydlig definition av begreppet i en handbok för myndigheter om kvalitet, implementering och nytta av forskning och utveckling (FoU). ”Med begreppen spridning eller tillgängliggörande menas processer för att kommunicera resultat av FoU med målgrupperna för densamma.” De sätter det också i relation till begreppet nyttiggörande, som snarare handlar om ”att kunskaperna på olika sätt tas emot och används av aktörer med områdesansvar/slutanvändare”. De ger också exempel på tillgängliggörande: ”genom vetenskaplig publicering, seminarier, populärvetenskapliga skrifter, rapporter, artiklar i dagspress, information på hemsidor, avtal med repositorier som till exempel DiVA, riktlinjer, mm”.<ref>{{Bokref|efternamn=Vetenskapsrådet|förnamn=|titel=Kvalitet, implementering och nytta. En FoU-handbok för statliga myndigheter.|år=2019|utgivare=Vetenskapsrådet. Publikation i samverkan|url=https://www.vr.se/download/18.12596ec416eba1fc845cc2/1576070500899/Kvalitet-implementering-och-nytta_VR_2019.pdf}}</ref>

Inom utbildningsområdet kan exemplet [[Knowledge Transfer Partnership|Knowledge Transfer Partnership-modellen]] visa hur företag och universitet tillgängliggör sina resurser för varandra i ett utbyte.

Universitet och högskolor har i uppdrag att också tillgängliggöra sina kunskaper mer brett. Det görs i många former, till exempel genom [[forskningskommunikation]] som poddar och öppna föreläsningar eller när forskare åberopas som experter i TV-soffor eller i remissförfaranden. En del aktiviteter genomförs i samverkan med andra, som Vetenskapsfestivalen i Stockholm och Hållbarhetsforum på Stockholms universitet.<ref>{{Webbref|url=http://vetenskapsfestivalen.se/om-festivalen/sa-fungerar-festivalen/|titel=Vetenskapsfestivalen i Göteborg|hämtdatum=2019-05-16|utgivare=Vetenskapsfestivalen|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/om-oss/fakta/agenda-2030/h%C3%A5llbarhetsforum/h%C3%A5llbarhetsforum-2019-demokrati-populism-och-h%C3%A5llbar-utveckling-1.404668|titel=Hållbarhetsforum 2019|hämtdatum=2019-05-16|utgivare=Stockholms universitet|sid=}}</ref> {{Åtgärd behövs|Konkreta exempel och hänvisningar behövs.|datum=2019-05-16}}
==Närliggande ord==
Var gränserna går mellan att [[Forskningskommunikation|informera,]] [[Nyttiggörande|nyttiggöra]] och tillgängliggöra är inte helt lätt att sätta.

Ett exempel från det statliga forskningsinstitutet RISE kan vara belysande för skiljelinjerna. De driver från 2018 ett projekt där de ska “ta en ledande roll i tillgängliggörandet av röntgen- och neutrontekniker vid MAX IV och ESS för industri och tillämpad forskning”.<ref name=":0" /> De gör det inte bara genom att ''informera'' om möjligheterna, utan de anställer och utbildar specialister som kan ta sig an de avancerade teknikerna. Dessa kan då ''tillgängliggöra'' MAX IV och ESS:s röntgen- och neutrontekniker för svensk industri. Industrin kan därmed tillämpa tekniken för utveckling av nya avancerade material, med stärkt konkurrenskraft och innovationsförmåga (potentiellt ''nyttiggörande'').<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.ri.se/sv/vad-vi-gor/projekt/rise-satsning-att-tillgangliggora-max-iv-och-ess-industrin|titel=RISE satsning för att tillgängliggöra MAX IV och ESS för industrin|hämtdatum=2019-05-16|utgivare=RISE|sid=}}</ref>

Det finns också en stark koppling mellan tillgängliggöra och ''öppen tillgång'' (eller ''open access,'' som många använder också på svenska'').'' Öppen tillgång är mer entydigt förknippat med att tillgängliggöra vetenskapliga resultat i form av vetenskapliga publikationer.<ref>{{Webbref|url=https://openaccess.blogg.kb.se/openaccess-definition/|titel=Vad är open access|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Kungliga biblioteket|sid=}}</ref>

==Tillgängliggörandets utveckling i EU-direktiv==
Det har också blivit mer och mer vanligt att lyfta vikten av att tillgängliggöra forskningsdata och forskningsresultat. Det går att följa tendenser i EU-kommissionens direktiv.

*2003 kom EU med ''PSI-direktivet'' (Re-Use of Public Sector Information) som syftar till att den offentliga sektorns information och data ska göras mer tillgänglig och kunna bli ''vidareuttnytjad (re-used)''.<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/european-legislation-reuse-public-sector-information|titel=European legislation on the re-use of public sector information|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Comission|sid=}}</ref> Det innebär bland annat att olika aktörer ska kunna använda den offentliga sektorns information för att skapa nya produkter och tjänster (alltså ett mer ekonomiskt perspektiv än ren informationsspridning till medborgare). I Sverige har PSI-direktivet gett upphov till den svenska ''PSI-lagen (Lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen''.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/om-webbplatsen/psi-direktivet/|titel=Psi-direktivet|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Regeringskansliet|sid=}}</ref>

*2012 gick fokus över till ''öppen tillgång (open access)'' med ''the 2012 Recommendation on open access to and preservation of scientific information.'' Nu handlar det snarare om att forskarsamhället ska tillgängliggöra (och bevara) sin egen forskning och sina forskningsresultat. Målsättningen är att ge grogrund till ny och betydelsefull forskning.<ref>{{Webbref|url=http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-12-565_en.htm|titel=Open Acess to Scientific Data 2012-07-17|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Commission|sid=}}</ref>

*Våren 2018 kom ett nästa steg, ett åtgärdspaket och vägledning till medlemsländerna. Där behandlas hur tillgången till såväl den offentliga sektorns som den privata sektorns digitala data kan öka, återanvändas och vidareutnyttjas på ett säkert sätt som kan stimulera bland annat tillväxt och jobbskapande. De lyfter också vikten av incitament för forskare att dela sina data.<ref>{{Webbref|url=http://europa.eu/rapid/press-release_IP-18-3364_sv.htm|titel=Pressmeddelande 2018-04-25: Data inom EU: EU-kommissionen tar krafttag för att öka tillgängligheten och förbättra delningen av hälsodata|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Comission|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/info/news/new-commission-guidance-supports-eu-member-states-transition-open-science-2018-apr-25_en|titel=New Commission guidance supports EU Member States in transition to Open Science|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Commission|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.svensktnaringsliv.se/kommentaren/nya-forslag-om-datadelning-for-att-starka-innovation-och-ai_708775.html|titel=Nya förslag om datadelning för att stärka innovation och AI, 2018-07-27|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Svenskt näringsliv|sid=}}</ref>

==Engelsk motsvarighet==
Det finns flera möjliga synonymer på engelska, som ''make available'' eller ''make'' ''accessible''.

==Referenser==
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]
<references />

Testbädd

2020-03-31T10:42:08Z

Charlotte Rossland (SU): Saknas källor (åtgärd behövs)

En testbädd är en test- och demonstrationsmiljö, fysisk eller virtuell, där universitet, företag och andra organisationer kan mötas för att forska, utveckla och testa produkter, tjänster eller andra lösningar.
==Tillämpning==
Testbädd är ett samlingsnamn för många olika miljöer. Det är en utvecklingsmiljö för avancerad experimentell testning av produkter eller lösningar, under utvecklingsfasen. En testbädd kan vara ett laboratorium, en testbana, mäthall, ett serverkluster eller sluten kammare.

Utveckling av testbäddar i Sverige är del av satsningarna inom regeringen strategiska innovationsprogram och strategiska samverkansprogram<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/regeringens-politik/regeringens-strategiska-samverkansprogram/|titel=Regeringens strategiska samverkansprogram|hämtdatum=16 sep. 2018|utgivare=Regeringskansliet}}</ref>. Testbäddar har oftast flera ägare och är en miljö där olika intressenter kan kan samverka kring gemensamma mål.

Vinnova har tagit fram en definition av testbäddar som många hänvisar till:

”Testbäddar är fysiska eller virtuella miljöer där företag, akademi och andra organisationer ska kunna samverka vid utveckling, test och införande av nya produkter, tjänster, processer eller organisatoriska lösningar.”{{Åtgärd behövs|Källa saknas|datum=}}

Testbäddar är väldigt olika utformade inom skilda områden såsom digitalisering, IT-säkerhet, fordonsutveckling, energi och miljö, bioekonomi, Life Science med mera och många testbäddar är en kombination av laboratoriemiljö och simulerad miljö.{{Åtgärd behövs|Källa saknas|datum=}}

[[Fil:HSB living lab 2019.jpg|ingen|miniatyr|Testbedd]]
==Länkar==

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]

Intressent

2020-03-18T14:55:19Z

Charlotte Rossland (SU): Smått språkligt

En intressent är en person eller definierad grupp som är både engagerad i och har intressen av ett visst sammanhang.

==Tillämpningar==
En väsentlig aspekt på definitionen av en intressent är att den ska kunna både ''påverka'' och ''påverkas av'' sammanhanget (eller verksamheten, produkten, tjänsten etcetera). Det räcker alltså inte med ett enkelriktat engagemang, att bara vara engagerad i eller bara ha intressen av sammanhanget. Olika intressenter inom ett gemensamt sammanhang, har ofta delvis eller helt skilda intresseingångar och målsättningar .<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/intressent|titel=Nationalencyklopedin, Intressent|hämtdatum=2018-08-27}}</ref>

Om vi tar ett utbildningsprogram som exempel, kan några av de mer självklara intressenterna vara studenterna som går på programmet, lärarna som undervisar där och arbetsgivare som anställer de utbildade studenterna. De påverkar och påverkas på helt olika sätt av utbildningssammanhanget.
==Begreppets utveckling==
Intressent som begrepp har sitt ursprung från ekonomi- och företagsekonomiska teorier från 1950-talet. På 1980-talet utvecklade R. Edward Freeman intressentmodellen som har fått stort genomslag, i såväl praktik som teori.<ref>{{Webbref|url=https://sv.wikipedia.org/wiki/Intressentmodellen|titel=Intressentmodellen|hämtdatum=Läst 27 augusti 2018|utgivare=Wikipedia|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Stakeholder_(corporate)|titel=Stakeholder|hämtdatum=Läst 27 augusti 2018|utgivare=Wikipedia|sid=}}</ref>

Inom universitets- och högskolevärlden återkommer ofta begreppet'','' främst om parter utanför akademin att samverka med eller ta in synpunkter från. Den 2017/2019 aktuella Styr- och resursutredningen (U 2017:05) skriver till exempel under utredningsarbetet att de ska utforma en kommande modell med stöd av tre saker: eget utredningsarbete, forskning och "''med stöd av synpunkter från högskolans intressenter''".<ref>{{Webbref|url=http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/06/%C3%96vergripande-modellf%C3%B6rslag-180104.pdf|titel=Utredningen om styrning för starka och ansvarfulla lärosäten (Strut), PM 2018-01-04|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> I slutbetänkandet, februari 2019, används sedan begreppet flitigt (48 gånger) och det finns flera uppräkningar av vilka intressenter som beaktas i olika sammanhang, men inte en regelrätt definition eller avgränsning. De benämns som allt ifrån en arbetsgivare till näringsliv, studenter, forskningsfinansiärer eller ett lärosäte för att ta ett axplock.<ref>Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6)</ref>

Listan med akademins intressenter kan alltså göras lång. Det finns också tankar om att offentlig verksamhet, och särskilt universitet och högskolor, har ovanligt många intressenter att interagera med eller ta hänsyn till.<ref>{{Bokref|efternamn=Holmgren Caicedo, Mikael; Jonsson, Leif och Mårtensson Maria|förnamn=Kommunforskning i Västsverige, rapport 21|titel=Förutsättningar för styrning i samverkan|hämtdatum=|år=2013|utgivare=Kommunforskning i Västsverige, rapport 21|sid=}}</ref> Trots det finns det inte någon allmänt vedertagen och bekräftad sammanställning av vilka som kan betraktas som intressenter generellt för universitet och högskolor. Begreppet används inte heller i högskolelagen<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> och bara en gång i högskoleförordningen, då på detaljnivå i en enskild examensordning ''<ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100|titel=Högskoleförordningen|hämtdatum=2018-08-27|utgivare=|sid=Studie- och yrkesvägledarexamen}}</ref>.'' Universitets- och högskolerådet har en sammanställning på sin hemsida, men då av några av sina egna intressenter (och/eller målgrupper).<ref>{{Webbref|url=https://www.uhr.se/om-uhr/detta-gor-uhr/intressenter-och-malgrupper/|titel=Universitets- och högskolerådets intressenter och målgupper|hämtdatum=2018-08-27}}</ref>

==Närliggande begrepp==
Det finns två närliggande ord med lite annorlunda betydelser. '''[[Avnämare]]''' är en person eller en definierad grupp som är en ''mer enkelriktad mottagare.'' Exempelvis kan en vårdpraktik vara avnämare för ett praktiskt forskningsresultat inom deras verksamhetsområde.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/m%C3%A5lgrupp|titel=Målgrupp i Nationalencyclopedin|hämtdatum=2018-10-23|utgivare=NE Nationalencyklopedin AB|sid=}}</ref> '''Målgrupp''' är också en definierad person/grupp, men för ett ''anpassat budskap eller särskild satsning. G''ymnasieungdomar blir målgrupp för en studentrekryteringskampanj.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avn%C3%A4mare|titel=Avnämare i Nationalencyclopedin|hämtdatum=2018-10-23|utgivare=Nationalencyclopedin AB|sid=}}</ref> Om vi går tillbaka till exemplet med ett utbildningsprogram.

*'''En arbetsgivare är en målgrupp''' när utbildningen annonseras i deras branschtidning. De tar enkelsidigt emot budskapet att här finns en intressant utbildning inom deras område.
*'''En arbetsgivaren är en intressent''' som potentiell arbetsgivare till de färdigutbildade studenterna och därmed till utbildningens innehåll och kvalitet. Arbetsgivaren ''påverkas av'' den kompetens studenten bär med sig från utbildningen. Den ''påverkar'' också utbildningen, antingen potentiellt genom att ha förhoppningar eller krav på utbildningens innehåll eller reellt genom deltagande i exempelvis programråd/liknande.
*'''En arbetsgivare är också en avnämare''' som potentiell arbetsgivare till de färdigutbildade studenterna. När man väljer det ordet läggs fokus mer på det sista steget och att mer enkelriktat vara den som "tar över utbildningens produkt", det vill säga "bli arbetsgivare till studenterna". (Det kan vara tydligare med ett forskningsexempel: en organisation kan vara en intressent i ett forskningsprojekt om där finns något utbyte eller samverkan under forskningsperioden men blir snarare en avnämare om forskningsprojektet drivs inom akademin och levererar ett resultat som först då kan hanteras och tas emot av en extern part utan ett direkt utbyte mellan parterna.)

==Engelsk motsvarighet==
Den engelska motsvarigheten är ''stakeholder.''{{Åtgärd behövs}}

==Källor och referenser==
<references /><references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]
[[Kategori:Merut]]
[[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]

Avnämare

2020-03-18T14:49:15Z

Charlotte Rossland (SU): Lite språkligt

En avnämare är en faktisk eller tänkt mottagare av något som de kan dra nytta av, något som redan är helt eller delvis färdigutvecklat.

==Tillämpningar==
I universitets- och högskolesammanhang används ordet avnämare för de som kan ta emot antingen utbildnings- eller forskningsresultat. Det kan vara arbetsgivare som anställer utbildade studenter (och därmed drar nytta av högskoleutbildningen). En avnämare för ett forskningsresultat kan vara en potentiell användare, som inte är involverad i själva forskningsprocessen (då är det snarare en intressent). Den grundläggande definitionen för en avnämare är alltså att den tar emot, en vara eller nyttighet framtagen av någon annan, särskilt i form av “råvara eller halvfabrikat”, för vidare förädling eller försäljning.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avn%C3%A4mare|titel=Nationalencyklopedin|hämtdatum=2019-01-30|utgivare=NE Nationalencyklopedin AB|sid=Avnämare}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://svenska.se/tre/?sok=avn%C3%A4mare&pz=1|titel=Svenska akademins ordböcker|hämtdatum=2019-01-30|utgivare=Svenska Akademien|sid=Avnämare}}</ref>

I Högskolelagen och Högskoleförordningen används inte begreppet alls. Inte heller Styr- och resursutredningens betänkande 2019 gör det, men [[intressent]] förekommer flitigt.<ref>Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6)</ref> '''[[Intressent]]''' är ett närliggande ord, men den mer korrekta definitionen är att en intressent inte bara är en enkelriktad mottagare, utan ska kunna både ''påverka'' och ''påverkas av'' verksamheten. Målgrupp kan också tyckas synonymt, men en målgrupp är en definierad grupp som ett ''anpassat budskap eller satsning riktar sig till,'' som en studentrekryteringskampanj riktad mot gymnasieungdomar. (Se en lite längre beskrivning av skillnaden på de närliggande orden under [[Intressent|'''intressent''']].)

I en sökning på flertalet webbplatser och i litteratur som berör universitets och högskolors samverkan syns en tendens att undvika ordet avnämare och bara använda [[intressent]] mer svepande.<ref>Se till exempel i Mats Benner & Sverker Sörlin, Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv: VINNOVA Analys VA 2015:02 ISBN: 978-91-87537-26-4 och Regeringens proposition 2016/17:50, Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft</ref>

==Engelsk motsvarighet==
Den engelska motsvarigheten är ''stakeholder,'' det vill säga samma som för intressent. Ett annat alternativ är ''potential employer'' men då enbart som potentiell avnämare för utbildningen.

==Externa länkar==
[https://www.tidningencurie.se/gastbloggar/linussalo/svenska-behovs-i-kunskapspolitiken/?utm_source=Paloma&utm_medium=Newsletter&utm_campaign=Vad+h%c3%a4nde+i+akademin+efter+metoo%3 Leve ordet avnämare!] Ett blogginlägg av Linus Salö, i Curie

==Referenser==
<references />
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
<references />

Tillgängliggöra

2020-03-18T14:36:04Z

Charlotte Rossland (SU): Smått språkligt

I samverkanssammanhang används ordet '''tillgängliggöra''' om aktiviteter inom universitet eller samhället i övrigt, som gör resurser som resultat, metoder eller forskningsbar data åtkomliga för andra att använda eller ta till sig.

==Tillämpningar==
Den allmänna betydelsen av tillgängliggöra kommer från att "göra tillgänglig", det vill säga göra något åtkomligt och därmed möjligt för andra att använda. <ref>{{Webbref|url=https://svenska.se/tre/?sok=tillg%C3%A4nglig&pz=1|titel=Svenska Akademiens Ordböcker|hämtdatum=2018-12-12|utgivare=Svenska Akademien|sid=Tillgänglig och tillgängliggöra}}</ref> Inom universitetsvärlden generellt används begreppet oftast om de formella kraven på transparens och öppen redovisning (som av antagningsprocessen) eller att utbildningar och de mer fysiska lokalerna ska vara tillgängliga, bland annat för studenter med funktionsvariation.<ref>Se generellt i Högskolelagen, Högskoleförordningen och lärosätens hemsidor.</ref>

I samverkanssammanhang handlar det snarare om att göra resurser tillgängliga för andra parter att tillämpa eller använda, och det kan göras från båda hållen. En forskare kan exempelvis göra sina forskningsresultat tillgängliga genom att påvisa möjligheterna för en part utanför akademin, som sedan praktiskt kan tillämpa resultaten i sin verksamhet. Den omvända ordningen kan vara att exempelvis en offentlig verksamhet eller ett företag gör data tillgängliga för ett lärosäte att beforska.

Vetenskapsrådet har en tydlig definition av begreppet i en handbok för myndigheter om kvalitet, implementering och nytta av forskning och utveckling (FoU). ”Med begreppen spridning eller tillgängliggörande menas processer för att kommunicera resultat av FoU med målgrupperna för densamma.” De sätter det också i relation till begreppet nyttiggörande, som snarare handlar om ”att kunskaperna på olika sätt tas emot och används av aktörer med områdesansvar/slutanvändare”. De ger också exempel på tillgängliggörande: ”genom vetenskaplig publicering, seminarier, populärvetenskapliga skrifter, rapporter, artiklar i dagspress, information på hemsidor, avtal med repositorier som till exempel DiVA, riktlinjer, mm”.<ref>{{Bokref|efternamn=Vetenskapsrådet|förnamn=|titel=Kvalitet, implementering och nytta. En FoU-handbok för statliga myndigheter.|år=2019|utgivare=Vetenskapsrådet. Publikation i samverkan|url=https://www.vr.se/download/18.12596ec416eba1fc845cc2/1576070500899/Kvalitet-implementering-och-nytta_VR_2019.pdf}}</ref>

Inom utbildningsområdet kan exemplet [[Knowledge Transfer Partnership|Knowledge Transfer Partnership-modellen]] visa hur företag och universitet tillgängliggör sina resurser för varandra i ett utbyte.

Universitet och högskolor har i uppdrag att också tillgängliggöra sina kunskaper mer brett. Det görs i många former, till exempel genom [[forskningskommunikation]] som poddar och öppna föreläsningar eller när forskare åberopas som experter i TV-soffor eller i remissförfaranden. En del aktiviteter genomförs i samverkan med andra, som Vetenskapsfestivalen i Stockholm och Hållbarhetsforum på Stockholms universitet.<ref>{{Webbref|url=http://vetenskapsfestivalen.se/om-festivalen/sa-fungerar-festivalen/|titel=Vetenskapsfestivalen i Göteborg|hämtdatum=2019-05-16|utgivare=Vetenskapsfestivalen|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/om-oss/fakta/agenda-2030/h%C3%A5llbarhetsforum/h%C3%A5llbarhetsforum-2019-demokrati-populism-och-h%C3%A5llbar-utveckling-1.404668|titel=Hållbarhetsforum 2019|hämtdatum=2019-05-16|utgivare=Stockholms universitet|sid=}}</ref> {{Åtgärd behövs|Konkreta exempel och hänvisningar behövs.|datum=2019-05-16}}
==Närliggande ord==
Var gränserna går mellan att [[Forskningskommunikation|informera,]] [[Nyttiggörande|nyttiggöra]] och tillgängliggöra är inte helt lätt att sätta.

Ett exempel från det statliga forskningsinstitutet RISE kan vara belysande för skiljelinjerna. De driver från 2018 ett projekt där de ska “ta en ledande roll i tillgängliggörandet av röntgen- och neutrontekniker vid MAX IV och ESS för industri och tillämpad forskning”.<ref name=":0" /> De gör det inte bara genom att ''informera'' om möjligheterna, utan de anställer och utbildar specialister som kan ta sig an de avancerade teknikerna. Dessa kan då ''tillgängliggöra'' MAX IV och ESS:s röntgen- och neutrontekniker för svensk industri. Industrin kan därmed tillämpa tekniken för utveckling av nya avancerade material, med stärkt konkurrenskraft och innovationsförmåga (potentiellt ''nyttiggörande'').<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.ri.se/sv/vad-vi-gor/projekt/rise-satsning-att-tillgangliggora-max-iv-och-ess-industrin|titel=RISE satsning för att tillgängliggöra MAX IV och ESS för industrin|hämtdatum=2019-05-16|utgivare=RISE|sid=}}</ref>

Det finns också en stark koppling mellan tillgängliggöra och ''öppen tillgång'' (eller ''open access,'' som många använder också på svenska'').'' Öppen tillgång är mer entydigt förknippat med att tillgängliggöra vetenskapliga resultat i form av vetenskapliga publikationer.<ref>{{Webbref|url=https://openaccess.blogg.kb.se/openaccess-definition/|titel=Vad är open access|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Kungliga biblioteket|sid=}}</ref>

==Tillgängliggörandets utveckling i EU-direktiv==
Det har också blivit mer och mer vanligt att lyfta vikten av att tillgängliggöra forskningsdata och forskningsresultat. Det går att följa tendenser i EU-kommissionens direktiv.

*2003 kom EU med ''PSI-direktivet'' (Re-Use of Public Sector Information) som syftar till att den offentliga sektorns information och data ska göras mer tillgänglig och kunna bli ''vidareuttnytjad (re-used)''.<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/european-legislation-reuse-public-sector-information|titel=European legislation on the re-use of public sector information|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Comission|sid=}}</ref> Det innebär bland annat att olika aktörer ska kunna använda den offentliga sektorns information för att skapa nya produkter och tjänster (alltså ett mer ekonomiskt perspektiv än ren informationsspridning till medborgare). I Sverige har PSI-direktivet gett upphov till den svenska ''PSI-lagen (Lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen''.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/om-webbplatsen/psi-direktivet/|titel=Psi-direktivet|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Regeringskansliet|sid=}}</ref>

*2012 gick fokus över till ''öppen tillgång (open access)'' med ''the 2012 Recommendation on open access to and preservation of scientific information.'' Nu handlar det snarare om att forskarsamhället ska tillgängliggöra (och bevara) sin egen forskning och sina forskningsresultat. Målsättningen är att ge grogrund till ny och betydelsefull forskning.<ref>{{Webbref|url=http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-12-565_en.htm|titel=Open Acess to Scientific Data 2012-07-17|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Commission|sid=}}</ref>

*Våren 2018 kom ett nästa steg, ett åtgärdspaket och vägledning till medlemsländerna. Där behandlas hur tillgången till såväl den offentliga sektorns som den privata sektorns digitala data kan öka, återanvändas och vidareutnyttjas på ett säkert sätt som kan stimulera bland annat tillväxt och jobbskapande. De lyfter också vikten av incitament för forskare att dela sina data.<ref>{{Webbref|url=http://europa.eu/rapid/press-release_IP-18-3364_sv.htm|titel=Pressmeddelande 2018-04-25: Data inom EU: EU-kommissionen tar krafttag för att öka tillgängligheten och förbättra delningen av hälsodata|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Comission|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/info/news/new-commission-guidance-supports-eu-member-states-transition-open-science-2018-apr-25_en|titel=New Commission guidance supports EU Member States in transition to Open Science|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Commission|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.svensktnaringsliv.se/kommentaren/nya-forslag-om-datadelning-for-att-starka-innovation-och-ai_708775.html|titel=Nya förslag om datadelning för att stärka innovation och AI, 2018-07-27|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Svenskt näringsliv|sid=}}</ref>

==Engelsk motsvarighet==
Det finns flera möjliga synonymer på engelska, som ''make available'' eller ''make'' ''accessible''.

==Referenser==
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
<references />

Kunskapsväxling

2020-02-28T16:47:23Z

Charlotte Rossland (SU): /* Engelsk översättning */

Kunskapsväxling syftar till att nyttiggöra kunskap och stimulera kunskapsutveckling genom samarbeten mellan ett universitet eller en högskola och ett företag, myndighet eller liknande där en student eller anställd vid lärosätet genomför ett utvecklingsarbete hos den externa parten.

==Tillämpningar==
Den modell som framförallt förknippas med kunskapsväxling är Storbritanniens [[Knowledge Transfer Partnership]] (KTP), ett nationellt program som lanserades på 1970-talet. I Sverige har Högskolan Dalarna och Högskolan i Gävle haft liknande KTP-projekt sedan 2012.
==Engelsk översättning==
Knowledge Transfer
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]

Tillgängliggöra

2020-02-28T16:44:59Z

Charlotte Rossland (SU): /* Referenser */

I samverkanssammanhang används ordet '''tillgängliggöra''' om aktiviteter inom universitet eller samhället i övrigt, som gör resurser som resultat, metoder eller forskningsbar data åtkomliga för andra att använda eller ta till sig.

==Tillämpningar==
Den allmänna betydelsen av tillgängliggöra kommer från att "göra tillgänglig", det vill säga göra något åtkomligt och därmed möjligt för andra att använda. <ref>{{Webbref|url=https://svenska.se/tre/?sok=tillg%C3%A4nglig&pz=1|titel=Svenska Akademiens Ordböcker|hämtdatum=2018-12-12|utgivare=Svenska Akademien|sid=Tillgänglig och tillgängliggöra}}</ref> Inom universitetsvärlden generellt används begreppet oftast om de formella kraven på transparens och öppen redovisning (som av antagningsprocessen) eller att utbildningar och de mer fysiska lokalerna ska vara tillgängliga, bland annat för studenter med funktionsvariation.<ref>Se generellt i Högskolelagen, Högskoleförordningen och lärosätens hemsidor.</ref>

I samverkanssammanhang handlar det snarare om att göra resurser tillgängliga för andra parter att tillämpa eller använda och det kan göras från båda hållen. En forskare kan exempelvis göra sina forskningsresultat tillgängliga genom att påvisa möjligheterna för en part utanför akademin som sedan praktiskt kan tillämpa resultaten i sin verksamhet. Den omvända ordningen kan vara att en offentlig verksamhet eller ett företag gör data tillgängliga för ett lärosäte att beforska.

Vetenskapsrådet har en tydlig definition av begreppet i en handbok för myndigheter om kvalitet, implementering och nytta av forskning och utveckling (FoU). ”Med begreppen spridning eller tillgängliggörande menas processer för att kommunicera resultat av FoU med målgrupperna för densamma.” De sätter det också i relation till begreppet nyttiggörande, som snarare handlar om ”att kunskaperna på olika sätt tas emot och används av aktörer med områdesansvar/slutanvändare”. De ger också exempel på tillgängliggörande: ”genom vetenskaplig publicering, seminarier, populärvetenskapliga skrifter, rapporter, artiklar i dagspress, information på hemsidor, avtal med repositorier som till exempel DiVA, riktlinjer, mm”.<ref>{{Bokref|efternamn=Vetenskapsrådet|förnamn=|titel=Kvalitet, implementering och nytta. En FoU-handbok för statliga myndigheter.|år=2019|utgivare=Vetenskapsrådet. Publikation i samverkan|url=https://www.vr.se/download/18.12596ec416eba1fc845cc2/1576070500899/Kvalitet-implementering-och-nytta_VR_2019.pdf}}</ref>

Inom utbildningsområdet kan exemplet [[Knowledge Transfer Partnership|Knowledge Transfer Partnership-modellen]] visa hur företag och universitet kan tillgängliggöra sina resurser för varandra i ett utbyte.

Universitet och högskolor har också i uppdrag att tillgängliggöra sina kunskaper mer brett. Det görs i många former, till exempel genom [[forskningskommunikation]] som poddar och öppna föreläsningar eller när forskare åberopas som experter i TV-soffor eller i remissförfaranden. En del aktiviteter genomförs i samverkan med andra, som Vetenskapsfestivalen i Stockholm och Hållbarhetsforum på Stockholms universitet.<ref>{{Webbref|url=http://vetenskapsfestivalen.se/om-festivalen/sa-fungerar-festivalen/|titel=Vetenskapsfestivalen i Göteborg|hämtdatum=2019-05-16|utgivare=Vetenskapsfestivalen|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/om-oss/fakta/agenda-2030/h%C3%A5llbarhetsforum/h%C3%A5llbarhetsforum-2019-demokrati-populism-och-h%C3%A5llbar-utveckling-1.404668|titel=Hållbarhetsforum 2019|hämtdatum=2019-05-16|utgivare=Stockholms universitet|sid=}}</ref> {{Åtgärd behövs|Konkreta exempel och hänvisningar behövs.|datum=2019-05-16}}
==Närliggande ord==
Var gränserna går mellan att [[Forskningskommunikation|informera,]] [[Nyttiggörande|nyttiggöra]] och tillgängliggöra är inte helt lätt att sätta.

Ett exempel från det statliga forskningsinstitutet RISE kan vara belysande för skiljelinjerna. De driver från 2018 ett projekt där de ska “ta en ledande roll i tillgängliggörandet av röntgen- och neutrontekniker vid MAX IV och ESS för industri och tillämpad forskning”.<ref name=":0" /> De gör det inte bara genom att ''informera'' om möjligheterna, utan de anställer och utbildar specialister som kan ta sig an de avancerade teknikerna. Dessa kan då ''tillgängliggöra'' MAX IV och ESS:s röntgen- och neutrontekniker för svensk industri. Industrin kan därmed tillämpa tekniken för utveckling av nya avancerade material, med stärkt konkurrenskraft och innovationsförmåga (potentiellt ''nyttiggörande'').<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.ri.se/sv/vad-vi-gor/projekt/rise-satsning-att-tillgangliggora-max-iv-och-ess-industrin|titel=RISE satsning för att tillgängliggöra MAX IV och ESS för industrin|hämtdatum=2019-05-16|utgivare=RISE|sid=}}</ref>

Det finns också en stark koppling mellan tillgängliggöra och ''öppen tillgång'' (eller ''open access,'' som många använder också på svenska'').'' Öppen tillgång är mer entydigt förknippat med att tillgängliggöra vetenskapliga resultat i form av vetenskapliga publikationer.<ref>{{Webbref|url=https://openaccess.blogg.kb.se/openaccess-definition/|titel=Vad är open access|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Kungliga biblioteket|sid=}}</ref>

==Tillgängliggörandets utveckling i EU-direktiv==
Det har också blivit mer och mer vanligt att lyfta vikten av att tillgängliggöra forskningsdata och forskningsresultat. Det går att följa tendenser i EU-kommissionens direktiv.

*2003 kom EU med ''PSI-direktivet'' (Re-Use of Public Sector Information) som syftar till att den offentliga sektorns information och data ska göras mer tillgänglig och kunna bli ''vidareuttnytjad (re-used)''.<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/european-legislation-reuse-public-sector-information|titel=European legislation on the re-use of public sector information|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Comission|sid=}}</ref> Det innebär bland annat att olika aktörer ska kunna använda den offentliga sektorns information för att skapa nya produkter och tjänster (alltså ett mer ekonomiskt perspektiv än ren informationsspridning till medborgare). I Sverige har PSI-direktivet gett upphov till den svenska ''PSI-lagen (Lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen''.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/om-webbplatsen/psi-direktivet/|titel=Psi-direktivet|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Regeringskansliet|sid=}}</ref>

*2012 gick fokus över till ''öppen tillgång (open access)'' med ''the 2012 Recommendation on open access to and preservation of scientific information.'' Nu handlar det snarare om att forskarsamhället ska tillgängliggöra (och bevara) sin egen forskning och sina forskningsresultat. Målsättningen är att ge grogrund till ny och betydelsefull forskning.<ref>{{Webbref|url=http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-12-565_en.htm|titel=Open Acess to Scientific Data 2012-07-17|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Commission|sid=}}</ref>

*Våren 2018 kom ett nästa steg, ett åtgärdspaket och vägledning till medlemsländerna. Där behandlas hur tillgången till såväl den offentliga sektorns som den privata sektorns digitala data kan öka, återanvändas och vidareutnyttjas på ett säkert sätt som kan stimulera bland annat tillväxt och jobbskapande. De lyfter också vikten av incitament för forskare att dela sina data.<ref>{{Webbref|url=http://europa.eu/rapid/press-release_IP-18-3364_sv.htm|titel=Pressmeddelande 2018-04-25: Data inom EU: EU-kommissionen tar krafttag för att öka tillgängligheten och förbättra delningen av hälsodata|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Comission|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/info/news/new-commission-guidance-supports-eu-member-states-transition-open-science-2018-apr-25_en|titel=New Commission guidance supports EU Member States in transition to Open Science|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Commission|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.svensktnaringsliv.se/kommentaren/nya-forslag-om-datadelning-for-att-starka-innovation-och-ai_708775.html|titel=Nya förslag om datadelning för att stärka innovation och AI, 2018-07-27|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Svenskt näringsliv|sid=}}</ref>

==Engelsk motsvarighet==
Det finns flera möjliga synonymer på engelska, som ''make available'' eller ''make'' ''accessible''.

==Referenser==
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
<references />

Tillgängliggöra

2020-02-28T16:43:32Z

Charlotte Rossland (SU): VR: definition

I samverkanssammanhang används ordet '''tillgängliggöra''' om aktiviteter inom universitet eller samhället i övrigt, som gör resurser som resultat, metoder eller forskningsbar data åtkomliga för andra att använda eller ta till sig.

==Tillämpningar==
Den allmänna betydelsen av tillgängliggöra kommer från att "göra tillgänglig", det vill säga göra något åtkomligt och därmed möjligt för andra att använda. <ref>{{Webbref|url=https://svenska.se/tre/?sok=tillg%C3%A4nglig&pz=1|titel=Svenska Akademiens Ordböcker|hämtdatum=2018-12-12|utgivare=Svenska Akademien|sid=Tillgänglig och tillgängliggöra}}</ref> Inom universitetsvärlden generellt används begreppet oftast om de formella kraven på transparens och öppen redovisning (som av antagningsprocessen) eller att utbildningar och de mer fysiska lokalerna ska vara tillgängliga, bland annat för studenter med funktionsvariation.<ref>Se generellt i Högskolelagen, Högskoleförordningen och lärosätens hemsidor.</ref>

I samverkanssammanhang handlar det snarare om att göra resurser tillgängliga för andra parter att tillämpa eller använda och det kan göras från båda hållen. En forskare kan exempelvis göra sina forskningsresultat tillgängliga genom att påvisa möjligheterna för en part utanför akademin som sedan praktiskt kan tillämpa resultaten i sin verksamhet. Den omvända ordningen kan vara att en offentlig verksamhet eller ett företag gör data tillgängliga för ett lärosäte att beforska.

Vetenskapsrådet har en tydlig definition av begreppet i en handbok för myndigheter om kvalitet, implementering och nytta av forskning och utveckling (FoU). ”Med begreppen spridning eller tillgängliggörande menas processer för att kommunicera resultat av FoU med målgrupperna för densamma.” De sätter det också i relation till begreppet nyttiggörande, som snarare handlar om ”att kunskaperna på olika sätt tas emot och används av aktörer med områdesansvar/slutanvändare”. De ger också exempel på tillgängliggörande: ”genom vetenskaplig publicering, seminarier, populärvetenskapliga skrifter, rapporter, artiklar i dagspress, information på hemsidor, avtal med repositorier som till exempel DiVA, riktlinjer, mm”.<ref>{{Bokref|efternamn=Vetenskapsrådet|förnamn=|titel=Kvalitet, implementering och nytta. En FoU-handbok för statliga myndigheter.|år=2019|utgivare=Vetenskapsrådet. Publikation i samverkan}}</ref>

Inom utbildningsområdet kan exemplet [[Knowledge Transfer Partnership|Knowledge Transfer Partnership-modellen]] visa hur företag och universitet kan tillgängliggöra sina resurser för varandra i ett utbyte.

Universitet och högskolor har också i uppdrag att tillgängliggöra sina kunskaper mer brett. Det görs i många former, till exempel genom [[forskningskommunikation]] som poddar och öppna föreläsningar eller när forskare åberopas som experter i TV-soffor eller i remissförfaranden. En del aktiviteter genomförs i samverkan med andra, som Vetenskapsfestivalen i Stockholm och Hållbarhetsforum på Stockholms universitet.<ref>{{Webbref|url=http://vetenskapsfestivalen.se/om-festivalen/sa-fungerar-festivalen/|titel=Vetenskapsfestivalen i Göteborg|hämtdatum=2019-05-16|utgivare=Vetenskapsfestivalen|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/om-oss/fakta/agenda-2030/h%C3%A5llbarhetsforum/h%C3%A5llbarhetsforum-2019-demokrati-populism-och-h%C3%A5llbar-utveckling-1.404668|titel=Hållbarhetsforum 2019|hämtdatum=2019-05-16|utgivare=Stockholms universitet|sid=}}</ref> {{Åtgärd behövs|Konkreta exempel och hänvisningar behövs.|datum=2019-05-16}}
==Närliggande ord==
Var gränserna går mellan att [[Forskningskommunikation|informera,]] [[Nyttiggörande|nyttiggöra]] och tillgängliggöra är inte helt lätt att sätta.

Ett exempel från det statliga forskningsinstitutet RISE kan vara belysande för skiljelinjerna. De driver från 2018 ett projekt där de ska “ta en ledande roll i tillgängliggörandet av röntgen- och neutrontekniker vid MAX IV och ESS för industri och tillämpad forskning”.<ref name=":0" /> De gör det inte bara genom att ''informera'' om möjligheterna, utan de anställer och utbildar specialister som kan ta sig an de avancerade teknikerna. Dessa kan då ''tillgängliggöra'' MAX IV och ESS:s röntgen- och neutrontekniker för svensk industri. Industrin kan därmed tillämpa tekniken för utveckling av nya avancerade material, med stärkt konkurrenskraft och innovationsförmåga (potentiellt ''nyttiggörande'').<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.ri.se/sv/vad-vi-gor/projekt/rise-satsning-att-tillgangliggora-max-iv-och-ess-industrin|titel=RISE satsning för att tillgängliggöra MAX IV och ESS för industrin|hämtdatum=2019-05-16|utgivare=RISE|sid=}}</ref>

Det finns också en stark koppling mellan tillgängliggöra och ''öppen tillgång'' (eller ''open access,'' som många använder också på svenska'').'' Öppen tillgång är mer entydigt förknippat med att tillgängliggöra vetenskapliga resultat i form av vetenskapliga publikationer.<ref>{{Webbref|url=https://openaccess.blogg.kb.se/openaccess-definition/|titel=Vad är open access|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Kungliga biblioteket|sid=}}</ref>

==Tillgängliggörandets utveckling i EU-direktiv==
Det har också blivit mer och mer vanligt att lyfta vikten av att tillgängliggöra forskningsdata och forskningsresultat. Det går att följa tendenser i EU-kommissionens direktiv.

*2003 kom EU med ''PSI-direktivet'' (Re-Use of Public Sector Information) som syftar till att den offentliga sektorns information och data ska göras mer tillgänglig och kunna bli ''vidareuttnytjad (re-used)''.<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/european-legislation-reuse-public-sector-information|titel=European legislation on the re-use of public sector information|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Comission|sid=}}</ref> Det innebär bland annat att olika aktörer ska kunna använda den offentliga sektorns information för att skapa nya produkter och tjänster (alltså ett mer ekonomiskt perspektiv än ren informationsspridning till medborgare). I Sverige har PSI-direktivet gett upphov till den svenska ''PSI-lagen (Lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen''.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/om-webbplatsen/psi-direktivet/|titel=Psi-direktivet|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Regeringskansliet|sid=}}</ref>

*2012 gick fokus över till ''öppen tillgång (open access)'' med ''the 2012 Recommendation on open access to and preservation of scientific information.'' Nu handlar det snarare om att forskarsamhället ska tillgängliggöra (och bevara) sin egen forskning och sina forskningsresultat. Målsättningen är att ge grogrund till ny och betydelsefull forskning.<ref>{{Webbref|url=http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-12-565_en.htm|titel=Open Acess to Scientific Data 2012-07-17|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Commission|sid=}}</ref>

*Våren 2018 kom ett nästa steg, ett åtgärdspaket och vägledning till medlemsländerna. Där behandlas hur tillgången till såväl den offentliga sektorns som den privata sektorns digitala data kan öka, återanvändas och vidareutnyttjas på ett säkert sätt som kan stimulera bland annat tillväxt och jobbskapande. De lyfter också vikten av incitament för forskare att dela sina data.<ref>{{Webbref|url=http://europa.eu/rapid/press-release_IP-18-3364_sv.htm|titel=Pressmeddelande 2018-04-25: Data inom EU: EU-kommissionen tar krafttag för att öka tillgängligheten och förbättra delningen av hälsodata|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Comission|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/info/news/new-commission-guidance-supports-eu-member-states-transition-open-science-2018-apr-25_en|titel=New Commission guidance supports EU Member States in transition to Open Science|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Commission|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.svensktnaringsliv.se/kommentaren/nya-forslag-om-datadelning-for-att-starka-innovation-och-ai_708775.html|titel=Nya förslag om datadelning för att stärka innovation och AI, 2018-07-27|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Svenskt näringsliv|sid=}}</ref>

==Engelsk motsvarighet==
Det finns flera möjliga synonymer på engelska, som ''make available'' eller ''make'' ''accessible''.

==Referenser==
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
<references />

Avnämare

2020-02-28T15:55:05Z

Charlotte Rossland (SU): Linus Salös blogginlägg

En avnämare är en faktisk eller tänkt mottagare av något som de kan dra nytta av, något som är helt eller delvis färdigutvecklat av någon annan.

==Tillämpningar==
I universitets- och högskolesammanhang används ordet för de som kan ta emot antingen utbildningens eller forskningens resultat. Det kan vara arbetsgivare som anställer utbildade studenter och därmed drar nytta av de kompetenser de fått med sig från utbildningen. En avnämare för ett forskningsresultat kan vara en potentiell användare, som inte är involverad i själva forskningsprocessen (då är det snarare en intressent). Den grundläggande definitionen för en avnämare är att den tar emot en vara eller nyttighet framtagen av någon annan, särskilt i form av “råvara eller halvfabrikat”, för vidare förädling eller försäljning.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avn%C3%A4mare|titel=Nationalencyklopedin|hämtdatum=2019-01-30|utgivare=NE Nationalencyklopedin AB|sid=Avnämare}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://svenska.se/tre/?sok=avn%C3%A4mare&pz=1|titel=Svenska akademins ordböcker|hämtdatum=2019-01-30|utgivare=Svenska Akademien|sid=Avnämare}}</ref>

I Högskolelagen och Högskoleförordningen används inte begreppet alls. Inte heller Styr- och resursutredningens betänkande 2019 gör det, men [[intressent]] förekommer flitigt.<ref>Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6)</ref> '''[[Intressent]]''' är ett närliggande ord, men den mer korrekta definitionen är att en intressent inte bara är en enkelriktad mottagare, utan ska kunna både ''påverka'' och ''påverkas av'' verksamheten. Målgrupp kan också tyckas synonymt, men en målgrupp är en definierad grupp som ett ''anpassat budskap eller satsning riktar sig till,'' som en studentrekryteringskampanj riktad mot gymnasieungdomar. (Se en lite längre beskrivning av skillnaden på de närliggande orden under [[Intressent|'''intressent''']].)

I en sökning på flertalet webbplatser och i litteratur som berör universitets och högskolors samverkan syns en tendens att undvika ordet avnämare och bara använda [[intressent]] mer svepande.<ref>Se till exempel i Mats Benner & Sverker Sörlin, Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv: VINNOVA Analys VA 2015:02 ISBN: 978-91-87537-26-4 och Regeringens proposition 2016/17:50, Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft</ref>

==Engelsk motsvarighet==
Den engelska motsvarigheten är ''stakeholder,'' det vill säga samma som för intressent. Ett annat alternativ är ''potential employer'' men då enbart som potentiell avnämare för utbildningen.

== Externa länkar ==
[https://www.tidningencurie.se/gastbloggar/linussalo/svenska-behovs-i-kunskapspolitiken/?utm_source=Paloma&utm_medium=Newsletter&utm_campaign=Vad+h%c3%a4nde+i+akademin+efter+metoo%3 Leve ordet avnämare!] Ett blogginlägg av Linus Salö, i Curie

==Referenser==
<references />
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
<references />

Avnämare

2020-02-28T15:45:29Z

Charlotte Rossland (SU): /* Tillämpningar */

En avnämare är en faktisk eller tänkt mottagare av något som de kan dra nytta av, något som är helt eller delvis färdigutvecklat av någon annan.

==Tillämpningar==
I universitets- och högskolesammanhang används ordet för de som kan ta emot antingen utbildningens eller forskningens resultat. Det kan vara arbetsgivare som anställer utbildade studenter och därmed drar nytta av de kompetenser de fått med sig från utbildningen. En avnämare för ett forskningsresultat kan vara en potentiell användare, som inte är involverad i själva forskningsprocessen (då är det snarare en intressent). Den grundläggande definitionen för en avnämare är att den tar emot en vara eller nyttighet framtagen av någon annan, särskilt i form av “råvara eller halvfabrikat”, för vidare förädling eller försäljning.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avn%C3%A4mare|titel=Nationalencyklopedin|hämtdatum=2019-01-30|utgivare=NE Nationalencyklopedin AB|sid=Avnämare}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://svenska.se/tre/?sok=avn%C3%A4mare&pz=1|titel=Svenska akademins ordböcker|hämtdatum=2019-01-30|utgivare=Svenska Akademien|sid=Avnämare}}</ref>

I Högskolelagen och Högskoleförordningen används inte begreppet alls. Inte heller Styr- och resursutredningens betänkande 2019 gör det, men [[intressent]] förekommer flitigt.<ref>Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6)</ref> '''[[Intressent]]''' är ett närliggande ord, men den mer korrekta definitionen är att en intressent inte bara är en enkelriktad mottagare, utan ska kunna både ''påverka'' och ''påverkas av'' verksamheten. Målgrupp kan också tyckas synonymt, men en målgrupp är en definierad grupp som ett ''anpassat budskap eller satsning riktar sig till,'' som en studentrekryteringskampanj riktad mot gymnasieungdomar. (Se en lite längre beskrivning av skillnaden på de närliggande orden under [[Intressent|'''intressent''']].)

I en sökning på flertalet webbplatser och i litteratur som berör universitets och högskolors samverkan syns en tendens att undvika ordet avnämare och bara använda [[intressent]] mer svepande.<ref>Se till exempel i Mats Benner & Sverker Sörlin, Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv: VINNOVA Analys VA 2015:02 ISBN: 978-91-87537-26-4 och Regeringens proposition 2016/17:50, Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft</ref>

==Engelsk motsvarighet==
Den engelska motsvarigheten är ''stakeholder,'' det vill säga samma som för intressent. Ett annat alternativ är ''potential employer'' men då enbart som potentiell avnämare för utbildningen.

==Referenser==
<references />
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
<references />

Avnämare

2020-02-28T15:35:30Z

Charlotte Rossland (SU): /* Tillämpningar */ småpul

En avnämare är en faktisk eller tänkt mottagare av något som de kan dra nytta av, något som är helt eller delvis färdigutvecklat av någon annan.

==Tillämpningar==
I universitets- och högskolesammanhang används ordet för de som kan ta emot antingen utbildningens eller forskningens resultat. Det kan vara arbetsgivare som anställer utbildade studenter och därmed drar nytta av de kompetenser de fått med sig från utbildningen. En avnämare för ett forskningsresultat kan vara en potentiell användare, som inte är involverad i själva forskningsprocessen (då är det snarare en intressent).

Den grundläggande definitionen för en avnämare är att den tar emot en vara eller nyttighet framtagen av någon annan, särskilt i form av “råvara eller halvfabrikat”, för vidare förädling eller försäljning.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avn%C3%A4mare|titel=Nationalencyklopedin|hämtdatum=2019-01-30|utgivare=NE Nationalencyklopedin AB|sid=Avnämare}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://svenska.se/tre/?sok=avn%C3%A4mare&pz=1|titel=Svenska akademins ordböcker|hämtdatum=2019-01-30|utgivare=Svenska Akademien|sid=Avnämare}}</ref>

I Högskolelagen och Högskoleförordningen används inte begreppet alls. Inte heller Styr- och resursutredningens betänkande 2019 gör det, men [[intressent]] förekommer flitigt.<ref>Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6)</ref> '''[[Intressent]]''' är ett närliggande ord, men den mer korrekta definitionen är att en intressent inte bara är en enkelriktad mottagare, utan ska kunna både ''påverka'' och ''påverkas av'' verksamheten. Målgrupp kan också tyckas synonymt, men en målgrupp är en definierad grupp som ett ''anpassat budskap eller satsning riktar sig till,'' som en studentrekryteringskampanj riktad mot gymnasieungdomar. (Se en lite längre beskrivning av skillnaden på de närliggande orden under [[Intressent|'''intressent''']].)

I en sökning på flertalet webbplatser och i litteratur som berör universitets och högskolors samverkan syns en tendens att undvika ordet avnämare och bara använda [[intressent]] mer svepande.<ref>Se till exempel i Mats Benner & Sverker Sörlin, Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv: VINNOVA Analys VA 2015:02 ISBN: 978-91-87537-26-4 och Regeringens proposition 2016/17:50, Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft</ref>

==Engelsk motsvarighet==
Den engelska motsvarigheten är ''stakeholder,'' det vill säga samma som för intressent. Ett annat alternativ är ''potential employer'' men då enbart som potentiell avnämare för utbildningen.

==Referenser==
<references />
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
<references />

Intressent

2020-02-28T15:27:48Z

Charlotte Rossland (SU): /* Tillämpningar */ Lite språk

En intressent är en person eller definierad grupp som är både engagerad i och har intressen av ett visst sammanhang.

==Tillämpningar==
En väsentlig aspekt på definitionen av en intressent är att den ska kunna både ''påverka'' och ''påverkas av'' sammanhanget (eller verksamheten, produkten, tjänsten etcetera). Det räcker alltså inte med ett enkelriktat engagemang, att bara vara engagerad i eller bara ha intressen av sammanhanget. Olika intressenter har ofta delvis eller helt olika och skiftande intresseingångar och målsättningar med det gemensamma sammanhanget.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/intressent|titel=Nationalencyklopedin, Intressent|hämtdatum=2018-08-27}}</ref>

Om vi tar ett utbildningsprogram som exempel, kan några av de mer självklara intressenterna vara studenterna som går på programmet, lärarna som undervisar där och arbetsgivare som anställer de utbildade studenterna. De påverkar eller påverkas också på olika sätt av utbildningssammanhanget.
==Begreppets utveckling==
Intressent som begrepp har sitt ursprung från ekonomi- och företagsekonomiska teorier från 1950-talet. På 1980-talet utvecklade R. Edward Freeman intressentmodellen som har fått stort genomslag, i såväl praktik som teori.<ref>{{Webbref|url=https://sv.wikipedia.org/wiki/Intressentmodellen|titel=Intressentmodellen|hämtdatum=Läst 27 augusti 2018|utgivare=Wikipedia|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Stakeholder_(corporate)|titel=Stakeholder|hämtdatum=Läst 27 augusti 2018|utgivare=Wikipedia|sid=}}</ref>

Inom universitets- och högskolevärlden återkommer ofta begreppet'','' främst om parter utanför akademin att samverka med eller ta in synpunkter från. Den 2017/2019 aktuella Styr- och resursutredningen (U 2017:05) skriver till exempel under utredningsarbetet att de ska utforma en kommande modell med stöd av tre saker: eget utredningsarbete, forskning och "''med stöd av synpunkter från högskolans intressenter''".<ref>{{Webbref|url=http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/06/%C3%96vergripande-modellf%C3%B6rslag-180104.pdf|titel=Utredningen om styrning för starka och ansvarfulla lärosäten (Strut), PM 2018-01-04|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> I slutbetänkandet, februari 2019, används sedan begreppet flitigt (48 gånger) och det finns flera uppräkningar av vilka intressenter som beaktas i olika sammanhang, men inte en regelrätt definition eller avgränsning. De benämns som allt ifrån en arbetsgivare till näringsliv, studenter, forskningsfinansiärer eller ett lärosäte för att ta ett axplock.<ref>Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6)</ref>

Listan med akademins intressenter kan alltså göras lång. Det finns också tankar om att offentlig verksamhet, och särskilt universitet och högskolor, har ovanligt många intressenter att interagera med eller ta hänsyn till.<ref>{{Bokref|efternamn=Holmgren Caicedo, Mikael; Jonsson, Leif och Mårtensson Maria|förnamn=Kommunforskning i Västsverige, rapport 21|titel=Förutsättningar för styrning i samverkan|hämtdatum=|år=2013|utgivare=Kommunforskning i Västsverige, rapport 21|sid=}}</ref> Trots det finns det inte någon allmänt vedertagen och bekräftad sammanställning av vilka som kan betraktas som intressenter generellt för universitet och högskolor. Begreppet används inte heller i högskolelagen<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> och bara en gång i högskoleförordningen, då på detaljnivå i en enskild examensordning ''<ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100|titel=Högskoleförordningen|hämtdatum=2018-08-27|utgivare=|sid=Studie- och yrkesvägledarexamen}}</ref>.'' Universitets- och högskolerådet har en sammanställning på sin hemsida, men då av några av sina egna intressenter (och/eller målgrupper).<ref>{{Webbref|url=https://www.uhr.se/om-uhr/detta-gor-uhr/intressenter-och-malgrupper/|titel=Universitets- och högskolerådets intressenter och målgupper|hämtdatum=2018-08-27}}</ref>

==Närliggande begrepp==
Det finns två närliggande ord med lite annorlunda betydelser. '''[[Avnämare]]''' är en person eller en definierad grupp som är en ''mer enkelriktad mottagare.'' Exempelvis kan en vårdpraktik vara avnämare för ett praktiskt forskningsresultat inom deras verksamhetsområde.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/m%C3%A5lgrupp|titel=Målgrupp i Nationalencyclopedin|hämtdatum=2018-10-23|utgivare=NE Nationalencyklopedin AB|sid=}}</ref> '''Målgrupp''' är också en definierad person/grupp, men för ett ''anpassat budskap eller särskild satsning. G''ymnasieungdomar blir målgrupp för en studentrekryteringskampanj.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avn%C3%A4mare|titel=Avnämare i Nationalencyclopedin|hämtdatum=2018-10-23|utgivare=Nationalencyclopedin AB|sid=}}</ref> Om vi går tillbaka till exemplet med ett utbildningsprogram.

*'''En arbetsgivare är en målgrupp''' när utbildningen annonseras i deras branschtidning. De tar enkelsidigt emot budskapet att här finns en intressant utbildning inom deras område.
*'''En arbetsgivaren är en intressent''' som potentiell arbetsgivare till de färdigutbildade studenterna och därmed till utbildningens innehåll och kvalitet. Arbetsgivaren ''påverkas av'' den kompetens studenten bär med sig från utbildningen. Den ''påverkar'' också utbildningen, antingen potentiellt genom att ha förhoppningar eller krav på utbildningens innehåll eller reellt genom deltagande i exempelvis programråd/liknande.
*'''En arbetsgivare är också en avnämare''' som potentiell arbetsgivare till de färdigutbildade studenterna. När man väljer det ordet läggs fokus mer på det sista steget och att mer enkelriktat vara den som "tar över utbildningens produkt", det vill säga "bli arbetsgivare till studenterna". (Det kan vara tydligare med ett forskningsexempel: en organisation kan vara en intressent i ett forskningsprojekt om där finns något utbyte eller samverkan under forskningsperioden men blir snarare en avnämare om forskningsprojektet drivs inom akademin och levererar ett resultat som först då kan hanteras och tas emot av en extern part utan ett direkt utbyte mellan parterna.)

==Engelsk motsvarighet==
Den engelska motsvarigheten är ''stakeholder.''{{Åtgärd behövs}}

==Källor och referenser==
<references /><references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]
[[Kategori:Merut]]
[[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]

Användare:Charlotte Rossland (SU)/sandlåda

2020-01-27T10:37:40Z

Charlotte Rossland (SU):

[[Fil:Sylvia-yang-409493 cropped.jpg|miniatyr|Sylvia Yang on Unsplash [CC0]]]

==UTKAST TILL NY TEXT TILL HUVUDSIDAN==

=='''Samsynwiki – en plats för samlad kunskap om samverkan'''==

===Social innovation, samverkan och nyttiggörande – vad är det? Samsynwiki reder ut begreppen!===
I den här wikin samlas de väsentligaste begreppen om högskolors och universitets samverkan med andra parter. Begreppen presenteras med översiktliga definitioner och exempel för djupare förståelse. Syftet med Samsynwiki är att inspirera och bidra till en ökad insikt om vad universitets och högskolors samverkan är och kan vara.

I menyn till vänster kommer du via ''Begrepp'' till en översikt av alla inskrivna begrepp. Därifrån kan du gå vidare till begreppsartiklarna eller via sökrutan uppe till höger. Det finns ett hundratal ord att förkovra sig i.

===Alla kan ta del av och bidra till Samsynwikins kunskapsbank===
Samsynwikin är öppen för alla att läsa. Alla som önskar kan också bidra. Förutom att lämna respons per e-post kan till exempel du som extern samverkanspart, student, eller lärosätesrepresentant också skapa ett konto. Då kan du enkelt lägga till ny information, eller modifiera och bygga vidare på det som andra har skrivit, direkt i wikin. Samsynwikins livsnerv är att ta tillvara på kunskap och olika parters åsikter! Har du tankar eller vill kommentera något särskilt begrepp, så skaffa gärna ett användarkonto eller skriv till samsyn@su.se {{Åtgärd behövs|Lägg till om konto|datum=}}/''Kontohanteringen kommer när som helst på plats. Till dess: maila samsyn@su.se så får du besked när kontona är tillgängllga.''

===Om Samsynprojektet och Samsynwikins upplägg===
Samsynwikin byggs upp av ett nationellt Vinnova-finansierat projekt. Vi är sex lärosäten och Wikimedia Sverige som tillsammans driver projektet 2018-2020. Du kan läsa mer om projektet under Om:Samsyn.

Där beskrivs också de premisser vi satt upp för Samsynwikins innehåll. I stora drag:

*Samsynwiki samlar '''de mer väsentliga och aktuella begreppen''' som berör universitets och högskolors samverkan idag.
*Artiklarna ska vara '''översiktliga och lättfattliga'''.
*Inledningsvis ges '''en kort och koncis definition av begreppet'''. Därefter kommer '''en lite mer utförlig beskrivning av hur det används idag,''' som kompletteras med '''konkreta exempel'''. (Det senare är något vi bland annat gärna tar emot fler bidrag till.) Allt skrivet beläggs med källhänvisningar. Avslutningsvis anges '''ordets engelska motsvarighet'''.

===Välkommen!===

==TILL OM-SIDAN==
<br />

==Om Samsyn-projektet==
Samsyn-projektet drivs från 2018 till december 2020. Det är ett av flera Vinnovafinansierade projekt som ska utveckla, pröva eller stödja olika samverkansaktiviteter och processer inom högskolesektorn. För mer information om K3-satsningen och de övriga projekten: <nowiki>https://k3-projekten.se/</nowiki>

Samsyns syfte är att bidra till en ökad förståelse för universitets och högskolors samverkan genom att utforska och definiera de mer väsentliga begrepp som används inom området. Vi är sju deltagande parter; Wikimedia Sverige och sex lärosäten: Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Gävle, Linköpings universitet, Malmö universitet, Stockholms universitet och Örebro universitet. Stockholms universitet projektleder.

*Samsynprojektet: ''samsyn@su.se''
*Projektledare: Charlotte Rossland, ''charlotte.rossland@su.se''

==Om Samsynwikin==

===Premisser för innehållet===
Det som presenteras i Samsynwikin ska vara vägledande. Ambitionen är att att fånga in de mer väsentliga begreppen för universitets och högskolors samverkan idag. Beskrivningarna ska spegla involverade parters syn, alltså också samverkansparter inom exempelvis näringsliv, idéburen sektor eller offentliga institutioner.

Vi har valt att bygga upp en ny wiki. Det ger både ett praktiskt projektverktyg men också fantastiska möjligheter att sprida den upparbetade kunskapen helt fritt. Allt är uppbyggt enligt principerna Open source och Crowd sourcing. Det är också enkelt att revidera artiklarna och komplettera vartefter ny kunskap kommer eller när det finns kompletterande information.

Under projektets gång har vi aktivt sökt utbyte med parter både inom och utanför den akademiska världen, bland annat genom workshops. Vi tar fortfarande mer än gärna emot förslag på nya samarbeten. Nedan beskrivs också olika sätt att bidra direkt till Samsynwikins innehåll.

Som grundläggande principer för wikins innehåll har vi fastslagit att:

*Samsynwikin och dess begrepp ska visa upp vad universitets och högskolors samverkan kan vara och fokusera på de mer väsentliga samverkansaktiviteterna/delarna av samverkan. (Till skillnad mot en ambition att visa upp en korrekt bild av all samverkan eller låta historieskrivningen ta över.)
*Artiklarna ska vara lättfattliga och översiktliga, inte långa vetenskapliga rapporter eller detaljerade handboksbeskrivningar.
*Den inledande korta definitionen beskriver av hur begreppet används idag inom samverkansområdet.
*I tillämpningsdelen ges en något längre beskrivning som sätter sammanhanget och ger exempel.
*Ordets engelska motsvarighet anges (brittisk engelska med anledning av vårt EU-sammanhang och ESG-standard).
*Allt ska beläggas med källhänvisningar.

Det finns två vägledande dokument, både för artiklarnas utformning och det praktiska med att skriva i wikin. De finns också enkelt tillgängliga i vänstermenyn:

*[[Samsyn:Stilguide|Stilguide]]: anger riktlinjer om lämplig stil för både språk och form, ger praktiska instruktioner och beskriver hur man kan ge respons eller på andra sätt bidra direkt i wikins texter.
*[[Samsyn:checklista|Checklista]]: sammanställer vägledande frågor att betänka och förhålla sig till när vi skapar eller förbättrar begreppsartiklar.

==='''Så kan du bidra, revidera, ge tips'''===
Alla som vill bidra till artiklarnas innehåll eller utformning är välkomna att göra det! Det är wikins själva livsnerv att ta vara på den samlade kunskapen, också utanför projektgruppen och då både från högskolesektorn samt våra samverkansparter. Så ser du något som kan förtydligas eller som du reagerar på – bidra gärna.

Det finns några olika sätt. Alla med ett användarkonto kan göra det direkt i wikin. Konton skapas enkelt själv: ''länk kommer''

*'''Nya begrepp''' '''kan läggas till''', som förslag eller med en komplett text.
*Befintliga artiklar kan '''revideras eller kompletteras direkt i texten.'''
*Alla artiklar har en bakomliggande sida, ''Diskussion.'' Där kan '''tips, förslag eller tankar''' skrivas in som artikelförfattaren sedan tar sig an.
*Med '''''Åtgärd behövs''''' kan korta uppmaningar placeras på aktuell plats i texter.

Så länge Samsynprojektet drivs kan alltid frågor och synpunkter framföras till e-posten '''samsyn@su.se'''.

==='''Ställningstaganden och ansvar'''===
Det är den ursprunglige artikelförfattaren som har det primära ansvaret för artikelns innehåll och utformning. På en mer generell och övergripande nivå, exempelvis om urvalet, så kan projektledningen och ytterst projektets styrgrupp ta beslut när så behövs.

Om förslag, ändringar eller tillägg av någon part inte kan accepteras, då ska det vara av skäl som att det inte är i enlighet med projektets givna ramar, exempelvis som formulerat i [[Samsyn:checklista]].

1. Språket som stärker samverkan

I [[Huvudsida|'''Samsynwiki''']] s Välkommen till [[Huvudsida|'''Samsynwiki''']]'''!'''

I Samsynwikin mejslas en vägledande samverkansnomenklatur fram, en förklarande karta över de begrepp som används när vi pratar om samverkan. Med tillgång till ett mer gemensamt språk stärks kommunikationen och kunskapen om vad samverkan är och kan vara, både för universitet och högskolor och för de externa samverkansparterna. I förlängningen stärker det förutsättningarna för givande samverkan.

*'''NYHET'''! I november 2019 öppnas Samsynwikin upp inte bara för läsning, utan alla som vill kan också skapa egna användarkonton. Det gör det möjligt att kommunicera eller revidera direkt i wikin. All respons välkomnas – stort som smått!

*'''Nuvarande status: projektarbetet fortsätter.''' Vi är inte färdiga med alla artiklar och det Saknas fortfarande en del begrepp.
**'''Samsynwikins livsnerv är att ta tillvara på kunskap och olika parters åsikter.''' Har du tankar eller vill kommentera något särskilt begrepp, skaffa gärna ett användarkonto eller skriv till samsyn@su.se

Några exempel på vad Samsynwikin presenterar:

*Vad betyder begrepp som kunskapstillgångar, nyttiggörande, samproduktion, social innovation eller utadjungering?
*Hur ser en grundläggande definition ut och finns det belysande exempel, också på olikheter?
*Vilket engelskt ord motsvarar det svenska begreppet?

==='''Projektets parter och kontakt'''===
Samsyn-projektet drivs från 2018 och tre år framåt. Det är ett av flera Vinnovafinansierade projekt inom K3-satsningen som ska utveckla, pröva eller stödja olika samverkansaktiviteter och processer inom högskolesektorn.

Samsyn är en akronym för samverkan synliggjord. Det anspelar på syftet att inspirera och bidra till en ökad förståelse för vad universitets och högskolors samverkan är och kan vara. Vi är sju parter i projektet, Wikimedia Sverige och sex lärosäten: Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Gävle, Linköpings universitet, Malmö universitet, Stockholms universitet och Örebro universitet. Stockholms universitet projektleder.

Vill du veta mer eller kanske bidra? Kontakta oss gärna!

*Samsynprojektet: ''samsynsu.se''
*Projektledare: Charlotte Rossland, ''charlotte.rossland@su.se''

För mer information om K3-satsningen och de övriga projekten: <nowiki>https://k3-projekten.se/</nowiki>

---

<br />

===Ta tag i eller reflektera över sept 2019===
'''Kategorier''': ta bort aktiverad med flera? AP4-7 elr ersätta med andra ämnes/områdeskategorier. [[Special:Kategorier|https://samsynwiki.su.se/wiki/Special:Kategorier]]

'''Arbetssidor:''' finns det sidor vi vill dölja eller ta bort? Ex för att de kan konfundera när Samsynwikin blir mindre ett projektverktyg och mer en allmän källa med ett framarbetat resultat (att ösa ur eller bidra till ytterligare )

'''Centrala begrepp:''' möjliga sätt att aktivera/använda dem? Ex på huvudsidan o till u/i-insatser. En första ingång. Några av de mer grundläggande/väsentliga/primära/(centrala...). Ett utbud.

'''Info/utbildningsinsatser:''' vilka målgrupper kan resp lärosäte aktivera (inhämta, kategorisera), vilka typer av underlag/inspiration kan vara till stöd (wikin, film, centrala, andra kategorier, kort handledning), sätta samman en "Vill du förkovra dig? Testa ''det här ..."'' ex t Huvudsidan (troligen utifrån de centrala)

'''GROVT UTKAST: POTENTIELLA SAMSYN-KÄLLOR MED LÄNKAR (180614)'''

#SAOL https://svenska.se/
#NE [Nationalencyklopedin https://www.ne.se Nationalencyklopedin https://www.ne.se]
#Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida
#Wikipedia eng: https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia
#TNC http://www.tnc.se/
#Högskoleförordningen (1993:100, yrkesexamina i bil. 2): http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100
#Högskolelagen:https://www.ne.se/info/
#ESG (UKÄ:s översättningar): http://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/verktyg-for-larosaten-och-bedomare/esg-pa-svenska.html
#ISCED: [http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/International Standard Classification of Education (ISCED) http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/International_Standard_Classification_of_Education_(ISCED)]
#UHR: https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/
#UKÄ: http://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/universitet-och-hogskolor/hur-ser-verksamheten-ut.html
#Googla - även Google Scholar (specialartiklar) https://scholar.google.se/
#STRUT: Direktiv 2017:46 Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten: http://www.regeringen.se/4990fb/contentassets/21258e57b2354c049b7466df918a7367/styrning-for-starka-och-ansvarsfulla-larosaten-dir.-201746.pdf
#Regeringsproposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft: https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf
#Resursutredningen: Resurser för kvalitet, SOU 2007:81: http://www.regeringen.se/49b71c/contentassets/1c95444a7c234fe88cc8e16423dd1413/resurser-for-kvalitet-hela-dokumentet-sou-200781
#Forskning 2000, SOU 1998:28 https://data.riksdagen.se/fil/73A62789-F870-40AE-B4AE-DE2D8D058D4E: http://www.regeringen.se/49b721/contentassets/2f48d5ea44194083b301e6666efa9488/sou-1998128b
#Näringsdepartementet, slutbetänkande: Samverkan mellan högskolan och de små och medelstora företagen. - 1996. - ISBN: 91-38-20291-3 http://regina.kb.se/sou/ 96:89

Relevanta projekt

#http://www.humsamverkan.se/

#SSYK: http://www.ioc.se/files/SSYK_klassificering_alla_yrken.pdf

OECD: http://www.oecd.org/sti/inno/frascati-manual.htm (enbart yrken)

<br />

==Tillämpningar[redigera | redigera wikitext]==
I högskolesammanhang används begreppet samverkan sedan början på 2000-talet huvudsakligen när man talar om interaktion med externa parter, medan ämnesöverskridande och lärosätesövergripande aktiviteter istället benämns samarbete.

Sedan 1998 är samverkansuppgiften, jämsides med utbildning och forskning, en lagstadgad skyldighet för svenska högskolor: ”''i högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta”''.

Samverkan regleras också genom Högskoleförordningens examensmål för generella examina. Där ställs krav på att studenten muntligt och skriftligt ska kunna redogöra för och diskutera forskningsfrågor med olika grupper samt kunna göra bedömningar vad gäller forskningens samhällsrelevans.

Skrivningen i Högskolelagen lämnar visst tolkningsutrymme. Uppdraget att informera och [[Nyttiggörande|nyttiggöra]] kan tolkas som två delar inom den överordnade uppgiften att samverka, d.v.s. som en precisering. De flesta uppfattar ändå detta som en tredelad uppgift: att samverka-informera-nyttiggöra. Det utmärkande för samverkan i snäv bemärkelse är då ömsesidigheten, att kunskapsflödet går i bägge riktningarna.

Stora förhoppningar om att uppnå inte alltid helt kompatibla mål är kopplade till samverkansuppgiften. Genom samverkan förväntas högskolan öka kvaliteten i utbildning och forskning och samtidigt bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]], kompetensförsörjning och tillväxt, ett hållbart samhälle, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]]. Eftersom högskolan i Sverige i huvudsak är en skattefinansierad verksamhet hänvisar man ibland också till den offentliga redovisningsskyldigheten som en viktig aspekt av samverkansuppdraget.

Universitetskanslerämbetet (UKÄ), som har till uppgift att granska, analysera och utveckla högskolans verksamhet, gör på sin hemsida följande tolkning av vad den lagstadgade samverkansuppgiften går ut på:<blockquote>''”Högskolan ska samverka med det omgivande samhället, allmänheten, näringslivet, offentlig sektor och olika organisationer. Samverkan ska prägla hela verksamheten.'' </blockquote><blockquote>''Samverkan kan handla om:''</blockquote>

*''verksamhetsförlagda inslag i utbildningen''
*''att undervisning och forskning behandlar frågor som är relevanta för samhället''
*''att anordna arbetsmarknadsdagar''
*''att popularisera forskning och verka för att forskningsresultat kommer till nytta''
*''att erbjuda uppdragsutbildning och uppdragsforskning."''

För att förhålla sig till högskoleförordningens krav har lärosätena själva, genom expertgruppen för samverkan inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), tagit fram skriften ''Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället – utgångspunkter och principer''. Där slår man fast att samverkansbegreppet bör definieras brett och inkludera alla sätt att skapa [[genomslag]], d.v.s. inte begränsas enbart till samarbeten med väl definierade externa aktörer. Det framhålls också att den faktiska samverkan äger rum integrerat i utbildning och forskning och att specialiserade enheter och strategier för samverkan handlar om strukturellt stöd.

I 2019 års Styr- och resursutredning talas det om samverkan i snäv bemärkelse. Skrivningen i lagen tolkas som en tredelad uppgift där samverkan utgör ett särskilt uppdrag som till skillnad från information och nyttiggörande förutsätter ömsesidighet:

”Förutom samverkan som innebär en ömsesidig relation mellan lärosätet och en eller flera externa aktörer så anges att högskolan ska informera om sin verksamhet samt verka för forskningens nyttiggörande (inklusive innovationsarbete)."

Utredningen använder i detta avsnitt [[samhällspåverkan]] som ett paraplybegrepp som inkluderar de andra två uppgifterna, information och nyttiggörande. Samverkan i snäv bemärkelse, det vill säga ömsesidig interaktion, framställs här som ett ''medel'' för att utöva också den mer enkelriktade uppgiften samhällspåverkan: ”''Vi kan alltså tala om samverkan som ett medel för utbildningens och forskningens samhällspåverkan''.".

Samverkan tolkas alltså både som ett separat uppdrag att interagera och som ett medel för att fullgöra de mer enkelriktade aktiviteterna – informera och nyttiggöra – som utredningen sammanfattar under rubriken samhällspåverkan. Med utgångspunkt i detta resonemang föreslås därför en ny lydelse i högskolelagen: ”''I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta.''".

Men dubbelheten kvarstår också i den nya skrivningen. Handlar det om samverkan och nyttiggörande som två olika uppgifter eller kan uppdraget att nyttiggöra tolkas som en precisering av syftet med samverkan? Det är fortfarande en öppen fråga.

Om samverkan är ett särskilt uppdrag med ömsesidighet som grundkriterium öppnar det för externa aktörer att använda skrivningen som hävstång för att agera som beställare åt akademin. Om skrivningen används som en förevändning för akademin att enbart ägna sig åt samverkan för att bedriva samhällspåverkan öppnar det för att externa aktörers relevansbedömning ignoreras vilket kan äventyra kvaliteten i utbildning och forskning. Samtidigt finns forskning som pekar på att samverkan aldrig kan leda till någon helt symmetrisk vinn-vinn-situation. Det tycks bara vara möjligt i situationer där det finns obegränsade resurser.

==Historik[redigera | redigera wikitext]==

====Från enskilda initiativ till institutionaliserad samverkan[redigera | redigera wikitext]====
Kravet på att akademins verksamhet ska komma samhället till nytta är lika gammal som universitetssystemet, men genom 1998 års lagändring fick samverkansuppdraget en mer framskjuten plats. Av några uppfattades samverkan som en nytillkommen uppgift, medan andra såg det som en integrerad del av den ordinarie verksamheten som bara betonades mer i och med den nya skrivningen.

De nya lärosäten som utvecklades efter 1977 års högskolereform hade ett tydligt uppdrag att i samverkan med närsamhället tillgodose dess behov av professionsutbildade inom vård, skola och omsorg. Samtidigt uppmuntrades interaktion med det lokala näringslivet, bland annat genom inrättande av kontaktsekretariat, teknikparker, holdingbolag och genom KK-stiftelsens samfinansieringsmodeller. Näringslivssamverkan, som på äldre lärosäten varit osystematisk och beroende av enskilda initiativ, framstod i och med detta som en lärosätesövergripande angelägenhet och en särskild aktivitet som behövde systematiseras och professionaliseras.

====Från deskriptiv till preskriptiv samverkansmodell[redigera | redigera wikitext]====
Bakom nittiotalets ökade betoning på samverkansuppdraget låg en forskningspolitik influerad av teorier om kunskapens betydelse för ekonomisk tillväxt och produktivitet. Utbildningspolitiken förväntades lämna avgörande bidrag till den ekonomiska utvecklingen och investeringar i forskning och utveckling styrdes mot expanderande sektorer inom industrin. Samverkan kom nu främst att handla om innovation och kommersialisering av forskningsresultat. Med stöd i sociologisk forskning, där man undersökt vad som utmärker dynamiska innovationsmiljöer och visat på betydelsen av ett nära samarbete mellan olika samhällsaktörer, uppmanades högskola, näringsliv och myndigheter att engagera sig i samverkansprojekt av [[Trippelhelix|trippelhelixmodell]]. Det skapades också en ny myndighet, Verket för innovationssystem (Vinnova), med uppgift att genom de så kallade [[Innovationssystem|innovationssystemen]] befordra en tillväxtfrämjande samverkan – ett uppdrag som med tiden fokuserades mer på uthållig, eller hållbar, tillväxt.

====Samverkan och samhällspåverkan[redigera | redigera wikitext]====
I Styr- och resursutredningen ägnas ett separat kapitel åt samverkan och samhällspåverkan. Högskolans verksamhet bör göra avtryck i samhället – det tycks alla vara överens om. Samtidigt framhålls att olika samverkansparter har egna målsättningar och förväntningar och att det finns risk för intressekonflikter. Det konstateras också att samverkan kan ta sig många olika uttryck och att det ofta behövs en precisering av begreppet, både för att man ska kunna tala om samverkan i meningsfulla termer och för att man ska kunna utvärdera dess effekter. De försök till uppdelning i olika former av samverkan som nämns i utredningen – och som också är de som fått störst spridning – är Högskoleverkets indelning i 1) samverkan för demokratiutveckling, 2) samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt och 3) samverkan för bättre utbildning, samt Vinnovas kategorisering av samverkan i de fyra olika samverkansmönster som numera benämns [[samverkansformer]].

Samsyn:Projektgemensamt

2020-01-14T12:24:53Z

Charlotte Rossland (SU): /* K3-kontakter */

{{Arbetssida}}
<gallery mode="packed" heights="300px">
Samsyn gruppfoto februari 2018.jpg|''Solig wikiutbildning i februari 2018''.
</gallery>
Här samlar vi information om möten, evenemang och resurser.

<br />

==Grundläggande begrepp - förslag till narrativ==
Dagen stora [[samhällsutmaningar]] kräver [[samverkan]] för att kunna lösas. Samverkan kan vara när ett antal [[Samverkanspartner|aktörer]], utifrån sina kunskaper och förutsättningar, tar sig an en utmaning och i sitt [[samskapande]] ägnar sig åt [[kunskapsutveckling]] och [[kunskapsöverföring]]. När olika samhällssektorer/relevanta parter/[[Intressent|intressenter]] och [[avnämare]] samverkar ökar möjligheterna, genom [[nyttiggörande]] och [[värdeskapande]], till en [[Hållbarhet|hållbar]] [[samhällsutveckling]].

==K3-kontakter==
Vi har delat upp mellan oss att ta kontakt med övriga K3-projekt enligt nedan. Notera när du haft kontakt och hur utbytet fortskrider!
{| class="wikitable"
|+
!K3-projekt
!AP
!Kommentar (ange åtminstone om kontakt tagits)
!
|-
|ESAIM
|4
|
|
|-
|LUPP
|4
|
|
|-
|MerUt
|4/PL
|Gemensam workshop med Samsyn 1 februari 2019. Bearbetade begrepp: alumn, intressent, praktik, programråd
|
|-
|Nya Vägar
|4
|
|
|-
|ARCS
|5
|
|
|-
|PAUS
|5
|
|
|-
|SKÖN
|5/PL
|Workshop på Vinnova 27/11 2019. Bearbetade begrepp: samverkan, samverkansuppgiften, genomslag, nyttiggörande, värdeskapande
|
|-
|IMP
|6
|Har läst och givit synpunkter på urval av begrepp med flera goda kommentarer, inkl. tips på underlag (läsning).
|
|-
|MerSam
|6/PL
|Gemensam workshop på K3K-möte inför HSS 8 maj 2019. Inspel till samverkansbegreppet.
|
|-
|SAFIR
|6
|
|
|-
|AGERA
|7
|Har givit synpunkter (v. 44) på en rad begrepp, framför allt "Samhällsutmaning", där vi föreslås att vidga begreppet. De föreslog också "Samhällsutveckling" och "Samsyn" som begrepp.
|
|-
|SPETS
|7
|Tar emot utkast på "Strategiskt partnerskap" v 44.
De har (v. 44) givit synpunkter på några begrepp och föreslagit "Due diligence" och "Co-create/Samskapa" som begrepp.
|
|-
|MUSA
|7
|Tar emot utkast på "Samverkansarena" v 44.
|
|-
|OMAR
|7
|Förslag: "samverkansplattform", ev. underkategori till "samverkansarena"; "centrumbildning" (mejl 2019-12-02)
|
|-
|INSA
|PL
|17/9. Mail. De förslår Internationell samverkan. Har fått 7 förslag på begrepp att ev ge kommentar utifrån deras projektsammanhang.
|
|-
|Utvind
|PL
|Ny kontakt 22/10: projektledaren återkommer med utkast till främst "Indikator".
|
|}

==Begrepp att betänka==
Fyll på nedan med de begrepp du stöter på som du själv inte tar dig an eller är osäker på vems det är.

Om du anammar ett begrepp, har skäl att anföra varför begreppet inte platsar i wikin eller annan information: skriv i kommentarsfältet.

Ibland kan ordet lyftas i en artikel utan att få en egen begreppssida och bli omdirigerat (som industridoktorand nedan).
{| class="wikitable"
|+
!Begreppsförslag
!Kommentar
!Vem /vilket AP tar sig an
|-
|Internationell samverkan/internationalisering
|Förlag från INSA-projektet (CR: har efterfrågat potentiella källor.)
|7 LiU/ChR kollar med Insa
|-
|altmetisk undersökning/''altmetrics''
|förekommer i Struten
|Skön - KG unders
|-
|auskultera
|förekommer i Merut, jfr: https://sv.wikipedia.org/wiki/Auskultant
|4
|-
|idéburen sektor
|förekommer olika definitioner? finns skäl att klargöra?
|7 Liu/cvilsamhälle
|-
|idéburet partnerskap, IOP
|Jfr Forum - Idébundna organisationer
|som ovan
|-
|ideell sektor/ idéburen organisation
|olika begrepp, olika definitioner? finns skäl att klargöra?
|som ovan
|-
|''impact case study''/fallstudie
|jfr. SKÖN
|KG Skön
|-
|kommersialisering
|fr. SKÖN -> länka till "entreprenörskap"?
|jfr entreprenörskan
|-
|(kunskaps) samverkansnav, nod ; eng ''hub''
|ev. ett underbegrepp till "samverkansarena"
|Musa/CR
|-
|mission; ''innovation mission''
|Horizon Europe Jfr Wikipedias [[wikipedia:Mission_Innovation#See_also|''mission innovation'']] och ''[[wikipedia:Mission_statement|mission statement]]'' [https://www.vinnova.se/en/m/missions/ Vinnova]
|innovation; samhällsutmaningar alt. egen sida?
|-
|''policy brief''
|ett efterfrågat format inom offentlig och politisk sektor
|KG
|-
|''scientific-/science literacy''
|Vetenskap & Allmänhet/Swafs
|mottagarkompetens/Mattias
|-
|''science education/awareness''; vetenskaplig medvetenhet
|Vetenskap & Allmänhet/Swafs
|mottagarkompetens/Mattias
|-
|''science shop''/forskarkiosk
|Vetenskap & Allmänhet
|Jens
|-
|systemisk innovation
|ESBRI
|Fia/Hjalmar (SU)
|}
På våra gemensamma workshops andra och tredje kunde deltagarna föreslå begrepp som de saknar i wikin. Kommentera de som år inom ditt AP!
{| class="wikitable"
|'''Begreppsförslag'''
|'''Kommentar o/e vem eller vilket AP som tar sig an'''
|-
|[[industridoktorand]]
|Är omdirigerad t Adjungerad doktorand
|-
|[[integrerad forskning]]
|
|-
|''[[livslångt lärande]]''
|Finns redan
|-
|[[multidisciplinär]]
|
|-
|[[projekt]]
|För generellt och för omfattande: föreslår att vi skippar (CR)
|-
|[[projektkurs]]
|AP 4, förslagsvis i text om projektarbete efter förslag från KTH på ws
|-
|[[samverkansprojekt]]
|Bör väl vara en del av begreppet "samverkan"? (KC, LJ, KMB)
|-
|[[science park]]
|AP5 eller AP7?
|-
|[[självständigt arbete]]
|Finns redan
|-
|[[transdisciplinär forskning]]
|
|-
|[[tvärvetenskap]]
|
|-
|[[utbildningssamverkan]]
|AP 4
|-
|[[utbyte]]
|Alltför generellt: föreslår att vi skippar (KC, LJ, KMB)
|-
|[[utmaningsdrivna kurser]]
|AP 4 med koppling till projektarbete
|-
|''[[Verksamhetsförlagd utbildning|vfu]]''
|Finns redan
|-
|[[övningsskolor]]
|AP 4
|}
<br />

==Begrepp och upplägg WS 2 o 3 maj==
'''Skickat en dryg vecka innan:''' '''''För den som vill förbereda sig''' så finns nedan de begrepp som vi kommer att fokusera på under torsdagen (de är länkade). Det går att komma oförberedd – vi ger tid att läsa under passen. Vi kommer att använda både utskrifter och kort att notera synpunkter och kommentarer på.''

*''Den första delen av eftermiddagen diskuterar vi i två grupper (delas in på plats, gruppdiskussion A respektive B nedan).''
*''Det andra passet är bordsdiskussioner. Vi lär hinna 2-3 bord var och du väljer själv mellan bord 1-5 (de röda begreppen).''
*''Utöver begreppsartiklar så kommer vi också se över urvalet i Samsynwikin: saknas något begrepp?''

'''Gruppdiskussion A:''' Självständigt arbete, Livslångt lärande, Omgivande samhälle/Civilsamhälle, Samverkan/Samverkansuppgiften

'''Gruppdiskussion B: S'''ocial innovation, Personrörlighet, Mentorskap, Samverkan/Samverkansuppgiften

Bord 1: Nyttiggöra, Tillgängliggöra, Mottagarkompetens

Bord 2: Kunskapstillgångar, Innovation, ,Entreprenörskap

Bord 3: Aktionsforskning, Följeforskning, Uppdragsforskning

Bord 4: Bildning, Outreach, Forskningskommunikation

Bord 5:Verksamhetsförlagd utbildning (VFU), Co-oputbildning, Projektarbete
<br />

==Föreslagna begrepp av resp AP till WS 2 resp 3 maj==
'''Utbildning'''

Arbetsmarknadsmässa

Co-oputbildning

Fadderföretag

Mentorskap

Självständigt arbete

Projektarbete

Verksamhetsförlagd utbildning

'''Forskning'''

Forskningssamverkan

Uppdragsforskning

Personrörlighet

Aktionsforskning

Följeforskning

Mottagarkompetens

'''Kunskapstillgångar'''

Nyttiggöra

Kunskapstillgång

Innovation

Entreprenörskap

Social innovation

Påverkansarbete

(Immateriella rättigheter om det hinns med)

'''Samhällsutveckling'''

Forskningskommunikation

Civilsamhälle

Livslångt lärande

Bildning

Outreach

Omgivande samhälle

Trippelhelix

[[Samverkansarena]]

'''Centrala ord''' (de oundvikliga)

Samverkan

Samverkansupppgiften

Nyttiggöra

Tillgängliggöra

Avnämare

Intressent

<br />

==Begrepp att begrunda till 8 mars==

===Helt eller ganska nöjd med-begrepp, 1-2 var (om du har)===
Kopiera länken till ordet (då skrivs den in som själva ordet nedan - simpelt och tydligt!)

''Charlotte Rossland:'' [[Intressent]] och [[Avnämare]]

''Karin Grelz:'' [[Samhällsnytta]], [[Trippelhelix]]

''Fia Christina Börjeson:'' [[Påverkansarbete]] och [[Social innovation]] - ''ganska'' nöjd. Skulle gärna diskutera begreppet.

''Catarina Carlsson / Malin Jansson:'' [[Alumn]]'','' [[Självständigt arbete]]

''Karin Mårdsjö Blume:'' [[Skolsamverkan]], [[Forskningskommunikation]]. För båda begreppen har vi fått bra feedback, så de känns rätt stabila nu,

''Lars Jämterud: [[Populärvetenskap]], [[Livslångt lärande]] - ganska nöjd'' med det sistnämnda. Flera av referenspersonerna önskade att mer av bildningsideal/inre motivation lyftes fram i det livslånga lärandet, då det nu är mest tvånget/arbetsmarknadsperspektivet som står i fokus i texten. Mitt svar blev då att det tyvärr är så begreppet beskrivs i nästan alla källor, men detta skulle jag gärna diskutera.

''Karin Christoffersson'' [[Civilsamhälle]] - är ganska nöjd, men inte riktigt färdig. Skulle vilja exemplifiera med ett "Vinnova-impact case" för att knyta ihop säcken. Det jag känner till (och har arbetat med) har med Linköpings universitet att göra, ska försöka hitta ett exempel från annat lärosäte.

''Pål Brunnström:'' [[Aktionsforskning]] och [[Följeforskning]]

''Mattias Dyrvik''

===Krux-begrepp, 1-2 var (om du har)===
''Charlotte Rossland:'' [[Tillgängliggöra]] Är den för torr, saknas ex konkreta exempel?

''Karin Grelz:'' [[Samverkan|Samverkan,]] [[Samverkansformer]] Samverkansmönster eller -former?

''Fia Christina Börjeson:'' [[Genomslag]]. Blir inte klok på den här texten. Kanske ska den kopplas tydligare till samverkan och nyttiggörande?

''Catarina Carlsson / Malin Jansson:'' [[Programråd]]'', det finns betydelser för detta begrepp vilket gör texten svår att göra enkel och tydlig. Hur ska vi göra?'' [[Case]]'', här vet vi inte riktigt vad vi ska beskriva; uppdragskurser, projektkurser och/eller hur ska vi skilja dem åt?''

''Karin Mårdsjö Blume:'' [[Omgivande samhälle]]. Det var svårt att hitta referenser till begreppet, och framför allt till alternativa begrepp.

''Lars Jämterud:'' [[Outreach]]. Relevansen, alltså bör det vara kvar? God input från referensgrupperna, för de "köpte" både beskrivningen och vad begreppet syftade till. Men, ''ingen'' använde det överhuvudtaget och flertalet hade inte ens hört talas om det. Flera efterfrågade en svensk variant...

''Karin Christoffersson:'' [[Folkbildning]]. ''Skulle så gärna vilja hitta en "modern" koppling mellan akademi (samverkan) och "folkbildning" - de jag funderat på upplever jag själv är för långsökta. Tycker att "folkbildning" känns som ett ålderdomligt begrepp som skulle må bra av att "hottas upp".''

''Pål Brunnström'' [[Personrörlighet inom forskning]]. Hur borde vi hantera underordnade begreppen Adjungerad professor, Adjungerad lektor, Adjungerad adjunkt. Ska vi bara omdirigera dessa till ”Personrörlighet inom forskning”, eller ska vi skriva korta artiklar om vardera begreppet? Jag tycker nog det senare, då behöver vi lägga till lite i dessa artiklar.

''Mattias Dyrvik''
<br />

==Minnesanteckningar möte 2019-01-23 i Linköping==
Anteckningar: Karin G o Charlotte

Närvarande: Karin Mårdsjö Blume, Lars Jämterud, Karin Christoffersson, Helena Balogh, Mia Jacobson, Axel Pettersson , Catarina Carlsson, Malin Almstedt Jansson, Karin Grelz och Charlotte Rossland

'''1. Presentationsrunda'''.

Särskilt Malin (ny Samsyn-kollega vid HiG) och Mia (ny på WMSE) välkomnades.

'''2. En''' '''statusuppdatering''' (Charlotte).

i. Våra ambitioner och deadlines för begreppsarbete i höstas.

''' ii. ''' Samsynwikin öppnades för allt och allas läsning 17/12. Framöver behöver vi betänka nästa steg (när och med vilka premisser, ex öppna för redigering)

''' iii. ''' HKr har formellt hoppat av. Vinnovadialog i förra veckan. Formaliseringen återstår. Kristianstads budget kan fördelas: Gävle tar större pott, medlen för 2019-20 och 2018-medlen läggs på projektledningen. Mälardalen har visat intresse.

''' iv. ''' Vi kan troligen påverka tidpunkten för när Vinnovas prövning görs (för att få fortsätta med finansieringen efter sommaren). Efter diskussion fastslogs att projektgruppen hellre ser att det görs snart än i maj/juni. (Rapportform till Vinnova är en uppdaterad projektbeskrivning inkluderat resultat, samt ett entimmes-möte. )

'''3. Dagens möte'''

i. Dagordningen fastslogs.

ii. Övrigt: en ordningsfråga (Axel) om inaktiva användare – ska de leva kvar? Blockera deras konton? Döpa om kontot? Relaterar till frågan om hur andra användare ska bjudas in. Charlotte och Axel ser över.

'''4. Uppdraget till idag'''

i. Justera varje AP:s urval av begrepp

ii. Checklistemodellen (sett över våra begrepp efter den)

iii. Referensarbete lokalt (helst fått ”ett annat öga” på varje begrepp)

iv. Hur går vi vidare? Vilka erfarenheter kan vi dela?

'''''Laget runt'''''

'''''Linköping- Stockholm'''''

· '''Karin MB om LiU:s process för lokal förankring'''

i. Fem personer inbjudna före terminsstart (se mail). Haft två sittningar x 2 pers, en extern och en intern. Första kontakt per tel. Chef för forskning och utv. på kommunen, fd rektor), lärosätesegen samverkansperson. Dag 2 klassiska folkbildare + affärsutvecklingschef Tekniska verken. Dessutom: skolsamverkansperson från kommunen. Brev med åtta begrepp, bearbetade, att läsa. Plus infotext från SU:s hemsida och frågor. Ytterligare en grupp beredd att komma in, med 4-5 samverkanspartner. På vänt till april (”då kan ni se resultat”). Lätt att få folk att tacka ja. Väl förberedda. Kaffe och kakor ett lyckokast J (brysselkex!)

ii. Karin o Lars glimtar om begrepp – rekommendation: lägg det på en ganska låg nivå. All input ska vara välkommen.

iii. Diskussion om hur ska referensarbetet synliggöras? Hur visa ”rösterna”?

iv. '''''Folkbildning''''' – tillämpning: ”undervisning” bör vara ”och studier” annars reagerar studieförbunden. Näst sista stycket: ”är ni säkra på att SD stod bakom?” Eng övers – en av tre! Vuxen målgrupp – viktigt, statliga pengar för att få studiestöd. Folkhögskolor höjs lite för mycket. Drar också mot allmänbildningsbegreppet. Gränsdragning mot populärvetenskap. Tacksamma, inspirerade deltagare.

v. Fråga: hur dokumenterar ni? Efter diskussion om att samla, anonymisera (inte personnamn utan ”representant för xx” (som näringsliv, lokal skolverksamhet, forskare vid LiU etc). Analys, gruppering och generalisering. '''Förslag: Syntetiserad sammanställning på begreppets diskussionssida.'''

vi. '''''Forskningskommunikation''''' – vissa begrepp använder man inte. ”Plattform” lika brett och otydligt som ”arena”. Skillnad: På kommunal nivå/externt avses bearbetad information. Talar inte om det i dessa termer. Mer ”samverkan” alt. Forskning '''''och''''' kommunikation. Hsk tänker ”avhandling”. Sociala medier: man kan twittra, nya kanaler sätter myror i huvudet (vad är vad). Förskola och skola – svaga områden. Lite för lång text.

vii. LiU:s städning och införande av inläggningen görs i ett svep. Historiken – hur intressant är det? Rubrik med ”Historik”? Referenspersoner tyckte historiken var intressant men kunde flyttas ned.

viii. Fråga: hur återkopplar ni? Tackar och meddelar att vi delger kollegorna, sen lite svävande; framåt maj kan ni gå in och titta igen.

· '''Charlotte o Karin G om SU'''

ix. SU och LiU har haft Skypemöten och sett över begreppsurvalet. En process som fortgår!

x. Om SU:s del för förankringen – har inte tillgång till självklara lokala grupper, men planer finns. Har kontaktat särskilda parter, främst per mail, angående begrepp de är särskilt koppade till. Ex KTP – se också mail för inspiration. Några hann vi inte i tid med ska in, dialog om det. SU:s lokala referensarbete – kontakt med Teknikföretagen (unionen) lokal grupp om ”intressent”/”avnämare”.

'''''Malmö – Örebro'''''

· '''Pål om MaU (o OrU)'''

i. Checklistegenomgången av våra begrepp är gjord. På fråga: blev inte så stort och omfattande arbete. (Historiebiten saknas ibland, men lämnar det därhän nu.)

ii. Börjat med referensarbetet – inte fått några på kroken när det gäller forskningssamverkan än (eg bättre kontakter för utbildningssamverkan). Tagit mest arbete på sista tiden.

iii. Snart kommer förstärkning (ersätter Daniel)

'''''Gävle'''''

· '''Catarina och Malin'''

i. Historik: Luften gick ur oss p.g.a. Kristianstads avhopp – tills Malin kom med. Nu är energin tillbaka!

ii. Måste jobba med begreppen innan vi drar igång med referenspersoner. Redan pinpointat vilka vi vill dra in. Några är redan vidtalade. Nästa steg att få ihop dem i möten.

iii. Malin jobbar med checklisteöversynen. Gör stora förändringar – text och referensmässigt, strukturerar om. Läge: visst, det går att bygga ut.

'''Samlat: tagna beslut och rekommendationer för referensarbetet samt kategorisering'''

i. '''Hur vi följer upp respons:''' Artikelförfattaren sammanfattar kommentarer, anonymiserar (inga personnamn, men typ ”representant/-er för XX”), noterar om värt att det var ”vid workshop”/etc och ''för in i wikin på begreppets diskussionssida''. Och förstås, reviderar begreppsartikeln efter begrundan.

ii. '''Dokumentera kontakten.''' När vi bjuder in till en lokal workshop eller på annat sätt ber om respons/förankring: notera i vår gemensamma lista på BOX vem/vilka och för vad (ex särskilt begrepp eller helt AP). Det kan bli värdefullt av rapporteringsskäl, kan inspirera men ska inte vara för arbetskrävande – vi stämmer av senare.

iii. Mallar: LiU:s och SU:'''s kontaktbrev''' finns nu som modellförslag. Axel lägger in på ''Projektgemensamt-sidan''.

iv. Vi reflekterade både här och senare under mötet över vilka '''kategorier''' vi använder i wikin. Beslut om kategorierna:

· '''Ta bort''' '''''Primära begrepp''''' och '''''Sekundära begrepp''''' (överspelat)

· '''Ta bort ''Påbörjad''''' och '''''Klar för granskning'''''

· '''Behålla ''”APX”, Begrepp, Aktiverad APX, Bearbetad APX''''' ''(självskattad), '''Bedömd''''' (av styrgrupp).

· '''Lägga till:''' '''''Förankrat''','' men hur formulera? Behöver vi visa skillnad på lokalt/centralt eller ”lite/mycket”? Projektledningen tar frågan.

'''5. Wikin: en genomgång och tips om praktiska färdigheter'''

''' i. ''' Diskussionssidor + pingar

''' ii. ''' Senaste ändringar – här kan man följa med i vad som händer (annat är det i Wikipedia)

· På vilken sida, hur många gånger

· Tillagt eller borttaget

· Vem, tid

· Klicka på ”x ändringar” så syns det vad som gjorts.

iii. Påminnelse: bra länkar i vänstermarginalen, ex ''Projektdiskussion'' som leder till projektsidans diskussionssida

iv. ''Källhänvisningar – webbsida'' (bara rena sidor), ''bok'' (ange alltid som bok om det är en bok även om anger en länk), ''artikel'' (lägg gärna in DOI-länk)

v. ''Omdirigeringar'' – Axel lägger in ny instruktion på Samsyn:Omdirigering. Kom ihåg att ta bort kategoriseringar om du omdirigerar.

vi. ''Döp om/flytta sida'': under ”Mer” välj ”Flytta” – välj ”huvudnamnrymd” osv - finns beskrivning under Samsyn:Flytta sida

vii. Länka inuti artikel – inom Samsynwikin

· - > Notera Specialsida – ”Föräldralösa sidor”

viii. ''Hänvisa till wikipediapost'': finns i instruktion. Lägg till mall: textrursprung. Välj: Permanent länk!

ix. Diskussion om länkar som hänvisar utanför Samsynwikin – kan göras under Externa länkar. Här kan vi lista våra vägledande exempel.

x. Specialsidor – ''”Önskade sidor”'' = rödlänkar från andra sidor.

xi. Diskussionssidor – ställ frågor på den '''''Projketgemensamma diskussionssidan''''' om fler kan ha nytta av att delta/följa. Vi uppmanas att använda den mer!

'''6. Det mer centrala referensarbetet.'''

Charlotte gick igenom ett modellförslag.

i. Vilka?

· Vår tidigt sammansatta ”expertlista” (efter ny översyn)

· Strategiskt utvalda personer/organisationer (projektledningen har ett utkast)

· Valda individer från övriga K3

· Särskilda parter för särskilda utbyten, som SUHF:s Arbetsgrupp för samverkan.

(PS: SUHF-dokumentet gick på förbundssamlingen, arbetas det fortfarande med.)

ii. Hur?

· Bred inbjudan till 2,5-3,5-timmars workshop. (Ca 3 tillfällen att välja på.)

· Tematiska workshop om utb, forskn, samhutv/innov. med uppsamling och (runda)bordsdiskussioner (om centrala begrepp).

· Uppmuntrande, lekfullt men tillvaratagande och uppstyrt (arbetsbesparande/klokt).

iii. När och var?

· 3-5 ggr i mars, o/e april

· Olika platser i landet kontra centralt Stockholm

· (Troligen också med som en punkt på K3-mötet 8/5 i anknytning t HSS)

· Även i juni?

· Omtag efter sommaren efter behov.

iv. Format/upplägg – jfr ppt-bild vilket inkluderar kort-modellen med uppstyrt inhämtande av åsikter på skala ''Utmärkt infångat'' till ''Stämmer inte'' per begrepp samt möjlighet notera tips/åsikter.

'''Beslut efter diskussion om det centrala referensarbetet:'''

· Det är mest realistiskt att satsa på mars/april, ca 3 gånger, varav två i Stockholm, det tredje med fördel i Malmö.

· Idealt är vi alla med, åtminstone någon per AP, för att hålla i diskussionspass samt inhämta respons.

· Det grova utkastet på upplägg kan fungera. Vi behöver fundera extra på vad vi lockar med (möjlighet påverka nomenklaturen, få kunskap, kontakter … och kakor)

· Projektledningen går vidare med utkast som skickas ut för synpunkter till gruppen.

· Vi kan/bör komplettera med särskilda utbyten med ex SUHF eller särskilda tillfällen/andras möten.

'''7. Tidsplanering'''

Efter diskussion om leveranser, deadlines, arbetsmöten, hackaton, när vi kan behöva ses:

· '''Ett arbetsmöte med anslutande hackathon läggs in i slutet av februari alt börja på mars.''' Vecka 8 tycks bäst. Projektledningen spikar datum efter doodle. (Två halvdagar.)

· '''Ny deadline blir 15 februari:''' vi upprepar att ha sett över våra urval, städat alla begrepp efter checkliste-modellen samt fått till det lokala referensarbetet.

· '''Projektledningen sammanställer underlag''' för det centrala referensarbetet inklusive tidsplanering för påsyn inom ett par veckor.

· Bonus: Helena bjöd in alla till SKÖN:s workshop om Impact case study-workshop (mail kommer.)

<br />

==Minnesanteckningar möte 2018-11-07==
Tack alla som kunde vara med igår – lika trevligt och konstruktivt som alltid! Hoppas också att vi kan förmedla till er som inte kunde närvara. Jag skriver nu lite kort, väldigt kort, för annars dröjer det för många dagar innan jag kan hitta mer tid för att skriva längre kommentarer.

1. Bifogat finns den PowerPoint vi hade som underlag på mötet. Den ger grunden till det vi avhandlade, framförallt de principbeslut vi gick igenom, de som Styrgruppen tagit som ger oss vägledning. Sammanfattningsvis, så är det mesta helt i linje med hur vi redan tänker, men nu alltså mer uttalat, och kanske nyttiga påminnelser. (För den nyfikna, även Styrgruppens PP-underlag bifogas.) /Se mail 14/11-18

2. Vi gick igenom vår checklista och har några förslag på smärre korrigeringar. Jag återkommer om den i nästa vecka. Alltså den här (även bifogad): [[Samsyn:Checklista|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Checklista]]

3. Om att få till ett mer genomtänkt urval per mönster: vi behöver per AP tänka till, men hjälp gärna varandra om vi har förslag/tips. Ett Karin G-tips: kolla i bokregister, se bifogat dokument. Och OBS: det är också ett hett lästips, en ny bok: Berg, Martin & Fors, Vaike & Willim, Robert. (2018). Samverkansformer: Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap.

4. Jag återkommer i nästa vecka med mer om tänket med referensgrupper/personer, om wiki-öppnandet (inkl. vår ”banner”), och en del annat.

5. På frågan om vad vi kan behöva lite mer praktisk vägledning kring, kom bl.a. mallar för källor upp, liksom hur vi kommunicerar i wikin. Återkommer om när/hur vi tar tag i det.

6. Det kommer en doole för att hitta ett datum för december-möte. På frågan om vi vill vara någon annanstans än i Stockholm, så nappade Linköping och välkomnar oss till dem – tack för det!

Så – det var i all hast, men inte med mindre hopp om att allt är gott!

Rossi<br />

==Översikt första granskningsomgången september/oktober 2018==
Nedan översikt visar de begrepp som fördelats för granskning o samt de som från 2018-10-08 har klarmarkerats. Om känt, så är det också markerat med initialer alt AP att respons har lämnats - fyll gärna på själva vartefter!
{| class="wikitable"
|+
!Granskande AP
!Ansvarigt AP
!Inskrivna och fördelade begrepp
!Klar för granskning-markerad
!Har fått primär respons
!Ev kommentar
|-
|5
|4
|Alumnnätverk
|
|
|
|-
|5
|4
|mentorprogram
|
|DG/PB
|
|-
|5
|4
|Mentorskap o mentor (o mentorprogram)
|
|DG/PB
|
|-
|5
|4
|VFU – Verksamhetsförlagd utbildning
|
|DG/PB
|
|-
|6
|4
|Case
|
|
|Ej klar
|-
|6
|4
|Fadderorganisation
|
|
|Ej klar?
|-
|6
|4
|Gästföreläsare
|
|
|
|-
|6
|4
|Praktik
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|6
|4
|Utbildningsråd
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|7
|4
|Alumn
|Alumn
|LJ
|
|-
|7
|4
|Alumnföreningar
|
|
|
|-
|7
|4
|Arbetsmarknadsdag
|
|KMB
|
|-
|7
|4
|Co-op koordinator
|Co-op koordinator
|CR/KG
|
|-
|7
|4
|Co-op utbildning
|
|CR/KG
|
|-
|7
|4
|Examensarbete
|
|KMB
|
|-
|7
|4
|Exjobb
|
|KG
|
|-
|7
|4
|Uppsats
|(tom)
|
|
|-
|4
|5
|Adjungerad doktorand
|Adjungerad doktorand
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Forskningssamverkan
|Forskningssamverkan
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Löpande utvärdering
|Löpande utvärdering
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Samfinansiering
|
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Samhällsrelevant forskning
|
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Samproduktion
|Samproduktion
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Sampublicering
|Sampublicering
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Samverkanslektor
|Samverkanslektor
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Utmaningsdriven forskning
|Utmaningsdriven forskning
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Öppen vetenskap
|
|CC/AP4
|
|-
|6
|5
|Akademiska värden
|Akademiska värden
|FB/AP6
|
|-
|6
|5
|Deltagarbaserad fo
|Deltagarbaserad forskning
|FB/AP6
|
|-
|6
|5
|Forskningsinfrastruktur
|Forskningsinfrastruktur
|FB/AP6
|
|-
|6
|5
|Lärarundantaget
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|6
|5
|Tillämpad forskning
|Tillämpad forskning
|
|
|-
|7
|5
|Aktionsforskning
|Aktionsforskning
|KMB
|
|-
|7
|5
|Behovsdriven forskning
|Behovsdriven forskning
|CR/KG
|
|-
|7
|5
|Externfinansiering
|
|LJ
|
|-
|7
|5
|Följeforskning
|Följeforskning
|KC
|
|-
|7
|5
|In kind
|
|KMB
|
|-
|7
|5
|Medborgarforskning
|Medborgarforskning
|LJ
|
|-
|7
|5
|Mottagarkompetens
|Mottagarkompetens
|CR/KG
|
|-
|7
|5
|Personrörlighet inom forskning
|Personrörlighet inom forskning
|KC
|
|-
|7
|5
|Uppdragsforskning
|Uppdragsforskning
|CR/KG
|
|-
|1
|6
|Genomslag
|Genomslag
|
|
|-
|1
|6
|Kunskapstillgång
|Kunskapstillgång
|
|
|-
|1
|6
|Nyttiggörande
|Nyttiggörande
|
|
|-
|1
|6
|Samverkan
|Samverkan
|
|På vänt - centralt begrepp
|-
|4
|6
|Venture Creation
|Venture Creation
|CC/AP4
|
|-
|5
|6
|Innovationsstödssystem
|Innovationsstödssystem
|DG/PB
|
|-
|5
|6
|Innovationssystem
|Innovationssystem
|DG/PB
|
|-
|5
|6
|Licensiering
|Licensiering
|DG/PB
|
|-
|5
|6
|Påverkansarbete
|Påverkansarbete
|DG/PB
|
|-
|5
|6
|Samverkansskicklighet
|Samverkansskicklighet
|DG/PB
|
|-
|7
|6
|Immateriella rättigheter
|Immateriella rättigheter
|CR/KG
|
|-
|7
|6
|Innovation
|Innovation
|CR/KG
|
|-
|7
|6
|Social innovation
|Social innovation
|
|
|-
|4 o 7…
|6
|Entreprenörskap
|Entreprenörskap
|KC o CC
|
|-
|1
|7
|Samverkansarena
|
|
|Inväntar respons fr annat K3-projekt
|-
|1
|7
|Samverkanscheck
|
|
|Inväntar respons fr annat K3-projekt
|-
|1
|7
|Strategiska partnerskap
|
|
|Inväntar respons fr annat K3-projekt
|-
|1
|7
|Strategiskt partnerskap
|
|
|Inväntar respons fr annat K3-projekt
|-
|4
|7
|Civilsamhälle
|Civilsamhälle
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Folkbildning
|Folkbildning
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Intressent
|Intressent
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Kluster
|Kluster
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Populärvetenskap
|Populärvetenskap
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Samskapande av kunskap
|
|CC/AP4
|
|-
|5
|7
|Forskningskommunikation
|Forskningskommunikation
|DG/PB
|
|-
|5
|7
|Helix
|Helix
|DG/PB
|
|-
|5
|7
|Knowledge Transfer Partnerships (KTP)
|Knowledge Transfer Partnership
|
|
|-
|5
|7
|Kunskapstriangeln
|
|
|
|-
|5
|7
|Kunskapsväxling
|
|
|
|-
|5
|7
|Kunskapsöverföring
|Kunskapsöverföring
|
|
|-
|5
|7
|Kvadrupelhelix
|Kvadrupelhelix
|
|
|-
|5
|7
|Livslångt lärande
|Livslångt lärande
|
|
|-
|5
|7
|Outreach
|Outreach
|
|
|-
|5
|7
|Trippelhelix
|Trippelhelix
|
|
|-
|6
|7
|Expertroll
|Expert
|FB/AP6
|
|-
|6
|7
|Internship
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|6
|7
|Kommunikation i vården
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|6
|7
|Kunskapsstyrning
|
|
|Bara aktiverad
|-
|6
|7
|Nätverk
|Nätverk
|FB/AP6
|
|-
|6
|7
|Omgivande samhälle
|Omgivande samhälle
|FB/AP6
|
|-
|6
|7
|Skolsamverkan
|Skolsamverkan
|FB/AP6
|
|-
|6
|1
|Tillgängliggöra
|
|
|
|}

==Tidplan diskuterad 2018-09-06==
{| class="wikitable"
|10-23 september (2w)
|AP: egna revidering av begreppstexter (efter insikter fr arbetsmötet) + ev reflektera utbud och städa arbetssidor (spegla aktivitet/intention)
|-
|23 september
|''Deadline aktiv egna revideringar''
|-
|24 september - 7 oktober (2w)
|Projektgruppen ger varandra respons (lista kommer på fördelning av begreppen samt möjlig checklista) Dessutom kan nya begrepp föras in. Förhoppningsvis kan konkret input från övriga K3 påbörjas.
|-
|7 oktober
|''Deadline ge varandra respons i Samsynwikin.''
|-
|8-25 oktober (3w)
|Vi tar till oss respons och genomför ev revideringar. I övrigt fortsatt grundläggande begreppsarbete.
|-
|3 alt 10 oktober?
|Hackathon-träff där man också kan delta på distans (se doodle-förfrågan).
|-
|25 oktober
|''Deadline städ inför Styrgrupps-beslut (tredje omgång begrepp)''
|-
|'''8-9 november'''
|'''Styrgruppens möte m beslut om begreppsstatus o direktiv inför fortsatta arbetet (inkl riktlinjer för referensgruppsarbetet)'''
|-
|12-21 november
|En av dagarna: arbetsmöte på Arlanda inför uppföljningsarbete efter SG-beslut och centrala referensgruppsmöten (se doodle-förfrågan).
|-
|12 nov - 22 nov.
|Uppföljningsarbete efter SG-beslut
|-
|22 november
|''Deadline revidering efter SG-beslut (första omgången bedömda begrepp)''
|}

==2018-09-06 - mailade minnesanteckningar==
Hej alla,

Tack för vårt Samsyn-möte i torsdags! Det är så tacksamt att mötas av vår samlade vilja att uppnå ett kvalitativt resultat. Och hur vi på olika sätt kan bidra och hämta energi när vi nu gör det ”wiki-style”! Dessutom trevligt som vanligt.

'''I korthet kan vi säga att torsdagen''' var ett givande utbyte av erfarenheter, delvis praktiskt, men framförallt kring hur det går och vad vi kan behöva få till eller utveckla framöver. Vi påminde oss om vår tidplan och identifierade viktiga leveranser/datum fram till nästa sommar. Det är bara att konstatera: vi är i en ytterst spännande fas där mycket utvecklas som kommer sätta prägel på vårt resultat!

Lika kort om '''fredagens hackathon''': vi som kunde vara med gillade verkligen konceptet! Vi kunde konstruktivt pula med vårt eget och få till kortare utbyten med hela gänget eller i mindre konstellationer. Att ha Sara o Axel på plats var fantastiskt!

Nedan kommer nu viktiga deadlines och annan information. Allt kommer också att finnas på vår gemensamma arbetsyta i Samsyns wiki. Det kan vara sista gången det kommer ett så här fylligt mail från mig ;)

1. Vi beslöt om några '''definitiva deadlines för vårt begreppsarbete inför styrgruppens möte 8/11'''. Se nedan Excel-ruta.

a. '''OBS:''' vi behöver alltså omgående '''se över våra nuvarande begreppstexter (till 23/9).'''

b.    Inom en vecka kommer underlag för vilka '''begrepp var och en av oss sedan ska kommentera/respondera på 24 september - 7 oktober'''. Innan dess kommer också '''en något reviderad checklista''' som kan vara till stöd både när vi skriver och kommenterar begreppsartiklar. Det här blir alltså en ny rutin vi prövar för att gemensamt pröva och bygga upp en vana att kommentera och ta emot kommentarer, som vanligt i en kreativ och konstruktiv ”wiki-style”-anda!

'''2. '''Sara o Axel kommer att se över en del '''wiki-praktiska aspekter'''. Det kommer att samlas ihop, men det är i wikin informationen kommer! Bland annat blir vår viktiga ''Stilguide'' något uppdaterad. På torsdagen fick vi oss ett pass med information om '''diskussionssidor''', och en viktig plats framöver för att ställa '''projektinterna''' frågor och sprida information är just en diskussionssida, den som ligger på vår projektinterna arbetssida: '''[[Samsyn:Projektgemensamt|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Projektgemensamt]]''' Det är också på den sidan vi lägger mötesanteckningar med mera. '''Så bekanta er med den och håll koll framöver!'''

3. En fråga uppkom flera gånger: vilka begrepp väljer vi att jobba på och varför.

· Absolut grundläggande: det vi ska ta fram är begrepp för '''''universitet och högskolors''''' '''''samverkan.'''''

· Vi ska som princip '''inte saluföra egna åsikter''', men visst kan vi redovisa '''ex tendenser men då med källor'''.

· Det '''kommer att komma in fler aspekter''' med hjälp av vår interna översyn, referenserna och andra K3 (vila i den vetskapen).

· '''Artiklarnas längd, mängden källor etcetera''': finns inga exakta mått. Vi '''fortsätter wiki-pröva oss fram'''! Nu närmast med vår egen respons-runda. Detsamma gäller vilka ord som får egna artiklar eller förs in under ett annat. Här blir det också viktigt framöver att '''se över vårt ”nät”''': hur hänger begrepp ihop med varandra, har vi undvikit att motsäga varandra etcetera?

· Om det finns '''Wikipedia-artiklar''': använd i sin helhet eller ex för stycken men anpassa till Samsyns sammanhang! Axel fixar mall för hur vi ger korrekt info + gör fenomenet spårbart (inför kommande Wikipedia-diskussioner).

· För att bättre följa vilka ord vi jobbar på, funderar på etcetera:

o '''Använd''' den nya skalan för arbetsstatus, se punkt fyra nedan.

o '''Rensa''' bort gamla inte aktuella listor på era arbetspakets arbetssidor! Det är helt OK att släppa det vi hade som startpunkt (utifrån upptakts- och expertlistorna). Välj nu utifrån vad som är angeläget för ert arbetspaket. För att vi alla ska kunna följa och inte dubbelarbeta: använd kategorierna för arbetsstatus och om ni funderar, bara börjar fundera på begrepp, lägg gärna upp de orden på era respektive arbetssidor. Det är inte heller längre angeläget att markera primära o sekundära, om du inte vill.

· Vi kommer behöva '''anpassa bl.a. språk''' ytterligare. Det kan i senare läge bli aktuellt med konsultstöd (ex se över jämlikhetsaspekter).

· I bakhuvudet ligger också hur vi kan lägga fram '''beslutsunderlag för Styrgruppen''' – vad kan de ta till sig och hur kan det struktureras så att vi får beslut som ger projektet bra vägledning och mandat för fortsättningen? (Projektledningen tar förstås extra ansvar för detta!)

4. '''Vi har infört en ny femgradig skala för arbetsstatus''', se [[Samsyn:Bedömningsguide|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Bed%C3%B6mningsguide]] A och C är nya. Uppdatera era begrepp efter den skalan. Det är viktigt att använda våra kategorier – glöm t.ex. inte basala ”begrepp” ;)

a. '''Aktiverad''' – begreppet kommer att bearbetas av en viss arbetsgrupp

b.    Påbörjad – en arbetsgrupp har börjat se över beskrivningen av begreppet.

c. '''Klar för granskning''' – begreppssidan är tillräckligt klar för närmare granskning inom projektet.

d.    Bearbetad – en arbetsgrupp självskattar att de är färdiga med sin bearbetning (har bl.a. tagit del av kommentarer).

e.    Bedömd – Styrgruppen har bedömt sidan, begreppet är ”granskat och godkänt”.

'''5. Arbetspaketens arbetssidor''' kan fylla en annan viktig funktion: '''dokumentera''' arbetsgång, vilka möten ni haft med vilka intressenter och liknande. '''Gör det inte till en alltför betungande uppgift''', men det kan vara smart att inte lämna all rapportering till senare. (OBS, inte heller prestige att redovisa mycket…)

6. '''Mötesdatum i höst:''' vi beslöt att ha ett typ hackathon-möte i början på oktober (ej obligatoriskt) och sedan ett arbetsmöte i november. '''Det kommer doodlar''' i veckan för att hitta bästa datum.

Vi lägger ut information alldeles strax i wikin och en del i vår BOX.

Allt gott – och omigen: TACK för allt inspirerande engagemang!

Rossi & Karin

==Tidsplan våren 2018==

*[[Samsyn:Wikiutbildning|Gemensam wikitubildning]] 28 februari.
*Översyn av arbetsfördelning mellan arbetsgruppernas. Måndag '''5 mars'''.
*Inför [http://unilink.se/SV/Events/5294/Arenatraff-i-Orebro Unilink Arenaträff] Örebro 25-'''26 april''', är målsättning att ha 5-10 påbörjade begrepp per arbetsgrupp. Diskutera erfarenheter och presentera som underlag till styrgruppen. Föreslå tidsplan för hösten 2018.
*Styrgruppsmöte har möte '''15 maj'''. Styrgruppen lämnar återkoppling till projektet.

==Rapport 2018-05-18 (bl.a. efter styrgruppens möte)==
Hej alla,

Nu så har Samsyns styrgrupp haft sitt möte som i tisdags. Så här kommer några ord om det och lite annat.

Bifogat finns minnesanteckningarna och underlag. Sammanfattningsvis kan man säga att vi har fått grönt ljus och några stjärnor! Styrgruppen har visserligen uppmärksammat att vi till mans haft svårt att få till full bemanningen, att vi inte haft det tidiga begrepps-inflödet från andra K3-projekt som planerat och att wikin inte har fullt så många helt kultiverade definitioner som tänkt vid det här laget (framförallt inte heller prövade av lokala intressenter/referenser). Å andra sidan så har vi fått till vår wiki, vi har upparbetat rutiner, många projekt har inkörningsfaser och så länge som vi har en proaktiv inställning så ska det här markbrytande projektet gå i hamn! Det höll alla med om, så kul var det!

Det bestämdes ett par saker vi alla bör förhålla oss till:

·        Vi kan behöva ha lite fler fysiska '''möten inom projektet'''. Utöver vårt eget '''arbetsmöte i september''', så ses vi troligen också i november, delvis tillsammans med Styrgruppen ('''8-9 november'''). Jag återkommer före sommaren om det. Styrgruppens nästa möte blir i '''mars 2019 och före dess''' behöver vi också samla oss. Vi bestämmer på september-träffen hur vi gör med det.

·        '''Om referensgrupper/intressenter''' så finns förståelsen och insikten att vi behöver ha lite mer mogna begreppsdefinitioner innan vi tar kontakt med och har ett utbyte med dem. Men vi behöver trots allt ha det med i tankarna, och då både på lokal och central nivå. Projektledningen fick i uppdrag att påbörja ett förslag till referensgrupp för externa parter, i samråd med oss alla, efter sommaren. Vi kommer också att kontakta SUHF. Återkommer alltså om detta. Troligen kommer vi inte kunna ha de mer centrala utbytena förrän lite senare i höst, men vi får se hur september-mötet faller ut.

Tre påminnelser:

·        '''Till i september ska AP 4-7 ha 20 nya begrepp vardera bearbetade och inlagda i wiki'''. Även de nuvarande begreppen ska ha förts upp till en mer komplett nivå (om de nu inte redan är där). Vi återkommer troligen i nästa vecka om hur vi kan samordna oss, som med vilka ord vi väljer och hur vi gör med olika justeringar av rutiner (ex den mer grundläggande checklistan för begreppsarbetet). Nu när wikin är på plats med fullt drag, så ska vi se till att nyttja den än bättre. Vi har bara inte hunnit med det som kan uppdateras ännu, men det kommer att hända saker före sommaren. Vi kan alla ändå jobba på så länge! Känn till exempel inte att ni har begränsningar att ta er an nya ord.

En blänkare: en tanke som styrgruppen berörde lite kort, var utbudet av begrepp. Det kan möjligen (troligen) bli en diskussion framöver var vi sätter gränser för ”för detaljerat begrepp”. Å andra sidan kan säkerligen det mesta av det skrivna ändå komma till rätta. En gissning är att en liten del (och då bara en liten del) snarare kan hamna i tillämpningstexter – men det får vi diskutera tillsammans när bilden blivit lite klarare. '''Vilket vi hoppas att den blir i september. Det blir ett viktigt möte för oss och projektet'''. Så stor lycka till med jobbet fram till dess!

·        '''Formalia''': de projektinterna avtalen som nyss skickades ut till er som är kontaktpersoner (ej Wikimedia, som vi redan har avtal med) – hoppas ni kan få till det före 29/5. Det är inte kul att utsätta er för så kort svarstid, men det var har varit rundgång på diskussionerna. Förhoppningsvis är det ändå görligt.

·        '''Formalia 2''': När Vinnova har godkänt vår rapport (efter sista maj när rapporterna ska vara inne) – då görs nästa utbetalning till SU 2018-06-13. Vi vill gärna ha '''era respektive rekvisitioner så snart som möjligt därpå'''. Vi skickar förstås ut påminnelse om det. (Allt står för övrigt i vårt ekonomi-dokument med rapportmall etcetera).

Slutligen kan jag också berätta att P-A och jag har en '''träff med UKÄ den 8:e juni'''. Det ska bli så intressant att se vart det leder!

Och allra sist vill jag önska er en vacker pingst! Själv tänker jag vila i den sköna känslan som vissheten ger, om hur mycket vi trots allt redan fått till och hur mycket spännande vi har framför oss! September är ett sådant hägrande mål J

Allt gott,

Rossi

==Arbetsmöte 2018-04-26 i Örebro (mail utskickat 180430)==
Här kommer så en rapport från Samsyns möte förra veckan i Örebro samt lite annan information och deadlines.

Först: tack alla ni som tog er till Örebro (eller hängde kvar)! Jag tycker verkligen att vi fick till viktiga och givande diskussioner, så mycket som tiden medgav. Vi hann inte med allt, så en del kommer att behöva informeras om per mail senare. För de lärosäten som inte hade någon på plats, så behöver vi följa upp vad som blev sagt lite närmare än det som kommer nedan. Välkommen också Fia Börjeson, ny i gruppen, från Chalmers Fackspråk och kommunikation på institution Vetenskapens kommunikation och lärande.

#Vi satte kommande heldags '''arbetsmöte till''' '''6 eller 7:e september''' (efter önskemål på Arlanda). Det är viktigt att få alla medverkande lärosäten med då, så jag återkommer med klart besked vilken dag det blir. Prel.boka gärna båda datumen under tiden.
#Vi hade en deadline 4 maj för när vi ska ha '''sett över våra nu wiki-inskrivna begrepp''' (utefter vad vi inspirerats till på mötet och före att underlag till styrgruppsmötet 15/5 ska tas fram), men jag är böjd att '''flytta deadline fram det till fm tisdag 8 maj.''' OBS – allt behöver inte vara fullständigt och perfekt, men om ni vill ändra något, så skickas alltså underlag till Styrgruppen tidigast em 8 maj. (Sara får återkomma med vilken dag som migreringen görs, d.v.s. när wikin inte är tillgänglig.)
# '''Rapporten till Styrgruppens möte 15 maj''' ska främst bygga på de erfarenheter vi hunnit bygga upp och de begrepp vi definierat. Det stora syftet med Örebro-mötet var just att inventera hur det har gått för oss, inspirera varandra och eventuellt justera rutiner samt ge underlag för styrgruppens möte. I ärlighetens namn är det rätt olika hur vi har engagerat oss i projektet och vad vi levererat/arbetat fram (och hur). Så med den reflektionen gjord och lagd åt sidan, tar vi ett kraftigt nappatag framöver. Rapporten kommer att försöka ärligt visa upp att det finns variationer, men också förklara läget samt visa upp vad vi nu kommit fram till för justerade arbetssätt. Och jag är också övertygad om att de kommer gilla wikin och det som finns där hittills! '''Så till mötets större reflektioner, insikter och några deadlines: '''
#Vi behöver leverera in i wikin avsevärt mycket mer, både fler begrepp men också djupare beskrivningar och inte minst få tillstånd utbyten med intressenter och andra parter. '''Nästa deadline är 1 september: då för sammanlagt minst ett tjugotal begrepp per arbetspaket.''' Begreppen kan fortfarande vara mer eller mindre färdigbearbetade, men flertalet bör närma sig en högre nivå.
#En insikt har delvis fallit bort: vi behöver påminna oss om att Styrgruppen å sina lärosätens vägnar tryckte hårt på att varje lärosäte ska ha sina lokala kontakter som referensparter. Visserligen har vi också sagt att vi ska ha två mer centrala referensgrupper, men det är tydligt att utan samordning så blir det inte bra när alla sjutton K3-projekt drar samma intressenter i alla deras armar och ben. På vår Samsyn-upptakt blev det därmed bestämt att vi väntar med att få till referenser på så att säga högre nivå, och ge oss tid att producera mer inom Samsyn samt utröna samarbeten med ex SUHF. '''Summa summarum: vi behöver alla få till lokala utbyten med allt från näringsliv till lektorer och samverkansfunktioner.'''
#I våra diskussioner kom vi dock fram till att vi kan vara varandra behjälpliga: '''har vi goda kontakter med någon ”funktion” så kan vi betänka att ta med också andras begrepp.''' Vi är också inne på en enkel mall som kan ge oss stöd i och '''översikt av vilka vi har haft utbyte med'''. Vi kommer att reflektera framöver var nivåerna går för minsta möjliga till med väl godkänt vad det gäller utbytet med andra parter – och vilka. (Jag återkommer om mallen snart. Karin G och jag tar ett varv först.)
#'''Apropå hur vi gör när vi skriver själva begreppsbeskrivningarna, så tog vi upp:'''

*Vi skriver lite olika, vilket är fullt förståeligt med tanke på att vi nu utvecklar vårt projekt. Vi hade långa diskussioner om det här. En viktig sak är att vi måste '''hålla oss från att skriva ”hela samverkanshandboken”''' – vi måste begränsa oss hur mycket information vi än hittar och hur lockande det kan vara att få till vetenskapliga, mer täckande texter. Vi '''ska''' '''inte heller ”sälja eller ha åsikter/tycka” för mycket''' – vi ska redovisa och måste hela tiden ha källor. Det kan självklart skilja sig mellan olika begrepp hur mycket beskrivningar (inte minst tillämpningsexempel) som är rimliga. Vi får pröva oss fram och hjälpas åt att hitta passande nivåer!
*Ett sätt för oss att '''få till något mer liknande beskrivningar är att vi använder en''' '''checklista med basfrågor.''' Vi bestämde oss för att alla prövar det grova utkast jag hade till bordet. Det är som sagt ett utkast och det är svårt att ha åsikter om frågorna är relevanta innan vi testat i praktiken. '''Så pröva och ös på med reflektioner eller förslag på förbättring!''' Bifogas.
*Vi behöver också ha ett förhållningssätt till de andra K3-projekten (mer om de nedan). Det kommer att vara lite olika i vilken mån de definierar enligt vårt sätt och i vilken mån vi behöver tvätta deras kanske mer säljande beskrivningar (men vi kan alltid referera till dem och förhoppningsvis deras publicerade rapporter/liknande).
*Apropå checklista så har Sara satt ihop en '''enklare lathund, en kort sammanfattning av wiki-instruktionerna.''' Rekommenderas! Den finns i wikin men också bifogad.
*Tiden räckte annars inte till för så många praktiska genomgångar av '''wiki-tekniska frågor''', men jag hoppas att Sara kan ta en del per mail. Bland annat så har vi fått in en '''mailfunktion''' som kan bli mycket praktisk framöver. '''Migreringen av wikin''', som alltså förhoppningsvis ska lösa alla våra prestandaproblem, vet jag inte exakt när den sker, men snart.
*En (ännu inte påkallad) uppmaning: är ett begrepp markerat '''”påbörjad” av någon annan''', då kan vi gärna undvika att gå in och göra revideringar direkt i beskrivningarna. Det kan ställa till det för den som håller på att utveckla sidan. Däremot kan det alltid vara behjälpligt med tips! Skriv in på diskussionssidan eller på arbetspaketets arbetssida (eller direktkontakt förstås).
*'''Glöm inte att kategorisera!''' Det ger oss bra översikter av vad vi har fått till, ex påbörjade eller inom de olika samverkansmönstren. Har ni blivit typ färdiga? Markera då ”Bearbetad”. (Bedömd = nästa steg då styrgruppen bedömt.)
*En annan forma av checklista är om vi kunde hjälpa varandra med att tipsa om hur vi gör när vi letar rätt på källor och information. Återkommer om det!

'''8.      Samarbeten med övriga K3-projekt.''' Jag påminde om de tre olika nivåerna för samarbeten med de övriga projekten (se också bifogad PP bild 12 och 13). Några premisser:

o  Flera projekt har försenade arbetspaket, just de som har störst bäring på begreppsarbetet. Flera har också ändrat sin ambition från att ha begrepp definierad allra först, till att inse att erfarenheter måste till innan dess, varvid reella resultat kan tänkas komma först efter sommaren.

o  Projekten kan ha sina bredare ”egna nomenklaturer” där inte allt kan tas in i Samsyns samlade samverkansnomenklatur (ex för specialiserat). Samtidigt har vi i uppdrag att ta tillvara projektens sammanhang/särskilda kunskaper och kan så att säga inte lättvindigt gå förbi deras förslag. Vinnovas bild är att vi ska ta tillvara deras ”jobb”. SKÖN, Merut och IMP är dessutom framlyfta som det som Samsyn testas på (vi har ju formellt bara godkänt för en första period fram till och med juli 2019, med en prövning innan vi får resten av medlen och projekttid).

o  Det är inte helt solklart hur vi ska få till det och hur vi ska kunna avgöra vilka begrepp vi ska tro att vi kan få definitioner ”levererade” eller ska ta fram själva. Projektledningen står åtminstone initialt för kontakten, naturligt då vi också har ansvar för begrepps-AP i SKÖN och Merut (kvalitetsvärdering och utbildningars relevans). Vår Lotta har den naturliga länken till IMP som projektledare (kunskapstillgångar och immateriella rättigheter). Därutöver har jag en pågående dialog med Mersam (samverkansmeritering) och via kollegor till främst MUSA (arenor, SU projektleder), SPETS och SAFIR (strategiska partnerskap o ”samverkanscheckar”). Självklart kommer vi att förmedla, antingen information men troligen också kontakter för vidare bearbetning/diskussioner inom rätt samverkansmönster (eller fler om det spänner över mer än ett område). Det här kommer vi att få bättre kläm på framöver även om det låter lite diffust nu!

9.      En påminnelse: '''14 maj ska alla komma in med sina ekonomiska rapporter'''.

10.     För er information: det har, efter många varv, blivit klart att '''vi måste skriva avtal också inom K3-projekten'''. Vi återkommer med en så förenklad version som möjligt, men jag har tyvärr inte besked om när.

Ja, nu ger jag mig! Inte det roligaste att sluta med formalia som avtal. Inte heller hinner jag putsa på texten, för nu drar Valborg och fixet med middag. Hoppas ni hänger med på vad jag skrivit! Hör annars av er. Och ni som var med – har jag glömt något viktigt?

Så avslutar jag med att önska er alla en härlig Valborg (utan snöfall?!) och en Första maj-dag i antingen en kamp- eller återhämtningens energigivande anda!

ALLT GOTT,

Charlotte

Tillgängliggöra

2019-11-25T17:53:01Z

Charlotte Rossland (SU): En liten punkt för mycket

I samverkanssammanhang används ordet '''tillgängliggöra''' om aktiviteter inom universitet eller samhället i övrigt, som gör resurser som resultat, metoder eller forskningsbar data åtkomliga för andra att använda eller ta till sig.

==Tillämpningar==
Den allmänna betydelsen av tillgängliggöra kommer från att "göra tillgänglig", det vill säga göra något åtkomligt och därmed möjligt för andra att använda. <ref>{{Webbref|url=https://svenska.se/tre/?sok=tillg%C3%A4nglig&pz=1|titel=Svenska Akademiens Ordböcker|hämtdatum=2018-12-12|utgivare=Svenska Akademien|sid=Tillgänglig och tillgängliggöra}}</ref> Inom universitetsvärlden används begreppet oftast om de formella kraven på transparens och öppen redovisning (som av antagningsprocessen) eller att utbildningar och de mer fysiska lokalerna ska vara tillgängliga, bland annat för studenter med funktionsvariation.<ref>Se generellt i Högskolelagen, Högskoleförordningen och lärosätens hemsidor.</ref>

I samverkanssammanhang handlar det snarare om att göra resurser tillgängliga för andra parter att tillämpa eller använda och det kan göras från båda hållen. En forskare kan exempelvis göra sina forskningsresultat tillgängliga genom att påvisa möjligheterna för en part utanför akademin som praktiskt kan tillämpa resultaten i sin verksamhet. Den omvända ordningen kan vara att en offentlig verksamhet eller ett företag gör data tillgängliga för ett lärosäte att beforska.{{Åtgärd behövs|Källor och ev konkreta exempel behövs|datum=2019-05-16}}

Inom utbildningsområdet kan exempelvis [[Knowledge Transfer Partnership|Knowledge Transfer Partnership-modellen]] visa hur företag och universitet kan tillgängliggöra sina resurser för varandra i ett utbyte. Universitet och högskolor har också i uppdrag att tillgängliggöra sina kunskaper mer brett. Det görs i många former, till exempel genom [[forskningskommunikation]] som poddar och öppna föreläsningar eller när forskare åberopas som experter i TV-soffor eller i remissförfaranden. En del aktiviteter genomförs i samverkan med andra, som Vetenskapsfestivalen i Stockholm och Hållbarhetsforum på Stockholms universitet.<ref>{{Webbref|url=http://vetenskapsfestivalen.se/om-festivalen/sa-fungerar-festivalen/|titel=Vetenskapsfestivalen i Göteborg|hämtdatum=2019-05-16|utgivare=Vetenskapsfestivalen|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/om-oss/fakta/agenda-2030/h%C3%A5llbarhetsforum/h%C3%A5llbarhetsforum-2019-demokrati-populism-och-h%C3%A5llbar-utveckling-1.404668|titel=Hållbarhetsforum 2019|hämtdatum=2019-05-16|utgivare=Stockholms universitet|sid=}}</ref> {{Åtgärd behövs|Konkreta exempel och hänvisningar behövs.|datum=2019-05-16}}
==Närliggande ord==
Var gränserna går mellan att [[Forskningskommunikation|informera,]] [[Nyttiggörande|nyttiggöra]] och tillgängliggöra är inte helt lätt att sätta.

Ett exempel från det statliga forskningsinstitutet RISE kan vara belysande för skiljelinjerna. De driver från 2018 ett projekt där de ska “ta en ledande roll i tillgängliggörandet av röntgen- och neutrontekniker vid MAX IV och ESS för industri och tillämpad forskning”.<ref name=":0" /> De gör det inte bara genom att ''informera'' om möjligheterna, utan de anställer och utbildar specialister som kan ta sig an de avancerade teknikerna. Dessa kan då ''tillgängliggöra'' MAX IV och ESS:s röntgen- och neutrontekniker för svensk industri. Industrin kan därmed tillämpa tekniken för utveckling av nya avancerade material, med stärkt konkurrenskraft och innovationsförmåga (potentiellt ''nyttiggörande'').<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.ri.se/sv/vad-vi-gor/projekt/rise-satsning-att-tillgangliggora-max-iv-och-ess-industrin|titel=RISE satsning för att tillgängliggöra MAX IV och ESS för industrin|hämtdatum=2019-05-16|utgivare=RISE|sid=}}</ref>

Det finns också en stark koppling mellan tillgängliggöra och ''öppen tillgång'' (eller ''open access,'' som många använder också på svenska'').'' Öppen tillgång är mer entydigt förknippat med att tillgängliggöra vetenskapliga resultat i form av vetenskapliga publikationer.<ref>{{Webbref|url=https://openaccess.blogg.kb.se/openaccess-definition/|titel=Vad är open access|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Kungliga biblioteket|sid=}}</ref>

==Tillgängliggörandets utveckling i EU-direktiv==
Det har också blivit mer och mer vanligt att lyfta vikten av att tillgängliggöra forskningsdata och forskningsresultat. Det går att följa tendenser i EU-kommissionens direktiv.

*2003 kom EU med ''PSI-direktivet'' (Re-Use of Public Sector Information) som syftar till att den offentliga sektorns information och data ska göras mer tillgänglig och kunna bli ''vidareuttnytjad (re-used)''.<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/european-legislation-reuse-public-sector-information|titel=European legislation on the re-use of public sector information|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Comission|sid=}}</ref> Det innebär bland annat att olika aktörer ska kunna använda den offentliga sektorns information för att skapa nya produkter och tjänster (alltså ett mer ekonomiskt perspektiv än ren informationsspridning till medborgare). I Sverige har PSI-direktivet gett upphov till den svenska ''PSI-lagen (Lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen''.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/om-webbplatsen/psi-direktivet/|titel=Psi-direktivet|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Regeringskansliet|sid=}}</ref>

*2012 gick fokus över till ''öppen tillgång (open access)'' med ''the 2012 Recommendation on open access to and preservation of scientific information.'' Nu handlar det snarare om att forskarsamhället ska tillgängliggöra (och bevara) sin egen forskning och sina forskningsresultat. Målsättningen är att ge grogrund till ny och betydelsefull forskning.<ref>{{Webbref|url=http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-12-565_en.htm|titel=Open Acess to Scientific Data 2012-07-17|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Commission|sid=}}</ref>

*Våren 2018 kom ett nästa steg, ett åtgärdspaket och vägledning till medlemsländerna. Där behandlas hur tillgången till såväl den offentliga sektorns som den privata sektorns digitala data kan öka, återanvändas och vidareutnyttjas på ett säkert sätt som kan stimulera bland annat tillväxt och jobbskapande. De lyfter också vikten av incitament för forskare att dela sina data.<ref>{{Webbref|url=http://europa.eu/rapid/press-release_IP-18-3364_sv.htm|titel=Pressmeddelande 2018-04-25: Data inom EU: EU-kommissionen tar krafttag för att öka tillgängligheten och förbättra delningen av hälsodata|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Comission|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/info/news/new-commission-guidance-supports-eu-member-states-transition-open-science-2018-apr-25_en|titel=New Commission guidance supports EU Member States in transition to Open Science|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Commission|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.svensktnaringsliv.se/kommentaren/nya-forslag-om-datadelning-for-att-starka-innovation-och-ai_708775.html|titel=Nya förslag om datadelning för att stärka innovation och AI, 2018-07-27|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Svenskt näringsliv|sid=}}</ref>

==Engelsk motsvarighet==
Det finns flera möjliga synonymer på engelska, som ''make available'' eller ''make'' ''accessible''.

==Referenser==
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Aktiverad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
<references />

Mall:Samsyn navbox

2019-11-21T14:08:19Z

Charlotte Rossland (SU):

{{Navbox
|name = Samsyn navbox
|title = Navigera i Samsyns wiki
|listclass = hlist
|navbar = off
|state = {{{state|autocollapse}}}
|style = width:100%
|titlestyle = background:#2a7087;color:#ffffff
|groupstyle = background:#2a7087;color:#ffffff
|liststyle = border-left:#ffffff
|group1= Guider
|list1= [[Samsyn:Introduktion till Samsyns wiki|Introduktion till Samsyns wiki]] • [[Samsyn:Stilguide|Stilguide]] • [[Samsyn:Bedömningsguide|Bedömningsguide]] • [[Samsyn:Checklista|Checklista]] • [[Samsyn:Korrespondens|Korrespondens]]
|group2= Instruktioner
|list2 = [[Samsyn:Redigering|Redigering]] • [[Samsyn:Användarkonto|Användarkonto]] • [[Samsyn:Starta en sida|Starta en sida]] • [[Samsyn:Kategorier|Kategorier]] • [[Samsyn:Diskussionssidor|Diskussionssidor]] • [[Samsyn:Redigera wikitext|Redigera wikitext]] • [[Samsyn:Lathund|Lathund]] • [[Samsyn:Textursprung|Textursprung]] • [[Samsyn:Omdirigering|Omdirigering]] • [[Samsyn:Wiki-support|Wiki-support]]
|group3= Arbetssidor
|list3= [[Samsyn:Projektgemensamt|Projektgemensamt]] • [[Samsyn:Samsyns projektledning (AP1)|Samsyns projektledning (AP1)]] • [[Samsyn:Utbildningssamverkan (AP4)|Utbildningssamverkan (AP4)]] • [[Samsyn:Forskningssamverkan (AP5)|Forskningssamverkan (AP5)]] • [[Samsyn:Innovation/nyttiggörande (AP6)|Innovation/nyttiggörande (AP6)]] • [[Samsyn:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)|Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]] • [[Samsyn:IMP|IMP]]• [[Samsyn:SKÖN|SKÖN]] • [[Samsyn:Merut|Merut]] • [[Samsyn:Litteraturlista|Litteraturlista]]
}}

<noinclude>[[Kategori:Mallar]]</noinclude>

Samsyn:Korrespondens

2019-11-13T14:39:24Z

Charlotte Rossland (SU): Ex brev annat K3

Sida för att samla mailutskick som kan användas för inspiration.

== Ex brev till annat K3 ==
'''Från:''' Charlotte Rossland

'''Skickat:''' den 17 september 2019 11:07

'''Till:''' 'Roy Andersson' <[[Mailto:Roy.Andersson@ju.se|Roy.Andersson@ju.se]]>

'''Ämne:''' SV: Samsyn (K3-projektet) söker inspel

Hej Roy,

Tack för detta! Internationell samverkan är ett stort och viktigt område. Onekligen intressant att få inspel från er insatta.

Och apropå det så är det något för mig att nu ta fasta på – att ni vet mer. Jag kan lätt plocka upp från nedan vad som är era ambitioner med projektet och bakom det anar jag en analys av vad ni ser som väsentligt att stödja en utveckling av. Men, om vi ska få till en artikel nu, då måste vi också med hjälp av källor beskriva vad fenomenet är (vad är internationell samverka, dessutom för just universitet och högskolor).

Så när jag har dig på tråden, skulle du/ni kunna hänvisa till några bra källor att använda? '''Vilka böcker, artiklar, rapporter har ni stött på som kan bidra till att måla upp bilden av hur internationell samverkan vid U/H ser ut idag?''' Med en så att säga grundartikel om internationell samverkan, kan vi sedan också skriva in om INSA:s upplägg och sedemera mer tydligt om era resultat! (Alltså tips – naturligtvis inget krav på komplett litteraturlista.)

Annars måste jag också säga att din timing är perfekt. Jag stod just i begrepp att ta kontakt med er. Både för att fråga om '''ni utifrån ert perspektiv ser att vi missat några väsentliga begrepp'''. Den frågan tycks ni ha besvarat J Men ni kan gärna komma med fler inspel!

Den andra frågan är '''om ni, utifrån ert perspektiv, har synpunkter på några av de artiklar som nu finns'''. Artiklarna är i lite olika mognadsgrad, och vi vill gärna ha inspel så att vi inte missar väsentliga aspekter eller så.

Alla wikins begrepp finns samlade här: [[:Kategori:Begrepp|https://samsynwiki.su.se/wiki/Kategori:Begrepp]]

Om jag skulle plocka ut några begrepp utifrån det du skriver, så kanske nedan kan vara av intresse för er?

· Självständigt arbete: [[Självständigt arbete|https://samsynwiki.su.se/wiki/Sj%C3%A4lvst%C3%A4ndigt_arbete]]

· uppdragsutbildning: [[Uppdragsutbildning|https://samsynwiki.su.se/wiki/Uppdragsutbildning]]

· forskningssamverkan: [[Forskningssamverkan|https://samsynwiki.su.se/wiki/Forskningssamverkan]]

· forskningsinfrastruktur: [[Forskningsinfrastruktur|https://samsynwiki.su.se/wiki/Forskningsinfrastruktur]]

· samfinansiering: [[Samfinansiering|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samfinansiering]]

· samverkan: [[Samverkan|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samverkan]]

· samverkansuppgiften: [[Samverkansuppgiften|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samverkansuppgiften]]

Ni kan lämna synpunkter på mail eller som ni vill, gärna snart men egentligen finns inga hinder för att processen fortgår även under 2020 (det är bara att vi börjar bli mer offentliga, så det finns en fördel med att ha ett fångat in olika perspektiv redan nu). Jag kan också gärna ses om ni har tid med det, i den ena eller andra formen.

Om igen – tack för inspel!

Allt gott,

Charlotte

==Inledande brev till förankringsperson==
Här kommer den projektinformation som vi skickade ut i en inledande kontakt.

<blockquote>Projektet heter Samsyn, och det handlar om att utveckla och definiera ett språkbruk som fungerar när det gäller samverkan med akademin och samhället i övrigt. Det kan röra sig om begrepp som ”nyttiggörande”, ”skolsamverkan” eller ”Trippel helix”. Vad lägger vi in i dem från olika håll, och hur ska vi hitta en samsyn kring begreppen och dess användning? Information om projektet finns via följande länk: https://www.su.se/medarbetare/råd-stöd/samverkan/k3-projekten/samsyn/samsyn-projektet-om-samverkansspråk-som-öppnar-möjligheter-1.374951

LiU jobbar tillsammans med Stockholms universitet i projektet, och vårt område är samverkan inom samhällsutveckling – det kan gälla allt ifrån begreppen ”skolsamverkan” och ”folkbildning” till bredare begrepp som ”kompetensutveckling”. Vi har vid LiU kommit en bit på väg med att definiera ett 10-tal begrepp, och nu behöver vi stämma av det med användare inom och utanför universitetet. Vi räknar med att ordna ett möte kring detta i januari månad, och vi skulle bli så glada om du har möjlighet att delta!

Rent praktiskt finns vårt arbete hittills dokumenterat i en wiki, som ser ut som artiklarna på Wikipedia. Den kommer att öppnas för läsning inom kort, vilket innebär att de som deltar på mötet kommer att kunna förbereda sig innan.

Hälsningar…</blockquote>

==Inbjudan till förankringsmöte==
<blockquote>Hej XX och YY!

Varmt tack för att ni ställer upp och deltar i vårt förankringsarbete inom projektet Samsyn – samverkan synliggjord.

Vi kommer att ses den 16 januari kl 15.00 – ca 17 i Keyhuset, Campus Valla, lokalen ESA:s konferensrum (högst upp i Key-huset, längst in till vänster). Vi bjuder på kaffe. Ni hittar lokalen via denna länk: https://liu.se/key/rum/ESA_konf.png. Vi håller också utkik efter er!

Som vi nämnde i vår första kontakt är vi intresserade av att få er feedback på några av de begrepp som vi arbetat med inom Linköpings universitet. De rör sig alla inom området samverkan för samhällsutveckling. Inom andra delar av projektet handlar det om samverkan inom forskning, utbildning och innovation.

;Begrepp

De begrepp som är aktuella nu är följande:

*Civilsamhälle
*Folkbildning
*Forskningskommunikation
*Livslångt lärande
*Omgivande samhälle
*Outreach
*Populärvetenskap
*Skolsamverkan

Du kan nå våra wiki-texter genom att klicka på länkarna ovan eller genom att gå in i Samsyns wiki och själv botanisera bland sökorden. Länken till Samsyns wiki är: https://samsynwiki.su.se/wiki/

;Uppdraget

Det som vi behöver hjälp med är att få svar på följande frågor:

*Har vi fångat in hur begreppet används (i ditt/ert sammanhang)?
*Saknas något väsentligt perspektiv eller särskilda fakta?
*När ni läste texten, var det något särskilt ni reagerade på?

Vi är tacksamma om ni kan gå igenom de 8 begreppen ovan inför vårt möte utifrån de frågorna. Vi är medvetna om att samtliga begrepp inte är centrala för alla deltagare, utan deltagarna kommer att vara mer eller mindre engagerade i de olika begreppen, men vi räknar med att sammantaget få en god feed-back.

Era synpunkter kommer sedan att tas tillvara som några av många röster i ett gemensamt arbete med att definiera hur man kan se på och tala om universitets och högskolors samverkan. Projektet bygger gradvis upp både utbudet av begrepp och dess definitioner som bygger på regelrätta källor. När det arbetet är mer moget kommer wikin att öppnas upp helt så att också externa användare kan skriva och kommentera direkt i wikin – detta för att definitionerna ska kunna uppdateras och behålla sin aktualitet också på längre sikt.

Vi ses den 16/1, och hör gärna av er om ni har frågor!

Vänliga hälsningar</blockquote>

==Brev till ämnesexpert==
Hej,

Jag skriver till dig som särskilt kunnig om KTP i Sverige, vilket jag förstår är något av en underdrift.

''Bakgrund:'' Stockholms universitet projektleder ett projekt, Samsyn. Det ingår i Vinnovas treåriga K3-satsning på 17 nationella projekt med bred involvering av landets lärosäten i syfte att stärka universitet och högskolors samverkan. Samsyns uppdrag är att ta fram ett vägledande förslag på en samlad samverkansnomenklatur för universitet och högskolor. Vilka ord använder vi och vad betyder de egentligen?

Vi har än så länge byggt upp en struktur och en ny wiki (jmfr Wikipedia) som vi nu arbetar i och fyller på med begrepp eller rensar bland våra första försök. Allt vi skriver kommer att öppnas upp framöver. I uppdraget ingår också att få till en stark förankring både inom sektorn men också med våra samverkansparter. Vi har vissa förutsättningar och begränsningar att förhålla oss till; alla artiklarna ska vara koncisa och lättfattliga, de ska fokusera på svenska universitet och högskolors samverkan och måste alltid ha källhänvisningar. Den engelska översättningen ger vi inte någon längre förklaring. Eftersom vi eftersöker förankring, så kommer vi framöver att testa artiklarna på lite olika sätt, som på det här sättet där vi kunnat identifiera dig som särskilt insatt!

Nu kommer frågan till dig: '''angående vårt utkast till artikel om KTP i Sverige – kan du tänka dig att ge oss respons på nedan?'''

1. '''Har vi fångat in hur begreppet används i samverkans-sammanhang (särskilt ur ditt/ert perspektiv) på skalan 1-6?'''

1) '''UTMÄRKT''' Betydelsen är mycket väl infångad.

2) '''BRA''' Det finns alltid något lite att dryfta!

3) '''GANSKA VÄL''' Tror alt vet: en del saknas eller kan utvecklas

4) '''BEHÖVER KORRIGERAS''' Det finns några felaktigheter.

5) '''STÄMMER INTE''' Den är för vinklad eller helt felaktig.

6) '''INGEN ÅSIKT ÄNNU'''

2. '''Saknas något väsentligt eller särskilda fakta?'''

3. '''Vill du kommentera eller tipsa om någonting övrigt?'''

Här finns själva artikeln: [[Knowledge Transfer Partnership|https://samsynwiki.su.se/wiki/Knowledge_Transfer_Partnership]] Jag kopierar också in den nedan om det underlättar.

Vår Samsynwiki är egentligen redan helt öppen för allt och alla att läsa, så väl bekomme om du är nyfiken! Vi har bara inte basunerat ut det innan vi är lite mer färdiga, och har fått in mer respons.

Där avslutar jag och tackar på förhand! Självklart kan du kontakta mig för frågor eller om du vill diskutera något särskilt. Om du vill att vi återkommer inför kommande lite mer övergripande referensaktiviteter så säg gärna det.

Med vänlig hälsning

Samsyn:Om

2019-11-12T09:29:59Z

Charlotte Rossland (SU):

[[File:Samsyn S no text.svg|200px|right|frameless]]

==<big> '''S A M S Y N - samverkan synliggjord''' </big> ==

== Om samsyn-projektet ==
Samsyn-projektet drivs från 2018 till december 2020. Det är ett av flera Vinnovafinansierade projekt som ska utveckla, pröva eller stödja olika samverkansaktiviteter och processer inom högskolesektorn. För mer information om K3-satsningen och de övriga projekten: <nowiki>https://k3-projekten.se/</nowiki>

Samsyns syfte är att bidra till en ökad förståelse för universitets och högskolors samverkan genom att utforska och definiera de mer väsentliga begrepp som används inom området. Vi är sju deltagande parter; Wikimedia Sverige och sex lärosäten: Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Gävle, Linköpings universitet, Malmö universitet, Stockholms universitet och Örebro universitet. Stockholms universitet projektleder.

*Samsynprojektet: ''samsyn@su.se''
*Projektledare: Charlotte Rossland, ''charlotte.rossland@su.se''

==Om Samsynwikin[redigera | redigera wikitext]==

===Premisser för innehållet[redigera | redigera wikitext]===
Det som presenteras i Samsynwikin ska vara vägledande. Ambitionen är att att fånga in de mer väsentliga begreppen för universitets och högskolors samverkan idag. Beskrivningarna ska spegla involverade parters syn, alltså också samverkansparter inom exempelvis näringsliv, idéburen sektor eller offentliga institutioner.

Vi har valt att bygga upp en ny wiki. Det ger både ett praktiskt projektverktyg men också fantastiska möjligheter att sprida den upparbetade kunskapen helt fritt. Allt är uppbyggt enligt principerna Open source och Crowd sourcing. Det är också enkelt att revidera artiklarna och komplettera vartefter ny kunskap kommer eller när det finns kompletterande information.

Under projektets gång har vi aktivt sökt utbyte med parter både inom och utanför den akademiska världen, bland annat genom workshops. Vi tar fortfarande mer än gärna emot förslag på nya samarbeten. Nedan beskrivs också olika sätt att bidra direkt till Samsynwikins innehåll.

Som grundläggande principer för wikins innehåll har vi fastslagit att:

*Samsynwikin och dess begrepp ska visa upp vad universitets och högskolors samverkan kan vara och fokusera på de mer väsentliga samverkansaktiviteterna/delarna av samverkan. (Till skillnad mot en ambition att visa upp en korrekt bild av all samverkan eller låta historieskrivningen ta över.)
*Artiklarna ska vara lättfattliga och översiktliga, inte långa vetenskapliga rapporter eller detaljerade handboksbeskrivningar.
*Den inledande korta definitionen beskriver av hur begreppet används idag inom samverkansområdet.
*I tillämpningsdelen ges en något längre beskrivning som sätter sammanhanget och ger exempel.
*Ordets engelska motsvarighet anges (brittisk engelska med anledning av vårt EU-sammanhang och ESG-standard).
*Allt ska beläggas med källhänvisningar.

Det finns två vägledande dokument, både för artiklarnas utformning och det praktiska med att skriva i wikin. De finns också enkelt tillgängliga i vänstermenyn:

*[[Samsyn:Stilguide|Stilguide]]: anger riktlinjer om lämplig stil för både språk och form, ger praktiska instruktioner och beskriver hur man kan ge respons eller på andra sätt bidra direkt i wikins texter.
*[[Samsyn:Checklista|Checklista]]: sammanställer vägledande frågor att betänka och förhålla sig till när vi skapar eller förbättrar begreppsartiklar.

==Så kan du bidra, revidera, ge tips[redigera | redigera wikitext]==
Alla som vill bidra till artiklarnas innehåll eller utformning är välkomna att göra det! Det är wikins själva livsnerv att ta vara på den samlade kunskapen, också utanför projektgruppen och då både från högskolesektorn samt våra samverkansparter. Så ser du något som kan förtydligas eller som du reagerar på – bidra gärna.

Det finns några olika sätt. Alla med ett användarkonto kan göra det direkt i wikin. Konton skapas enkelt själv: ''länk kommer''

*'''Nya begrepp''' '''kan läggas till''', som förslag eller med en komplett text.
*Befintliga artiklar kan '''revideras eller kompletteras direkt i texten.'''
*Alla artiklar har en bakomliggande sida, ''Diskussion.'' Där kan '''tips, förslag eller tankar''' skrivas in som artikelförfattaren sedan tar sig an.
*Med '''''Åtgärd behövs''''' kan korta uppmaningar placeras på aktuell plats i texter.

Så länge Samsynprojektet drivs kan alltid frågor och synpunkter framföras till e-posten '''samsyn@su.se'''.

==Ställningstaganden och ansvar[redigera | redigera wikitext]==
Det är den ursprunglige artikelförfattaren som har det primära ansvaret för artikelns innehåll och utformning. På en mer generell och övergripande nivå, exempelvis om urvalet, så kan projektledningen och ytterst projektets styrgrupp ta beslut när så behövs.

Om förslag, ändringar eller tillägg av någon part inte kan accepteras, då ska det vara av skäl som att det inte är i enlighet med projektets givna ramar, exempelvis som formulerat i [[Samsyn:checklista]].

==Medverkande parter==

*[https://www.chalmers.se/sv/Sidor/default.aspx Chalmers tekniska högskola]
*[https://www.hig.se/ Högskolan i Gävle]
*[https://liu.se/ Linköpings universitet]
*[https://mau.se/ Malmö universitet]
*[https://www.su.se/ Stockholms universitet] (projektleder)
*[https://wikimedia.se/ Wikimedia Sverige]
*[https://www.oru.se/ Örebro universitet]

[[Kategori:Om Samsyn]]

Samsyn:Om

2019-11-12T09:27:38Z

Charlotte Rossland (SU): Tog bort smal sida

[[File:Samsyn S no text.svg|200px|right|frameless]]

==<big> '''S A M S Y N - samverkan synliggjord''' </big> Om samsyn-projektet==
Samsyn-projektet drivs från 2018 till december 2020. Det är ett av flera Vinnovafinansierade projekt som ska utveckla, pröva eller stödja olika samverkansaktiviteter och processer inom högskolesektorn. För mer information om K3-satsningen och de övriga projekten: <nowiki>https://k3-projekten.se/</nowiki>

Samsyns syfte är att bidra till en ökad förståelse för universitets och högskolors samverkan genom att utforska och definiera de mer väsentliga begrepp som används inom området. Vi är sju deltagande parter; Wikimedia Sverige och sex lärosäten: Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Gävle, Linköpings universitet, Malmö universitet, Stockholms universitet och Örebro universitet. Stockholms universitet projektleder.

*Samsynprojektet: ''samsyn@su.se''
*Projektledare: Charlotte Rossland, ''charlotte.rossland@su.se''

==Om Samsynwikin[redigera | redigera wikitext]==

===Premisser för innehållet[redigera | redigera wikitext]===
Det som presenteras i Samsynwikin ska vara vägledande. Ambitionen är att att fånga in de mer väsentliga begreppen för universitets och högskolors samverkan idag. Beskrivningarna ska spegla involverade parters syn, alltså också samverkansparter inom exempelvis näringsliv, idéburen sektor eller offentliga institutioner.

Vi har valt att bygga upp en ny wiki. Det ger både ett praktiskt projektverktyg men också fantastiska möjligheter att sprida den upparbetade kunskapen helt fritt. Allt är uppbyggt enligt principerna Open source och Crowd sourcing. Det är också enkelt att revidera artiklarna och komplettera vartefter ny kunskap kommer eller när det finns kompletterande information.

Under projektets gång har vi aktivt sökt utbyte med parter både inom och utanför den akademiska världen, bland annat genom workshops. Vi tar fortfarande mer än gärna emot förslag på nya samarbeten. Nedan beskrivs också olika sätt att bidra direkt till Samsynwikins innehåll.

Som grundläggande principer för wikins innehåll har vi fastslagit att:

*Samsynwikin och dess begrepp ska visa upp vad universitets och högskolors samverkan kan vara och fokusera på de mer väsentliga samverkansaktiviteterna/delarna av samverkan. (Till skillnad mot en ambition att visa upp en korrekt bild av all samverkan eller låta historieskrivningen ta över.)
*Artiklarna ska vara lättfattliga och översiktliga, inte långa vetenskapliga rapporter eller detaljerade handboksbeskrivningar.
*Den inledande korta definitionen beskriver av hur begreppet används idag inom samverkansområdet.
*I tillämpningsdelen ges en något längre beskrivning som sätter sammanhanget och ger exempel.
*Ordets engelska motsvarighet anges (brittisk engelska med anledning av vårt EU-sammanhang och ESG-standard).
*Allt ska beläggas med källhänvisningar.

Det finns två vägledande dokument, både för artiklarnas utformning och det praktiska med att skriva i wikin. De finns också enkelt tillgängliga i vänstermenyn:

*[[Samsyn:Stilguide|Stilguide]]: anger riktlinjer om lämplig stil för både språk och form, ger praktiska instruktioner och beskriver hur man kan ge respons eller på andra sätt bidra direkt i wikins texter.
*[[Samsyn:Checklista|Checklista]]: sammanställer vägledande frågor att betänka och förhålla sig till när vi skapar eller förbättrar begreppsartiklar.

==Så kan du bidra, revidera, ge tips[redigera | redigera wikitext]==
Alla som vill bidra till artiklarnas innehåll eller utformning är välkomna att göra det! Det är wikins själva livsnerv att ta vara på den samlade kunskapen, också utanför projektgruppen och då både från högskolesektorn samt våra samverkansparter. Så ser du något som kan förtydligas eller som du reagerar på – bidra gärna.

Det finns några olika sätt. Alla med ett användarkonto kan göra det direkt i wikin. Konton skapas enkelt själv: ''länk kommer''

*'''Nya begrepp''' '''kan läggas till''', som förslag eller med en komplett text.
*Befintliga artiklar kan '''revideras eller kompletteras direkt i texten.'''
*Alla artiklar har en bakomliggande sida, ''Diskussion.'' Där kan '''tips, förslag eller tankar''' skrivas in som artikelförfattaren sedan tar sig an.
*Med '''''Åtgärd behövs''''' kan korta uppmaningar placeras på aktuell plats i texter.

Så länge Samsynprojektet drivs kan alltid frågor och synpunkter framföras till e-posten '''samsyn@su.se'''.

==Ställningstaganden och ansvar[redigera | redigera wikitext]==
Det är den ursprunglige artikelförfattaren som har det primära ansvaret för artikelns innehåll och utformning. På en mer generell och övergripande nivå, exempelvis om urvalet, så kan projektledningen och ytterst projektets styrgrupp ta beslut när så behövs.

Om förslag, ändringar eller tillägg av någon part inte kan accepteras, då ska det vara av skäl som att det inte är i enlighet med projektets givna ramar, exempelvis som formulerat i [[Samsyn:checklista]].

==Medverkande parter==

*[https://www.chalmers.se/sv/Sidor/default.aspx Chalmers tekniska högskola]
*[https://www.hig.se/ Högskolan i Gävle]
*[https://liu.se/ Linköpings universitet]
*[https://mau.se/ Malmö universitet]
*[https://www.su.se/ Stockholms universitet] (projektleder)
*[https://wikimedia.se/ Wikimedia Sverige]
*[https://www.oru.se/ Örebro universitet]

[[Kategori:Om Samsyn]]

Samsyn:Om

2019-11-12T09:27:06Z

Charlotte Rossland (SU): Ny längre text enligt plan

{{Projektsida smal}}
[[File:Samsyn S no text.svg|200px|right|frameless]]

== <big> '''S A M S Y N - samverkan synliggjord''' </big> Om samsyn-projektet ==
Samsyn-projektet drivs från 2018 till december 2020. Det är ett av flera Vinnovafinansierade projekt som ska utveckla, pröva eller stödja olika samverkansaktiviteter och processer inom högskolesektorn. För mer information om K3-satsningen och de övriga projekten: <nowiki>https://k3-projekten.se/</nowiki>

Samsyns syfte är att bidra till en ökad förståelse för universitets och högskolors samverkan genom att utforska och definiera de mer väsentliga begrepp som används inom området. Vi är sju deltagande parter; Wikimedia Sverige och sex lärosäten: Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Gävle, Linköpings universitet, Malmö universitet, Stockholms universitet och Örebro universitet. Stockholms universitet projektleder.

* Samsynprojektet: ''samsyn@su.se''
* Projektledare: Charlotte Rossland, ''charlotte.rossland@su.se''

== Om Samsynwikin[redigera | redigera wikitext] ==

=== Premisser för innehållet[redigera | redigera wikitext] ===
Det som presenteras i Samsynwikin ska vara vägledande. Ambitionen är att att fånga in de mer väsentliga begreppen för universitets och högskolors samverkan idag. Beskrivningarna ska spegla involverade parters syn, alltså också samverkansparter inom exempelvis näringsliv, idéburen sektor eller offentliga institutioner.

Vi har valt att bygga upp en ny wiki. Det ger både ett praktiskt projektverktyg men också fantastiska möjligheter att sprida den upparbetade kunskapen helt fritt. Allt är uppbyggt enligt principerna Open source och Crowd sourcing. Det är också enkelt att revidera artiklarna och komplettera vartefter ny kunskap kommer eller när det finns kompletterande information.

Under projektets gång har vi aktivt sökt utbyte med parter både inom och utanför den akademiska världen, bland annat genom workshops. Vi tar fortfarande mer än gärna emot förslag på nya samarbeten. Nedan beskrivs också olika sätt att bidra direkt till Samsynwikins innehåll.

Som grundläggande principer för wikins innehåll har vi fastslagit att:

* Samsynwikin och dess begrepp ska visa upp vad universitets och högskolors samverkan kan vara och fokusera på de mer väsentliga samverkansaktiviteterna/delarna av samverkan. (Till skillnad mot en ambition att visa upp en korrekt bild av all samverkan eller låta historieskrivningen ta över.)
* Artiklarna ska vara lättfattliga och översiktliga, inte långa vetenskapliga rapporter eller detaljerade handboksbeskrivningar.
* Den inledande korta definitionen beskriver av hur begreppet används idag inom samverkansområdet.
* I tillämpningsdelen ges en något längre beskrivning som sätter sammanhanget och ger exempel.
* Ordets engelska motsvarighet anges (brittisk engelska med anledning av vårt EU-sammanhang och ESG-standard).
* Allt ska beläggas med källhänvisningar.

Det finns två vägledande dokument, både för artiklarnas utformning och det praktiska med att skriva i wikin. De finns också enkelt tillgängliga i vänstermenyn:

* [[Samsyn:Stilguide|Stilguide]]: anger riktlinjer om lämplig stil för både språk och form, ger praktiska instruktioner och beskriver hur man kan ge respons eller på andra sätt bidra direkt i wikins texter.
* [[Samsyn:Checklista|Checklista]]: sammanställer vägledande frågor att betänka och förhålla sig till när vi skapar eller förbättrar begreppsartiklar.

== Så kan du bidra, revidera, ge tips[redigera | redigera wikitext] ==
Alla som vill bidra till artiklarnas innehåll eller utformning är välkomna att göra det! Det är wikins själva livsnerv att ta vara på den samlade kunskapen, också utanför projektgruppen och då både från högskolesektorn samt våra samverkansparter. Så ser du något som kan förtydligas eller som du reagerar på – bidra gärna.

Det finns några olika sätt. Alla med ett användarkonto kan göra det direkt i wikin. Konton skapas enkelt själv: ''länk kommer''

* '''Nya begrepp''' '''kan läggas till''', som förslag eller med en komplett text.
* Befintliga artiklar kan '''revideras eller kompletteras direkt i texten.'''
* Alla artiklar har en bakomliggande sida, ''Diskussion.'' Där kan '''tips, förslag eller tankar''' skrivas in som artikelförfattaren sedan tar sig an.
* Med '''''Åtgärd behövs''''' kan korta uppmaningar placeras på aktuell plats i texter.

Så länge Samsynprojektet drivs kan alltid frågor och synpunkter framföras till e-posten '''samsyn@su.se'''.

== Ställningstaganden och ansvar[redigera | redigera wikitext] ==
Det är den ursprunglige artikelförfattaren som har det primära ansvaret för artikelns innehåll och utformning. På en mer generell och övergripande nivå, exempelvis om urvalet, så kan projektledningen och ytterst projektets styrgrupp ta beslut när så behövs.

Om förslag, ändringar eller tillägg av någon part inte kan accepteras, då ska det vara av skäl som att det inte är i enlighet med projektets givna ramar, exempelvis som formulerat i [[Samsyn:checklista]].

==Medverkande parter==

*[https://www.chalmers.se/sv/Sidor/default.aspx Chalmers tekniska högskola]
*[https://www.hig.se/ Högskolan i Gävle]
*[https://liu.se/ Linköpings universitet]
*[https://mau.se/ Malmö universitet]
*[https://www.su.se/ Stockholms universitet] (projektleder)
*[https://wikimedia.se/ Wikimedia Sverige]
*[https://www.oru.se/ Örebro universitet]

[[Kategori:Om Samsyn]]

Huvudsida

2019-11-12T09:18:20Z

Charlotte Rossland (SU): Tagit bort banner "Wikin är nu öppen för alla att läsa!"

{{Wikibanner|title=Välkommen till Samsynwiki!|file=Sylvia-yang-409493 cropped.jpg
}}
[[File:Twitter Logo.png|30px|link=url till konto]] [[File:Facebook circle pictogram.svg|30px|link=url till fb-sida]]

<br />

==Samsynwiki – en plats för samlad kunskap om samverkan[redigera | redigera wikitext]==

===Social innovation, samverkan och nyttiggörande – vad är det? Samsynwiki reder ut begreppen![redigera | redigera wikitext]===
I den här wikin samlas de väsentligaste begreppen om högskolors och universitets samverkan med andra parter. Begreppen presenteras med översiktliga definitioner och exempel för djupare förståelse. Syftet med Samsynwiki är att inspirera och bidra till en ökad insikt om vad universitets och högskolors samverkan är och kan vara.

I menyn till vänster kommer du via ''Begrepp'' till en översikt av alla inskrivna begrepp. Därifrån kan du gå vidare till begreppsartiklarna eller via sökrutan uppe till höger. Det finns ett hundratal ord att förkovra sig i.

===Alla kan ta del av och bidra till Samsynwikins kunskapsbank[redigera | redigera wikitext]===
Samsynwikin är öppen för alla att läsa. Alla som önskar kan också bidra. Förutom att lämna respons per e-post kan till exempel du som extern samverkanspart, student, eller lärosätesrepresentant också skapa ett konto. Då kan du enkelt lägga till ny information, eller modifiera och bygga vidare på det som andra har skrivit, direkt i wikin. Samsynwikins livsnerv är att ta tillvara på kunskap och olika parters åsikter! Har du tankar eller vill kommentera något särskilt begrepp, så skaffa gärna ett användarkonto eller skriv till samsyn@su.se <sup>[[Samsyn:Stilguide#Att%20ange%20.C3.A5tg.C3.A4rdsbehov|[''Åtgärd behövs''<nowiki>]</nowiki>]]</sup> /''Kontohanteringen kommer när som helst på plats. Till dess: maila samsyn@su.se så får du besked när kontona är tillgängllga.''

===Om Samsynprojektet och Samsynwikins upplägg[redigera | redigera wikitext]===
Samsynwikin byggs upp av ett nationellt Vinnova-finansierat projekt. Vi är sex lärosäten och Wikimedia Sverige som tillsammans driver projektet 2018-2020. Du kan läsa mer om projektet under Om:Samsyn.

Där beskrivs också de premisser vi satt upp för Samsynwikins innehåll. I stora drag:

*Samsynwiki samlar '''de mer väsentliga och aktuella begreppen''' som berör universitets och högskolors samverkan idag.
*Artiklarna ska vara '''översiktliga och lättfattliga'''.
*Inledningsvis ges '''en kort och koncis definition av begreppet'''. Därefter kommer '''en lite mer utförlig beskrivning av hur det används idag,''' som kompletteras med '''konkreta exempel'''. (Det senare är något vi bland annat gärna tar emot fler bidrag till.) Allt skrivet beläggs med källhänvisningar. Avslutningsvis anges '''ordets engelska motsvarighet'''.

===Välkommen!===
<div style="margin:2em auto;max-width:80em"><div style="-webkit-box-shadow: 0px 0px 12px slategrey; -moz-box-shadow: 0px 0px 12px slategrey; box-shadow: 0px 0px 12px slategrey; margin-bottom:4.5em; margin-top:4.5em; padding:0.6em;">
<div style="text-align: left;border:3px solid #cae1e7; padding:1.5em;">
'''För dig som deltar i Samsyn''': [[Samsyn:Hjälp|Hitta till de olika sidorna i wikin]]

Huvudsida

2019-11-12T09:16:50Z

Charlotte Rossland (SU): Bytt text enligt plan

{{Wikibanner|title=Välkommen till Samsynwiki!|file=Sylvia-yang-409493 cropped.jpg
|additional=
<div class="no-narrow">
<div id="main-subhead" style="margin:0; margin-top:1.1em; font-size:125%; width:100%; line-height:1.5; max-width:400px; font-weight:400; background-color:rgba(0,79,104,0.7); padding:10px; ">
Wikin är nu öppen för alla att läsa!
</div>
</div>
}}
[[File:Twitter Logo.png|30px|link=url till konto]] [[File:Facebook circle pictogram.svg|30px|link=url till fb-sida]]

<br />

== Samsynwiki – en plats för samlad kunskap om samverkan[redigera | redigera wikitext] ==

=== Social innovation, samverkan och nyttiggörande – vad är det? Samsynwiki reder ut begreppen![redigera | redigera wikitext] ===
I den här wikin samlas de väsentligaste begreppen om högskolors och universitets samverkan med andra parter. Begreppen presenteras med översiktliga definitioner och exempel för djupare förståelse. Syftet med Samsynwiki är att inspirera och bidra till en ökad insikt om vad universitets och högskolors samverkan är och kan vara.

I menyn till vänster kommer du via ''Begrepp'' till en översikt av alla inskrivna begrepp. Därifrån kan du gå vidare till begreppsartiklarna eller via sökrutan uppe till höger. Det finns ett hundratal ord att förkovra sig i.

=== Alla kan ta del av och bidra till Samsynwikins kunskapsbank[redigera | redigera wikitext] ===
Samsynwikin är öppen för alla att läsa. Alla som önskar kan också bidra. Förutom att lämna respons per e-post kan till exempel du som extern samverkanspart, student, eller lärosätesrepresentant också skapa ett konto. Då kan du enkelt lägga till ny information, eller modifiera och bygga vidare på det som andra har skrivit, direkt i wikin. Samsynwikins livsnerv är att ta tillvara på kunskap och olika parters åsikter! Har du tankar eller vill kommentera något särskilt begrepp, så skaffa gärna ett användarkonto eller skriv till samsyn@su.se <sup>[[Samsyn:Stilguide#Att%20ange%20.C3.A5tg.C3.A4rdsbehov|[''Åtgärd behövs''<nowiki>]</nowiki>]]</sup> /''Kontohanteringen kommer när som helst på plats. Till dess: maila samsyn@su.se så får du besked när kontona är tillgängllga.''

=== Om Samsynprojektet och Samsynwikins upplägg[redigera | redigera wikitext] ===
Samsynwikin byggs upp av ett nationellt Vinnova-finansierat projekt. Vi är sex lärosäten och Wikimedia Sverige som tillsammans driver projektet 2018-2020. Du kan läsa mer om projektet under Om:Samsyn.

Där beskrivs också de premisser vi satt upp för Samsynwikins innehåll. I stora drag:

* Samsynwiki samlar '''de mer väsentliga och aktuella begreppen''' som berör universitets och högskolors samverkan idag.
* Artiklarna ska vara '''översiktliga och lättfattliga'''.
* Inledningsvis ges '''en kort och koncis definition av begreppet'''. Därefter kommer '''en lite mer utförlig beskrivning av hur det används idag,''' som kompletteras med '''konkreta exempel'''. (Det senare är något vi bland annat gärna tar emot fler bidrag till.) Allt skrivet beläggs med källhänvisningar. Avslutningsvis anges '''ordets engelska motsvarighet'''.

=== Välkommen! ===
<div style="margin:2em auto;max-width:80em"><div style="-webkit-box-shadow: 0px 0px 12px slategrey; -moz-box-shadow: 0px 0px 12px slategrey; box-shadow: 0px 0px 12px slategrey; margin-bottom:4.5em; margin-top:4.5em; padding:0.6em;">
<div style="text-align: left;border:3px solid #cae1e7; padding:1.5em;">
'''För dig som deltar i Samsyn''': [[Samsyn:Hjälp|Hitta till de olika sidorna i wikin]]

Användare:Charlotte Rossland (SU)/sandlåda

2019-11-12T09:14:27Z

Charlotte Rossland (SU):

==UTKAST TILL NY TEXT TILL HUVUDSIDAN==

=='''Samsynwiki – en plats för samlad kunskap om samverkan'''==

===Social innovation, samverkan och nyttiggörande – vad är det? Samsynwiki reder ut begreppen!===
I den här wikin samlas de väsentligaste begreppen om högskolors och universitets samverkan med andra parter. Begreppen presenteras med översiktliga definitioner och exempel för djupare förståelse. Syftet med Samsynwiki är att inspirera och bidra till en ökad insikt om vad universitets och högskolors samverkan är och kan vara.

I menyn till vänster kommer du via ''Begrepp'' till en översikt av alla inskrivna begrepp. Därifrån kan du gå vidare till begreppsartiklarna eller via sökrutan uppe till höger. Det finns ett hundratal ord att förkovra sig i.

===Alla kan ta del av och bidra till Samsynwikins kunskapsbank===
Samsynwikin är öppen för alla att läsa. Alla som önskar kan också bidra. Förutom att lämna respons per e-post kan till exempel du som extern samverkanspart, student, eller lärosätesrepresentant också skapa ett konto. Då kan du enkelt lägga till ny information, eller modifiera och bygga vidare på det som andra har skrivit, direkt i wikin. Samsynwikins livsnerv är att ta tillvara på kunskap och olika parters åsikter! Har du tankar eller vill kommentera något särskilt begrepp, så skaffa gärna ett användarkonto eller skriv till samsyn@su.se {{Åtgärd behövs|Lägg till om konto|datum=}}/''Kontohanteringen kommer när som helst på plats. Till dess: maila samsyn@su.se så får du besked när kontona är tillgängllga.''

===Om Samsynprojektet och Samsynwikins upplägg===
Samsynwikin byggs upp av ett nationellt Vinnova-finansierat projekt. Vi är sex lärosäten och Wikimedia Sverige som tillsammans driver projektet 2018-2020. Du kan läsa mer om projektet under Om:Samsyn.

Där beskrivs också de premisser vi satt upp för Samsynwikins innehåll. I stora drag:

*Samsynwiki samlar '''de mer väsentliga och aktuella begreppen''' som berör universitets och högskolors samverkan idag.
*Artiklarna ska vara '''översiktliga och lättfattliga'''.
*Inledningsvis ges '''en kort och koncis definition av begreppet'''. Därefter kommer '''en lite mer utförlig beskrivning av hur det används idag,''' som kompletteras med '''konkreta exempel'''. (Det senare är något vi bland annat gärna tar emot fler bidrag till.) Allt skrivet beläggs med källhänvisningar. Avslutningsvis anges '''ordets engelska motsvarighet'''.

===Välkommen!===

==TILL OM-SIDAN==
<br />

==Om Samsyn-projektet==
Samsyn-projektet drivs från 2018 till december 2020. Det är ett av flera Vinnovafinansierade projekt som ska utveckla, pröva eller stödja olika samverkansaktiviteter och processer inom högskolesektorn. För mer information om K3-satsningen och de övriga projekten: <nowiki>https://k3-projekten.se/</nowiki>

Samsyns syfte är att bidra till en ökad förståelse för universitets och högskolors samverkan genom att utforska och definiera de mer väsentliga begrepp som används inom området. Vi är sju deltagande parter; Wikimedia Sverige och sex lärosäten: Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Gävle, Linköpings universitet, Malmö universitet, Stockholms universitet och Örebro universitet. Stockholms universitet projektleder.

*Samsynprojektet: ''samsyn@su.se''
*Projektledare: Charlotte Rossland, ''charlotte.rossland@su.se''

==Om Samsynwikin==

===Premisser för innehållet===
Det som presenteras i Samsynwikin ska vara vägledande. Ambitionen är att att fånga in de mer väsentliga begreppen för universitets och högskolors samverkan idag. Beskrivningarna ska spegla involverade parters syn, alltså också samverkansparter inom exempelvis näringsliv, idéburen sektor eller offentliga institutioner.

Vi har valt att bygga upp en ny wiki. Det ger både ett praktiskt projektverktyg men också fantastiska möjligheter att sprida den upparbetade kunskapen helt fritt. Allt är uppbyggt enligt principerna Open source och Crowd sourcing. Det är också enkelt att revidera artiklarna och komplettera vartefter ny kunskap kommer eller när det finns kompletterande information.

Under projektets gång har vi aktivt sökt utbyte med parter både inom och utanför den akademiska världen, bland annat genom workshops. Vi tar fortfarande mer än gärna emot förslag på nya samarbeten. Nedan beskrivs också olika sätt att bidra direkt till Samsynwikins innehåll.

Som grundläggande principer för wikins innehåll har vi fastslagit att:

*Samsynwikin och dess begrepp ska visa upp vad universitets och högskolors samverkan kan vara och fokusera på de mer väsentliga samverkansaktiviteterna/delarna av samverkan. (Till skillnad mot en ambition att visa upp en korrekt bild av all samverkan eller låta historieskrivningen ta över.)
*Artiklarna ska vara lättfattliga och översiktliga, inte långa vetenskapliga rapporter eller detaljerade handboksbeskrivningar.
*Den inledande korta definitionen beskriver av hur begreppet används idag inom samverkansområdet.
*I tillämpningsdelen ges en något längre beskrivning som sätter sammanhanget och ger exempel.
*Ordets engelska motsvarighet anges (brittisk engelska med anledning av vårt EU-sammanhang och ESG-standard).
*Allt ska beläggas med källhänvisningar.

Det finns två vägledande dokument, både för artiklarnas utformning och det praktiska med att skriva i wikin. De finns också enkelt tillgängliga i vänstermenyn:

*[[Samsyn:Stilguide|Stilguide]]: anger riktlinjer om lämplig stil för både språk och form, ger praktiska instruktioner och beskriver hur man kan ge respons eller på andra sätt bidra direkt i wikins texter.
*[[Samsyn:checklista|Checklista]]: sammanställer vägledande frågor att betänka och förhålla sig till när vi skapar eller förbättrar begreppsartiklar.

==='''Så kan du bidra, revidera, ge tips'''===
Alla som vill bidra till artiklarnas innehåll eller utformning är välkomna att göra det! Det är wikins själva livsnerv att ta vara på den samlade kunskapen, också utanför projektgruppen och då både från högskolesektorn samt våra samverkansparter. Så ser du något som kan förtydligas eller som du reagerar på – bidra gärna.

Det finns några olika sätt. Alla med ett användarkonto kan göra det direkt i wikin. Konton skapas enkelt själv: ''länk kommer''

*'''Nya begrepp''' '''kan läggas till''', som förslag eller med en komplett text.
*Befintliga artiklar kan '''revideras eller kompletteras direkt i texten.'''
*Alla artiklar har en bakomliggande sida, ''Diskussion.'' Där kan '''tips, förslag eller tankar''' skrivas in som artikelförfattaren sedan tar sig an.
*Med '''''Åtgärd behövs''''' kan korta uppmaningar placeras på aktuell plats i texter.

Så länge Samsynprojektet drivs kan alltid frågor och synpunkter framföras till e-posten '''samsyn@su.se'''.

==='''Ställningstaganden och ansvar'''===
Det är den ursprunglige artikelförfattaren som har det primära ansvaret för artikelns innehåll och utformning. På en mer generell och övergripande nivå, exempelvis om urvalet, så kan projektledningen och ytterst projektets styrgrupp ta beslut när så behövs.

Om förslag, ändringar eller tillägg av någon part inte kan accepteras, då ska det vara av skäl som att det inte är i enlighet med projektets givna ramar, exempelvis som formulerat i [[Samsyn:checklista]].

1. Språket som stärker samverkan

I [[Huvudsida|'''Samsynwiki''']] s Välkommen till [[Huvudsida|'''Samsynwiki''']]'''!'''

I Samsynwikin mejslas en vägledande samverkansnomenklatur fram, en förklarande karta över de begrepp som används när vi pratar om samverkan. Med tillgång till ett mer gemensamt språk stärks kommunikationen och kunskapen om vad samverkan är och kan vara, både för universitet och högskolor och för de externa samverkansparterna. I förlängningen stärker det förutsättningarna för givande samverkan.

*'''NYHET'''! I november 2019 öppnas Samsynwikin upp inte bara för läsning, utan alla som vill kan också skapa egna användarkonton. Det gör det möjligt att kommunicera eller revidera direkt i wikin. All respons välkomnas – stort som smått!

*'''Nuvarande status: projektarbetet fortsätter.''' Vi är inte färdiga med alla artiklar och det Saknas fortfarande en del begrepp.
**'''Samsynwikins livsnerv är att ta tillvara på kunskap och olika parters åsikter.''' Har du tankar eller vill kommentera något särskilt begrepp, skaffa gärna ett användarkonto eller skriv till samsyn@su.se

Några exempel på vad Samsynwikin presenterar:

*Vad betyder begrepp som kunskapstillgångar, nyttiggörande, samproduktion, social innovation eller utadjungering?
*Hur ser en grundläggande definition ut och finns det belysande exempel, också på olikheter?
*Vilket engelskt ord motsvarar det svenska begreppet?

==='''Projektets parter och kontakt'''===
Samsyn-projektet drivs från 2018 och tre år framåt. Det är ett av flera Vinnovafinansierade projekt inom K3-satsningen som ska utveckla, pröva eller stödja olika samverkansaktiviteter och processer inom högskolesektorn.

Samsyn är en akronym för samverkan synliggjord. Det anspelar på syftet att inspirera och bidra till en ökad förståelse för vad universitets och högskolors samverkan är och kan vara. Vi är sju parter i projektet, Wikimedia Sverige och sex lärosäten: Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Gävle, Linköpings universitet, Malmö universitet, Stockholms universitet och Örebro universitet. Stockholms universitet projektleder.

Vill du veta mer eller kanske bidra? Kontakta oss gärna!

*Samsynprojektet: ''samsynsu.se''
*Projektledare: Charlotte Rossland, ''charlotte.rossland@su.se''

För mer information om K3-satsningen och de övriga projekten: <nowiki>https://k3-projekten.se/</nowiki>

---

<br />

===Ta tag i eller reflektera över sept 2019===
'''Kategorier''': ta bort aktiverad med flera? AP4-7 elr ersätta med andra ämnes/områdeskategorier. [[Special:Kategorier|https://samsynwiki.su.se/wiki/Special:Kategorier]]

'''Arbetssidor:''' finns det sidor vi vill dölja eller ta bort? Ex för att de kan konfundera när Samsynwikin blir mindre ett projektverktyg och mer en allmän källa med ett framarbetat resultat (att ösa ur eller bidra till ytterligare )

'''Centrala begrepp:''' möjliga sätt att aktivera/använda dem? Ex på huvudsidan o till u/i-insatser. En första ingång. Några av de mer grundläggande/väsentliga/primära/(centrala...). Ett utbud.

'''Info/utbildningsinsatser:''' vilka målgrupper kan resp lärosäte aktivera (inhämta, kategorisera), vilka typer av underlag/inspiration kan vara till stöd (wikin, film, centrala, andra kategorier, kort handledning), sätta samman en "Vill du förkovra dig? Testa ''det här ..."'' ex t Huvudsidan (troligen utifrån de centrala)

'''GROVT UTKAST: POTENTIELLA SAMSYN-KÄLLOR MED LÄNKAR (180614)'''

#SAOL https://svenska.se/
#NE [Nationalencyklopedin https://www.ne.se Nationalencyklopedin https://www.ne.se]
#Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida
#Wikipedia eng: https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia
#TNC http://www.tnc.se/
#Högskoleförordningen (1993:100, yrkesexamina i bil. 2): http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100
#Högskolelagen:https://www.ne.se/info/
#ESG (UKÄ:s översättningar): http://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/verktyg-for-larosaten-och-bedomare/esg-pa-svenska.html
#ISCED: [http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/International Standard Classification of Education (ISCED) http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/International_Standard_Classification_of_Education_(ISCED)]
#UHR: https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/
#UKÄ: http://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/universitet-och-hogskolor/hur-ser-verksamheten-ut.html
#Googla - även Google Scholar (specialartiklar) https://scholar.google.se/
#STRUT: Direktiv 2017:46 Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten: http://www.regeringen.se/4990fb/contentassets/21258e57b2354c049b7466df918a7367/styrning-for-starka-och-ansvarsfulla-larosaten-dir.-201746.pdf
#Regeringsproposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft: https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf
#Resursutredningen: Resurser för kvalitet, SOU 2007:81: http://www.regeringen.se/49b71c/contentassets/1c95444a7c234fe88cc8e16423dd1413/resurser-for-kvalitet-hela-dokumentet-sou-200781
#Forskning 2000, SOU 1998:28 https://data.riksdagen.se/fil/73A62789-F870-40AE-B4AE-DE2D8D058D4E: http://www.regeringen.se/49b721/contentassets/2f48d5ea44194083b301e6666efa9488/sou-1998128b
#Näringsdepartementet, slutbetänkande: Samverkan mellan högskolan och de små och medelstora företagen. - 1996. - ISBN: 91-38-20291-3 http://regina.kb.se/sou/ 96:89

Relevanta projekt

#http://www.humsamverkan.se/

#SSYK: http://www.ioc.se/files/SSYK_klassificering_alla_yrken.pdf

OECD: http://www.oecd.org/sti/inno/frascati-manual.htm (enbart yrken)

<br />

==Tillämpningar[redigera | redigera wikitext]==
I högskolesammanhang används begreppet samverkan sedan början på 2000-talet huvudsakligen när man talar om interaktion med externa parter, medan ämnesöverskridande och lärosätesövergripande aktiviteter istället benämns samarbete.

Sedan 1998 är samverkansuppgiften, jämsides med utbildning och forskning, en lagstadgad skyldighet för svenska högskolor: ”''i högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta”''.

Samverkan regleras också genom Högskoleförordningens examensmål för generella examina. Där ställs krav på att studenten muntligt och skriftligt ska kunna redogöra för och diskutera forskningsfrågor med olika grupper samt kunna göra bedömningar vad gäller forskningens samhällsrelevans.

Skrivningen i Högskolelagen lämnar visst tolkningsutrymme. Uppdraget att informera och [[Nyttiggörande|nyttiggöra]] kan tolkas som två delar inom den överordnade uppgiften att samverka, d.v.s. som en precisering. De flesta uppfattar ändå detta som en tredelad uppgift: att samverka-informera-nyttiggöra. Det utmärkande för samverkan i snäv bemärkelse är då ömsesidigheten, att kunskapsflödet går i bägge riktningarna.

Stora förhoppningar om att uppnå inte alltid helt kompatibla mål är kopplade till samverkansuppgiften. Genom samverkan förväntas högskolan öka kvaliteten i utbildning och forskning och samtidigt bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]], kompetensförsörjning och tillväxt, ett hållbart samhälle, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]]. Eftersom högskolan i Sverige i huvudsak är en skattefinansierad verksamhet hänvisar man ibland också till den offentliga redovisningsskyldigheten som en viktig aspekt av samverkansuppdraget.

Universitetskanslerämbetet (UKÄ), som har till uppgift att granska, analysera och utveckla högskolans verksamhet, gör på sin hemsida följande tolkning av vad den lagstadgade samverkansuppgiften går ut på:<blockquote>''”Högskolan ska samverka med det omgivande samhället, allmänheten, näringslivet, offentlig sektor och olika organisationer. Samverkan ska prägla hela verksamheten.'' </blockquote><blockquote>''Samverkan kan handla om:''</blockquote>

*''verksamhetsförlagda inslag i utbildningen''
*''att undervisning och forskning behandlar frågor som är relevanta för samhället''
*''att anordna arbetsmarknadsdagar''
*''att popularisera forskning och verka för att forskningsresultat kommer till nytta''
*''att erbjuda uppdragsutbildning och uppdragsforskning."''

För att förhålla sig till högskoleförordningens krav har lärosätena själva, genom expertgruppen för samverkan inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), tagit fram skriften ''Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället – utgångspunkter och principer''. Där slår man fast att samverkansbegreppet bör definieras brett och inkludera alla sätt att skapa [[genomslag]], d.v.s. inte begränsas enbart till samarbeten med väl definierade externa aktörer. Det framhålls också att den faktiska samverkan äger rum integrerat i utbildning och forskning och att specialiserade enheter och strategier för samverkan handlar om strukturellt stöd.

I 2019 års Styr- och resursutredning talas det om samverkan i snäv bemärkelse. Skrivningen i lagen tolkas som en tredelad uppgift där samverkan utgör ett särskilt uppdrag som till skillnad från information och nyttiggörande förutsätter ömsesidighet:

”Förutom samverkan som innebär en ömsesidig relation mellan lärosätet och en eller flera externa aktörer så anges att högskolan ska informera om sin verksamhet samt verka för forskningens nyttiggörande (inklusive innovationsarbete)."

Utredningen använder i detta avsnitt [[samhällspåverkan]] som ett paraplybegrepp som inkluderar de andra två uppgifterna, information och nyttiggörande. Samverkan i snäv bemärkelse, det vill säga ömsesidig interaktion, framställs här som ett ''medel'' för att utöva också den mer enkelriktade uppgiften samhällspåverkan: ”''Vi kan alltså tala om samverkan som ett medel för utbildningens och forskningens samhällspåverkan''.".

Samverkan tolkas alltså både som ett separat uppdrag att interagera och som ett medel för att fullgöra de mer enkelriktade aktiviteterna – informera och nyttiggöra – som utredningen sammanfattar under rubriken samhällspåverkan. Med utgångspunkt i detta resonemang föreslås därför en ny lydelse i högskolelagen: ”''I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta.''".

Men dubbelheten kvarstår också i den nya skrivningen. Handlar det om samverkan och nyttiggörande som två olika uppgifter eller kan uppdraget att nyttiggöra tolkas som en precisering av syftet med samverkan? Det är fortfarande en öppen fråga.

Om samverkan är ett särskilt uppdrag med ömsesidighet som grundkriterium öppnar det för externa aktörer att använda skrivningen som hävstång för att agera som beställare åt akademin. Om skrivningen används som en förevändning för akademin att enbart ägna sig åt samverkan för att bedriva samhällspåverkan öppnar det för att externa aktörers relevansbedömning ignoreras vilket kan äventyra kvaliteten i utbildning och forskning. Samtidigt finns forskning som pekar på att samverkan aldrig kan leda till någon helt symmetrisk vinn-vinn-situation. Det tycks bara vara möjligt i situationer där det finns obegränsade resurser.

==Historik[redigera | redigera wikitext]==

====Från enskilda initiativ till institutionaliserad samverkan[redigera | redigera wikitext]====
Kravet på att akademins verksamhet ska komma samhället till nytta är lika gammal som universitetssystemet, men genom 1998 års lagändring fick samverkansuppdraget en mer framskjuten plats. Av några uppfattades samverkan som en nytillkommen uppgift, medan andra såg det som en integrerad del av den ordinarie verksamheten som bara betonades mer i och med den nya skrivningen.

De nya lärosäten som utvecklades efter 1977 års högskolereform hade ett tydligt uppdrag att i samverkan med närsamhället tillgodose dess behov av professionsutbildade inom vård, skola och omsorg. Samtidigt uppmuntrades interaktion med det lokala näringslivet, bland annat genom inrättande av kontaktsekretariat, teknikparker, holdingbolag och genom KK-stiftelsens samfinansieringsmodeller. Näringslivssamverkan, som på äldre lärosäten varit osystematisk och beroende av enskilda initiativ, framstod i och med detta som en lärosätesövergripande angelägenhet och en särskild aktivitet som behövde systematiseras och professionaliseras.

====Från deskriptiv till preskriptiv samverkansmodell[redigera | redigera wikitext]====
Bakom nittiotalets ökade betoning på samverkansuppdraget låg en forskningspolitik influerad av teorier om kunskapens betydelse för ekonomisk tillväxt och produktivitet. Utbildningspolitiken förväntades lämna avgörande bidrag till den ekonomiska utvecklingen och investeringar i forskning och utveckling styrdes mot expanderande sektorer inom industrin. Samverkan kom nu främst att handla om innovation och kommersialisering av forskningsresultat. Med stöd i sociologisk forskning, där man undersökt vad som utmärker dynamiska innovationsmiljöer och visat på betydelsen av ett nära samarbete mellan olika samhällsaktörer, uppmanades högskola, näringsliv och myndigheter att engagera sig i samverkansprojekt av [[Trippelhelix|trippelhelixmodell]]. Det skapades också en ny myndighet, Verket för innovationssystem (Vinnova), med uppgift att genom de så kallade [[Innovationssystem|innovationssystemen]] befordra en tillväxtfrämjande samverkan – ett uppdrag som med tiden fokuserades mer på uthållig, eller hållbar, tillväxt.

====Samverkan och samhällspåverkan[redigera | redigera wikitext]====
I Styr- och resursutredningen ägnas ett separat kapitel åt samverkan och samhällspåverkan. Högskolans verksamhet bör göra avtryck i samhället – det tycks alla vara överens om. Samtidigt framhålls att olika samverkansparter har egna målsättningar och förväntningar och att det finns risk för intressekonflikter. Det konstateras också att samverkan kan ta sig många olika uttryck och att det ofta behövs en precisering av begreppet, både för att man ska kunna tala om samverkan i meningsfulla termer och för att man ska kunna utvärdera dess effekter. De försök till uppdelning i olika former av samverkan som nämns i utredningen – och som också är de som fått störst spridning – är Högskoleverkets indelning i 1) samverkan för demokratiutveckling, 2) samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt och 3) samverkan för bättre utbildning, samt Vinnovas kategorisering av samverkan i de fyra olika samverkansmönster som numera benämns [[samverkansformer]].

Användare:Charlotte Rossland (SU)/sandlåda

2019-11-11T17:46:00Z

Charlotte Rossland (SU): /* Premisser för innehållet */

==UTKAST TILL NY TEXT TILL HUVUDSIDAN==

=='''Samsynwiki – en plats för samlad kunskap om samverkan'''==

==='''Social innovation, samverkan och nyttiggörande – vad är det? Samsynwiki reder ut begreppen!'''===
I den här wikin samlas de väsentligaste begreppen om högskolors och universitets samverkan med andra parter. Begreppen presenteras med översiktliga definitioner och exempel för djupare förståelse. Syftet med Samsynwiki är att inspirera och bidra till en ökad insikt om vad universitets och högskolors samverkan är och kan vara.

I menyn till vänster kommer du via ''Begrepp'' till en översikt av alla inskrivna begrepp. Därifrån kan du gå vidare till begreppsartiklarna eller via sökrutan uppe till höger.

==='''Alla kan ta del av och bidra till Samsynwikins kunskapsbank'''===
Samsynwikin är öppen för alla att läsa. Alla som önskar kan också bidra. Förutom att lämna respons per e-post kan till exempel du som extern samverkanspart, student, eller lärosätesrepresentant också skapa ett konto. Då kan du enkelt lägga till ny information, eller modifiera och bygga vidare på det som andra har skrivit, direkt i wikin. Samsynwikins livsnerv är att ta tillvara på kunskap och olika parters åsikter! Har du tankar eller vill kommentera något särskilt begrepp, så skaffa gärna ett användarkonto eller skriv till samsyn@su.se /''Kontohanteringen kommer när som helst på plats. Till dess: maila samsyn@su.se så får du besked när kontona är tillgängllga.''

===Om Samsynprojektet och Samsynwikins upplägg===
Samsynwikin byggs upp av ett nationellt Vinnova-finansierat projekt. Vi är sex lärosäten och Wikimedia Sverige som tillsammans driver projektet 2018-2020. Du kan läsa mer om projektet under Om:Samsyn.

Där beskrivs också de premisser vi satt upp för Samsynwikins innehåll. I stora drag:

*Samsynwiki samlar '''de mer väsentliga och aktuella begreppen''' som berör universitets och högskolors samverkan idag.
*Artiklarna ska vara '''översiktliga och lättfattliga'''.
*Inledningsvis ges '''en kort och koncis definition av begreppet'''. Därefter kommer '''en lite mer utförlig beskrivning av hur det används idag,''' som kompletteras med '''konkreta exempel'''. (Det senare är något vi bland annat gärna tar emot fler bidrag till.) Allt skrivet beläggs med källhänvisningar. Avslutningsvis anges '''ordets engelska motsvarighet'''.

===Välkommen!===

==TILL OM-SIDAN==
<br />

==Om Samsyn-projektet==
Samsyn-projektet drivs från 2018 till och med 2020. Det är ett av flera Vinnovafinansierade projekt som ska utveckla, pröva eller stödja olika samverkansaktiviteter och processer inom högskolesektorn. För mer information om K3-satsningen och de övriga projekten: <nowiki>https://k3-projekten.se/</nowiki>

Samsyns syfte är att bidra till en ökad förståelse för universitets och högskolors samverkan genom att utforska och definiera de mer väsentliga begrepp som används inom området. Vi är sju deltagande parter; Wikimedia Sverige och sex lärosäten: Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Gävle, Linköpings universitet, Malmö universitet, Stockholms universitet och Örebro universitet. Stockholms universitet projektleder.

*Samsynprojektet: ''samsyn@su.se''
*Projektledare: Charlotte Rossland, ''charlotte.rossland@su.se''

==Om Samsynwikin==

===Premisser för innehållet===
Det som presenteras i Samsynwikin ska vara vägledande. Ambitionen är att att fånga in de mer väsentliga begreppen för universitets och högskolors samverkan idag. Beskrivningarna ska spegla involverade parters syn, alltså också samverkansparter inom exempelvis näringsliv, idéburen sektor eller offentliga institutioner.

Vi har valt att bygga upp en ny wiki. Det ger både ett praktiskt projektverktyg men också fantastiska möjligheter att sprida den upparbetade kunskapen helt fritt. Allt är uppbyggt enligt principerna Open source och Crowd sourcing. Det är också enkelt att revidera artiklarna och komplettera vartefter ny kunskap kommer eller när det finns kompletterande information.

Under projektets gång har vi aktivt sökt utbyte med parter både inom och utanför den akademiska världen, bland annat genom workshops. Vi tar fortfarande mer än gärna emot förslag på nya samarbeten. Nedan beskrivs också olika sätt att bidra direkt till Samsynwikins innehåll.

Som grundläggande principer för wikins innehåll har vi fastslagit att:

*Samsynwikin och dess begrepp ska visa upp vad universitets och högskolors samverkan kan vara och fokusera på de mer väsentliga samverkansaktiviteterna/delarna av samverkan. (Till skillnad mot en ambition att visa upp en korrekt bild av all samverkan eller låta historieskrivningen ta över.)
*Artiklarna ska vara lättfattliga och översiktliga, inte långa vetenskapliga rapporter eller detaljerade handboksbeskrivningar.
*Den inledande korta definitionen beskriver av hur begreppet används idag inom samverkansområdet.
*I tillämpningsdelen ges en något längre beskrivning som sätter sammanhanget och ger exempel.
*Ordets engelska motsvarighet anges (brittisk engelska med anledning av vårt EU-sammanhang och ESG-standard).
*Allt ska beläggas med källhänvisningar.

Det finns två vägledande dokument, både för artiklarnas utformning och det praktiska med att skriva i wikin. De finns också enkelt tillgängliga i vänstermenyn:

*[[Samsyn:Stilguide|Stilguide]]: anger riktlinjer om lämplig stil för både språk och form, ger praktiska instruktioner och beskriver hur man kan ge respons eller på andra sätt bidra direkt i wikins texter.
*[[Samsyn:checklista|Checklista]]: sammanställer vägledande frågor att betänka och förhålla sig till när vi skapar eller förbättrar begreppsartiklar.

==='''Så kan du bidra, revidera, ge tips'''===
Alla som vill bidra till artiklarnas innehåll eller utformning är välkomna att göra det! Det är wikins själva livsnerv att ta vara på den samlade kunskapen, också utanför projektgruppen och då både från högskolesektorn samt våra samverkansparter. Så ser du något som kan förtydligas eller som du reagerar på – bidra gärna.

Det finns några olika sätt. Alla med ett användarkonto kan göra det direkt i wikin. Konton skapas enkelt själv: ''länk kommer''

*'''Nya begrepp''' '''kan läggas till''', som förslag eller med en komplett text.
*Befintliga artiklar kan '''revideras eller kompletteras direkt i texten.'''
*Alla artiklar har en bakomliggande sida, ''Diskussion.'' Där kan '''tips, förslag eller tankar''' skrivas in som artikelförfattaren sedan tar sig an.
*Med '''''Åtgärd behövs''''' kan korta uppmaningar placeras på aktuell plats i texter.

Så länge Samsynprojektet drivs kan alltid frågor och synpunkter framföras till e-posten '''samsyn@su.se'''.

==='''Ställningstaganden och ansvar'''===
Det är den ursprunglige artikelförfattaren som har det primära ansvaret för artikelns innehåll och utformning. På en mer generell och övergripande nivå, exempelvis om urvalet, så kan projektledningen och ytterst projektets styrgrupp ta beslut när så behövs.

Om förslag, ändringar eller tillägg av någon part inte kan accepteras, då ska det vara av skäl som att det inte är i enlighet med projektets givna ramar, exempelvis som formulerat i [[Samsyn:checklista]].

1. Språket som stärker samverkan

I [[Huvudsida|'''Samsynwiki''']] s Välkommen till [[Huvudsida|'''Samsynwiki''']]'''!'''

I Samsynwikin mejslas en vägledande samverkansnomenklatur fram, en förklarande karta över de begrepp som används när vi pratar om samverkan. Med tillgång till ett mer gemensamt språk stärks kommunikationen och kunskapen om vad samverkan är och kan vara, både för universitet och högskolor och för de externa samverkansparterna. I förlängningen stärker det förutsättningarna för givande samverkan.

*'''NYHET'''! I november 2019 öppnas Samsynwikin upp inte bara för läsning, utan alla som vill kan också skapa egna användarkonton. Det gör det möjligt att kommunicera eller revidera direkt i wikin. All respons välkomnas – stort som smått!

*'''Nuvarande status: projektarbetet fortsätter.''' Vi är inte färdiga med alla artiklar och det Saknas fortfarande en del begrepp.
**'''Samsynwikins livsnerv är att ta tillvara på kunskap och olika parters åsikter.''' Har du tankar eller vill kommentera något särskilt begrepp, skaffa gärna ett användarkonto eller skriv till samsyn@su.se

Några exempel på vad Samsynwikin presenterar:

*Vad betyder begrepp som kunskapstillgångar, nyttiggörande, samproduktion, social innovation eller utadjungering?
*Hur ser en grundläggande definition ut och finns det belysande exempel, också på olikheter?
*Vilket engelskt ord motsvarar det svenska begreppet?

==='''Projektets parter och kontakt'''===
Samsyn-projektet drivs från 2018 och tre år framåt. Det är ett av flera Vinnovafinansierade projekt inom K3-satsningen som ska utveckla, pröva eller stödja olika samverkansaktiviteter och processer inom högskolesektorn.

Samsyn är en akronym för samverkan synliggjord. Det anspelar på syftet att inspirera och bidra till en ökad förståelse för vad universitets och högskolors samverkan är och kan vara. Vi är sju parter i projektet, Wikimedia Sverige och sex lärosäten: Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Gävle, Linköpings universitet, Malmö universitet, Stockholms universitet och Örebro universitet. Stockholms universitet projektleder.

Vill du veta mer eller kanske bidra? Kontakta oss gärna!

*Samsynprojektet: ''samsynsu.se''
*Projektledare: Charlotte Rossland, ''charlotte.rossland@su.se''

För mer information om K3-satsningen och de övriga projekten: <nowiki>https://k3-projekten.se/</nowiki>

---

<br />

===Ta tag i eller reflektera över sept 2019===
'''Kategorier''': ta bort aktiverad med flera? AP4-7 elr ersätta med andra ämnes/områdeskategorier. [[Special:Kategorier|https://samsynwiki.su.se/wiki/Special:Kategorier]]

'''Arbetssidor:''' finns det sidor vi vill dölja eller ta bort? Ex för att de kan konfundera när Samsynwikin blir mindre ett projektverktyg och mer en allmän källa med ett framarbetat resultat (att ösa ur eller bidra till ytterligare )

'''Centrala begrepp:''' möjliga sätt att aktivera/använda dem? Ex på huvudsidan o till u/i-insatser. En första ingång. Några av de mer grundläggande/väsentliga/primära/(centrala...). Ett utbud.

'''Info/utbildningsinsatser:''' vilka målgrupper kan resp lärosäte aktivera (inhämta, kategorisera), vilka typer av underlag/inspiration kan vara till stöd (wikin, film, centrala, andra kategorier, kort handledning), sätta samman en "Vill du förkovra dig? Testa ''det här ..."'' ex t Huvudsidan (troligen utifrån de centrala)

'''GROVT UTKAST: POTENTIELLA SAMSYN-KÄLLOR MED LÄNKAR (180614)'''

#SAOL https://svenska.se/
#NE [Nationalencyklopedin https://www.ne.se Nationalencyklopedin https://www.ne.se]
#Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida
#Wikipedia eng: https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia
#TNC http://www.tnc.se/
#Högskoleförordningen (1993:100, yrkesexamina i bil. 2): http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100
#Högskolelagen:https://www.ne.se/info/
#ESG (UKÄ:s översättningar): http://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/verktyg-for-larosaten-och-bedomare/esg-pa-svenska.html
#ISCED: [http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/International Standard Classification of Education (ISCED) http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/International_Standard_Classification_of_Education_(ISCED)]
#UHR: https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/
#UKÄ: http://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/universitet-och-hogskolor/hur-ser-verksamheten-ut.html
#Googla - även Google Scholar (specialartiklar) https://scholar.google.se/
#STRUT: Direktiv 2017:46 Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten: http://www.regeringen.se/4990fb/contentassets/21258e57b2354c049b7466df918a7367/styrning-for-starka-och-ansvarsfulla-larosaten-dir.-201746.pdf
#Regeringsproposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft: https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf
#Resursutredningen: Resurser för kvalitet, SOU 2007:81: http://www.regeringen.se/49b71c/contentassets/1c95444a7c234fe88cc8e16423dd1413/resurser-for-kvalitet-hela-dokumentet-sou-200781
#Forskning 2000, SOU 1998:28 https://data.riksdagen.se/fil/73A62789-F870-40AE-B4AE-DE2D8D058D4E: http://www.regeringen.se/49b721/contentassets/2f48d5ea44194083b301e6666efa9488/sou-1998128b
#Näringsdepartementet, slutbetänkande: Samverkan mellan högskolan och de små och medelstora företagen. - 1996. - ISBN: 91-38-20291-3 http://regina.kb.se/sou/ 96:89

Relevanta projekt

#http://www.humsamverkan.se/

#SSYK: http://www.ioc.se/files/SSYK_klassificering_alla_yrken.pdf

OECD: http://www.oecd.org/sti/inno/frascati-manual.htm (enbart yrken)

<br />

==Tillämpningar[redigera | redigera wikitext]==
I högskolesammanhang används begreppet samverkan sedan början på 2000-talet huvudsakligen när man talar om interaktion med externa parter, medan ämnesöverskridande och lärosätesövergripande aktiviteter istället benämns samarbete.

Sedan 1998 är samverkansuppgiften, jämsides med utbildning och forskning, en lagstadgad skyldighet för svenska högskolor: ”''i högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta”''.

Samverkan regleras också genom Högskoleförordningens examensmål för generella examina. Där ställs krav på att studenten muntligt och skriftligt ska kunna redogöra för och diskutera forskningsfrågor med olika grupper samt kunna göra bedömningar vad gäller forskningens samhällsrelevans.

Skrivningen i Högskolelagen lämnar visst tolkningsutrymme. Uppdraget att informera och [[Nyttiggörande|nyttiggöra]] kan tolkas som två delar inom den överordnade uppgiften att samverka, d.v.s. som en precisering. De flesta uppfattar ändå detta som en tredelad uppgift: att samverka-informera-nyttiggöra. Det utmärkande för samverkan i snäv bemärkelse är då ömsesidigheten, att kunskapsflödet går i bägge riktningarna.

Stora förhoppningar om att uppnå inte alltid helt kompatibla mål är kopplade till samverkansuppgiften. Genom samverkan förväntas högskolan öka kvaliteten i utbildning och forskning och samtidigt bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]], kompetensförsörjning och tillväxt, ett hållbart samhälle, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]]. Eftersom högskolan i Sverige i huvudsak är en skattefinansierad verksamhet hänvisar man ibland också till den offentliga redovisningsskyldigheten som en viktig aspekt av samverkansuppdraget.

Universitetskanslerämbetet (UKÄ), som har till uppgift att granska, analysera och utveckla högskolans verksamhet, gör på sin hemsida följande tolkning av vad den lagstadgade samverkansuppgiften går ut på:<blockquote>''”Högskolan ska samverka med det omgivande samhället, allmänheten, näringslivet, offentlig sektor och olika organisationer. Samverkan ska prägla hela verksamheten.'' </blockquote><blockquote>''Samverkan kan handla om:''</blockquote>

*''verksamhetsförlagda inslag i utbildningen''
*''att undervisning och forskning behandlar frågor som är relevanta för samhället''
*''att anordna arbetsmarknadsdagar''
*''att popularisera forskning och verka för att forskningsresultat kommer till nytta''
*''att erbjuda uppdragsutbildning och uppdragsforskning."''

För att förhålla sig till högskoleförordningens krav har lärosätena själva, genom expertgruppen för samverkan inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), tagit fram skriften ''Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället – utgångspunkter och principer''. Där slår man fast att samverkansbegreppet bör definieras brett och inkludera alla sätt att skapa [[genomslag]], d.v.s. inte begränsas enbart till samarbeten med väl definierade externa aktörer. Det framhålls också att den faktiska samverkan äger rum integrerat i utbildning och forskning och att specialiserade enheter och strategier för samverkan handlar om strukturellt stöd.

I 2019 års Styr- och resursutredning talas det om samverkan i snäv bemärkelse. Skrivningen i lagen tolkas som en tredelad uppgift där samverkan utgör ett särskilt uppdrag som till skillnad från information och nyttiggörande förutsätter ömsesidighet:

”Förutom samverkan som innebär en ömsesidig relation mellan lärosätet och en eller flera externa aktörer så anges att högskolan ska informera om sin verksamhet samt verka för forskningens nyttiggörande (inklusive innovationsarbete)."

Utredningen använder i detta avsnitt [[samhällspåverkan]] som ett paraplybegrepp som inkluderar de andra två uppgifterna, information och nyttiggörande. Samverkan i snäv bemärkelse, det vill säga ömsesidig interaktion, framställs här som ett ''medel'' för att utöva också den mer enkelriktade uppgiften samhällspåverkan: ”''Vi kan alltså tala om samverkan som ett medel för utbildningens och forskningens samhällspåverkan''.".

Samverkan tolkas alltså både som ett separat uppdrag att interagera och som ett medel för att fullgöra de mer enkelriktade aktiviteterna – informera och nyttiggöra – som utredningen sammanfattar under rubriken samhällspåverkan. Med utgångspunkt i detta resonemang föreslås därför en ny lydelse i högskolelagen: ”''I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta.''".

Men dubbelheten kvarstår också i den nya skrivningen. Handlar det om samverkan och nyttiggörande som två olika uppgifter eller kan uppdraget att nyttiggöra tolkas som en precisering av syftet med samverkan? Det är fortfarande en öppen fråga.

Om samverkan är ett särskilt uppdrag med ömsesidighet som grundkriterium öppnar det för externa aktörer att använda skrivningen som hävstång för att agera som beställare åt akademin. Om skrivningen används som en förevändning för akademin att enbart ägna sig åt samverkan för att bedriva samhällspåverkan öppnar det för att externa aktörers relevansbedömning ignoreras vilket kan äventyra kvaliteten i utbildning och forskning. Samtidigt finns forskning som pekar på att samverkan aldrig kan leda till någon helt symmetrisk vinn-vinn-situation. Det tycks bara vara möjligt i situationer där det finns obegränsade resurser.

==Historik[redigera | redigera wikitext]==

====Från enskilda initiativ till institutionaliserad samverkan[redigera | redigera wikitext]====
Kravet på att akademins verksamhet ska komma samhället till nytta är lika gammal som universitetssystemet, men genom 1998 års lagändring fick samverkansuppdraget en mer framskjuten plats. Av några uppfattades samverkan som en nytillkommen uppgift, medan andra såg det som en integrerad del av den ordinarie verksamheten som bara betonades mer i och med den nya skrivningen.

De nya lärosäten som utvecklades efter 1977 års högskolereform hade ett tydligt uppdrag att i samverkan med närsamhället tillgodose dess behov av professionsutbildade inom vård, skola och omsorg. Samtidigt uppmuntrades interaktion med det lokala näringslivet, bland annat genom inrättande av kontaktsekretariat, teknikparker, holdingbolag och genom KK-stiftelsens samfinansieringsmodeller. Näringslivssamverkan, som på äldre lärosäten varit osystematisk och beroende av enskilda initiativ, framstod i och med detta som en lärosätesövergripande angelägenhet och en särskild aktivitet som behövde systematiseras och professionaliseras.

====Från deskriptiv till preskriptiv samverkansmodell[redigera | redigera wikitext]====
Bakom nittiotalets ökade betoning på samverkansuppdraget låg en forskningspolitik influerad av teorier om kunskapens betydelse för ekonomisk tillväxt och produktivitet. Utbildningspolitiken förväntades lämna avgörande bidrag till den ekonomiska utvecklingen och investeringar i forskning och utveckling styrdes mot expanderande sektorer inom industrin. Samverkan kom nu främst att handla om innovation och kommersialisering av forskningsresultat. Med stöd i sociologisk forskning, där man undersökt vad som utmärker dynamiska innovationsmiljöer och visat på betydelsen av ett nära samarbete mellan olika samhällsaktörer, uppmanades högskola, näringsliv och myndigheter att engagera sig i samverkansprojekt av [[Trippelhelix|trippelhelixmodell]]. Det skapades också en ny myndighet, Verket för innovationssystem (Vinnova), med uppgift att genom de så kallade [[Innovationssystem|innovationssystemen]] befordra en tillväxtfrämjande samverkan – ett uppdrag som med tiden fokuserades mer på uthållig, eller hållbar, tillväxt.

====Samverkan och samhällspåverkan[redigera | redigera wikitext]====
I Styr- och resursutredningen ägnas ett separat kapitel åt samverkan och samhällspåverkan. Högskolans verksamhet bör göra avtryck i samhället – det tycks alla vara överens om. Samtidigt framhålls att olika samverkansparter har egna målsättningar och förväntningar och att det finns risk för intressekonflikter. Det konstateras också att samverkan kan ta sig många olika uttryck och att det ofta behövs en precisering av begreppet, både för att man ska kunna tala om samverkan i meningsfulla termer och för att man ska kunna utvärdera dess effekter. De försök till uppdelning i olika former av samverkan som nämns i utredningen – och som också är de som fått störst spridning – är Högskoleverkets indelning i 1) samverkan för demokratiutveckling, 2) samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt och 3) samverkan för bättre utbildning, samt Vinnovas kategorisering av samverkan i de fyra olika samverkansmönster som numera benämns [[samverkansformer]].

Användare:Charlotte Rossland (SU)/sandlåda

2019-11-11T17:36:37Z

Charlotte Rossland (SU):

==UTKAST TILL NY TEXT TILL HUVUDSIDAN==

=='''Samsynwiki – en plats för samlad kunskap om samverkan'''==

==='''Social innovation, samverkan och nyttiggörande – vad är det? Samsynwiki reder ut begreppen!'''===
I den här wikin samlas de väsentligaste begreppen om högskolors och universitets samverkan med andra parter. Begreppen presenteras med översiktliga definitioner och exempel för djupare förståelse. Syftet med Samsynwiki är att inspirera och bidra till en ökad insikt om vad universitets och högskolors samverkan är och kan vara.

I menyn till vänster kommer du via ''Begrepp'' till en översikt av alla inskrivna begrepp. Därifrån kan du gå vidare till begreppsartiklarna eller via sökrutan uppe till höger.

==='''Alla kan ta del av och bidra till Samsynwikins kunskapsbank'''===
Samsynwikin är öppen för alla att läsa. Alla som önskar kan också bidra. Förutom att lämna respons per e-post kan till exempel du som extern samverkanspart, student, eller lärosätesrepresentant också skapa ett konto. Då kan du enkelt lägga till ny information, eller modifiera och bygga vidare på det som andra har skrivit, direkt i wikin. Samsynwikins livsnerv är att ta tillvara på kunskap och olika parters åsikter! Har du tankar eller vill kommentera något särskilt begrepp, så skaffa gärna ett användarkonto eller skriv till samsyn@su.se /''Kontohanteringen kommer när som helst på plats. Till dess: maila samsyn@su.se så får du besked när kontona är tillgängllga.''

===Om Samsynprojektet och Samsynwikins upplägg===
Samsynwikin byggs upp av ett nationellt Vinnova-finansierat projekt. Vi är sex lärosäten och Wikimedia Sverige som tillsammans driver projektet 2018-2020. Du kan läsa mer om projektet under Om:Samsyn.

Där beskrivs också de premisser vi satt upp för Samsynwikins innehåll. I stora drag:

*Samsynwiki samlar '''de mer väsentliga och aktuella begreppen''' som berör universitets och högskolors samverkan idag.
*Artiklarna ska vara '''översiktliga och lättfattliga'''.
*Inledningsvis ges '''en kort och koncis definition av begreppet'''. Därefter kommer '''en lite mer utförlig beskrivning av hur det används idag,''' som kompletteras med '''konkreta exempel'''. (Det senare är något vi bland annat gärna tar emot fler bidrag till.) Allt skrivet beläggs med källhänvisningar. Avslutningsvis anges '''ordets engelska motsvarighet'''.

===Välkommen!===

==TILL OM-SIDAN==
<br />

==Om Samsyn-projektet==
Samsyn-projektet drivs från 2018 till och med 2020. Det är ett av flera Vinnovafinansierade projekt som ska utveckla, pröva eller stödja olika samverkansaktiviteter och processer inom högskolesektorn. För mer information om K3-satsningen och de övriga projekten: <nowiki>https://k3-projekten.se/</nowiki>

Samsyns syfte är att bidra till en ökad förståelse för universitets och högskolors samverkan genom att utforska och definiera de mer väsentliga begrepp som används inom området. Vi är sju deltagande parter; Wikimedia Sverige och sex lärosäten: Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Gävle, Linköpings universitet, Malmö universitet, Stockholms universitet och Örebro universitet. Stockholms universitet projektleder.

*Samsynprojektet: ''samsyn@su.se''
*Projektledare: Charlotte Rossland, ''charlotte.rossland@su.se''

==Om Samsynwikin==

===Premisser för innehållet===
Det som presenteras i Samsynwikin ska vara vägledande. Ambitionen är att att fånga in de mer väsentliga begreppen för universitets och högskolors samverkan idag. Beskrivningarna ska spegla involverade parters syn, alltså också samverkansparter inom exempelvis näringsliv, idéburen sektor eller offentliga institutioner.

Vi har valt att bygga upp en ny wiki. Den ger fantastiska möjligheter att sprida den upparbetade kunskapen helt fritt. Allt är uppbyggt enligt principerna Open source och Öppen vetenskap. Samtidigt är det enkelt att revidera artiklarna och komplettera vartefter ny kunskap kommer eller när det finns kompletterande information.

Under projektets gång har vi aktivt sökt utbyte med parter både inom och utanför den akademiska världen, bland annat genom workshops. Vi tar fortfarande mer än gärna emot förslag på nya samarbeten. Nedan beskrivs också olika sätt att bidra direkt till Samsynwikins innehåll.

Som grundläggande principer för wikins innehåll har vi fastslagit att:

*Samsynwikin och dess begrepp ska visa upp vad universitets och högskolors samverkan kan vara och fokusera på de mer väsentliga samverkansaktiviteterna/delarna av samverkan. (Till skillnad mot en ambition att visa upp en korrekt bild av all samverkan eller låta historieskrivningen ta över.)
*Artiklarna ska vara lättfattliga och översiktliga, inte långa vetenskapliga rapporter eller detaljerade handboksbeskrivningar.
*Den inledande korta definitionen beskriver av hur begreppet används idag inom samverkansområdet.
*I tillämpningsdelen ges en något längre beskrivning som sätter sammanhanget och ger exempel.
*Ordets engelska motsvarighet anges (brittisk engelska med anledning av vårt EU-sammanhang och ESG-standard).
*Allt ska beläggas med källhänvisningar.

Det finns två vägledande dokument, både för artiklarnas utformning och det praktiska med att skriva i wikin. De finns också enkelt tillgängliga i vänstermenyn:

*[[Samsyn:Stilguide|Stilguide]]: anger riktlinjer om lämplig stil för både språk och form, ger praktiska instruktioner och beskriver hur man kan ge respons eller på andra sätt bidra direkt i wikins texter.
*[[Samsyn:checklista|Checklista]]: sammanställer vägledande frågor att betänka och förhålla sig till när vi skapar eller förbättrar begreppsartiklar.

==='''Så kan du bidra, revidera, ge tips'''===
Alla som vill bidra till artiklarnas innehåll eller utformning är välkomna att göra det! Det är wikins själva livsnerv att ta vara på den samlade kunskapen, också utanför projektgruppen och då både från högskolesektorn samt våra samverkansparter. Så ser du något som kan förtydligas eller som du reagerar på – bidra gärna.

Det finns några olika sätt. Alla med ett användarkonto kan göra det direkt i wikin. Konton skapas enkelt själv: ''länk kommer''

*'''Nya begrepp''' '''kan läggas till''', som förslag eller med en komplett text.
*Befintliga artiklar kan '''revideras eller kompletteras direkt i texten.'''
*Alla artiklar har en bakomliggande sida, ''Diskussion.'' Där kan '''tips, förslag eller tankar''' skrivas in som artikelförfattaren sedan tar sig an.
*Med '''''Åtgärd behövs''''' kan korta uppmaningar placeras på aktuell plats i texter.

Så länge Samsynprojektet drivs kan alltid frågor och synpunkter framföras till e-posten '''samsyn@su.se'''.

==='''Ställningstaganden och ansvar'''===
Det är den ursprunglige artikelförfattaren som har det primära ansvaret för artikelns innehåll och utformning. På en mer generell och övergripande nivå, exempelvis om urvalet, så kan projektledningen och ytterst projektets styrgrupp ta beslut när så behövs.

Om förslag, ändringar eller tillägg av någon part inte kan accepteras, då ska det vara av skäl som att det inte är i enlighet med projektets givna ramar, exempelvis som formulerat i [[Samsyn:checklista]].

1. Språket som stärker samverkan

I [[Huvudsida|'''Samsynwiki''']] s Välkommen till [[Huvudsida|'''Samsynwiki''']]'''!'''

I Samsynwikin mejslas en vägledande samverkansnomenklatur fram, en förklarande karta över de begrepp som används när vi pratar om samverkan. Med tillgång till ett mer gemensamt språk stärks kommunikationen och kunskapen om vad samverkan är och kan vara, både för universitet och högskolor och för de externa samverkansparterna. I förlängningen stärker det förutsättningarna för givande samverkan.

*'''NYHET'''! I november 2019 öppnas Samsynwikin upp inte bara för läsning, utan alla som vill kan också skapa egna användarkonton. Det gör det möjligt att kommunicera eller revidera direkt i wikin. All respons välkomnas – stort som smått!

*'''Nuvarande status: projektarbetet fortsätter.''' Vi är inte färdiga med alla artiklar och det Saknas fortfarande en del begrepp.
**'''Samsynwikins livsnerv är att ta tillvara på kunskap och olika parters åsikter.''' Har du tankar eller vill kommentera något särskilt begrepp, skaffa gärna ett användarkonto eller skriv till samsyn@su.se

Några exempel på vad Samsynwikin presenterar:

*Vad betyder begrepp som kunskapstillgångar, nyttiggörande, samproduktion, social innovation eller utadjungering?
*Hur ser en grundläggande definition ut och finns det belysande exempel, också på olikheter?
*Vilket engelskt ord motsvarar det svenska begreppet?

==='''Projektets parter och kontakt'''===
Samsyn-projektet drivs från 2018 och tre år framåt. Det är ett av flera Vinnovafinansierade projekt inom K3-satsningen som ska utveckla, pröva eller stödja olika samverkansaktiviteter och processer inom högskolesektorn.

Samsyn är en akronym för samverkan synliggjord. Det anspelar på syftet att inspirera och bidra till en ökad förståelse för vad universitets och högskolors samverkan är och kan vara. Vi är sju parter i projektet, Wikimedia Sverige och sex lärosäten: Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Gävle, Linköpings universitet, Malmö universitet, Stockholms universitet och Örebro universitet. Stockholms universitet projektleder.

Vill du veta mer eller kanske bidra? Kontakta oss gärna!

*Samsynprojektet: ''samsynsu.se''
*Projektledare: Charlotte Rossland, ''charlotte.rossland@su.se''

För mer information om K3-satsningen och de övriga projekten: <nowiki>https://k3-projekten.se/</nowiki>

---

<br />

===Ta tag i eller reflektera över sept 2019===
'''Kategorier''': ta bort aktiverad med flera? AP4-7 elr ersätta med andra ämnes/områdeskategorier. [[Special:Kategorier|https://samsynwiki.su.se/wiki/Special:Kategorier]]

'''Arbetssidor:''' finns det sidor vi vill dölja eller ta bort? Ex för att de kan konfundera när Samsynwikin blir mindre ett projektverktyg och mer en allmän källa med ett framarbetat resultat (att ösa ur eller bidra till ytterligare )

'''Centrala begrepp:''' möjliga sätt att aktivera/använda dem? Ex på huvudsidan o till u/i-insatser. En första ingång. Några av de mer grundläggande/väsentliga/primära/(centrala...). Ett utbud.

'''Info/utbildningsinsatser:''' vilka målgrupper kan resp lärosäte aktivera (inhämta, kategorisera), vilka typer av underlag/inspiration kan vara till stöd (wikin, film, centrala, andra kategorier, kort handledning), sätta samman en "Vill du förkovra dig? Testa ''det här ..."'' ex t Huvudsidan (troligen utifrån de centrala)

'''GROVT UTKAST: POTENTIELLA SAMSYN-KÄLLOR MED LÄNKAR (180614)'''

#SAOL https://svenska.se/
#NE [Nationalencyklopedin https://www.ne.se Nationalencyklopedin https://www.ne.se]
#Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida
#Wikipedia eng: https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia
#TNC http://www.tnc.se/
#Högskoleförordningen (1993:100, yrkesexamina i bil. 2): http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100
#Högskolelagen:https://www.ne.se/info/
#ESG (UKÄ:s översättningar): http://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/verktyg-for-larosaten-och-bedomare/esg-pa-svenska.html
#ISCED: [http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/International Standard Classification of Education (ISCED) http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/International_Standard_Classification_of_Education_(ISCED)]
#UHR: https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/
#UKÄ: http://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/universitet-och-hogskolor/hur-ser-verksamheten-ut.html
#Googla - även Google Scholar (specialartiklar) https://scholar.google.se/
#STRUT: Direktiv 2017:46 Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten: http://www.regeringen.se/4990fb/contentassets/21258e57b2354c049b7466df918a7367/styrning-for-starka-och-ansvarsfulla-larosaten-dir.-201746.pdf
#Regeringsproposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft: https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf
#Resursutredningen: Resurser för kvalitet, SOU 2007:81: http://www.regeringen.se/49b71c/contentassets/1c95444a7c234fe88cc8e16423dd1413/resurser-for-kvalitet-hela-dokumentet-sou-200781
#Forskning 2000, SOU 1998:28 https://data.riksdagen.se/fil/73A62789-F870-40AE-B4AE-DE2D8D058D4E: http://www.regeringen.se/49b721/contentassets/2f48d5ea44194083b301e6666efa9488/sou-1998128b
#Näringsdepartementet, slutbetänkande: Samverkan mellan högskolan och de små och medelstora företagen. - 1996. - ISBN: 91-38-20291-3 http://regina.kb.se/sou/ 96:89

Relevanta projekt

#http://www.humsamverkan.se/

#SSYK: http://www.ioc.se/files/SSYK_klassificering_alla_yrken.pdf

OECD: http://www.oecd.org/sti/inno/frascati-manual.htm (enbart yrken)

<br />

==Tillämpningar[redigera | redigera wikitext]==
I högskolesammanhang används begreppet samverkan sedan början på 2000-talet huvudsakligen när man talar om interaktion med externa parter, medan ämnesöverskridande och lärosätesövergripande aktiviteter istället benämns samarbete.

Sedan 1998 är samverkansuppgiften, jämsides med utbildning och forskning, en lagstadgad skyldighet för svenska högskolor: ”''i högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta”''.

Samverkan regleras också genom Högskoleförordningens examensmål för generella examina. Där ställs krav på att studenten muntligt och skriftligt ska kunna redogöra för och diskutera forskningsfrågor med olika grupper samt kunna göra bedömningar vad gäller forskningens samhällsrelevans.

Skrivningen i Högskolelagen lämnar visst tolkningsutrymme. Uppdraget att informera och [[Nyttiggörande|nyttiggöra]] kan tolkas som två delar inom den överordnade uppgiften att samverka, d.v.s. som en precisering. De flesta uppfattar ändå detta som en tredelad uppgift: att samverka-informera-nyttiggöra. Det utmärkande för samverkan i snäv bemärkelse är då ömsesidigheten, att kunskapsflödet går i bägge riktningarna.

Stora förhoppningar om att uppnå inte alltid helt kompatibla mål är kopplade till samverkansuppgiften. Genom samverkan förväntas högskolan öka kvaliteten i utbildning och forskning och samtidigt bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]], kompetensförsörjning och tillväxt, ett hållbart samhälle, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]]. Eftersom högskolan i Sverige i huvudsak är en skattefinansierad verksamhet hänvisar man ibland också till den offentliga redovisningsskyldigheten som en viktig aspekt av samverkansuppdraget.

Universitetskanslerämbetet (UKÄ), som har till uppgift att granska, analysera och utveckla högskolans verksamhet, gör på sin hemsida följande tolkning av vad den lagstadgade samverkansuppgiften går ut på:<blockquote>''”Högskolan ska samverka med det omgivande samhället, allmänheten, näringslivet, offentlig sektor och olika organisationer. Samverkan ska prägla hela verksamheten.'' </blockquote><blockquote>''Samverkan kan handla om:''</blockquote>

*''verksamhetsförlagda inslag i utbildningen''
*''att undervisning och forskning behandlar frågor som är relevanta för samhället''
*''att anordna arbetsmarknadsdagar''
*''att popularisera forskning och verka för att forskningsresultat kommer till nytta''
*''att erbjuda uppdragsutbildning och uppdragsforskning."''

För att förhålla sig till högskoleförordningens krav har lärosätena själva, genom expertgruppen för samverkan inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), tagit fram skriften ''Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället – utgångspunkter och principer''. Där slår man fast att samverkansbegreppet bör definieras brett och inkludera alla sätt att skapa [[genomslag]], d.v.s. inte begränsas enbart till samarbeten med väl definierade externa aktörer. Det framhålls också att den faktiska samverkan äger rum integrerat i utbildning och forskning och att specialiserade enheter och strategier för samverkan handlar om strukturellt stöd.

I 2019 års Styr- och resursutredning talas det om samverkan i snäv bemärkelse. Skrivningen i lagen tolkas som en tredelad uppgift där samverkan utgör ett särskilt uppdrag som till skillnad från information och nyttiggörande förutsätter ömsesidighet:

”Förutom samverkan som innebär en ömsesidig relation mellan lärosätet och en eller flera externa aktörer så anges att högskolan ska informera om sin verksamhet samt verka för forskningens nyttiggörande (inklusive innovationsarbete)."

Utredningen använder i detta avsnitt [[samhällspåverkan]] som ett paraplybegrepp som inkluderar de andra två uppgifterna, information och nyttiggörande. Samverkan i snäv bemärkelse, det vill säga ömsesidig interaktion, framställs här som ett ''medel'' för att utöva också den mer enkelriktade uppgiften samhällspåverkan: ”''Vi kan alltså tala om samverkan som ett medel för utbildningens och forskningens samhällspåverkan''.".

Samverkan tolkas alltså både som ett separat uppdrag att interagera och som ett medel för att fullgöra de mer enkelriktade aktiviteterna – informera och nyttiggöra – som utredningen sammanfattar under rubriken samhällspåverkan. Med utgångspunkt i detta resonemang föreslås därför en ny lydelse i högskolelagen: ”''I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta.''".

Men dubbelheten kvarstår också i den nya skrivningen. Handlar det om samverkan och nyttiggörande som två olika uppgifter eller kan uppdraget att nyttiggöra tolkas som en precisering av syftet med samverkan? Det är fortfarande en öppen fråga.

Om samverkan är ett särskilt uppdrag med ömsesidighet som grundkriterium öppnar det för externa aktörer att använda skrivningen som hävstång för att agera som beställare åt akademin. Om skrivningen används som en förevändning för akademin att enbart ägna sig åt samverkan för att bedriva samhällspåverkan öppnar det för att externa aktörers relevansbedömning ignoreras vilket kan äventyra kvaliteten i utbildning och forskning. Samtidigt finns forskning som pekar på att samverkan aldrig kan leda till någon helt symmetrisk vinn-vinn-situation. Det tycks bara vara möjligt i situationer där det finns obegränsade resurser.

==Historik[redigera | redigera wikitext]==

====Från enskilda initiativ till institutionaliserad samverkan[redigera | redigera wikitext]====
Kravet på att akademins verksamhet ska komma samhället till nytta är lika gammal som universitetssystemet, men genom 1998 års lagändring fick samverkansuppdraget en mer framskjuten plats. Av några uppfattades samverkan som en nytillkommen uppgift, medan andra såg det som en integrerad del av den ordinarie verksamheten som bara betonades mer i och med den nya skrivningen.

De nya lärosäten som utvecklades efter 1977 års högskolereform hade ett tydligt uppdrag att i samverkan med närsamhället tillgodose dess behov av professionsutbildade inom vård, skola och omsorg. Samtidigt uppmuntrades interaktion med det lokala näringslivet, bland annat genom inrättande av kontaktsekretariat, teknikparker, holdingbolag och genom KK-stiftelsens samfinansieringsmodeller. Näringslivssamverkan, som på äldre lärosäten varit osystematisk och beroende av enskilda initiativ, framstod i och med detta som en lärosätesövergripande angelägenhet och en särskild aktivitet som behövde systematiseras och professionaliseras.

====Från deskriptiv till preskriptiv samverkansmodell[redigera | redigera wikitext]====
Bakom nittiotalets ökade betoning på samverkansuppdraget låg en forskningspolitik influerad av teorier om kunskapens betydelse för ekonomisk tillväxt och produktivitet. Utbildningspolitiken förväntades lämna avgörande bidrag till den ekonomiska utvecklingen och investeringar i forskning och utveckling styrdes mot expanderande sektorer inom industrin. Samverkan kom nu främst att handla om innovation och kommersialisering av forskningsresultat. Med stöd i sociologisk forskning, där man undersökt vad som utmärker dynamiska innovationsmiljöer och visat på betydelsen av ett nära samarbete mellan olika samhällsaktörer, uppmanades högskola, näringsliv och myndigheter att engagera sig i samverkansprojekt av [[Trippelhelix|trippelhelixmodell]]. Det skapades också en ny myndighet, Verket för innovationssystem (Vinnova), med uppgift att genom de så kallade [[Innovationssystem|innovationssystemen]] befordra en tillväxtfrämjande samverkan – ett uppdrag som med tiden fokuserades mer på uthållig, eller hållbar, tillväxt.

====Samverkan och samhällspåverkan[redigera | redigera wikitext]====
I Styr- och resursutredningen ägnas ett separat kapitel åt samverkan och samhällspåverkan. Högskolans verksamhet bör göra avtryck i samhället – det tycks alla vara överens om. Samtidigt framhålls att olika samverkansparter har egna målsättningar och förväntningar och att det finns risk för intressekonflikter. Det konstateras också att samverkan kan ta sig många olika uttryck och att det ofta behövs en precisering av begreppet, både för att man ska kunna tala om samverkan i meningsfulla termer och för att man ska kunna utvärdera dess effekter. De försök till uppdelning i olika former av samverkan som nämns i utredningen – och som också är de som fått störst spridning – är Högskoleverkets indelning i 1) samverkan för demokratiutveckling, 2) samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt och 3) samverkan för bättre utbildning, samt Vinnovas kategorisering av samverkan i de fyra olika samverkansmönster som numera benämns [[samverkansformer]].

Användare:Charlotte Rossland (SU)/sandlåda

2019-11-11T17:29:22Z

Charlotte Rossland (SU): Utkast till Om-sidan

==UTKAST TILL NY TEXT TILL HUVUDSIDAN==

=='''Samsynwiki – en plats för samlad kunskap om samverkan'''==

==='''Social innovation, samverkan och nyttiggörande – vad är det? Samsynwiki reder ut begreppen!'''===
I den här wikin samlas de väsentligaste begreppen om högskolors och universitets samverkan med andra parter. Begreppen presenteras med översiktliga definitioner och exempel för djupare förståelse. Syftet med Samsynwiki är att inspirera och bidra till en ökad insikt om vad universitets och högskolors samverkan är och kan vara.

I menyn till vänster kommer du via ''Begrepp'' till en översikt av alla inskrivna begrepp. Därifrån kan du gå vidare till begreppsartiklarna eller via sökrutan uppe till höger.

==='''Alla kan ta del av och bidra till Samsynwikins kunskapsbank'''===
Samsynwikin är öppen för alla att läsa. Alla som önskar kan också bidra. Förutom att lämna respons per e-post kan till exempel du som extern samverkanspart, student, eller lärosätesrepresentant också skapa ett konto. Då kan du enkelt lägga till ny information, eller modifiera och bygga vidare på det som andra har skrivit, direkt i wikin. Samsynwikins livsnerv är att ta tillvara på kunskap och olika parters åsikter! Har du tankar eller vill kommentera något särskilt begrepp, så skaffa gärna ett användarkonto eller skriv till samsyn@su.se /''Kontohanteringen kommer när som helst på plats. Till dess: maila samsyn@su.se så får du besked när kontona är tillgängllga.''

===Om Samsynprojektet och Samsynwikins upplägg===
Samsynwikin byggs upp av ett nationellt Vinnova-finansierat projekt. Vi är sex lärosäten och Wikimedia Sverige som tillsammans driver projektet 2018-2020. Du kan läsa mer om projektet under Om:Samsyn.

Där beskrivs också de premisser vi satt upp för Samsynwikins innehåll. I stora drag:

*Samsynwiki samlar '''de mer väsentliga och aktuella begreppen''' som berör universitets och högskolors samverkan idag.
*Artiklarna ska vara '''översiktliga och lättfattliga'''.
*Inledningsvis ges '''en kort och koncis definition av begreppet'''. Därefter kommer '''en lite mer utförlig beskrivning av hur det används idag,''' som kompletteras med '''konkreta exempel'''. (Det senare är något vi bland annat gärna tar emot fler bidrag till.) Allt skrivet beläggs med källhänvisningar. Avslutningsvis anges '''ordets engelska motsvarighet'''.

===Välkommen!===

== TILL OM-SIDAN ==
<br />

== Om Samsyn-projektet ==
Samsyn-projektet drivs från 2018 till och med 2020. Det är ett av flera Vinnovafinansierade projekt som ska utveckla, pröva eller stödja olika samverkansaktiviteter och processer inom högskolesektorn. För mer information om K3-satsningen och de övriga projekten: <nowiki>https://k3-projekten.se/</nowiki>

Samsyns syfte är att bidra till en ökad förståelse för universitets och högskolors samverkan genom att utforska och definiera de mer väsentliga begrepp som används inom området. Vi är sju deltagande parter; Wikimedia Sverige och sex lärosäten: Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Gävle, Linköpings universitet, Malmö universitet, Stockholms universitet och Örebro universitet. Stockholms universitet projektleder.

* Samsynprojektet: ''samsyn@su.se''
* Projektledare: Charlotte Rossland, ''charlotte.rossland@su.se''

== Om Samsynwikin ==

=== Premisser för innehållet ===
Det som presenteras i Samsynwikin ska vara vägledande. Ambitionen är att att fånga in de mer väsentliga begreppen för universitets och högskolors samverkan idag. Beskrivningarna ska spegla involverade parters syn, alltså också samverkansparter inom exempelvis näringsliv, idéburen sektor eller offentliga institutioner.

Vi har valt att bygga upp en ny wiki. Den ger fantastiska möjligheter att sprida den upparbetade kunskapen helt fritt. Allt är uppbyggt enligt principerna Open source och Öppen vetenskap. Samtidigt är det enkelt att revidera artiklarna och komplettera vartefter ny kunskap kommer eller när det finns kompletterande information.

Under projektets gång har vi aktivt sökt utbyte med parter både inom och utanför den akademiska världen, bland annat genom workshops. Vi tar fortfarande mer än gärna emot förslag på nya samarbeten. Nedan beskrivs också olika sätt att bidra direkt till Samsynwikins innehåll.

Som grundläggande principer för wikins innehåll har vi fastslagit att:

* Samsynwikin och dess begrepp ska visa upp vad universitets och högskolors samverkan kan vara och fokusera på de mer väsentliga samverkansaktiviteterna/delarna av samverkan. (Till skillnad mot en ambition att visa upp en korrekt bild av all samverkan eller låta historieskrivningen ta över.)
* Artiklarna ska vara lättfattliga och översiktliga, inte långa vetenskapliga rapporter eller detaljerade handboksbeskrivningar.
* Den inledande korta definitionen beskriver av hur begreppet används idag inom samverkansområdet.
* I tillämpningsdelen ges en något längre beskrivning som sätter sammanhanget och ger exempel.
* Ordets engelska motsvarighet anges (brittisk engelska med anledning av vårt EU-sammanhang och ESG-standard).
* Allt ska beläggas med källhänvisningar.

Det finns två vägledande dokument, både för artiklarnas utformning och det praktiska med att skriva i wikin. De finns tillgängliga i vänstermenyn:

* [[Stilguide]]: anger riktlinjer om lämplig stil för både språk och form, ger praktiska instruktioner och beskriver hur man kan ge respons eller på andra sätt bidra direkt i wikins texter.
* [[Checklista]]: sammanställer vägledande frågor att betänka när vi skapar eller förbättrar begreppsartiklar.

==='''Så kan du bidra, revidera, ge tips'''===
Alla som vill bidra till artiklarnas innehåll eller utformning är välkomna att göra det! Det är wikins själva livsnerv att ta vara på den samlade kunskapen, också utanför projektgruppen och då både från högskolesektorn samt våra samverkansparter. Så ser du något som kan förtydligas eller som du reagerar på – bidra gärna.

Det finns några olika sätt. Alla med ett användarkonto kan göra det direkt i wikin. Konton skapas enkelt själv: ''länk kommer''

*'''Nya begrepp''' '''kan läggas till''', som förslag eller med en komplett text.
*Befintliga artiklar kan '''revideras eller kompletteras direkt i texten.'''
*Alla artiklar har en bakomliggande sida, ''Diskussion.'' Där kan '''tips, förslag eller tankar''' skrivas in som artikelförfattaren sedan tar sig an.
*Med '''''Åtgärd behövs''''' kan korta uppmaningar placeras på aktuell plats i texter.

Så länge Samsynprojektet drivs kan alltid frågor och synpunkter framföras till e-posten '''samsyn@su.se'''.

==='''Ställningstaganden och ansvar'''===
Det är den ursprunglige artikelförfattaren som har det primära ansvaret för artikelns innehåll och utformning. På en mer generell och övergripande nivå, exempelvis om urvalet, så kan projektledningen och ytterst projektets styrgrupp ta beslut när så behövs.

Om förslag, ändringar eller tillägg av någon part inte kan accepteras, då ska det vara av skäl som att det inte är i enlighet med projektets givna ramar, exempelvis som formulerat i [[Samsyn:checklista]].

1. Språket som stärker samverkan

I [[Huvudsida|'''Samsynwiki''']] s Välkommen till [[Huvudsida|'''Samsynwiki''']]'''!'''

I Samsynwikin mejslas en vägledande samverkansnomenklatur fram, en förklarande karta över de begrepp som används när vi pratar om samverkan. Med tillgång till ett mer gemensamt språk stärks kommunikationen och kunskapen om vad samverkan är och kan vara, både för universitet och högskolor och för de externa samverkansparterna. I förlängningen stärker det förutsättningarna för givande samverkan.

*'''NYHET'''! I november 2019 öppnas Samsynwikin upp inte bara för läsning, utan alla som vill kan också skapa egna användarkonton. Det gör det möjligt att kommunicera eller revidera direkt i wikin. All respons välkomnas – stort som smått!

*'''Nuvarande status: projektarbetet fortsätter.''' Vi är inte färdiga med alla artiklar och det Saknas fortfarande en del begrepp.
**'''Samsynwikins livsnerv är att ta tillvara på kunskap och olika parters åsikter.''' Har du tankar eller vill kommentera något särskilt begrepp, skaffa gärna ett användarkonto eller skriv till samsyn@su.se

Några exempel på vad Samsynwikin presenterar:

*Vad betyder begrepp som kunskapstillgångar, nyttiggörande, samproduktion, social innovation eller utadjungering?
*Hur ser en grundläggande definition ut och finns det belysande exempel, också på olikheter?
*Vilket engelskt ord motsvarar det svenska begreppet?

==='''Projektets parter och kontakt'''===
Samsyn-projektet drivs från 2018 och tre år framåt. Det är ett av flera Vinnovafinansierade projekt inom K3-satsningen som ska utveckla, pröva eller stödja olika samverkansaktiviteter och processer inom högskolesektorn.

Samsyn är en akronym för samverkan synliggjord. Det anspelar på syftet att inspirera och bidra till en ökad förståelse för vad universitets och högskolors samverkan är och kan vara. Vi är sju parter i projektet, Wikimedia Sverige och sex lärosäten: Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Gävle, Linköpings universitet, Malmö universitet, Stockholms universitet och Örebro universitet. Stockholms universitet projektleder.

Vill du veta mer eller kanske bidra? Kontakta oss gärna!

*Samsynprojektet: ''samsynsu.se''
*Projektledare: Charlotte Rossland, ''charlotte.rossland@su.se''

För mer information om K3-satsningen och de övriga projekten: <nowiki>https://k3-projekten.se/</nowiki>

---

<br />

===Ta tag i eller reflektera över sept 2019===
'''Kategorier''': ta bort aktiverad med flera? AP4-7 elr ersätta med andra ämnes/områdeskategorier. [[Special:Kategorier|https://samsynwiki.su.se/wiki/Special:Kategorier]]

'''Arbetssidor:''' finns det sidor vi vill dölja eller ta bort? Ex för att de kan konfundera när Samsynwikin blir mindre ett projektverktyg och mer en allmän källa med ett framarbetat resultat (att ösa ur eller bidra till ytterligare )

'''Centrala begrepp:''' möjliga sätt att aktivera/använda dem? Ex på huvudsidan o till u/i-insatser. En första ingång. Några av de mer grundläggande/väsentliga/primära/(centrala...). Ett utbud.

'''Info/utbildningsinsatser:''' vilka målgrupper kan resp lärosäte aktivera (inhämta, kategorisera), vilka typer av underlag/inspiration kan vara till stöd (wikin, film, centrala, andra kategorier, kort handledning), sätta samman en "Vill du förkovra dig? Testa ''det här ..."'' ex t Huvudsidan (troligen utifrån de centrala)

'''GROVT UTKAST: POTENTIELLA SAMSYN-KÄLLOR MED LÄNKAR (180614)'''

#SAOL https://svenska.se/
#NE [Nationalencyklopedin https://www.ne.se Nationalencyklopedin https://www.ne.se]
#Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida
#Wikipedia eng: https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia
#TNC http://www.tnc.se/
#Högskoleförordningen (1993:100, yrkesexamina i bil. 2): http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100
#Högskolelagen:https://www.ne.se/info/
#ESG (UKÄ:s översättningar): http://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/verktyg-for-larosaten-och-bedomare/esg-pa-svenska.html
#ISCED: [http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/International Standard Classification of Education (ISCED) http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/International_Standard_Classification_of_Education_(ISCED)]
#UHR: https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/
#UKÄ: http://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/universitet-och-hogskolor/hur-ser-verksamheten-ut.html
#Googla - även Google Scholar (specialartiklar) https://scholar.google.se/
#STRUT: Direktiv 2017:46 Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten: http://www.regeringen.se/4990fb/contentassets/21258e57b2354c049b7466df918a7367/styrning-for-starka-och-ansvarsfulla-larosaten-dir.-201746.pdf
#Regeringsproposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft: https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf
#Resursutredningen: Resurser för kvalitet, SOU 2007:81: http://www.regeringen.se/49b71c/contentassets/1c95444a7c234fe88cc8e16423dd1413/resurser-for-kvalitet-hela-dokumentet-sou-200781
#Forskning 2000, SOU 1998:28 https://data.riksdagen.se/fil/73A62789-F870-40AE-B4AE-DE2D8D058D4E: http://www.regeringen.se/49b721/contentassets/2f48d5ea44194083b301e6666efa9488/sou-1998128b
#Näringsdepartementet, slutbetänkande: Samverkan mellan högskolan och de små och medelstora företagen. - 1996. - ISBN: 91-38-20291-3 http://regina.kb.se/sou/ 96:89

Relevanta projekt

#http://www.humsamverkan.se/

#SSYK: http://www.ioc.se/files/SSYK_klassificering_alla_yrken.pdf

OECD: http://www.oecd.org/sti/inno/frascati-manual.htm (enbart yrken)

<br />

==Tillämpningar[redigera | redigera wikitext]==
I högskolesammanhang används begreppet samverkan sedan början på 2000-talet huvudsakligen när man talar om interaktion med externa parter, medan ämnesöverskridande och lärosätesövergripande aktiviteter istället benämns samarbete.

Sedan 1998 är samverkansuppgiften, jämsides med utbildning och forskning, en lagstadgad skyldighet för svenska högskolor: ”''i högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta”''.

Samverkan regleras också genom Högskoleförordningens examensmål för generella examina. Där ställs krav på att studenten muntligt och skriftligt ska kunna redogöra för och diskutera forskningsfrågor med olika grupper samt kunna göra bedömningar vad gäller forskningens samhällsrelevans.

Skrivningen i Högskolelagen lämnar visst tolkningsutrymme. Uppdraget att informera och [[Nyttiggörande|nyttiggöra]] kan tolkas som två delar inom den överordnade uppgiften att samverka, d.v.s. som en precisering. De flesta uppfattar ändå detta som en tredelad uppgift: att samverka-informera-nyttiggöra. Det utmärkande för samverkan i snäv bemärkelse är då ömsesidigheten, att kunskapsflödet går i bägge riktningarna.

Stora förhoppningar om att uppnå inte alltid helt kompatibla mål är kopplade till samverkansuppgiften. Genom samverkan förväntas högskolan öka kvaliteten i utbildning och forskning och samtidigt bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]], kompetensförsörjning och tillväxt, ett hållbart samhälle, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]]. Eftersom högskolan i Sverige i huvudsak är en skattefinansierad verksamhet hänvisar man ibland också till den offentliga redovisningsskyldigheten som en viktig aspekt av samverkansuppdraget.

Universitetskanslerämbetet (UKÄ), som har till uppgift att granska, analysera och utveckla högskolans verksamhet, gör på sin hemsida följande tolkning av vad den lagstadgade samverkansuppgiften går ut på:<blockquote>''”Högskolan ska samverka med det omgivande samhället, allmänheten, näringslivet, offentlig sektor och olika organisationer. Samverkan ska prägla hela verksamheten.'' </blockquote><blockquote>''Samverkan kan handla om:''</blockquote>

*''verksamhetsförlagda inslag i utbildningen''
*''att undervisning och forskning behandlar frågor som är relevanta för samhället''
*''att anordna arbetsmarknadsdagar''
*''att popularisera forskning och verka för att forskningsresultat kommer till nytta''
*''att erbjuda uppdragsutbildning och uppdragsforskning."''

För att förhålla sig till högskoleförordningens krav har lärosätena själva, genom expertgruppen för samverkan inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), tagit fram skriften ''Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället – utgångspunkter och principer''. Där slår man fast att samverkansbegreppet bör definieras brett och inkludera alla sätt att skapa [[genomslag]], d.v.s. inte begränsas enbart till samarbeten med väl definierade externa aktörer. Det framhålls också att den faktiska samverkan äger rum integrerat i utbildning och forskning och att specialiserade enheter och strategier för samverkan handlar om strukturellt stöd.

I 2019 års Styr- och resursutredning talas det om samverkan i snäv bemärkelse. Skrivningen i lagen tolkas som en tredelad uppgift där samverkan utgör ett särskilt uppdrag som till skillnad från information och nyttiggörande förutsätter ömsesidighet:

”Förutom samverkan som innebär en ömsesidig relation mellan lärosätet och en eller flera externa aktörer så anges att högskolan ska informera om sin verksamhet samt verka för forskningens nyttiggörande (inklusive innovationsarbete)."

Utredningen använder i detta avsnitt [[samhällspåverkan]] som ett paraplybegrepp som inkluderar de andra två uppgifterna, information och nyttiggörande. Samverkan i snäv bemärkelse, det vill säga ömsesidig interaktion, framställs här som ett ''medel'' för att utöva också den mer enkelriktade uppgiften samhällspåverkan: ”''Vi kan alltså tala om samverkan som ett medel för utbildningens och forskningens samhällspåverkan''.".

Samverkan tolkas alltså både som ett separat uppdrag att interagera och som ett medel för att fullgöra de mer enkelriktade aktiviteterna – informera och nyttiggöra – som utredningen sammanfattar under rubriken samhällspåverkan. Med utgångspunkt i detta resonemang föreslås därför en ny lydelse i högskolelagen: ”''I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta.''".

Men dubbelheten kvarstår också i den nya skrivningen. Handlar det om samverkan och nyttiggörande som två olika uppgifter eller kan uppdraget att nyttiggöra tolkas som en precisering av syftet med samverkan? Det är fortfarande en öppen fråga.

Om samverkan är ett särskilt uppdrag med ömsesidighet som grundkriterium öppnar det för externa aktörer att använda skrivningen som hävstång för att agera som beställare åt akademin. Om skrivningen används som en förevändning för akademin att enbart ägna sig åt samverkan för att bedriva samhällspåverkan öppnar det för att externa aktörers relevansbedömning ignoreras vilket kan äventyra kvaliteten i utbildning och forskning. Samtidigt finns forskning som pekar på att samverkan aldrig kan leda till någon helt symmetrisk vinn-vinn-situation. Det tycks bara vara möjligt i situationer där det finns obegränsade resurser.

==Historik[redigera | redigera wikitext]==

====Från enskilda initiativ till institutionaliserad samverkan[redigera | redigera wikitext]====
Kravet på att akademins verksamhet ska komma samhället till nytta är lika gammal som universitetssystemet, men genom 1998 års lagändring fick samverkansuppdraget en mer framskjuten plats. Av några uppfattades samverkan som en nytillkommen uppgift, medan andra såg det som en integrerad del av den ordinarie verksamheten som bara betonades mer i och med den nya skrivningen.

De nya lärosäten som utvecklades efter 1977 års högskolereform hade ett tydligt uppdrag att i samverkan med närsamhället tillgodose dess behov av professionsutbildade inom vård, skola och omsorg. Samtidigt uppmuntrades interaktion med det lokala näringslivet, bland annat genom inrättande av kontaktsekretariat, teknikparker, holdingbolag och genom KK-stiftelsens samfinansieringsmodeller. Näringslivssamverkan, som på äldre lärosäten varit osystematisk och beroende av enskilda initiativ, framstod i och med detta som en lärosätesövergripande angelägenhet och en särskild aktivitet som behövde systematiseras och professionaliseras.

====Från deskriptiv till preskriptiv samverkansmodell[redigera | redigera wikitext]====
Bakom nittiotalets ökade betoning på samverkansuppdraget låg en forskningspolitik influerad av teorier om kunskapens betydelse för ekonomisk tillväxt och produktivitet. Utbildningspolitiken förväntades lämna avgörande bidrag till den ekonomiska utvecklingen och investeringar i forskning och utveckling styrdes mot expanderande sektorer inom industrin. Samverkan kom nu främst att handla om innovation och kommersialisering av forskningsresultat. Med stöd i sociologisk forskning, där man undersökt vad som utmärker dynamiska innovationsmiljöer och visat på betydelsen av ett nära samarbete mellan olika samhällsaktörer, uppmanades högskola, näringsliv och myndigheter att engagera sig i samverkansprojekt av [[Trippelhelix|trippelhelixmodell]]. Det skapades också en ny myndighet, Verket för innovationssystem (Vinnova), med uppgift att genom de så kallade [[Innovationssystem|innovationssystemen]] befordra en tillväxtfrämjande samverkan – ett uppdrag som med tiden fokuserades mer på uthållig, eller hållbar, tillväxt.

====Samverkan och samhällspåverkan[redigera | redigera wikitext]====
I Styr- och resursutredningen ägnas ett separat kapitel åt samverkan och samhällspåverkan. Högskolans verksamhet bör göra avtryck i samhället – det tycks alla vara överens om. Samtidigt framhålls att olika samverkansparter har egna målsättningar och förväntningar och att det finns risk för intressekonflikter. Det konstateras också att samverkan kan ta sig många olika uttryck och att det ofta behövs en precisering av begreppet, både för att man ska kunna tala om samverkan i meningsfulla termer och för att man ska kunna utvärdera dess effekter. De försök till uppdelning i olika former av samverkan som nämns i utredningen – och som också är de som fått störst spridning – är Högskoleverkets indelning i 1) samverkan för demokratiutveckling, 2) samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt och 3) samverkan för bättre utbildning, samt Vinnovas kategorisering av samverkan i de fyra olika samverkansmönster som numera benämns [[samverkansformer]].

Användare:Charlotte Rossland (SU)/sandlåda

2019-11-11T16:10:26Z

Charlotte Rossland (SU): Lite puts

==UTKAST TILL NY TEXT TILL HUVUDSIDAN==

=='''Samsynwiki – en plats för samlad kunskap om samverkan'''==

==='''Social innovation, samverkan och nyttiggörande – vad är det? Samsynwiki reder ut begreppen!'''===
I den här wikin samlas de väsentligaste begreppen om högskolors och universitets samverkan med andra parter. Begreppen presenteras med översiktliga definitioner och exempel för djupare förståelse. Syftet med Samsynwiki är att inspirera och bidra till en ökad insikt om vad universitets och högskolors samverkan är och kan vara.

I menyn till vänster kommer du via ''Begrepp'' till en översikt av alla inskrivna begrepp. Därifrån kan du gå vidare till begreppsartiklarna eller via sökrutan uppe till höger.

==='''Alla kan ta del av och bidra till Samsynwikins kunskapsbank'''===
Samsynwikin är öppen för alla att läsa. Alla som önskar kan också bidra. Förutom att lämna respons per e-post kan till exempel du som extern samverkanspart, student, eller lärosätesrepresentant också skapa ett konto. Då kan du enkelt lägga till ny information, eller modifiera och bygga vidare på det som andra har skrivit, direkt i wikin. Samsynwikins livsnerv är att ta tillvara på kunskap och olika parters åsikter! Har du tankar eller vill kommentera något särskilt begrepp, så skaffa gärna ett användarkonto eller skriv till samsyn@su.se /''Kontohanteringen kommer när som helst på plats. Till dess: maila samsyn@su.se så får du besked när kontona är tillgängllga.''

===Om Samsynprojektet och Samsynwikins upplägg===
Samsynwikin byggs upp av ett nationellt Vinnova-finansierat projekt. Vi är sex lärosäten och Wikimedia Sverige som tillsammans driver projektet 2018-2020. Du kan läsa mer om projektet under Om:Samsyn.

Där beskrivs också de premisser vi satt upp för Samsynwikins innehåll. I stora drag:

*Samsynwiki samlar '''de mer väsentliga och aktuella begreppen''' som berör universitets och högskolors samverkan idag.
*Artiklarna ska vara '''översiktliga och lättfattliga'''.
*Inledningsvis ges '''en kort och koncis definition av begreppet'''. Därefter kommer '''en lite mer utförlig beskrivning av hur det används idag,''' som kompletteras med '''konkreta exempel'''. (Det senare är något vi bland annat gärna tar emot fler bidrag till.) Allt skrivet beläggs med källhänvisningar. Avslutningsvis anges '''ordets engelska motsvarighet'''.

===Välkommen!===

1. Språket som stärker samverkan

I [[Huvudsida|'''Samsynwiki''']] s Välkommen till [[Huvudsida|'''Samsynwiki''']]'''!'''

I Samsynwikin mejslas en vägledande samverkansnomenklatur fram, en förklarande karta över de begrepp som används när vi pratar om samverkan. Med tillgång till ett mer gemensamt språk stärks kommunikationen och kunskapen om vad samverkan är och kan vara, både för universitet och högskolor och för de externa samverkansparterna. I förlängningen stärker det förutsättningarna för givande samverkan.

*'''NYHET'''! I november 2019 öppnas Samsynwikin upp inte bara för läsning, utan alla som vill kan också skapa egna användarkonton. Det gör det möjligt att kommunicera eller revidera direkt i wikin. All respons välkomnas – stort som smått!

*'''Nuvarande status: projektarbetet fortsätter.''' Vi är inte färdiga med alla artiklar och det Saknas fortfarande en del begrepp.
**'''Samsynwikins livsnerv är att ta tillvara på kunskap och olika parters åsikter.''' Har du tankar eller vill kommentera något särskilt begrepp, skaffa gärna ett användarkonto eller skriv till samsyn@su.se

Några exempel på vad Samsynwikin presenterar:

*Vad betyder begrepp som kunskapstillgångar, nyttiggörande, samproduktion, social innovation eller utadjungering?
*Hur ser en grundläggande definition ut och finns det belysande exempel, också på olikheter?
*Vilket engelskt ord motsvarar det svenska begreppet?

==='''Projektets parter och kontakt'''===
Samsyn-projektet drivs från 2018 och tre år framåt. Det är ett av flera Vinnovafinansierade projekt inom K3-satsningen som ska utveckla, pröva eller stödja olika samverkansaktiviteter och processer inom högskolesektorn.

Samsyn är en akronym för samverkan synliggjord. Det anspelar på syftet att inspirera och bidra till en ökad förståelse för vad universitets och högskolors samverkan är och kan vara. Vi är sju parter i projektet, Wikimedia Sverige och sex lärosäten: Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Gävle, Linköpings universitet, Malmö universitet, Stockholms universitet och Örebro universitet. Stockholms universitet projektleder.

Vill du veta mer eller kanske bidra? Kontakta oss gärna!

*Samsynprojektet: ''samsynsu.se''
*Projektledare: Charlotte Rossland, ''charlotte.rossland@su.se''

För mer information om K3-satsningen och de övriga projekten: <nowiki>https://k3-projekten.se/</nowiki>

==='''Så kan du bidra (revidera, ge tips)'''===
Alla som vill bidra till artiklarnas innehåll eller utformning är välkomna att göra det! Det är wikins själva livsnerv att ta vara på den samlade kunskapen, också utanför projektgruppen och då både från högskolesektorn samt våra samverkansparter. Så ser du något som kan förtydligas eller som du reagerar på – bidra gärna.

Det finns några olika sätt. Alla med ett användarkonto kan göra det direkt i wikin. Konton skapas enkelt själv: ''länk kommer''

'''Nya begrepp''' '''kan läggas till''', som förslag eller med en komplett text.

*Befintliga artiklar kan '''revideras eller kompletteras direkt i texten.'''
*Alla artiklar har en bakomliggande sida, ''Diskussion.'' Där kan '''tips, förslag eller tankar''' skrivas in som artikelförfattaren sedan tar sig an.
*Med '''''Åtgärd behövs''''' kan korta uppmaningar placeras på aktuell plats i texter.

Så länge Samsynprojektet drivs kan alltid frågor och synpunkter framföras via e-posten '''samsyn@su.se'''.

==='''Ställningstaganden och ansvar'''===
Det är den ursprunglige artikelförfattaren som har det primära ansvaret för artikelns innehåll och utformning. På en mer generell och övergripande nivå, exempelvis om urvalet, så kan projektledningen och ytterst projektets styrgrupp ta beslut när så behövs.

Om förslag, ändringar eller tillägg av någon part inte kan accepteras, då ska det vara av skäl som att det inte är i enlighet med projektets givna ramar, exempelvis som formulerat i [[Samsyn:checklista]].

---

<br />

===Ta tag i eller reflektera över sept 2019===
'''Kategorier''': ta bort aktiverad med flera? AP4-7 elr ersätta med andra ämnes/områdeskategorier. [[Special:Kategorier|https://samsynwiki.su.se/wiki/Special:Kategorier]]

'''Arbetssidor:''' finns det sidor vi vill dölja eller ta bort? Ex för att de kan konfundera när Samsynwikin blir mindre ett projektverktyg och mer en allmän källa med ett framarbetat resultat (att ösa ur eller bidra till ytterligare )

'''Centrala begrepp:''' möjliga sätt att aktivera/använda dem? Ex på huvudsidan o till u/i-insatser. En första ingång. Några av de mer grundläggande/väsentliga/primära/(centrala...). Ett utbud.

'''Info/utbildningsinsatser:''' vilka målgrupper kan resp lärosäte aktivera (inhämta, kategorisera), vilka typer av underlag/inspiration kan vara till stöd (wikin, film, centrala, andra kategorier, kort handledning), sätta samman en "Vill du förkovra dig? Testa ''det här ..."'' ex t Huvudsidan (troligen utifrån de centrala)

'''GROVT UTKAST: POTENTIELLA SAMSYN-KÄLLOR MED LÄNKAR (180614)'''

#SAOL https://svenska.se/
#NE [Nationalencyklopedin https://www.ne.se Nationalencyklopedin https://www.ne.se]
#Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida
#Wikipedia eng: https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia
#TNC http://www.tnc.se/
#Högskoleförordningen (1993:100, yrkesexamina i bil. 2): http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100
#Högskolelagen:https://www.ne.se/info/
#ESG (UKÄ:s översättningar): http://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/verktyg-for-larosaten-och-bedomare/esg-pa-svenska.html
#ISCED: [http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/International Standard Classification of Education (ISCED) http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/International_Standard_Classification_of_Education_(ISCED)]
#UHR: https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/
#UKÄ: http://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/universitet-och-hogskolor/hur-ser-verksamheten-ut.html
#Googla - även Google Scholar (specialartiklar) https://scholar.google.se/
#STRUT: Direktiv 2017:46 Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten: http://www.regeringen.se/4990fb/contentassets/21258e57b2354c049b7466df918a7367/styrning-for-starka-och-ansvarsfulla-larosaten-dir.-201746.pdf
#Regeringsproposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft: https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf
#Resursutredningen: Resurser för kvalitet, SOU 2007:81: http://www.regeringen.se/49b71c/contentassets/1c95444a7c234fe88cc8e16423dd1413/resurser-for-kvalitet-hela-dokumentet-sou-200781
#Forskning 2000, SOU 1998:28 https://data.riksdagen.se/fil/73A62789-F870-40AE-B4AE-DE2D8D058D4E: http://www.regeringen.se/49b721/contentassets/2f48d5ea44194083b301e6666efa9488/sou-1998128b
#Näringsdepartementet, slutbetänkande: Samverkan mellan högskolan och de små och medelstora företagen. - 1996. - ISBN: 91-38-20291-3 http://regina.kb.se/sou/ 96:89

Relevanta projekt

#http://www.humsamverkan.se/

#SSYK: http://www.ioc.se/files/SSYK_klassificering_alla_yrken.pdf

OECD: http://www.oecd.org/sti/inno/frascati-manual.htm (enbart yrken)

<br />

==Tillämpningar[redigera | redigera wikitext]==
I högskolesammanhang används begreppet samverkan sedan början på 2000-talet huvudsakligen när man talar om interaktion med externa parter, medan ämnesöverskridande och lärosätesövergripande aktiviteter istället benämns samarbete.

Sedan 1998 är samverkansuppgiften, jämsides med utbildning och forskning, en lagstadgad skyldighet för svenska högskolor: ”''i högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta”''.

Samverkan regleras också genom Högskoleförordningens examensmål för generella examina. Där ställs krav på att studenten muntligt och skriftligt ska kunna redogöra för och diskutera forskningsfrågor med olika grupper samt kunna göra bedömningar vad gäller forskningens samhällsrelevans.

Skrivningen i Högskolelagen lämnar visst tolkningsutrymme. Uppdraget att informera och [[Nyttiggörande|nyttiggöra]] kan tolkas som två delar inom den överordnade uppgiften att samverka, d.v.s. som en precisering. De flesta uppfattar ändå detta som en tredelad uppgift: att samverka-informera-nyttiggöra. Det utmärkande för samverkan i snäv bemärkelse är då ömsesidigheten, att kunskapsflödet går i bägge riktningarna.

Stora förhoppningar om att uppnå inte alltid helt kompatibla mål är kopplade till samverkansuppgiften. Genom samverkan förväntas högskolan öka kvaliteten i utbildning och forskning och samtidigt bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]], kompetensförsörjning och tillväxt, ett hållbart samhälle, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]]. Eftersom högskolan i Sverige i huvudsak är en skattefinansierad verksamhet hänvisar man ibland också till den offentliga redovisningsskyldigheten som en viktig aspekt av samverkansuppdraget.

Universitetskanslerämbetet (UKÄ), som har till uppgift att granska, analysera och utveckla högskolans verksamhet, gör på sin hemsida följande tolkning av vad den lagstadgade samverkansuppgiften går ut på:<blockquote>''”Högskolan ska samverka med det omgivande samhället, allmänheten, näringslivet, offentlig sektor och olika organisationer. Samverkan ska prägla hela verksamheten.'' </blockquote><blockquote>''Samverkan kan handla om:''</blockquote>

*''verksamhetsförlagda inslag i utbildningen''
*''att undervisning och forskning behandlar frågor som är relevanta för samhället''
*''att anordna arbetsmarknadsdagar''
*''att popularisera forskning och verka för att forskningsresultat kommer till nytta''
*''att erbjuda uppdragsutbildning och uppdragsforskning."''

För att förhålla sig till högskoleförordningens krav har lärosätena själva, genom expertgruppen för samverkan inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), tagit fram skriften ''Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället – utgångspunkter och principer''. Där slår man fast att samverkansbegreppet bör definieras brett och inkludera alla sätt att skapa [[genomslag]], d.v.s. inte begränsas enbart till samarbeten med väl definierade externa aktörer. Det framhålls också att den faktiska samverkan äger rum integrerat i utbildning och forskning och att specialiserade enheter och strategier för samverkan handlar om strukturellt stöd.

I 2019 års Styr- och resursutredning talas det om samverkan i snäv bemärkelse. Skrivningen i lagen tolkas som en tredelad uppgift där samverkan utgör ett särskilt uppdrag som till skillnad från information och nyttiggörande förutsätter ömsesidighet:

”Förutom samverkan som innebär en ömsesidig relation mellan lärosätet och en eller flera externa aktörer så anges att högskolan ska informera om sin verksamhet samt verka för forskningens nyttiggörande (inklusive innovationsarbete)."

Utredningen använder i detta avsnitt [[samhällspåverkan]] som ett paraplybegrepp som inkluderar de andra två uppgifterna, information och nyttiggörande. Samverkan i snäv bemärkelse, det vill säga ömsesidig interaktion, framställs här som ett ''medel'' för att utöva också den mer enkelriktade uppgiften samhällspåverkan: ”''Vi kan alltså tala om samverkan som ett medel för utbildningens och forskningens samhällspåverkan''.".

Samverkan tolkas alltså både som ett separat uppdrag att interagera och som ett medel för att fullgöra de mer enkelriktade aktiviteterna – informera och nyttiggöra – som utredningen sammanfattar under rubriken samhällspåverkan. Med utgångspunkt i detta resonemang föreslås därför en ny lydelse i högskolelagen: ”''I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta.''".

Men dubbelheten kvarstår också i den nya skrivningen. Handlar det om samverkan och nyttiggörande som två olika uppgifter eller kan uppdraget att nyttiggöra tolkas som en precisering av syftet med samverkan? Det är fortfarande en öppen fråga.

Om samverkan är ett särskilt uppdrag med ömsesidighet som grundkriterium öppnar det för externa aktörer att använda skrivningen som hävstång för att agera som beställare åt akademin. Om skrivningen används som en förevändning för akademin att enbart ägna sig åt samverkan för att bedriva samhällspåverkan öppnar det för att externa aktörers relevansbedömning ignoreras vilket kan äventyra kvaliteten i utbildning och forskning. Samtidigt finns forskning som pekar på att samverkan aldrig kan leda till någon helt symmetrisk vinn-vinn-situation. Det tycks bara vara möjligt i situationer där det finns obegränsade resurser.

==Historik[redigera | redigera wikitext]==

====Från enskilda initiativ till institutionaliserad samverkan[redigera | redigera wikitext]====
Kravet på att akademins verksamhet ska komma samhället till nytta är lika gammal som universitetssystemet, men genom 1998 års lagändring fick samverkansuppdraget en mer framskjuten plats. Av några uppfattades samverkan som en nytillkommen uppgift, medan andra såg det som en integrerad del av den ordinarie verksamheten som bara betonades mer i och med den nya skrivningen.

De nya lärosäten som utvecklades efter 1977 års högskolereform hade ett tydligt uppdrag att i samverkan med närsamhället tillgodose dess behov av professionsutbildade inom vård, skola och omsorg. Samtidigt uppmuntrades interaktion med det lokala näringslivet, bland annat genom inrättande av kontaktsekretariat, teknikparker, holdingbolag och genom KK-stiftelsens samfinansieringsmodeller. Näringslivssamverkan, som på äldre lärosäten varit osystematisk och beroende av enskilda initiativ, framstod i och med detta som en lärosätesövergripande angelägenhet och en särskild aktivitet som behövde systematiseras och professionaliseras.

====Från deskriptiv till preskriptiv samverkansmodell[redigera | redigera wikitext]====
Bakom nittiotalets ökade betoning på samverkansuppdraget låg en forskningspolitik influerad av teorier om kunskapens betydelse för ekonomisk tillväxt och produktivitet. Utbildningspolitiken förväntades lämna avgörande bidrag till den ekonomiska utvecklingen och investeringar i forskning och utveckling styrdes mot expanderande sektorer inom industrin. Samverkan kom nu främst att handla om innovation och kommersialisering av forskningsresultat. Med stöd i sociologisk forskning, där man undersökt vad som utmärker dynamiska innovationsmiljöer och visat på betydelsen av ett nära samarbete mellan olika samhällsaktörer, uppmanades högskola, näringsliv och myndigheter att engagera sig i samverkansprojekt av [[Trippelhelix|trippelhelixmodell]]. Det skapades också en ny myndighet, Verket för innovationssystem (Vinnova), med uppgift att genom de så kallade [[Innovationssystem|innovationssystemen]] befordra en tillväxtfrämjande samverkan – ett uppdrag som med tiden fokuserades mer på uthållig, eller hållbar, tillväxt.

====Samverkan och samhällspåverkan[redigera | redigera wikitext]====
I Styr- och resursutredningen ägnas ett separat kapitel åt samverkan och samhällspåverkan. Högskolans verksamhet bör göra avtryck i samhället – det tycks alla vara överens om. Samtidigt framhålls att olika samverkansparter har egna målsättningar och förväntningar och att det finns risk för intressekonflikter. Det konstateras också att samverkan kan ta sig många olika uttryck och att det ofta behövs en precisering av begreppet, både för att man ska kunna tala om samverkan i meningsfulla termer och för att man ska kunna utvärdera dess effekter. De försök till uppdelning i olika former av samverkan som nämns i utredningen – och som också är de som fått störst spridning – är Högskoleverkets indelning i 1) samverkan för demokratiutveckling, 2) samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt och 3) samverkan för bättre utbildning, samt Vinnovas kategorisering av samverkan i de fyra olika samverkansmönster som numera benämns [[samverkansformer]].

Användare:Charlotte Rossland (SU)/sandlåda

2019-11-11T11:47:23Z

Charlotte Rossland (SU):

==UTKAST TILL NY TEXT TILL HUVUDSIDAN==

=='''Samsynwiki – en plats för samlad kunskap om samverkan'''==

==='''Social innovation, samverkan och nyttiggörande – vad är det? Samsynwiki reder ut begreppen!'''===
I den här wikin samlas de väsentligaste begreppen som används om högskolors och universitets samverkan med andra parter. Begreppen presenteras med översiktliga definitioner och exempel för djupare förståelse. Syftet med Samsynwiki är att inspirera och bidra till en ökad insikt om vad universitets och högskolors samverkan är och kan vara.

I menyn till vänster kommer du via ''Begrepp'' till en översikt av alla inskrivna begrepp. Du kan därifrån gå vidare till begreppsartiklarna eller använda sökrutan uppe till höger.

==='''Alla kan fritt ta del av den kunskap som byggts upp i wikin och bidra'''===
Samsynwikin är öppen för alla att läsa. Alla som önskar kan också bidra. Förutom att lämna respons per e-post kan till exempel du som extern samverkanspart, student, eller lärosätesrepresentant också skapa ett konto. Då kan du enkelt lägga till ny information, eller modifiera och bygga vidare på det som andra har skrivit, direkt i wikin. Samsynwikins livsnerv är att ta tillvara på kunskap och olika parters åsikter! Har du tankar eller vill kommentera något särskilt begrepp, så skaffa gärna ett användarkonto eller skriv till samsyn@su.se

===Om Samsynprojektet och Samsynwikins upplägg===
Samsynwikin byggs upp av ett nationellt Vinnova-finansierat projekt. Vi är sex lärosäten och Wikimedia Sverige som tillsammans driver projektet 2018-2020. Du kan läsa mer om projektet under Om:Samsyn.

Där beskrivs också de premisser vi satt upp för hur artiklarna ska skrivas. I stora drag:

* Samsynwiki samlar '''de mer väsentliga och aktuella begreppe'''n som berör universitets och högskolors samverkan idag.
* Artiklarna ska vara '''översiktliga och lättfattliga'''. Allt skrivet har källhänvisningar. och att vi inte ska föra fram egna åsikter eller liknande.
* Inledningsvis ges '''en kort och koncis definition'''. Därefter kommer '''en mer utförlig beskrivning av hur begreppet används idag,''' inom olika delar av högskolans verksamheter eller av våra samverkansparter. Vi kompletterar med '''konkreta exempel'''. (Det senare är något vi gärna tar emot fler bidrag till.)
* Avslutningsvis anges '''ordets engelska motsvarighet''' (brittisk engelskan med tanke på vårt EU-sammanhang och ESG-standard).

=== Välkommen! ===

1. Språket som stärker samverkan

I [[Huvudsida|'''Samsynwiki''']] s Välkommen till [[Huvudsida|'''Samsynwiki''']]'''!'''

I Samsynwikin mejslas en vägledande samverkansnomenklatur fram, en förklarande karta över de begrepp som används när vi pratar om samverkan. Med tillgång till ett mer gemensamt språk stärks kommunikationen och kunskapen om vad samverkan är och kan vara, både för universitet och högskolor och för de externa samverkansparterna. I förlängningen stärker det förutsättningarna för givande samverkan.

*'''NYHET'''! I november 2019 öppnas Samsynwikin upp inte bara för läsning, utan alla som vill kan också skapa egna användarkonton. Det gör det möjligt att kommunicera eller revidera direkt i wikin. All respons välkomnas – stort som smått!

*'''Nuvarande status: projektarbetet fortsätter.''' Vi är inte färdiga med alla artiklar och det Saknas fortfarande en del begrepp.
**'''Samsynwikins livsnerv är att ta tillvara på kunskap och olika parters åsikter.''' Har du tankar eller vill kommentera något särskilt begrepp, skaffa gärna ett användarkonto eller skriv till samsyn@su.se

Några exempel på vad Samsynwikin presenterar:

*Vad betyder begrepp som kunskapstillgångar, nyttiggörande, samproduktion, social innovation eller utadjungering?
*Hur ser en grundläggande definition ut och finns det belysande exempel, också på olikheter?
*Vilket engelskt ord motsvarar det svenska begreppet?

==='''Projektets parter och kontakt'''===
Samsyn-projektet drivs från 2018 och tre år framåt. Det är ett av flera Vinnovafinansierade projekt inom K3-satsningen som ska utveckla, pröva eller stödja olika samverkansaktiviteter och processer inom högskolesektorn.

Samsyn är en akronym för samverkan synliggjord. Det anspelar på syftet att inspirera och bidra till en ökad förståelse för vad universitets och högskolors samverkan är och kan vara. Vi är sju parter i projektet, Wikimedia Sverige och sex lärosäten: Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Gävle, Linköpings universitet, Malmö universitet, Stockholms universitet och Örebro universitet. Stockholms universitet projektleder.

Vill du veta mer eller kanske bidra? Kontakta oss gärna!

*Samsynprojektet: ''samsynsu.se''
*Projektledare: Charlotte Rossland, ''charlotte.rossland@su.se''

För mer information om K3-satsningen och de övriga projekten: <nowiki>https://k3-projekten.se/</nowiki>

==='''Så kan du bidra (revidera, ge tips)'''===
Alla som vill bidra till artiklarnas innehåll eller utformning är välkomna att göra det! Det är wikins själva livsnerv att ta vara på den samlade kunskapen, också utanför projektgruppen och då både från högskolesektorn samt våra samverkansparter. Så ser du något som kan förtydligas eller som du reagerar på – bidra gärna.

Det finns några olika sätt. Alla med ett användarkonto kan göra det direkt i wikin. Konton skapas enkelt själv: ''länk kommer''

'''Nya begrepp''' '''kan läggas till''', som förslag eller med en komplett text.

*Befintliga artiklar kan '''revideras eller kompletteras direkt i texten.'''
*Alla artiklar har en bakomliggande sida, ''Diskussion.'' Där kan '''tips, förslag eller tankar''' skrivas in som artikelförfattaren sedan tar sig an.
*Med '''''Åtgärd behövs''''' kan korta uppmaningar placeras på aktuell plats i texter.

Så länge Samsynprojektet drivs kan alltid frågor och synpunkter framföras via e-posten '''samsyn@su.se'''.

==='''Ställningstaganden och ansvar'''===
Det är den ursprunglige artikelförfattaren som har det primära ansvaret för artikelns innehåll och utformning. På en mer generell och övergripande nivå, exempelvis om urvalet, så kan projektledningen och ytterst projektets styrgrupp ta beslut när så behövs.

Om förslag, ändringar eller tillägg av någon part inte kan accepteras, då ska det vara av skäl som att det inte är i enlighet med projektets givna ramar, exempelvis som formulerat i [[Samsyn:checklista]].

---

<br />

===Ta tag i eller reflektera över sept 2019===
'''Kategorier''': ta bort aktiverad med flera? AP4-7 elr ersätta med andra ämnes/områdeskategorier. [[Special:Kategorier|https://samsynwiki.su.se/wiki/Special:Kategorier]]

'''Arbetssidor:''' finns det sidor vi vill dölja eller ta bort? Ex för att de kan konfundera när Samsynwikin blir mindre ett projektverktyg och mer en allmän källa med ett framarbetat resultat (att ösa ur eller bidra till ytterligare )

'''Centrala begrepp:''' möjliga sätt att aktivera/använda dem? Ex på huvudsidan o till u/i-insatser. En första ingång. Några av de mer grundläggande/väsentliga/primära/(centrala...). Ett utbud.

'''Info/utbildningsinsatser:''' vilka målgrupper kan resp lärosäte aktivera (inhämta, kategorisera), vilka typer av underlag/inspiration kan vara till stöd (wikin, film, centrala, andra kategorier, kort handledning), sätta samman en "Vill du förkovra dig? Testa ''det här ..."'' ex t Huvudsidan (troligen utifrån de centrala)

'''GROVT UTKAST: POTENTIELLA SAMSYN-KÄLLOR MED LÄNKAR (180614)'''

#SAOL https://svenska.se/
#NE [Nationalencyklopedin https://www.ne.se Nationalencyklopedin https://www.ne.se]
#Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida
#Wikipedia eng: https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia
#TNC http://www.tnc.se/
#Högskoleförordningen (1993:100, yrkesexamina i bil. 2): http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100
#Högskolelagen:https://www.ne.se/info/
#ESG (UKÄ:s översättningar): http://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/verktyg-for-larosaten-och-bedomare/esg-pa-svenska.html
#ISCED: [http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/International Standard Classification of Education (ISCED) http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/International_Standard_Classification_of_Education_(ISCED)]
#UHR: https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/
#UKÄ: http://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/universitet-och-hogskolor/hur-ser-verksamheten-ut.html
#Googla - även Google Scholar (specialartiklar) https://scholar.google.se/
#STRUT: Direktiv 2017:46 Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten: http://www.regeringen.se/4990fb/contentassets/21258e57b2354c049b7466df918a7367/styrning-for-starka-och-ansvarsfulla-larosaten-dir.-201746.pdf
#Regeringsproposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft: https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf
#Resursutredningen: Resurser för kvalitet, SOU 2007:81: http://www.regeringen.se/49b71c/contentassets/1c95444a7c234fe88cc8e16423dd1413/resurser-for-kvalitet-hela-dokumentet-sou-200781
#Forskning 2000, SOU 1998:28 https://data.riksdagen.se/fil/73A62789-F870-40AE-B4AE-DE2D8D058D4E: http://www.regeringen.se/49b721/contentassets/2f48d5ea44194083b301e6666efa9488/sou-1998128b
#Näringsdepartementet, slutbetänkande: Samverkan mellan högskolan och de små och medelstora företagen. - 1996. - ISBN: 91-38-20291-3 http://regina.kb.se/sou/ 96:89

Relevanta projekt

#http://www.humsamverkan.se/

#SSYK: http://www.ioc.se/files/SSYK_klassificering_alla_yrken.pdf

OECD: http://www.oecd.org/sti/inno/frascati-manual.htm (enbart yrken)

<br />

==Tillämpningar[redigera | redigera wikitext]==
I högskolesammanhang används begreppet samverkan sedan början på 2000-talet huvudsakligen när man talar om interaktion med externa parter, medan ämnesöverskridande och lärosätesövergripande aktiviteter istället benämns samarbete.

Sedan 1998 är samverkansuppgiften, jämsides med utbildning och forskning, en lagstadgad skyldighet för svenska högskolor: ”''i högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta”''.

Samverkan regleras också genom Högskoleförordningens examensmål för generella examina. Där ställs krav på att studenten muntligt och skriftligt ska kunna redogöra för och diskutera forskningsfrågor med olika grupper samt kunna göra bedömningar vad gäller forskningens samhällsrelevans.

Skrivningen i Högskolelagen lämnar visst tolkningsutrymme. Uppdraget att informera och [[Nyttiggörande|nyttiggöra]] kan tolkas som två delar inom den överordnade uppgiften att samverka, d.v.s. som en precisering. De flesta uppfattar ändå detta som en tredelad uppgift: att samverka-informera-nyttiggöra. Det utmärkande för samverkan i snäv bemärkelse är då ömsesidigheten, att kunskapsflödet går i bägge riktningarna.

Stora förhoppningar om att uppnå inte alltid helt kompatibla mål är kopplade till samverkansuppgiften. Genom samverkan förväntas högskolan öka kvaliteten i utbildning och forskning och samtidigt bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]], kompetensförsörjning och tillväxt, ett hållbart samhälle, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]]. Eftersom högskolan i Sverige i huvudsak är en skattefinansierad verksamhet hänvisar man ibland också till den offentliga redovisningsskyldigheten som en viktig aspekt av samverkansuppdraget.

Universitetskanslerämbetet (UKÄ), som har till uppgift att granska, analysera och utveckla högskolans verksamhet, gör på sin hemsida följande tolkning av vad den lagstadgade samverkansuppgiften går ut på:<blockquote>''”Högskolan ska samverka med det omgivande samhället, allmänheten, näringslivet, offentlig sektor och olika organisationer. Samverkan ska prägla hela verksamheten.'' </blockquote><blockquote>''Samverkan kan handla om:''</blockquote>

*''verksamhetsförlagda inslag i utbildningen''
*''att undervisning och forskning behandlar frågor som är relevanta för samhället''
*''att anordna arbetsmarknadsdagar''
*''att popularisera forskning och verka för att forskningsresultat kommer till nytta''
*''att erbjuda uppdragsutbildning och uppdragsforskning."''

För att förhålla sig till högskoleförordningens krav har lärosätena själva, genom expertgruppen för samverkan inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), tagit fram skriften ''Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället – utgångspunkter och principer''. Där slår man fast att samverkansbegreppet bör definieras brett och inkludera alla sätt att skapa [[genomslag]], d.v.s. inte begränsas enbart till samarbeten med väl definierade externa aktörer. Det framhålls också att den faktiska samverkan äger rum integrerat i utbildning och forskning och att specialiserade enheter och strategier för samverkan handlar om strukturellt stöd.

I 2019 års Styr- och resursutredning talas det om samverkan i snäv bemärkelse. Skrivningen i lagen tolkas som en tredelad uppgift där samverkan utgör ett särskilt uppdrag som till skillnad från information och nyttiggörande förutsätter ömsesidighet:

”Förutom samverkan som innebär en ömsesidig relation mellan lärosätet och en eller flera externa aktörer så anges att högskolan ska informera om sin verksamhet samt verka för forskningens nyttiggörande (inklusive innovationsarbete)."

Utredningen använder i detta avsnitt [[samhällspåverkan]] som ett paraplybegrepp som inkluderar de andra två uppgifterna, information och nyttiggörande. Samverkan i snäv bemärkelse, det vill säga ömsesidig interaktion, framställs här som ett ''medel'' för att utöva också den mer enkelriktade uppgiften samhällspåverkan: ”''Vi kan alltså tala om samverkan som ett medel för utbildningens och forskningens samhällspåverkan''.".

Samverkan tolkas alltså både som ett separat uppdrag att interagera och som ett medel för att fullgöra de mer enkelriktade aktiviteterna – informera och nyttiggöra – som utredningen sammanfattar under rubriken samhällspåverkan. Med utgångspunkt i detta resonemang föreslås därför en ny lydelse i högskolelagen: ”''I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta.''".

Men dubbelheten kvarstår också i den nya skrivningen. Handlar det om samverkan och nyttiggörande som två olika uppgifter eller kan uppdraget att nyttiggöra tolkas som en precisering av syftet med samverkan? Det är fortfarande en öppen fråga.

Om samverkan är ett särskilt uppdrag med ömsesidighet som grundkriterium öppnar det för externa aktörer att använda skrivningen som hävstång för att agera som beställare åt akademin. Om skrivningen används som en förevändning för akademin att enbart ägna sig åt samverkan för att bedriva samhällspåverkan öppnar det för att externa aktörers relevansbedömning ignoreras vilket kan äventyra kvaliteten i utbildning och forskning. Samtidigt finns forskning som pekar på att samverkan aldrig kan leda till någon helt symmetrisk vinn-vinn-situation. Det tycks bara vara möjligt i situationer där det finns obegränsade resurser.

==Historik[redigera | redigera wikitext]==

====Från enskilda initiativ till institutionaliserad samverkan[redigera | redigera wikitext]====
Kravet på att akademins verksamhet ska komma samhället till nytta är lika gammal som universitetssystemet, men genom 1998 års lagändring fick samverkansuppdraget en mer framskjuten plats. Av några uppfattades samverkan som en nytillkommen uppgift, medan andra såg det som en integrerad del av den ordinarie verksamheten som bara betonades mer i och med den nya skrivningen.

De nya lärosäten som utvecklades efter 1977 års högskolereform hade ett tydligt uppdrag att i samverkan med närsamhället tillgodose dess behov av professionsutbildade inom vård, skola och omsorg. Samtidigt uppmuntrades interaktion med det lokala näringslivet, bland annat genom inrättande av kontaktsekretariat, teknikparker, holdingbolag och genom KK-stiftelsens samfinansieringsmodeller. Näringslivssamverkan, som på äldre lärosäten varit osystematisk och beroende av enskilda initiativ, framstod i och med detta som en lärosätesövergripande angelägenhet och en särskild aktivitet som behövde systematiseras och professionaliseras.

====Från deskriptiv till preskriptiv samverkansmodell[redigera | redigera wikitext]====
Bakom nittiotalets ökade betoning på samverkansuppdraget låg en forskningspolitik influerad av teorier om kunskapens betydelse för ekonomisk tillväxt och produktivitet. Utbildningspolitiken förväntades lämna avgörande bidrag till den ekonomiska utvecklingen och investeringar i forskning och utveckling styrdes mot expanderande sektorer inom industrin. Samverkan kom nu främst att handla om innovation och kommersialisering av forskningsresultat. Med stöd i sociologisk forskning, där man undersökt vad som utmärker dynamiska innovationsmiljöer och visat på betydelsen av ett nära samarbete mellan olika samhällsaktörer, uppmanades högskola, näringsliv och myndigheter att engagera sig i samverkansprojekt av [[Trippelhelix|trippelhelixmodell]]. Det skapades också en ny myndighet, Verket för innovationssystem (Vinnova), med uppgift att genom de så kallade [[Innovationssystem|innovationssystemen]] befordra en tillväxtfrämjande samverkan – ett uppdrag som med tiden fokuserades mer på uthållig, eller hållbar, tillväxt.

====Samverkan och samhällspåverkan[redigera | redigera wikitext]====
I Styr- och resursutredningen ägnas ett separat kapitel åt samverkan och samhällspåverkan. Högskolans verksamhet bör göra avtryck i samhället – det tycks alla vara överens om. Samtidigt framhålls att olika samverkansparter har egna målsättningar och förväntningar och att det finns risk för intressekonflikter. Det konstateras också att samverkan kan ta sig många olika uttryck och att det ofta behövs en precisering av begreppet, både för att man ska kunna tala om samverkan i meningsfulla termer och för att man ska kunna utvärdera dess effekter. De försök till uppdelning i olika former av samverkan som nämns i utredningen – och som också är de som fått störst spridning – är Högskoleverkets indelning i 1) samverkan för demokratiutveckling, 2) samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt och 3) samverkan för bättre utbildning, samt Vinnovas kategorisering av samverkan i de fyra olika samverkansmönster som numera benämns [[samverkansformer]].

Användare:Charlotte Rossland (SU)/sandlåda

2019-11-11T11:10:12Z

Charlotte Rossland (SU): Utkast ny text t hvd-sidan

==UTKAST TILL NY TEXT TILL HUVUDSIDAN==

=='''Samsynwiki – en plats för samlad kunskap om samverkan'''==

=== '''Social innovation, samverkan och nyttiggörande – vad är det? Samsynwiki reder ut begreppen!''' ===
I den här wikin samlas de väsentligaste begreppen som används om högskolors och universitets samverkan med andra parter. Begreppen presenteras med översiktliga definitioner och exempel för djupare förståelse. Syftet med Samsynwiki är att inspirera och bidra till en ökad insikt om vad universitets och högskolors samverkan är och kan vara.

I menyn till vänster kommer du via ''Begrepp'' till en översikt av alla inskrivna begrepp. Du kan därifrån gå vidare till begreppsartiklarna eller använda sökrutan uppe till höger.

=== Alla kan fritt ta del av den kunskap som byggts upp i wikin och bidra ===
Samsynwikin är öppen för alla att läsa. Alla som önskar kan också bidra. Förutom att lämna respons per e-post kan till exempel du som extern samverkanspart, student, eller lärosätesrepresentant också skapa ett konto. Då kan du enkelt lägga till ny information, eller modifiera och bygga vidare på det som andra har skrivit, direkt i wikin. Samsynwikins livsnerv är att ta tillvara på kunskap och olika parters åsikter! Har du tankar eller vill kommentera något särskilt begrepp, så skaffa gärna ett användarkonto eller skriv till samsyn@su.se

=== Praktikaliteter ===

1. Språket som stärker samverkan

I [[Huvudsida|'''Samsynwiki''']] s Välkommen till [[Huvudsida|'''Samsynwiki''']]'''!'''

I Samsynwikin mejslas en vägledande samverkansnomenklatur fram, en förklarande karta över de begrepp som används när vi pratar om samverkan. Med tillgång till ett mer gemensamt språk stärks kommunikationen och kunskapen om vad samverkan är och kan vara, både för universitet och högskolor och för de externa samverkansparterna. I förlängningen stärker det förutsättningarna för givande samverkan.

*'''NYHET'''! I november 2019 öppnas Samsynwikin upp inte bara för läsning, utan alla som vill kan också skapa egna användarkonton. Det gör det möjligt att kommunicera eller revidera direkt i wikin. All respons välkomnas – stort som smått!

*'''Nuvarande status: projektarbetet fortsätter.''' Vi är inte färdiga med alla artiklar och det Saknas fortfarande en del begrepp.
**'''Samsynwikins livsnerv är att ta tillvara på kunskap och olika parters åsikter.''' Har du tankar eller vill kommentera något särskilt begrepp, skaffa gärna ett användarkonto eller skriv till samsyn@su.se

Några exempel på vad Samsynwikin presenterar:

*Vad betyder begrepp som kunskapstillgångar, nyttiggörande, samproduktion, social innovation eller utadjungering?
*Hur ser en grundläggande definition ut och finns det belysande exempel, också på olikheter?
*Vilket engelskt ord motsvarar det svenska begreppet?

==='''Projektets parter och kontakt'''===
Samsyn-projektet drivs från 2018 och tre år framåt. Det är ett av flera Vinnovafinansierade projekt inom K3-satsningen som ska utveckla, pröva eller stödja olika samverkansaktiviteter och processer inom högskolesektorn.

Samsyn är en akronym för samverkan synliggjord. Det anspelar på syftet att inspirera och bidra till en ökad förståelse för vad universitets och högskolors samverkan är och kan vara. Vi är sju parter i projektet, Wikimedia Sverige och sex lärosäten: Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Gävle, Linköpings universitet, Malmö universitet, Stockholms universitet och Örebro universitet. Stockholms universitet projektleder.

Vill du veta mer eller kanske bidra? Kontakta oss gärna!

*Samsynprojektet: ''samsynsu.se''
*Projektledare: Charlotte Rossland, ''charlotte.rosslandsu.se''

För mer information om K3-satsningen och de övriga projekten: <nowiki>https://k3-projekten.se/</nowiki>

==='''Så kan du bidra (revidera, ge tips)'''===
Alla som vill bidra till artiklarnas innehåll eller utformning är välkomna att göra det! Det är wikins själva livsnerv att ta vara på den samlade kunskapen, också utanför projektgruppen och då både från högskolesektorn samt våra samverkansparter. Så ser du något som kan förtydligas eller som du reagerar på – bidra gärna.

Det finns några olika sätt. Alla med ett användarkonto kan göra det direkt i wikin. Konton skapas enkelt själv: ''länk kommer''

'''Nya begrepp''' '''kan läggas till''', som förslag eller med en komplett text.

*Befintliga artiklar kan '''revideras eller kompletteras direkt i texten.'''
*Alla artiklar har en bakomliggande sida, ''Diskussion.'' Där kan '''tips, förslag eller tankar''' skrivas in som artikelförfattaren sedan tar sig an.
*Med '''''Åtgärd behövs''''' kan korta uppmaningar placeras på aktuell plats i texter.

Så länge Samsynprojektet drivs kan alltid frågor och synpunkter framföras via e-posten '''samsyn@su.se'''.

==='''Ställningstaganden och ansvar'''===
Det är den ursprunglige artikelförfattaren som har det primära ansvaret för artikelns innehåll och utformning. På en mer generell och övergripande nivå, exempelvis om urvalet, så kan projektledningen och ytterst projektets styrgrupp ta beslut när så behövs.

Om förslag, ändringar eller tillägg av någon part inte kan accepteras, då ska det vara av skäl som att det inte är i enlighet med projektets givna ramar, exempelvis som formulerat i [[Samsyn:checklista]].

---

<br />

===Ta tag i eller reflektera över sept 2019===
'''Kategorier''': ta bort aktiverad med flera? AP4-7 elr ersätta med andra ämnes/områdeskategorier. [[Special:Kategorier|https://samsynwiki.su.se/wiki/Special:Kategorier]]

'''Arbetssidor:''' finns det sidor vi vill dölja eller ta bort? Ex för att de kan konfundera när Samsynwikin blir mindre ett projektverktyg och mer en allmän källa med ett framarbetat resultat (att ösa ur eller bidra till ytterligare )

'''Centrala begrepp:''' möjliga sätt att aktivera/använda dem? Ex på huvudsidan o till u/i-insatser. En första ingång. Några av de mer grundläggande/väsentliga/primära/(centrala...). Ett utbud.

'''Info/utbildningsinsatser:''' vilka målgrupper kan resp lärosäte aktivera (inhämta, kategorisera), vilka typer av underlag/inspiration kan vara till stöd (wikin, film, centrala, andra kategorier, kort handledning), sätta samman en "Vill du förkovra dig? Testa ''det här ..."'' ex t Huvudsidan (troligen utifrån de centrala)

'''GROVT UTKAST: POTENTIELLA SAMSYN-KÄLLOR MED LÄNKAR (180614)'''

#SAOL https://svenska.se/
#NE [Nationalencyklopedin https://www.ne.se Nationalencyklopedin https://www.ne.se]
#Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida
#Wikipedia eng: https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia
#TNC http://www.tnc.se/
#Högskoleförordningen (1993:100, yrkesexamina i bil. 2): http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100
#Högskolelagen:https://www.ne.se/info/
#ESG (UKÄ:s översättningar): http://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/verktyg-for-larosaten-och-bedomare/esg-pa-svenska.html
#ISCED: [http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/International Standard Classification of Education (ISCED) http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/International_Standard_Classification_of_Education_(ISCED)]
#UHR: https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/
#UKÄ: http://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/universitet-och-hogskolor/hur-ser-verksamheten-ut.html
#Googla - även Google Scholar (specialartiklar) https://scholar.google.se/
#STRUT: Direktiv 2017:46 Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten: http://www.regeringen.se/4990fb/contentassets/21258e57b2354c049b7466df918a7367/styrning-for-starka-och-ansvarsfulla-larosaten-dir.-201746.pdf
#Regeringsproposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft: https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf
#Resursutredningen: Resurser för kvalitet, SOU 2007:81: http://www.regeringen.se/49b71c/contentassets/1c95444a7c234fe88cc8e16423dd1413/resurser-for-kvalitet-hela-dokumentet-sou-200781
#Forskning 2000, SOU 1998:28 https://data.riksdagen.se/fil/73A62789-F870-40AE-B4AE-DE2D8D058D4E: http://www.regeringen.se/49b721/contentassets/2f48d5ea44194083b301e6666efa9488/sou-1998128b
#Näringsdepartementet, slutbetänkande: Samverkan mellan högskolan och de små och medelstora företagen. - 1996. - ISBN: 91-38-20291-3 http://regina.kb.se/sou/ 96:89

Relevanta projekt

#http://www.humsamverkan.se/

#SSYK: http://www.ioc.se/files/SSYK_klassificering_alla_yrken.pdf

OECD: http://www.oecd.org/sti/inno/frascati-manual.htm (enbart yrken)

<br />

==Tillämpningar[redigera | redigera wikitext]==
I högskolesammanhang används begreppet samverkan sedan början på 2000-talet huvudsakligen när man talar om interaktion med externa parter, medan ämnesöverskridande och lärosätesövergripande aktiviteter istället benämns samarbete.

Sedan 1998 är samverkansuppgiften, jämsides med utbildning och forskning, en lagstadgad skyldighet för svenska högskolor: ”''i högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta”''.

Samverkan regleras också genom Högskoleförordningens examensmål för generella examina. Där ställs krav på att studenten muntligt och skriftligt ska kunna redogöra för och diskutera forskningsfrågor med olika grupper samt kunna göra bedömningar vad gäller forskningens samhällsrelevans.

Skrivningen i Högskolelagen lämnar visst tolkningsutrymme. Uppdraget att informera och [[Nyttiggörande|nyttiggöra]] kan tolkas som två delar inom den överordnade uppgiften att samverka, d.v.s. som en precisering. De flesta uppfattar ändå detta som en tredelad uppgift: att samverka-informera-nyttiggöra. Det utmärkande för samverkan i snäv bemärkelse är då ömsesidigheten, att kunskapsflödet går i bägge riktningarna.

Stora förhoppningar om att uppnå inte alltid helt kompatibla mål är kopplade till samverkansuppgiften. Genom samverkan förväntas högskolan öka kvaliteten i utbildning och forskning och samtidigt bidra till demokrati och [[folkbildning]], [[Innovation|innovationer]], kompetensförsörjning och tillväxt, ett hållbart samhälle, minskad sektorisering, ökad regionalisering, ökad anställningsbarhet och ett [[livslångt lärande]]. Eftersom högskolan i Sverige i huvudsak är en skattefinansierad verksamhet hänvisar man ibland också till den offentliga redovisningsskyldigheten som en viktig aspekt av samverkansuppdraget.

Universitetskanslerämbetet (UKÄ), som har till uppgift att granska, analysera och utveckla högskolans verksamhet, gör på sin hemsida följande tolkning av vad den lagstadgade samverkansuppgiften går ut på:<blockquote>''”Högskolan ska samverka med det omgivande samhället, allmänheten, näringslivet, offentlig sektor och olika organisationer. Samverkan ska prägla hela verksamheten.'' </blockquote><blockquote>''Samverkan kan handla om:''</blockquote>

*''verksamhetsförlagda inslag i utbildningen''
*''att undervisning och forskning behandlar frågor som är relevanta för samhället''
*''att anordna arbetsmarknadsdagar''
*''att popularisera forskning och verka för att forskningsresultat kommer till nytta''
*''att erbjuda uppdragsutbildning och uppdragsforskning."''

För att förhålla sig till högskoleförordningens krav har lärosätena själva, genom expertgruppen för samverkan inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), tagit fram skriften ''Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället – utgångspunkter och principer''. Där slår man fast att samverkansbegreppet bör definieras brett och inkludera alla sätt att skapa [[genomslag]], d.v.s. inte begränsas enbart till samarbeten med väl definierade externa aktörer. Det framhålls också att den faktiska samverkan äger rum integrerat i utbildning och forskning och att specialiserade enheter och strategier för samverkan handlar om strukturellt stöd.

I 2019 års Styr- och resursutredning talas det om samverkan i snäv bemärkelse. Skrivningen i lagen tolkas som en tredelad uppgift där samverkan utgör ett särskilt uppdrag som till skillnad från information och nyttiggörande förutsätter ömsesidighet:

”Förutom samverkan som innebär en ömsesidig relation mellan lärosätet och en eller flera externa aktörer så anges att högskolan ska informera om sin verksamhet samt verka för forskningens nyttiggörande (inklusive innovationsarbete)."

Utredningen använder i detta avsnitt [[samhällspåverkan]] som ett paraplybegrepp som inkluderar de andra två uppgifterna, information och nyttiggörande. Samverkan i snäv bemärkelse, det vill säga ömsesidig interaktion, framställs här som ett ''medel'' för att utöva också den mer enkelriktade uppgiften samhällspåverkan: ”''Vi kan alltså tala om samverkan som ett medel för utbildningens och forskningens samhällspåverkan''.".

Samverkan tolkas alltså både som ett separat uppdrag att interagera och som ett medel för att fullgöra de mer enkelriktade aktiviteterna – informera och nyttiggöra – som utredningen sammanfattar under rubriken samhällspåverkan. Med utgångspunkt i detta resonemang föreslås därför en ny lydelse i högskolelagen: ”''I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta.''".

Men dubbelheten kvarstår också i den nya skrivningen. Handlar det om samverkan och nyttiggörande som två olika uppgifter eller kan uppdraget att nyttiggöra tolkas som en precisering av syftet med samverkan? Det är fortfarande en öppen fråga.

Om samverkan är ett särskilt uppdrag med ömsesidighet som grundkriterium öppnar det för externa aktörer att använda skrivningen som hävstång för att agera som beställare åt akademin. Om skrivningen används som en förevändning för akademin att enbart ägna sig åt samverkan för att bedriva samhällspåverkan öppnar det för att externa aktörers relevansbedömning ignoreras vilket kan äventyra kvaliteten i utbildning och forskning. Samtidigt finns forskning som pekar på att samverkan aldrig kan leda till någon helt symmetrisk vinn-vinn-situation. Det tycks bara vara möjligt i situationer där det finns obegränsade resurser.

==Historik[redigera | redigera wikitext]==

====Från enskilda initiativ till institutionaliserad samverkan[redigera | redigera wikitext]====
Kravet på att akademins verksamhet ska komma samhället till nytta är lika gammal som universitetssystemet, men genom 1998 års lagändring fick samverkansuppdraget en mer framskjuten plats. Av några uppfattades samverkan som en nytillkommen uppgift, medan andra såg det som en integrerad del av den ordinarie verksamheten som bara betonades mer i och med den nya skrivningen.

De nya lärosäten som utvecklades efter 1977 års högskolereform hade ett tydligt uppdrag att i samverkan med närsamhället tillgodose dess behov av professionsutbildade inom vård, skola och omsorg. Samtidigt uppmuntrades interaktion med det lokala näringslivet, bland annat genom inrättande av kontaktsekretariat, teknikparker, holdingbolag och genom KK-stiftelsens samfinansieringsmodeller. Näringslivssamverkan, som på äldre lärosäten varit osystematisk och beroende av enskilda initiativ, framstod i och med detta som en lärosätesövergripande angelägenhet och en särskild aktivitet som behövde systematiseras och professionaliseras.

====Från deskriptiv till preskriptiv samverkansmodell[redigera | redigera wikitext]====
Bakom nittiotalets ökade betoning på samverkansuppdraget låg en forskningspolitik influerad av teorier om kunskapens betydelse för ekonomisk tillväxt och produktivitet. Utbildningspolitiken förväntades lämna avgörande bidrag till den ekonomiska utvecklingen och investeringar i forskning och utveckling styrdes mot expanderande sektorer inom industrin. Samverkan kom nu främst att handla om innovation och kommersialisering av forskningsresultat. Med stöd i sociologisk forskning, där man undersökt vad som utmärker dynamiska innovationsmiljöer och visat på betydelsen av ett nära samarbete mellan olika samhällsaktörer, uppmanades högskola, näringsliv och myndigheter att engagera sig i samverkansprojekt av [[Trippelhelix|trippelhelixmodell]]. Det skapades också en ny myndighet, Verket för innovationssystem (Vinnova), med uppgift att genom de så kallade [[Innovationssystem|innovationssystemen]] befordra en tillväxtfrämjande samverkan – ett uppdrag som med tiden fokuserades mer på uthållig, eller hållbar, tillväxt.

====Samverkan och samhällspåverkan[redigera | redigera wikitext]====
I Styr- och resursutredningen ägnas ett separat kapitel åt samverkan och samhällspåverkan. Högskolans verksamhet bör göra avtryck i samhället – det tycks alla vara överens om. Samtidigt framhålls att olika samverkansparter har egna målsättningar och förväntningar och att det finns risk för intressekonflikter. Det konstateras också att samverkan kan ta sig många olika uttryck och att det ofta behövs en precisering av begreppet, både för att man ska kunna tala om samverkan i meningsfulla termer och för att man ska kunna utvärdera dess effekter. De försök till uppdelning i olika former av samverkan som nämns i utredningen – och som också är de som fått störst spridning – är Högskoleverkets indelning i 1) samverkan för demokratiutveckling, 2) samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt och 3) samverkan för bättre utbildning, samt Vinnovas kategorisering av samverkan i de fyra olika samverkansmönster som numera benämns [[samverkansformer]].

Knowledge Transfer Partnership

2019-10-30T15:49:56Z

Charlotte Rossland (SU): /* Tillämpningar */ IUC-exemplet

Knowledge Transfer Partnership (KTP) är en form av [[kunskapsväxling]] som syftar till att nyttiggöra kunskap och stimulera kunskapsutveckling genom samarbeten mellan företag, universitet/högskola och en nyligen examinerade student inom högre utbildning. Den senare genomför ett strategiskt utvecklingsprojekt på ett företag eller motsvarande med marknadsmässig lön.

==Tillämpningar==
Ursprunget kommer från Storbritannien och det nationella programmet Knowledge Transfer Partnerships (KTP). Det lanserades på 1970-talet och har vidareutvecklats sedan dess. KTP bygger på samarbeten mellan företag och universitet eller högskola samt en nyexaminerad student. Den senare arbetar under en period på 12-36 månader på ett företag med ett utvecklings- eller implementeringsarbete. Lönen finansieras av staten och regioner (programmet) samt av företagen.

Syftet är flerfaldigt. Företagen får och tillämpar kunskaper, som tekniska färdigheter, vilket ökar deras konkurrenskraft och produktivitet. Den nyexaminerade studenten får erfarenheter som stödjer den framtida karriären. Universitetet eller högskolan får möjlighet att inhämta kunskap om företagens vardag och vad som händer i branschen, därmed stimuleras den verksamhetsrelaterade forskningen och utbildningen vid lärosätet.<ref>{{Webbref|url=http://ktp.innovateuk.org/|titel=Knowledge Transfer Partnerships|hämtdatum=|utgivare=Innovate UK}}</ref> <ref>https://www.gov.uk/guidance/knowledge-transfer-partnerships-what-they-are-and-how-to-apply</ref> <ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Knowledge_Transfer_Partnerships</ref>

I Sverige har framförallt Högskolan i Gävle och Högskolan Dalarna använt modellen som också där benämns Knowledge Transfer Partnerships (KTP). I samarbete med regionala aktörer och Tillväxtverket (EU-medel) har de sedan 2012 haft ett flertal KTP-projekt med företag i regionen. En nyexaminerad student genomför där ett strategiskt utvecklingsprojekt på ett företag i upp emot två år. En marknadsmässig lön finansieras av företaget och projekt/regionala medel. Projekten ges också stöd av en kvalificerad handledare vid lärosätet och andra resurser från högskolan samt en coach från näringslivet. <ref>http://www.du.se/ktp</ref> <ref>https://www.hig.se/Ext/Sv/Samverkan/KTP---Knowledge-Transfer-Partnerships.html</ref> Intresset för modellen växer och samarbeten påbörjas mellan flera lärosäten i Sverige, bland annat med regionala IUC, Industriellt utvecklingscentrum.<ref>{{Webbref|url=http://www.iucnorr.se/nyheter/2019/09/17/framgaangsrik-brittisk-modell-skapar-arbetstillfaellen/|titel=IUCnorr/Framgångsrik brittisk modell skapar arbetstillfällen|hämtdatum=2019-1030|utgivare=IUC norr|sid=}}</ref>

Ett annat exempel på att KTP-konceptet uppmärksammas är att Tillväxtverket 2019 nominerat ''KTP Energi'' till EU-kommissionens tävling för företagsfrämjande. Tävlingens syfte är att sprida intressanta metoder. Tillväxtverket skriver att KTP Energi effektiviserar energianvändning i företagen, utvecklar deras lönsamhet och affärer, de nyexaminerad akademikerna får ett första utvecklande arbete och att de lokala parterna har fått närmare kontakt med varandra. Sammantaget är det ett samarbete mellan högskola och näringsliv som ger avtryck.<ref>{{Webbref|url=https://tillvaxtverket.se/kampanjer/eu-tavlingen-for-foretagsframjande/svenska-vinnare-2019.html|titel=Tillväxtverket/Kampanjer EU-tävlingen för företagsfrämjande/Svenska vinnare 2019|hämtdatum=2019-10-30|utgivare=Tillväxtverket|sid=}}</ref>

==Engelsk motsvarighet==
Begreppet är taget direkt från engelskans ''Knowledge Transfer Partnerships (KTP).''

==Referenser==
<references /><br />

[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]

Knowledge Transfer Partnership

2019-10-30T15:34:31Z

Charlotte Rossland (SU): /* Engelsk motsvarighet */

Knowledge Transfer Partnership (KTP) är en form av [[kunskapsväxling]] som syftar till att nyttiggöra kunskap och stimulera kunskapsutveckling genom samarbeten mellan företag, universitet/högskola och en nyligen examinerade student inom högre utbildning. Den senare genomför ett strategiskt utvecklingsprojekt på ett företag eller motsvarande med marknadsmässig lön.

==Tillämpningar==
Ursprunget kommer från Storbritannien och det nationella programmet Knowledge Transfer Partnerships (KTP). Det lanserades på 1970-talet och har vidareutvecklats sedan dess. KTP bygger på samarbeten mellan företag och universitet eller högskola samt en nyexaminerad student. Den senare arbetar under en period på 12-36 månader på ett företag med ett utvecklings- eller implementeringsarbete. Lönen finansieras av staten och regioner (programmet) samt av företagen.

Syftet är flerfaldigt. Företagen får och tillämpar kunskaper, som tekniska färdigheter, vilket ökar deras konkurrenskraft och produktivitet. Den nyexaminerade studenten får erfarenheter som stödjer den framtida karriären. Universitetet eller högskolan får möjlighet att inhämta kunskap om företagens vardag och vad som händer i branschen, därmed stimuleras den verksamhetsrelaterade forskningen och utbildningen vid lärosätet.<ref>{{Webbref|url=http://ktp.innovateuk.org/|titel=Knowledge Transfer Partnerships|hämtdatum=|utgivare=Innovate UK}}</ref> <ref>https://www.gov.uk/guidance/knowledge-transfer-partnerships-what-they-are-and-how-to-apply</ref> <ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Knowledge_Transfer_Partnerships</ref>

I Sverige har framförallt Högskolan i Gävle och Högskolan Dalarna använt modellen som också där benämns Knowledge Transfer Partnerships (KTP). I samarbete med regionala aktörer och Tillväxtverket (EU-medel) har de sedan 2012 haft ett flertal KTP-projekt med företag i regionen. En nyexaminerad student genomför där ett strategiskt utvecklingsprojekt på ett företag i upp emot två år. En marknadsmässig lön finansieras av företaget och projekt/regionala medel. Projekten ges också stöd av en kvalificerad handledare och andra resurser från högskolan samt en coach från näringslivet. <ref>http://www.du.se/ktp</ref> <ref>https://www.hig.se/Ext/Sv/Samverkan/KTP---Knowledge-Transfer-Partnerships.html</ref>

Ett exempel på att KTP-konceptet uppmärksammas är att Tillväxtverket 2019 nominerat ''KTP Energi'' till EU-kommissionens tävling för företagsfrämjande. Tävlingens syfte är att sprida intressanta metoder. Tillväxtverket skriver att KTP Energi effektiviserar energianvändning i företagen, utvecklar deras lönsamhet och affärer, de nyexaminerad akademikerna får ett första utvecklande arbete och att de lokala parterna har fått närmare kontakt med varandra. Sammantaget är det ett samarbete mellan högskola och näringsliv som ger avtryck.<ref>{{Webbref|url=https://tillvaxtverket.se/kampanjer/eu-tavlingen-for-foretagsframjande/svenska-vinnare-2019.html|titel=Tillväxtverket/Kampanjer EU-tävlingen för företagsfrämjande/Svenska vinnare 2019|hämtdatum=2019-10-30|utgivare=Tillväxtverket|sid=}}</ref>

==Engelsk motsvarighet==
Begreppet är taget direkt från engelskans ''Knowledge Transfer Partnerships (KTP).''

==Referenser==
<references /><br />

[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]

Knowledge Transfer Partnership

2019-10-30T15:33:21Z

Charlotte Rossland (SU): Revidering efter LiU-respons. Också lagt till om EU-tävlingen.

Knowledge Transfer Partnership (KTP) är en form av [[kunskapsväxling]] som syftar till att nyttiggöra kunskap och stimulera kunskapsutveckling genom samarbeten mellan företag, universitet/högskola och en nyligen examinerade student inom högre utbildning. Den senare genomför ett strategiskt utvecklingsprojekt på ett företag eller motsvarande med marknadsmässig lön.

==Tillämpningar==
Ursprunget kommer från Storbritannien och det nationella programmet Knowledge Transfer Partnerships (KTP). Det lanserades på 1970-talet och har vidareutvecklats sedan dess. KTP bygger på samarbeten mellan företag och universitet eller högskola samt en nyexaminerad student. Den senare arbetar under en period på 12-36 månader på ett företag med ett utvecklings- eller implementeringsarbete. Lönen finansieras av staten och regioner (programmet) samt av företagen.

Syftet är flerfaldigt. Företagen får och tillämpar kunskaper, som tekniska färdigheter, vilket ökar deras konkurrenskraft och produktivitet. Den nyexaminerade studenten får erfarenheter som stödjer den framtida karriären. Universitetet eller högskolan får möjlighet att inhämta kunskap om företagens vardag och vad som händer i branschen, därmed stimuleras den verksamhetsrelaterade forskningen och utbildningen vid lärosätet.<ref>{{Webbref|url=http://ktp.innovateuk.org/|titel=Knowledge Transfer Partnerships|hämtdatum=|utgivare=Innovate UK}}</ref> <ref>https://www.gov.uk/guidance/knowledge-transfer-partnerships-what-they-are-and-how-to-apply</ref> <ref>https://en.wikipedia.org/wiki/Knowledge_Transfer_Partnerships</ref>

I Sverige har framförallt Högskolan i Gävle och Högskolan Dalarna använt modellen som också där benämns Knowledge Transfer Partnerships (KTP). I samarbete med regionala aktörer och Tillväxtverket (EU-medel) har de sedan 2012 haft ett flertal KTP-projekt med företag i regionen. En nyexaminerad student genomför där ett strategiskt utvecklingsprojekt på ett företag i upp emot två år. En marknadsmässig lön finansieras av företaget och projekt/regionala medel. Projekten ges också stöd av en kvalificerad handledare och andra resurser från högskolan samt en coach från näringslivet. <ref>http://www.du.se/ktp</ref> <ref>https://www.hig.se/Ext/Sv/Samverkan/KTP---Knowledge-Transfer-Partnerships.html</ref>

Ett exempel på att KTP-konceptet uppmärksammas är att Tillväxtverket 2019 nominerat ''KTP Energi'' till EU-kommissionens tävling för företagsfrämjande. Tävlingens syfte är att sprida intressanta metoder. Tillväxtverket skriver att KTP Energi effektiviserar energianvändning i företagen, utvecklar deras lönsamhet och affärer, de nyexaminerad akademikerna får ett första utvecklande arbete och att de lokala parterna har fått närmare kontakt med varandra. Sammantaget är det ett samarbete mellan högskola och näringsliv som ger avtryck.<ref>{{Webbref|url=https://tillvaxtverket.se/kampanjer/eu-tavlingen-for-foretagsframjande/svenska-vinnare-2019.html|titel=Tillväxtverket/Kampanjer EU-tävlingen för företagsfrämjande/Svenska vinnare 2019|hämtdatum=2019-10-30|utgivare=Tillväxtverket|sid=}}</ref>

==Engelsk motsvarighet==
Knowledge Transfer Partnerships (KTP)

==Referenser==
<references /><br />

[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]

Intressent

2019-10-30T14:57:27Z

Charlotte Rossland (SU): /* Tillämpningar */

En intressent är en person eller definierad grupp som är både engagerad i och har intressen av ett visst sammanhang.

==Tillämpningar==
En väsentlig aspekt på definitionen av en intressent är att den ska kunna både ''påverka'' och ''påverkas av'' sammanhanget (eller verksamheten, produkten, tjänsten etcetera). Det räcker alltså inte med ett enkelriktat engagemang, att bara vara engagerad i eller bara ha intressen av sammanhanget. Intressenter kan ha helt olika och skiftande intresseingångar och målsättningar med det gemensamma sammanhanget.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/intressent|titel=Nationalencyklopedin, Intressent|hämtdatum=2018-08-27}}</ref>

Om vi tar ett utbildningsprogram som exempel, kan några av de mer självklara intressenterna vara studenterna som går på programmet, lärarna som undervisar där och arbetsgivare som anställer de utbildade studenterna. De påverkar eller påverkas också av utbildningssammanhanget på olika sätt.
==Begreppets utveckling==
Intressent som begrepp har sitt ursprung från ekonomi- och företagsekonomiska teorier från 1950-talet. På 1980-talet utvecklade R. Edward Freeman intressentmodellen som har fått stort genomslag, i såväl praktik som teori.<ref>{{Webbref|url=https://sv.wikipedia.org/wiki/Intressentmodellen|titel=Intressentmodellen|hämtdatum=Läst 27 augusti 2018|utgivare=Wikipedia|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Stakeholder_(corporate)|titel=Stakeholder|hämtdatum=Läst 27 augusti 2018|utgivare=Wikipedia|sid=}}</ref>

Inom universitets- och högskolevärlden återkommer ofta begreppet'','' främst om parter utanför akademin att samverka med eller ta in synpunkter från. Den 2017/2019 aktuella Styr- och resursutredningen (U 2017:05) skriver till exempel under utredningsarbetet att de ska utforma en kommande modell med stöd av tre saker: eget utredningsarbete, forskning och "''med stöd av synpunkter från högskolans intressenter''".<ref>{{Webbref|url=http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/06/%C3%96vergripande-modellf%C3%B6rslag-180104.pdf|titel=Utredningen om styrning för starka och ansvarfulla lärosäten (Strut), PM 2018-01-04|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> I slutbetänkandet, februari 2019, används sedan begreppet flitigt (48 gånger) och det finns flera uppräkningar av vilka intressenter som beaktas i olika sammanhang, men inte en regelrätt definition eller avgränsning. De benämns som allt ifrån en arbetsgivare till näringsliv, studenter, forskningsfinansiärer eller ett lärosäte för att ta ett axplock.<ref>Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6)</ref>

Listan med akademins intressenter kan alltså göras lång. Det finns också tankar om att offentlig verksamhet, och särskilt universitet och högskolor, har ovanligt många intressenter att interagera med eller ta hänsyn till.<ref>{{Bokref|efternamn=Holmgren Caicedo, Mikael; Jonsson, Leif och Mårtensson Maria|förnamn=Kommunforskning i Västsverige, rapport 21|titel=Förutsättningar för styrning i samverkan|hämtdatum=|år=2013|utgivare=Kommunforskning i Västsverige, rapport 21|sid=}}</ref> Trots det finns det inte någon allmänt vedertagen och bekräftad sammanställning av vilka som kan betraktas som intressenter generellt för universitet och högskolor. Begreppet används inte heller i högskolelagen<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> och bara en gång i högskoleförordningen, då på detaljnivå i en enskild examensordning ''<ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100|titel=Högskoleförordningen|hämtdatum=2018-08-27|utgivare=|sid=Studie- och yrkesvägledarexamen}}</ref>.'' Universitets- och högskolerådet har en sammanställning på sin hemsida, men då av några av sina egna intressenter (och/eller målgrupper).<ref>{{Webbref|url=https://www.uhr.se/om-uhr/detta-gor-uhr/intressenter-och-malgrupper/|titel=Universitets- och högskolerådets intressenter och målgupper|hämtdatum=2018-08-27}}</ref>

==Närliggande begrepp==
Det finns två närliggande ord med lite annorlunda betydelser. '''[[Avnämare]]''' är en person eller definierad grupp som är en ''mer enkelriktad mottagare,'' exempelvis vården av ett forskningsresultat inom deras verksamhetsområde.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/m%C3%A5lgrupp|titel=Målgrupp i Nationalencyclopedin|hämtdatum=2018-10-23|utgivare=NE Nationalencyklopedin AB|sid=}}</ref> '''Målgrupp''' är också en definierad person/grupp, men för ett ''anpassat budskap eller särskild satsning,'' som gymnasieungdomar vilka en studentrekryteringskampanj riktas mot.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avn%C3%A4mare|titel=Avnämare i Nationalencyclopedin|hämtdatum=2018-10-23|utgivare=Nationalencyclopedin AB|sid=}}</ref> Om vi går tillbaka till exemplet med ett utbildningsprogram.

*'''En arbetsgivare är en målgrupp''' när utbildningen annonserar i deras branschtidning. De tar enkelsidigt emot budskapet att här finns en intressant utbildning inom deras område.
*'''En arbetsgivaren är en intressent''' som potentiell arbetsgivare till de färdigutbildade studenterna och därmed till utbildningens innehåll och kvalitet. Arbetsgivaren ''påverkas av'' den kompetens studenten bär med sig från utbildningen. Den ''påverkar'' också utbildningen, antingen potentiellt genom att ha förhoppningar eller krav på utbildningens innehåll eller reellt genom deltagande i exempelvis programråd/liknande.
*'''En arbetsgivare är också en avnämare''' som potentiell arbetsgivare till de färdigutbildade studenterna. När man väljer det ordet läggs fokus mer på det sista steget och att mer enkelriktat vara den som "tar över utbildningens produkt", det vill säga "bli arbetsgivare till studenterna". (Det kan vara tydligare med ett forskningsexempel: en organisation kan vara en intressent i ett forskningsprojekt om där finns något utbyte eller samverkan under forskningsperioden men blir snarare en avnämare om forskningsprojektet drivs inom akademin och levererar ett resultat som först då kan hanteras och tas emot av en extern part utan ett direkt utbyte mellan parterna.)

==Engelsk motsvarighet==
Den engelska motsvarigheten är ''stakeholder.''{{Åtgärd behövs}}

==Källor och referenser==
<references /><references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]
[[Kategori:Merut]]
[[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]

Intressent

2019-10-30T14:54:37Z

Charlotte Rossland (SU): /* Tillämpningar */

En intressent är en person eller definierad grupp som är både engagerad i och har intressen av ett visst sammanhang.

==Tillämpningar==
En väsentlig aspekt på definitionen av en intressent är att den ska kunna både ''påverka'' och ''påverkas av'' sammanhanget (eller verksamheten, produkten, tjänsten etcetera). Det räcker alltså inte med ett enkelriktat engagemang, att bara vara engagerad i eller bara ha intressen av sammanhanget. Intressenter kan ha helt olika och skiftande intresseingångar och målsättningar med det gemensamma sammanhanget.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/intressent|titel=Nationalencyklopedin, Intressent|hämtdatum=2018-08-27}}</ref>

Om vi tar ett utbildningsprogram som exempel, kan några av de mer självklara intressenterna vara studenterna som går på programmet, lärarna som undervisar där och arbetsgivare som anställer de utbildade studenterna. De påverkar eller påverkas också av utbildningssammanhanget på olika sätt. {{Åtgärd behövs|Leta fler exempel|datum=}}

==Begreppets utveckling==
Intressent som begrepp har sitt ursprung från ekonomi- och företagsekonomiska teorier från 1950-talet. På 1980-talet utvecklade R. Edward Freeman intressentmodellen som har fått stort genomslag, i såväl praktik som teori.<ref>{{Webbref|url=https://sv.wikipedia.org/wiki/Intressentmodellen|titel=Intressentmodellen|hämtdatum=Läst 27 augusti 2018|utgivare=Wikipedia|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Stakeholder_(corporate)|titel=Stakeholder|hämtdatum=Läst 27 augusti 2018|utgivare=Wikipedia|sid=}}</ref>

Inom universitets- och högskolevärlden återkommer ofta begreppet'','' främst om parter utanför akademin att samverka med eller ta in synpunkter från. Den 2017/2019 aktuella Styr- och resursutredningen (U 2017:05) skriver till exempel under utredningsarbetet att de ska utforma en kommande modell med stöd av tre saker: eget utredningsarbete, forskning och "''med stöd av synpunkter från högskolans intressenter''".<ref>{{Webbref|url=http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/06/%C3%96vergripande-modellf%C3%B6rslag-180104.pdf|titel=Utredningen om styrning för starka och ansvarfulla lärosäten (Strut), PM 2018-01-04|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> I slutbetänkandet, februari 2019, används sedan begreppet flitigt (48 gånger) och det finns flera uppräkningar av vilka intressenter som beaktas i olika sammanhang, men inte en regelrätt definition eller avgränsning. De benämns som allt ifrån en arbetsgivare till näringsliv, studenter, forskningsfinansiärer eller ett lärosäte för att ta ett axplock.<ref>Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6)</ref>

Listan med akademins intressenter kan alltså göras lång. Det finns också tankar om att offentlig verksamhet, och särskilt universitet och högskolor, har ovanligt många intressenter att interagera med eller ta hänsyn till.<ref>{{Bokref|efternamn=Holmgren Caicedo, Mikael; Jonsson, Leif och Mårtensson Maria|förnamn=Kommunforskning i Västsverige, rapport 21|titel=Förutsättningar för styrning i samverkan|hämtdatum=|år=2013|utgivare=Kommunforskning i Västsverige, rapport 21|sid=}}</ref> Trots det finns det inte någon allmänt vedertagen och bekräftad sammanställning av vilka som kan betraktas som intressenter generellt för universitet och högskolor. Begreppet används inte heller i högskolelagen<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> och bara en gång i högskoleförordningen, då på detaljnivå i en enskild examensordning ''<ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100|titel=Högskoleförordningen|hämtdatum=2018-08-27|utgivare=|sid=Studie- och yrkesvägledarexamen}}</ref>.'' Universitets- och högskolerådet har en sammanställning på sin hemsida, men då av några av sina egna intressenter (och/eller målgrupper).<ref>{{Webbref|url=https://www.uhr.se/om-uhr/detta-gor-uhr/intressenter-och-malgrupper/|titel=Universitets- och högskolerådets intressenter och målgupper|hämtdatum=2018-08-27}}</ref>

==Närliggande begrepp==
Det finns två närliggande ord med lite annorlunda betydelser. '''[[Avnämare]]''' är en person eller definierad grupp som är en ''mer enkelriktad mottagare,'' exempelvis vården av ett forskningsresultat inom deras verksamhetsområde.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/m%C3%A5lgrupp|titel=Målgrupp i Nationalencyclopedin|hämtdatum=2018-10-23|utgivare=NE Nationalencyklopedin AB|sid=}}</ref> '''Målgrupp''' är också en definierad person/grupp, men för ett ''anpassat budskap eller särskild satsning,'' som gymnasieungdomar vilka en studentrekryteringskampanj riktas mot.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avn%C3%A4mare|titel=Avnämare i Nationalencyclopedin|hämtdatum=2018-10-23|utgivare=Nationalencyclopedin AB|sid=}}</ref> Om vi går tillbaka till exemplet med ett utbildningsprogram.

*'''En arbetsgivare är en målgrupp''' när utbildningen annonserar i deras branschtidning. De tar enkelsidigt emot budskapet att här finns en intressant utbildning inom deras område.
*'''En arbetsgivaren är en intressent''' som potentiell arbetsgivare till de färdigutbildade studenterna och därmed till utbildningens innehåll och kvalitet. Arbetsgivaren ''påverkas av'' den kompetens studenten bär med sig från utbildningen. Den ''påverkar'' också utbildningen, antingen potentiellt genom att ha förhoppningar eller krav på utbildningens innehåll eller reellt genom deltagande i exempelvis programråd/liknande.
*'''En arbetsgivare är också en avnämare''' som potentiell arbetsgivare till de färdigutbildade studenterna. När man väljer det ordet läggs fokus mer på det sista steget och att mer enkelriktat vara den som "tar över utbildningens produkt", det vill säga "bli arbetsgivare till studenterna". (Det kan vara tydligare med ett forskningsexempel: en organisation kan vara en intressent i ett forskningsprojekt om där finns något utbyte eller samverkan under forskningsperioden men blir snarare en avnämare om forskningsprojektet drivs inom akademin och levererar ett resultat som först då kan hanteras och tas emot av en extern part utan ett direkt utbyte mellan parterna.)

==Engelsk motsvarighet==
Den engelska motsvarigheten är ''stakeholder.''{{Åtgärd behövs}}

==Källor och referenser==
<references /><references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]
[[Kategori:Merut]]
[[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]

Intressent

2019-10-30T14:53:06Z

Charlotte Rossland (SU): Reviderat efter LiU-respons. Klippte bl.a. bort ett exemplifierande stycke.

En intressent är en person eller definierad grupp som är både engagerad i och har intressen av ett visst sammanhang.

==Tillämpningar==
En väsentlig aspekt på definitionen av en intressent är att den ska kunna både ''påverka'' och ''påverkas av'' sammanhanget (eller verksamheten, produkten, tjänsten etcetera). Det räcker alltså inte med ett enkelriktat engagemang, att bara vara engagerad i eller bara ha intressen av sammanhanget. Intressenter kan ha helt olika och skiftande intresseingångar och målsättningar med det gemensamma sammanhanget.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/intressent|titel=Nationalencyklopedin, Intressent|hämtdatum=2018-08-27}}</ref>

Om vi tar ett utbildningsprogram som exempel, kan några av de mer självklara intressenterna vara studenterna som går på programmet, lärarna som undervisar där och arbetsgivare som anställer de utbildade studenterna. De påverkar eller påverkas också av utbildningssammanhanget på olika sätt. {{Åtgärd behövs|Leta fler exempel|datum=}}

== Begreppets utveckling ==
Intressent som begrepp har sitt ursprung från ekonomi- och företagsekonomiska teorier från 1950-talet. På 1980-talet utvecklade R. Edward Freeman intressentmodellen som har fått stort genomslag, i såväl praktik som teori.)<ref>{{Webbref|url=https://sv.wikipedia.org/wiki/Intressentmodellen|titel=Intressentmodellen|hämtdatum=Läst 27 augusti 2018|utgivare=Wikipedia|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://en.wikipedia.org/wiki/Stakeholder_(corporate)|titel=Stakeholder|hämtdatum=Läst 27 augusti 2018|utgivare=Wikipedia|sid=}}</ref>

Inom universitets- och högskolevärlden återkommer ofta begreppet'','' främst om parter utanför akademin att samverka med eller ta in synpunkter från. Den 2017/2019 aktuella Styr- och resursutredningen (U 2017:05) skriver till exempel under utredningsarbetet att de ska utforma en kommande modell med stöd av tre saker: eget utredningsarbete, forskning och "''med stöd av synpunkter från högskolans intressenter''".<ref>{{Webbref|url=http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/06/%C3%96vergripande-modellf%C3%B6rslag-180104.pdf|titel=Utredningen om styrning för starka och ansvarfulla lärosäten (Strut), PM 2018-01-04|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> I slutbetänkandet, februari 2019, används sedan begreppet flitigt (48 gånger) och det finns flera uppräkningar av vilka intressenter som beaktas i olika sammanhang, men inte en regelrätt definition eller avgränsning. De benämns som allt ifrån en arbetsgivare till näringsliv, studenter, forskningsfinansiärer eller ett lärosäte för att ta ett axplock.<ref>Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6)</ref>

Listan med akademins intressenter kan alltså göras lång. Det finns också tankar om att offentlig verksamhet, och särskilt universitet och högskolor, har ovanligt många intressenter att interagera med eller ta hänsyn till.<ref>{{Bokref|efternamn=Holmgren Caicedo, Mikael; Jonsson, Leif och Mårtensson Maria|förnamn=Kommunforskning i Västsverige, rapport 21|titel=Förutsättningar för styrning i samverkan|hämtdatum=|år=2013|utgivare=Kommunforskning i Västsverige, rapport 21|sid=}}</ref> Trots det finns det inte någon allmänt vedertagen och bekräftad sammanställning av vilka som kan betraktas som intressenter generellt för universitet och högskolor. Begreppet används inte heller i högskolelagen<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=Högskolelagen|hämtdatum=2018-08-27}}</ref> och bara en gång i högskoleförordningen, då på detaljnivå i en enskild examensordning ''<ref>{{Webbref|url=http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100|titel=Högskoleförordningen|hämtdatum=2018-08-27|utgivare=|sid=Studie- och yrkesvägledarexamen}}</ref>.'' Universitets- och högskolerådet har en sammanställning på sin hemsida, men då av några av sina egna intressenter (och/eller målgrupper).<ref>{{Webbref|url=https://www.uhr.se/om-uhr/detta-gor-uhr/intressenter-och-malgrupper/|titel=Universitets- och högskolerådets intressenter och målgupper|hämtdatum=2018-08-27}}</ref>

== Närliggande begrepp ==
Det finns två närliggande ord med lite annorlunda betydelser. '''[[Avnämare]]''' är en person eller definierad grupp som är en ''mer enkelriktad mottagare,'' exempelvis vården av ett forskningsresultat inom deras verksamhetsområde.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/m%C3%A5lgrupp|titel=Målgrupp i Nationalencyclopedin|hämtdatum=2018-10-23|utgivare=NE Nationalencyklopedin AB|sid=}}</ref> '''Målgrupp''' är också en definierad person/grupp, men för ett ''anpassat budskap eller särskild satsning,'' som gymnasieungdomar vilka en studentrekryteringskampanj riktas mot.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avn%C3%A4mare|titel=Avnämare i Nationalencyclopedin|hämtdatum=2018-10-23|utgivare=Nationalencyclopedin AB|sid=}}</ref> Om vi går tillbaka till exemplet med ett utbildningsprogram.

*'''En arbetsgivare är en målgrupp''' när utbildningen annonserar i deras branschtidning. De tar enkelsidigt emot budskapet att här finns en intressant utbildning inom deras område.
*'''En arbetsgivaren är en intressent''' som potentiell arbetsgivare till de färdigutbildade studenterna och därmed till utbildningens innehåll och kvalitet. Arbetsgivaren ''påverkas av'' den kompetens studenten bär med sig från utbildningen. Den ''påverkar'' också utbildningen, antingen potentiellt genom att ha förhoppningar eller krav på utbildningens innehåll eller reellt genom deltagande i exempelvis programråd/liknande.
*'''En arbetsgivare är också en avnämare''' som potentiell arbetsgivare till de färdigutbildade studenterna. När man väljer det ordet läggs fokus mer på det sista steget och att mer enkelriktat vara den som "tar över utbildningens produkt", det vill säga "bli arbetsgivare till studenterna". (Det kan vara tydligare med ett forskningsexempel: en organisation kan vara en intressent i ett forskningsprojekt om där finns något utbyte eller samverkan under forskningsperioden men blir snarare en avnämare om forskningsprojektet drivs inom akademin och levererar ett resultat som först då kan hanteras och tas emot av en extern part utan ett direkt utbyte mellan parterna.)

==Engelsk motsvarighet==
Den engelska motsvarigheten är ''stakeholder.''{{Åtgärd behövs}}

==Källor och referenser==
<references /><references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]
[[Kategori:Merut]]
[[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]

Expert

2019-10-30T11:15:31Z

Charlotte Rossland (SU):

Expertrollen bärs typiskt av en forskare vid ett universitet eller en högskola när hen anlitas av en annan part för att bidra utifrån sin särskilda kompetens, oftast ämneskompetens. I den andra riktningen kan exempelvis en [[alumn]] berika en utbildning som [[gästföreläsare]].

==Tillämpningar==
Ordet expert är ett vanligt begrepp för en person som har en särskild sakkunskap eller “stor faktisk kunskap”.<ref>{{Webbref|url=https://svenska.se/tre/?sok=expert&pz|titel=Svenska akademiens ordböcker|hämtdatum=2019-09-21|utgivare=}}</ref> Inom den akademiska världen är expertrollen oftast förknippad med en forskare som anlitas till något sammanhang utanför den vanliga forskar- eller lärarrollen, och där bidrar med sin kompetens, främst inom sitt särskilda ämnesområde. Det kan exempelvis handla om att delta i en statlig utredning, ge råd i en utvecklingsprocess eller medverka i ett debattprogram. <ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico, E. ; Hellström, T.; Fernqvist, N. ; Hellsmark, H.; Molnar, S.|förnamn=|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter. (Vinnova analys 2014)|hämtdatum=2018-09-07|år=2014|sid=|url=https://www.vinnova.se/publikationer/universitets-och-hogskolors-samverkansmonster-och-dess-effekter/|utgivare=}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Lönn|förnamn=Maria|titel=Samverkan mätt med kvantitativa mått – en kartläggning|url=http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e1ef4/1487841919630/statistisk-analys-2010-8.pdf|hämtdatum=2018-09-21|år=2010-06-09 2010/8|utgivare=Högskoleverket|sid=}}</ref>

I samverkanssammanhang läggs ibland expertrollen istället till den externa parten (utanför akademin). En person kan ses som expert inom sin verksamhet, säg spelutveckling eller personaladministration, och berika akademin via gästföreläsningar, mentorskap eller annan samverkan.<ref>{{Bokref|efternamn=Broström, A., Feldmann, A. och Blaus, J.|förnamn=|titel=KLOSS – Kunskap och Lärande om Strategisk Samverkan|url=https://www.kth.se/polopoly_fs/1.601838!/KLOSS_Rapport_2015.pdf|hämtdatum=2018-09-21|år=2015|utgivare=|sid=}}</ref> Expertkompetensen kan också tillskrivas färdigutbildade studenter, de som kommer ut i arbetslivet med sina nyförvärvade utbildningar och därmed särskilda expertkunskaper.<ref>{{Tidskriftsref|titel=Producing expertise: the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity & Ecosystem Services’ socialisation of young scholars|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/1943815X.2018.1439509|år=2018|utgivare=Journal of Integrative Environmental Sciences
Volume 15, 2018 - Issue 1|författare=Karin M. Gustafsson}}</ref> KK-stiftelsens ''Expertkompetensprogram'' visar ytterligare en variant och koppling till akademin: yrkesverksamma kan vidareutveckla sin expertis via (specialanpassad) akademisk vidareutbildning. <ref>{{Webbref|url=http://www.kks.se/vart-erbjudande/vara-program/expertkompetens/|titel=Vårt erbjudande Våra program Expertkompetens|hämtdatum=2008-09-21|utgivare=KK-stiftelsen}}</ref>

Det finns i tiden tankar om att den akademiska expertrollen kan förändras i och med den ökade tillgången till information och de stegrade förväntningarna på tillgänglighet. Det är många som berör det, exempelvis ett projekt om kulturarvssektorn och digitaliseringen. De ser hur forskarens roll som expert (som bärare av en särskild kunskap som inte andra har tillgång till) förändras, och att nya sätt för kunskapsutveckling och kunskapsöverföring utvecklas. Det kan öppna för fler samverkansmöjligheter.<ref>{{Webbref|url=https://digihist.se/8-historikerrollens-forandringar/forskarens-roll-och-expertens-auktoritet/|titel=Forskarens roll och expertens auktoritet|hämtdatum=2018-09-21|utgivare=Historia i en digital värld (blogg)}}</ref>

Lärosätenas akademiker är eftertraktade röster i olika medie-sammanhang. Ett tecken på det är att de flesta lärosätena underlättar snabba kontaktvägar genom att sammanställa ''expertlistor,'' med tips till press eller andra på forskare att kontakta som experter på olika områden. Några exempel: [https://www.chalmers.se/sv/nyheter/hitta-experten/Sidor/default.aspx Chalmers tekniska högskola], [https://www.sustainability.lu.se/press/list-of-experts-for-media Lunds universitet]t, L[https://jmg.gu.se/kontakta-oss/hitta-en-expert MG vid Göteborgs universitet] och [https://www.su.se/om-oss/press-media-nyheter/experter Stockholms universitet].

==Engelsk motsvarighet==
Expert

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]

Expert

2019-10-30T11:13:10Z

Charlotte Rossland (SU): Revideringar efter LiU-respons

Expertrollen bärs typiskt av en forskare vid ett universitet eller en högskola när hen anlitas av en annan part för att bidra utifrån sin särskilda kompetens, oftast ämneskompetens. I den andra riktningen kan exempelvis en [[alumn]] berika en utbildning som [[gästföreläsare]].

==Tillämpningar==
Ordet expert är ett vanligt begrepp för en person som har en särskild sakkunskap eller “stor faktisk kunskap”.<ref>{{Webbref|url=https://svenska.se/tre/?sok=expert&pz|titel=Svenska akademiens ordböcker|hämtdatum=2019-09-21|utgivare=}}</ref> Inom den akademiska världen är expertrollen oftast förknippad med en forskare som anlitas till något sammanhang utanför den vanliga forskar- eller lärarrollen, och där bidrar med sin kompetens, främst inom sitt särskilda ämnesområde. Det kan exempelvis handla om att delta i en statlig utredning, ge råd i en utvecklingsprocess eller medverka i ett debattprogram. <ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vic, E. ; Hellström, T.; Fernqvist, N. ; Hellsmark, H.; Molnar, S.|förnamn=|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter. (Vinnova analys 2014)|hämtdatum=2018-09-07|år=2014|sid=|url=https://www.vinnova.se/publikationer/universitets-och-hogskolors-samverkansmonster-och-dess-effekter/}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Lönn|förnamn=Maria|titel=Samverkan mätt med kvantitativa mått – en kartläggning|url=http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e1ef4/1487841919630/statistisk-analys-2010-8.pdf|hämtdatum=2018-09-21|år=2010-06-09 2010/8|utgivare=Högskoleverket|sid=}}</ref>

I samverkanssammanhang läggs ibland expertrollen istället till den externa parten (utanför akademin). En person kan ses som expert inom sin verksamhet, säg spelutveckling eller personaladministration, och berika akademin via gästföreläsningar, mentorskap eller annan samverkan.<ref>{{Bokref|efternamn=Broström, A., Feldmann, A. och Blaus, J.|förnamn=|titel=KLOSS – Kunskap och Lärande om Strategisk Samverkan|url=https://www.kth.se/polopoly_fs/1.601838!/KLOSS_Rapport_2015.pdf|hämtdatum=2018-09-21|år=2015|utgivare=|sid=}}</ref> Expertkompetensen kan också tillskrivas färdigutbildade studenter, de som kommer ut i arbetslivet med sina nyförvärvade utbildningar och därmed särskilda expertkunskaper.<ref>{{Tidskriftsref|titel=Producing expertise: the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity & Ecosystem Services’ socialisation of young scholars|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/1943815X.2018.1439509|år=2018|utgivare=Journal of Integrative Environmental Sciences
Volume 15, 2018 - Issue 1|författare=Karin M. Gustafsson}}</ref> KK-stiftelsens ''Expertkompetensprogram'' visar ytterligare en variant och koppling till akademin: yrkesverksamma kan vidareutveckla sin expertis via (specialanpassad) akademisk vidareutbildning. <ref>{{Webbref|url=http://www.kks.se/vart-erbjudande/vara-program/expertkompetens/|titel=Vårt erbjudande Våra program Expertkompetens|hämtdatum=2008-09-21|utgivare=KK-stiftelsen}}</ref>

Det finns i tiden tankar om att den akademiska expertrollen kan förändras i och med den ökade tillgången till information och de stegrade förväntningarna på tillgänglighet. Det är många som berör det, exempelvis ett projekt om kulturarvssektorn och digitaliseringen. De ser hur forskarens roll som expert (som bärare av en särskild kunskap som inte andra har tillgång till) förändras, och att nya sätt för kunskapsutveckling och kunskapsöverföring utvecklas. Det kan öppna för fler samverkansmöjligheter.<ref>{{Webbref|url=https://digihist.se/8-historikerrollens-forandringar/forskarens-roll-och-expertens-auktoritet/|titel=Forskarens roll och expertens auktoritet|hämtdatum=2018-09-21|utgivare=Historia i en digital värld (blogg)}}</ref>

Lärosätenas akademiker är eftertraktade röster i olika medie-sammanhang. Ett tecken på det är att de flesta lärosätena underlättar snabba kontaktvägar genom att sammanställa ''expertlistor,'' med tips till press eller andra på forskare att kontakta som experter på olika områden. Några exempel: [https://www.chalmers.se/sv/nyheter/hitta-experten/Sidor/default.aspx Chalmers tekniska högskola], [https://www.sustainability.lu.se/press/list-of-experts-for-media Lunds universitet]t, L[https://jmg.gu.se/kontakta-oss/hitta-en-expert MG vid Göteborgs universitet] och [https://www.su.se/om-oss/press-media-nyheter/experter Stockholms universitet].

==Engelsk motsvarighet==
Expert

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]

Avnämare

2019-10-30T10:59:13Z

Charlotte Rossland (SU): Revideringar efter LiU-respons.

En avnämare är en faktisk eller tänkt mottagare av något som de kan dra nytta av, något som är helt eller delvis färdigutvecklat av någon annan.

==Tillämpningar==
I universitets- och högskolesammanhang används ordet för de som kan ta emot antingen utbildningens eller forskningens resultat. Det kan vara arbetsgivare som anställer utbildade studenter och därmed drar nytta av de kompetenser de fått med sig från utbildningen. En avnämare för ett forskningsresultat kan vara en potentiell användare, som inte är involverad i själva forskningsprocessen (då är det snarare en intressent).

Den grundläggande definitionen för en avnämare är att den tar emot en vara eller nyttighet framtagen av någon annan, särskilt i form av “råvara eller halvfabrikat”, för vidare förädling eller försäljning.<ref>{{Webbref|url=https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avn%C3%A4mare|titel=Nationalencyklopedin|hämtdatum=2019-01-30|utgivare=NE Nationalencyklopedin AB|sid=Avnämare}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://svenska.se/tre/?sok=avn%C3%A4mare&pz=1|titel=Svenska akademins ordböcker|hämtdatum=2019-01-30|utgivare=Svenska Akademien|sid=Avnämare}}</ref>

I Högskolelagen och Högskoleförordningen används inte begreppet alls. Inte heller Styr- och resursutredningens betänkande 2019 gör det, men [[intressent]] förekommer flitigt.<ref>Styr- och resursutredningens betänkande ''En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan'' (SOU 2019:6)</ref> [[Intressent]] är ett närliggande ord, men den mer korrekta definitionen är att en intressent inte bara är en enkelriktad mottagare, utan ska kunna både ''påverka'' och ''påverkas av'' verksamheten. Målgrupp kan också tyckas synonymt, men en målgrupp är en definierad grupp som ett ''anpassat budskap eller satsning riktar sig till,'' som en studentrekryteringskampanj riktad mot gymnasieungdomar.

I en sökning på flertalet webbplatser och i litteratur som berör universitets och högskolors samverkan syns en tendens att undvika ordet avnämare och bara använda [[intressent]] mer svepande.<ref>Se till exempel i Mats Benner & Sverker Sörlin, Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv: VINNOVA Analys VA 2015:02 ISBN: 978-91-87537-26-4 och Regeringens proposition 2016/17:50, Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft</ref>

==Engelsk motsvarighet==
Den engelska motsvarigheten är ''stakeholder,'' det vill säga samma som för intressent. Ett annat alternativ är ''potential employer'' men då enbart som potentiell avnämare för utbildningen.

==Referenser==
<references />
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]
[[Kategori:Aktiverad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
<references />

Tillgängliggöra

2019-10-30T10:36:51Z

Charlotte Rossland (SU):

I samverkanssammanhang används ordet '''tillgängliggöra''' om aktiviteter inom universitet eller samhället i övrigt, som gör resurser som resultat, metoder eller forskningsbar data åtkomliga för andra att använda eller ta till sig..

==Tillämpningar==
Den allmänna betydelsen av tillgängliggöra kommer från att "göra tillgänglig", det vill säga göra något åtkomligt och därmed möjligt för andra att använda. <ref>{{Webbref|url=https://svenska.se/tre/?sok=tillg%C3%A4nglig&pz=1|titel=Svenska Akademiens Ordböcker|hämtdatum=2018-12-12|utgivare=Svenska Akademien|sid=Tillgänglig och tillgängliggöra}}</ref> Inom universitetsvärlden används begreppet oftast om de formella kraven på transparens och öppen redovisning (som av antagningsprocessen) eller att utbildningar och de mer fysiska lokalerna ska vara tillgängliga, bland annat för studenter med funktionsvariation.<ref>Se generellt i Högskolelagen, Högskoleförordningen och lärosätens hemsidor.</ref>

I samverkanssammanhang handlar det snarare om att göra resurser tillgängliga för andra parter att tillämpa eller använda och det kan göras från båda hållen. En forskare kan exempelvis göra sina forskningsresultat tillgängliga genom att påvisa möjligheterna för en part utanför akademin som praktiskt kan tillämpa resultaten i sin verksamhet. Den omvända ordningen kan vara att en offentlig verksamhet eller ett företag gör data tillgängliga för ett lärosäte att beforska.{{Åtgärd behövs|Källor och ev konkreta exempel behövs|datum=2019-05-16}}

Inom utbildningsområdet kan exempelvis [[Knowledge Transfer Partnership|Knowledge Transfer Partnership-modellen]] visa hur företag och universitet kan tillgängliggöra sina resurser för varandra i ett utbyte. Universitet och högskolor har också i uppdrag att tillgängliggöra sina kunskaper mer brett. Det görs i många former, till exempel genom [[forskningskommunikation]] som poddar och öppna föreläsningar eller när forskare åberopas som experter i TV-soffor eller i remissförfaranden. En del aktiviteter genomförs i samverkan med andra, som Vetenskapsfestivalen i Stockholm och Hållbarhetsforum på Stockholms universitet.<ref>{{Webbref|url=http://vetenskapsfestivalen.se/om-festivalen/sa-fungerar-festivalen/|titel=Vetenskapsfestivalen i Göteborg|hämtdatum=2019-05-16|utgivare=Vetenskapsfestivalen|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/om-oss/fakta/agenda-2030/h%C3%A5llbarhetsforum/h%C3%A5llbarhetsforum-2019-demokrati-populism-och-h%C3%A5llbar-utveckling-1.404668|titel=Hållbarhetsforum 2019|hämtdatum=2019-05-16|utgivare=Stockholms universitet|sid=}}</ref> {{Åtgärd behövs|Konkreta exempel och hänvisningar behövs.|datum=2019-05-16}}
==Närliggande ord==
Var gränserna går mellan att [[Forskningskommunikation|informera,]] [[Nyttiggörande|nyttiggöra]] och tillgängliggöra är inte helt lätt att sätta.

Ett exempel från det statliga forskningsinstitutet RISE kan vara belysande för skiljelinjerna. De driver från 2018 ett projekt där de ska “ta en ledande roll i tillgängliggörandet av röntgen- och neutrontekniker vid MAX IV och ESS för industri och tillämpad forskning”.<ref name=":0" /> De gör det inte bara genom att ''informera'' om möjligheterna, utan de anställer och utbildar specialister som kan ta sig an de avancerade teknikerna. Dessa kan då ''tillgängliggöra'' MAX IV och ESS:s röntgen- och neutrontekniker för svensk industri. Industrin kan därmed tillämpa tekniken för utveckling av nya avancerade material, med stärkt konkurrenskraft och innovationsförmåga (potentiellt ''nyttiggörande'').<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.ri.se/sv/vad-vi-gor/projekt/rise-satsning-att-tillgangliggora-max-iv-och-ess-industrin|titel=RISE satsning för att tillgängliggöra MAX IV och ESS för industrin|hämtdatum=2019-05-16|utgivare=RISE|sid=}}</ref>

Det finns också en stark koppling mellan tillgängliggöra och ''öppen tillgång'' (eller ''open access,'' som många använder också på svenska'').'' Öppen tillgång är mer entydigt förknippat med att tillgängliggöra vetenskapliga resultat i form av vetenskapliga publikationer.<ref>{{Webbref|url=https://openaccess.blogg.kb.se/openaccess-definition/|titel=Vad är open access|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Kungliga biblioteket|sid=}}</ref>

==Tillgängliggörandets utveckling i EU-direktiv==
Det har också blivit mer och mer vanligt att lyfta vikten av att tillgängliggöra forskningsdata och forskningsresultat. Det går att följa tendenser i EU-kommissionens direktiv.

*2003 kom EU med ''PSI-direktivet'' (Re-Use of Public Sector Information) som syftar till att den offentliga sektorns information och data ska göras mer tillgänglig och kunna bli ''vidareuttnytjad (re-used)''.<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/european-legislation-reuse-public-sector-information|titel=European legislation on the re-use of public sector information|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Comission|sid=}}</ref> Det innebär bland annat att olika aktörer ska kunna använda den offentliga sektorns information för att skapa nya produkter och tjänster (alltså ett mer ekonomiskt perspektiv än ren informationsspridning till medborgare). I Sverige har PSI-direktivet gett upphov till den svenska ''PSI-lagen (Lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen''.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/om-webbplatsen/psi-direktivet/|titel=Psi-direktivet|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Regeringskansliet|sid=}}</ref>

*2012 gick fokus över till ''öppen tillgång (open access)'' med ''the 2012 Recommendation on open access to and preservation of scientific information.'' Nu handlar det snarare om att forskarsamhället ska tillgängliggöra (och bevara) sin egen forskning och sina forskningsresultat. Målsättningen är att ge grogrund till ny och betydelsefull forskning.<ref>{{Webbref|url=http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-12-565_en.htm|titel=Open Acess to Scientific Data 2012-07-17|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Commission|sid=}}</ref>

*Våren 2018 kom ett nästa steg, ett åtgärdspaket och vägledning till medlemsländerna. Där behandlas hur tillgången till såväl den offentliga sektorns som den privata sektorns digitala data kan öka, återanvändas och vidareutnyttjas på ett säkert sätt som kan stimulera bland annat tillväxt och jobbskapande. De lyfter också vikten av incitament för forskare att dela sina data.<ref>{{Webbref|url=http://europa.eu/rapid/press-release_IP-18-3364_sv.htm|titel=Pressmeddelande 2018-04-25: Data inom EU: EU-kommissionen tar krafttag för att öka tillgängligheten och förbättra delningen av hälsodata|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Comission|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/info/news/new-commission-guidance-supports-eu-member-states-transition-open-science-2018-apr-25_en|titel=New Commission guidance supports EU Member States in transition to Open Science|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Commission|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.svensktnaringsliv.se/kommentaren/nya-forslag-om-datadelning-for-att-starka-innovation-och-ai_708775.html|titel=Nya förslag om datadelning för att stärka innovation och AI, 2018-07-27|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Svenskt näringsliv|sid=}}</ref>

==Engelsk motsvarighet==
Det finns flera möjliga synonymer på engelska, som ''make available'' eller ''make'' ''accessible''.

==Referenser==
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Aktiverad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
<references />

Tillgängliggöra

2019-10-30T10:29:55Z

Charlotte Rossland (SU): Revideringar efter LiU-respons

I samverkanssammanhang används ordet '''tillgängliggöra''' om aktiviteter inom universitet eller samhället i övrigt, som gör resurser som resultat, metoder eller forskningsbar data åtkomliga för andra att använda eller ta till sig..

==Tillämpningar==
Den allmänna betydelsen av tillgängliggöra kommer från att "göra tillgänglig", det vill säga göra något åtkomligt och därmed möjligt för andra att använda. <ref>{{Webbref|url=https://svenska.se/tre/?sok=tillg%C3%A4nglig&pz=1|titel=Svenska Akademiens Ordböcker|hämtdatum=2018-12-12|utgivare=Svenska Akademien|sid=Tillgänglig och tillgängliggöra}}</ref> Inom universitetsvärlden används begreppet oftast om de formella kraven på transparens och öppen redovisning (som av antagningsprocessen) eller att utbildningar och de mer fysiska lokalerna ska vara tillgängliga, bland annat för studenter med funktionsvariation.<ref>Se generellt i Högskolelagen, Högskoleförordningen och lärosätens hemsidor.</ref>

I samverkanssammanhang handlar det snarare om att göra resurser tillgängliga för andra parter att tillämpa eller använda och det kan göras från båda hållen. En forskare kan exempelvis göra sina forskningsresultat tillgängliga genom att påvisa möjligheterna för en part utanför akademin som praktiskt kan tillämpa resultaten i sin verksamhet. Den omvända ordningen kan vara att en offentlig verksamhet eller ett företag gör data tillgängliga för ett lärosäte att beforska.{{Åtgärd behövs|Källor och ev konkreta exempel behövs|datum=2019-05-16}}

Inom utbildningsområdet kan exempelvis [[Knowledge Transfer Partnership|Knowledge Transfer Partnership-modellen]] visa hur företag och universitet kan tillgängliggöra sina resurser för varandra i ett utbyte. Universitet och högskolor har också i uppdrag att tillgängliggöra sina kunskaper mer brett. Det görs i många former, till exempel i poddar, öppna föreläsningar eller när forskare åberopas som experter i TV-soffor eller remissförfaranden. En del aktiviteter genomförs i samverkan med andra, som Vetenskapsfestivalen i Stockholm och Hållbarhetsforum på Stockholms universitet.<ref>{{Webbref|url=http://vetenskapsfestivalen.se/om-festivalen/sa-fungerar-festivalen/|titel=Vetenskapsfestivalen i Göteborg|hämtdatum=2019-05-16|utgivare=Vetenskapsfestivalen|sid=}}</ref> <ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/om-oss/fakta/agenda-2030/h%C3%A5llbarhetsforum/h%C3%A5llbarhetsforum-2019-demokrati-populism-och-h%C3%A5llbar-utveckling-1.404668|titel=Hållbarhetsforum 2019|hämtdatum=2019-05-16|utgivare=Stockholms universitet|sid=}}</ref> Se också [[forskningskommunikation]]. {{Åtgärd behövs|Konkreta exempel och hänvisningar behövs.|datum=2019-05-16}}
==Närliggande ord==
Var gränserna går mellan att [[Forskningskommunikation|informera,]] [[Nyttiggörande|nyttiggöra]] och tillgängliggöra är inte helt lätt att sätta.

Ett exempel från det statliga forskningsinstitutet RISE kan vara belysande för skiljelinjerna. De driver från 2018 ett projekt där de ska “ta en ledande roll i tillgängliggörandet av röntgen- och neutrontekniker vid MAX IV och ESS för industri och tillämpad forskning”. De gör det inte bara genom att ''informera'' om möjligheterna, utan de anställer och utbildar specialister som kan ta sig an de avancerade teknikerna. Dessa kan då ''tillgängliggöra'' MAX IV och ESS:s röntgen- och neutrontekniker för svensk industri. Industrin kan därmed tillämpa tekniken för utveckling av nya avancerade material, med stärkt konkurrenskraft och innovationsförmåga (potentiellt ''nyttiggörande'').<ref>{{Webbref|url=https://www.ri.se/sv/vad-vi-gor/projekt/rise-satsning-att-tillgangliggora-max-iv-och-ess-industrin|titel=RISE satsning för att tillgängliggöra MAX IV och ESS för industrin|hämtdatum=2019-05-16|utgivare=RISE|sid=}}</ref>

Det finns också en stark koppling mellan tillgängliggöra och ''öppen tillgång'' (eller ''open access,'' som många använder också på svenska'').'' Öppen tillgång är mer entydigt förknippat med att tillgängliggöra vetenskapliga resultat i form av vetenskapliga publikationer.<ref>{{Webbref|url=https://openaccess.blogg.kb.se/openaccess-definition/|titel=Vad är open access|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Kungliga biblioteket|sid=}}</ref>

==Tillgängliggörandets utveckling i EU-direktiv==
Det har också blivit mer och mer vanligt att lyfta vikten av att tillgängliggöra forskningsdata och forskningsresultat. Det går att följa tendenser i EU-kommissionens direktiv.

*2003 kom EU med ''PSI-direktivet'' (Re-Use of Public Sector Information) som syftar till att den offentliga sektorns information och data ska göras mer tillgänglig och kunna bli ''vidareuttnytjad (re-used)''.<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/european-legislation-reuse-public-sector-information|titel=European legislation on the re-use of public sector information|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Comission|sid=}}</ref> Det innebär bland annat att olika aktörer ska kunna använda den offentliga sektorns information för att skapa nya produkter och tjänster (alltså ett mer ekonomiskt perspektiv än ren informationsspridning till medborgare). I Sverige har PSI-direktivet gett upphov till den svenska ''PSI-lagen (Lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen''.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/om-webbplatsen/psi-direktivet/|titel=Psi-direktivet|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Regeringskansliet|sid=}}</ref>

*2012 gick fokus över till ''öppen tillgång (open access)'' med ''the 2012 Recommendation on open access to and preservation of scientific information.'' Nu handlar det snarare om att forskarsamhället ska tillgängliggöra (och bevara) sin egen forskning och sina forskningsresultat. Målsättningen är att ge grogrund till ny och betydelsefull forskning.<ref>{{Webbref|url=http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-12-565_en.htm|titel=Open Acess to Scientific Data 2012-07-17|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Commission|sid=}}</ref>

*Våren 2018 kom ett nästa steg, ett åtgärdspaket och vägledning till medlemsländerna. Där behandlas hur tillgången till såväl den offentliga sektorns som den privata sektorns digitala data kan öka, återanvändas och vidareutnyttjas på ett säkert sätt som kan stimulera bland annat tillväxt och jobbskapande. De lyfter också vikten av incitament för forskare att dela sina data.<ref>{{Webbref|url=http://europa.eu/rapid/press-release_IP-18-3364_sv.htm|titel=Pressmeddelande 2018-04-25: Data inom EU: EU-kommissionen tar krafttag för att öka tillgängligheten och förbättra delningen av hälsodata|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Comission|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/info/news/new-commission-guidance-supports-eu-member-states-transition-open-science-2018-apr-25_en|titel=New Commission guidance supports EU Member States in transition to Open Science|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=European Commission|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.svensktnaringsliv.se/kommentaren/nya-forslag-om-datadelning-for-att-starka-innovation-och-ai_708775.html|titel=Nya förslag om datadelning för att stärka innovation och AI, 2018-07-27|hämtdatum=2018-12-20|utgivare=Svenskt näringsliv|sid=}}</ref>

==Engelsk motsvarighet==
Det finns flera möjliga synonymer på engelska, som ''make available'' eller ''accessible''.

==Referenser==
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Aktiverad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
<references />

Samsyn:Projektgemensamt

2019-10-25T08:13:22Z

Charlotte Rossland (SU): /* K3-kontakter */

{{Arbetssida}}
<gallery mode="packed" heights="300px">
Samsyn gruppfoto februari 2018.jpg|''Solig wikiutbildning i februari 2018''.
</gallery>
Här samlar vi information om möten, evenemang och resurser.

<br />

==Arbetsfördelning 21-22 aug 2019==
{| class="wikitable"
|+
!Vad
!Vem
!Resurser
!Kommentar
|-
|1.1 Inhämta begrepp och synpunkter från ett eller flera andra K3-projekt
|
|
|
|-
|1.2 Fortsätta att inhämta synpunkter från referenspersoner
|
|
|
|-
|2. 2 Gå igenom centrala begrepp
|
|
|
|-
|2. 2. Gå igenom kvarvarande begrepp (se Arbetssidans ”begrepp att betänka”)
|
|
|
|-
|2. 3 Se över jämställdhetsaspekten
|
|
|
|-
|3. 1 Arbetsgrupp: Wikipediaexport
|
|
|
|-
|3. 2 Arbetsgrupp(-er): Informations- och utbildningsinsatser
|
|
|
|-
|4. 1 Språkliga käpphästar
|
|
|
|-
|4. 2 Formmässiga käpphästar
|
|
|
|}

==K3-kontakter==
Vi har delat upp mellan oss att ta kontakt med övriga K3-projekt enligt nedan. Notera gärna när du haft kontakt!
{| class="wikitable"
|+
!K3-projekt
!AP
!Kommentar (ange åtminstone om kontakt tagits)
!
|-
|ESAIM
|4
|
|
|-
|LUPP
|4
|
|
|-
|MerUt
|4/PL
|
|
|-
|Nya Vägar
|4
|
|
|-
|ARCS
|5
|
|
|-
|PAUS
|5
|
|
|-
|SKÖN
|5/PL
|
|
|-
|IMP
|6
|
|
|-
|MerSam
|6/PL
|
|
|-
|SAFIR
|6
|
|
|-
|AGERA
|7
|
|
|-
|SPETS
|7
|Tar emot utkast på "Strategiskt partnerskap" v 44.
|
|-
|MUSA
|7
|Tar emot utkast på "Samverkansarena" v 44.
|
|-
|OMAR
|7
|
|
|-
|INSA
|PL
|17/9. Mail. De förslår Internationell samverkan. Har fått 7 förslag på begrepp att ev ge kommentar utifrån deras projektsammanhang.
|
|-
|Utvind
|PL
|Ny kontakt 22/10: projektledaren återkommer med utkast till främst "Indikator".
|
|}

==Begrepp att betänka==
Fyll på nedan med de begrepp du stöter på som du själv inte tar dig an eller är osäker på vems det är.

Om du anammar ett begrepp, har skäl att anföra varför begreppet inte platsar i wikin eller annan information: skriv i kommentarsfältet.

Ibland kan ordet lyftas i en artikel utan att få en egen begreppssida och bli omdirigerat (som industridoktorand nedan).
{| class="wikitable"
|+
!Begreppsförslag
!Kommentar o/e vem eller vilket AP som tar sig an
|-
|Internationell samverkan
|Förlag från INSA-projektet (CR: har efterfrågat potentiella källor.)
|-
|
|
|-
|
|
|}
På våra gemensamma workshops andra och tredje kunde deltagarna föreslå begrepp som de saknar i wikin. Kommentera de som år inom ditt AP!
{| class="wikitable"
|'''Begreppsförslag'''
|'''Kommentar o/e vem eller vilket AP som tar sig an'''
|-
|[[industridoktorand]]
|Är omdirigerad t Adjungerad doktorand
|-
|[[integrerad forskning]]
|
|-
|''[[livslångt lärande]]''
|Finns redan
|-
|[[multidisciplinär]]
|
|-
|[[projekt]]
|För generellt och för omfattande: föreslår att vi skippar (CR)
|-
|[[projektkurs]]
|AP 4, förslagsvis i text om projektarbete efter förslag från KTH på ws
|-
|[[samverkansprojekt]]
|Bör väl vara en del av begreppet "samverkan"? (KC, LJ, KMB)
|-
|[[science park]]
|AP5 eller AP7?
|-
|[[självständigt arbete]]
|Finns redan
|-
|[[transdisciplinär forskning]]
|
|-
|[[tvärvetenskap]]
|
|-
|[[utbildningssamverkan]]
|AP 4
|-
|[[utbyte]]
|Alltför generellt: föreslår att vi skippar (KC, LJ, KMB)
|-
|[[utmaningsdrivna kurser]]
|AP 4 med koppling till projektarbete
|-
|''[[Verksamhetsförlagd utbildning|vfu]]''
|Finns redan
|-
|[[övningsskolor]]
|AP 4
|}
<br />

==Begrepp och upplägg WS 2 o 3 maj==
'''Skickat en dryg vecka innan:''' '''''För den som vill förbereda sig''' så finns nedan de begrepp som vi kommer att fokusera på under torsdagen (de är länkade). Det går att komma oförberedd – vi ger tid att läsa under passen. Vi kommer att använda både utskrifter och kort att notera synpunkter och kommentarer på.''

*''Den första delen av eftermiddagen diskuterar vi i två grupper (delas in på plats, gruppdiskussion A respektive B nedan).''
*''Det andra passet är bordsdiskussioner. Vi lär hinna 2-3 bord var och du väljer själv mellan bord 1-5 (de röda begreppen).''
*''Utöver begreppsartiklar så kommer vi också se över urvalet i Samsynwikin: saknas något begrepp?''

'''Gruppdiskussion A:''' Självständigt arbete, Livslångt lärande, Omgivande samhälle/Civilsamhälle, Samverkan/Samverkansuppgiften

'''Gruppdiskussion B: S'''ocial innovation, Personrörlighet, Mentorskap, Samverkan/Samverkansuppgiften

Bord 1: Nyttiggöra, Tillgängliggöra, Mottagarkompetens

Bord 2: Kunskapstillgångar, Innovation, ,Entreprenörskap

Bord 3: Aktionsforskning, Följeforskning, Uppdragsforskning

Bord 4: Bildning, Outreach, Forskningskommunikation

Bord 5:Verksamhetsförlagd utbildning (VFU), Co-oputbildning, Projektarbete
<br />

==Föreslagna begrepp av resp AP till WS 2 resp 3 maj==
'''Utbildning'''

Arbetsmarknadsmässa

Co-oputbildning

Fadderföretag

Mentorskap

Självständigt arbete

Projektarbete

Verksamhetsförlagd utbildning

'''Forskning'''

Forskningssamverkan

Uppdragsforskning

Personrörlighet

Aktionsforskning

Följeforskning

Mottagarkompetens

'''Kunskapstillgångar'''

Nyttiggöra

Kunskapstillgång

Innovation

Entreprenörskap

Social innovation

Påverkansarbete

(Immateriella rättigheter om det hinns med)

'''Samhällsutveckling'''

Forskningskommunikation

Civilsamhälle

Livslångt lärande

Bildning

Outreach

Omgivande samhälle

Trippelhelix

[[Samverkansarena]]

'''Centrala ord''' (de oundvikliga)

Samverkan

Samverkansupppgiften

Nyttiggöra

Tillgängliggöra

Avnämare

Intressent

<br />

==Begrepp att begrunda till 8 mars==

===Helt eller ganska nöjd med-begrepp, 1-2 var (om du har)===
Kopiera länken till ordet (då skrivs den in som själva ordet nedan - simpelt och tydligt!)

''Charlotte Rossland:'' [[Intressent]] och [[Avnämare]]

''Karin Grelz:'' [[Samhällsnytta]], [[Trippelhelix]]

''Fia Christina Börjeson:'' [[Påverkansarbete]] och [[Social innovation]] - ''ganska'' nöjd. Skulle gärna diskutera begreppet.

''Catarina Carlsson / Malin Jansson:'' [[Alumn]]'','' [[Självständigt arbete]]

''Karin Mårdsjö Blume:'' [[Skolsamverkan]], [[Forskningskommunikation]]. För båda begreppen har vi fått bra feedback, så de känns rätt stabila nu,

''Lars Jämterud: [[Populärvetenskap]], [[Livslångt lärande]] - ganska nöjd'' med det sistnämnda. Flera av referenspersonerna önskade att mer av bildningsideal/inre motivation lyftes fram i det livslånga lärandet, då det nu är mest tvånget/arbetsmarknadsperspektivet som står i fokus i texten. Mitt svar blev då att det tyvärr är så begreppet beskrivs i nästan alla källor, men detta skulle jag gärna diskutera.

''Karin Christoffersson'' [[Civilsamhälle]] - är ganska nöjd, men inte riktigt färdig. Skulle vilja exemplifiera med ett "Vinnova-impact case" för att knyta ihop säcken. Det jag känner till (och har arbetat med) har med Linköpings universitet att göra, ska försöka hitta ett exempel från annat lärosäte.

''Pål Brunnström:'' [[Aktionsforskning]] och [[Följeforskning]]

''Mattias Dyrvik''

===Krux-begrepp, 1-2 var (om du har)===
''Charlotte Rossland:'' [[Tillgängliggöra]] Är den för torr, saknas ex konkreta exempel?

''Karin Grelz:'' [[Samverkan|Samverkan,]] [[Samverkansformer]] Samverkansmönster eller -former?

''Fia Christina Börjeson:'' [[Genomslag]]. Blir inte klok på den här texten. Kanske ska den kopplas tydligare till samverkan och nyttiggörande?

''Catarina Carlsson / Malin Jansson:'' [[Programråd]]'', det finns betydelser för detta begrepp vilket gör texten svår att göra enkel och tydlig. Hur ska vi göra?'' [[Case]]'', här vet vi inte riktigt vad vi ska beskriva; uppdragskurser, projektkurser och/eller hur ska vi skilja dem åt?''

''Karin Mårdsjö Blume:'' [[Omgivande samhälle]]. Det var svårt att hitta referenser till begreppet, och framför allt till alternativa begrepp.

''Lars Jämterud:'' [[Outreach]]. Relevansen, alltså bör det vara kvar? God input från referensgrupperna, för de "köpte" både beskrivningen och vad begreppet syftade till. Men, ''ingen'' använde det överhuvudtaget och flertalet hade inte ens hört talas om det. Flera efterfrågade en svensk variant...

''Karin Christoffersson:'' [[Folkbildning]]. ''Skulle så gärna vilja hitta en "modern" koppling mellan akademi (samverkan) och "folkbildning" - de jag funderat på upplever jag själv är för långsökta. Tycker att "folkbildning" känns som ett ålderdomligt begrepp som skulle må bra av att "hottas upp".''

''Pål Brunnström'' [[Personrörlighet inom forskning]]. Hur borde vi hantera underordnade begreppen Adjungerad professor, Adjungerad lektor, Adjungerad adjunkt. Ska vi bara omdirigera dessa till ”Personrörlighet inom forskning”, eller ska vi skriva korta artiklar om vardera begreppet? Jag tycker nog det senare, då behöver vi lägga till lite i dessa artiklar.

''Mattias Dyrvik''
<br />

==Minnesanteckningar möte 2019-01-23 i Linköping==
Anteckningar: Karin G o Charlotte

Närvarande: Karin Mårdsjö Blume, Lars Jämterud, Karin Christoffersson, Helena Balogh, Mia Jacobson, Axel Pettersson , Catarina Carlsson, Malin Almstedt Jansson, Karin Grelz och Charlotte Rossland

'''1. Presentationsrunda'''.

Särskilt Malin (ny Samsyn-kollega vid HiG) och Mia (ny på WMSE) välkomnades.

'''2. En''' '''statusuppdatering''' (Charlotte).

i. Våra ambitioner och deadlines för begreppsarbete i höstas.

''' ii. ''' Samsynwikin öppnades för allt och allas läsning 17/12. Framöver behöver vi betänka nästa steg (när och med vilka premisser, ex öppna för redigering)

''' iii. ''' HKr har formellt hoppat av. Vinnovadialog i förra veckan. Formaliseringen återstår. Kristianstads budget kan fördelas: Gävle tar större pott, medlen för 2019-20 och 2018-medlen läggs på projektledningen. Mälardalen har visat intresse.

''' iv. ''' Vi kan troligen påverka tidpunkten för när Vinnovas prövning görs (för att få fortsätta med finansieringen efter sommaren). Efter diskussion fastslogs att projektgruppen hellre ser att det görs snart än i maj/juni. (Rapportform till Vinnova är en uppdaterad projektbeskrivning inkluderat resultat, samt ett entimmes-möte. )

'''3. Dagens möte'''

i. Dagordningen fastslogs.

ii. Övrigt: en ordningsfråga (Axel) om inaktiva användare – ska de leva kvar? Blockera deras konton? Döpa om kontot? Relaterar till frågan om hur andra användare ska bjudas in. Charlotte och Axel ser över.

'''4. Uppdraget till idag'''

i. Justera varje AP:s urval av begrepp

ii. Checklistemodellen (sett över våra begrepp efter den)

iii. Referensarbete lokalt (helst fått ”ett annat öga” på varje begrepp)

iv. Hur går vi vidare? Vilka erfarenheter kan vi dela?

'''''Laget runt'''''

'''''Linköping- Stockholm'''''

· '''Karin MB om LiU:s process för lokal förankring'''

i. Fem personer inbjudna före terminsstart (se mail). Haft två sittningar x 2 pers, en extern och en intern. Första kontakt per tel. Chef för forskning och utv. på kommunen, fd rektor), lärosätesegen samverkansperson. Dag 2 klassiska folkbildare + affärsutvecklingschef Tekniska verken. Dessutom: skolsamverkansperson från kommunen. Brev med åtta begrepp, bearbetade, att läsa. Plus infotext från SU:s hemsida och frågor. Ytterligare en grupp beredd att komma in, med 4-5 samverkanspartner. På vänt till april (”då kan ni se resultat”). Lätt att få folk att tacka ja. Väl förberedda. Kaffe och kakor ett lyckokast J (brysselkex!)

ii. Karin o Lars glimtar om begrepp – rekommendation: lägg det på en ganska låg nivå. All input ska vara välkommen.

iii. Diskussion om hur ska referensarbetet synliggöras? Hur visa ”rösterna”?

iv. '''''Folkbildning''''' – tillämpning: ”undervisning” bör vara ”och studier” annars reagerar studieförbunden. Näst sista stycket: ”är ni säkra på att SD stod bakom?” Eng övers – en av tre! Vuxen målgrupp – viktigt, statliga pengar för att få studiestöd. Folkhögskolor höjs lite för mycket. Drar också mot allmänbildningsbegreppet. Gränsdragning mot populärvetenskap. Tacksamma, inspirerade deltagare.

v. Fråga: hur dokumenterar ni? Efter diskussion om att samla, anonymisera (inte personnamn utan ”representant för xx” (som näringsliv, lokal skolverksamhet, forskare vid LiU etc). Analys, gruppering och generalisering. '''Förslag: Syntetiserad sammanställning på begreppets diskussionssida.'''

vi. '''''Forskningskommunikation''''' – vissa begrepp använder man inte. ”Plattform” lika brett och otydligt som ”arena”. Skillnad: På kommunal nivå/externt avses bearbetad information. Talar inte om det i dessa termer. Mer ”samverkan” alt. Forskning '''''och''''' kommunikation. Hsk tänker ”avhandling”. Sociala medier: man kan twittra, nya kanaler sätter myror i huvudet (vad är vad). Förskola och skola – svaga områden. Lite för lång text.

vii. LiU:s städning och införande av inläggningen görs i ett svep. Historiken – hur intressant är det? Rubrik med ”Historik”? Referenspersoner tyckte historiken var intressant men kunde flyttas ned.

viii. Fråga: hur återkopplar ni? Tackar och meddelar att vi delger kollegorna, sen lite svävande; framåt maj kan ni gå in och titta igen.

· '''Charlotte o Karin G om SU'''

ix. SU och LiU har haft Skypemöten och sett över begreppsurvalet. En process som fortgår!

x. Om SU:s del för förankringen – har inte tillgång till självklara lokala grupper, men planer finns. Har kontaktat särskilda parter, främst per mail, angående begrepp de är särskilt koppade till. Ex KTP – se också mail för inspiration. Några hann vi inte i tid med ska in, dialog om det. SU:s lokala referensarbete – kontakt med Teknikföretagen (unionen) lokal grupp om ”intressent”/”avnämare”.

'''''Malmö – Örebro'''''

· '''Pål om MaU (o OrU)'''

i. Checklistegenomgången av våra begrepp är gjord. På fråga: blev inte så stort och omfattande arbete. (Historiebiten saknas ibland, men lämnar det därhän nu.)

ii. Börjat med referensarbetet – inte fått några på kroken när det gäller forskningssamverkan än (eg bättre kontakter för utbildningssamverkan). Tagit mest arbete på sista tiden.

iii. Snart kommer förstärkning (ersätter Daniel)

'''''Gävle'''''

· '''Catarina och Malin'''

i. Historik: Luften gick ur oss p.g.a. Kristianstads avhopp – tills Malin kom med. Nu är energin tillbaka!

ii. Måste jobba med begreppen innan vi drar igång med referenspersoner. Redan pinpointat vilka vi vill dra in. Några är redan vidtalade. Nästa steg att få ihop dem i möten.

iii. Malin jobbar med checklisteöversynen. Gör stora förändringar – text och referensmässigt, strukturerar om. Läge: visst, det går att bygga ut.

'''Samlat: tagna beslut och rekommendationer för referensarbetet samt kategorisering'''

i. '''Hur vi följer upp respons:''' Artikelförfattaren sammanfattar kommentarer, anonymiserar (inga personnamn, men typ ”representant/-er för XX”), noterar om värt att det var ”vid workshop”/etc och ''för in i wikin på begreppets diskussionssida''. Och förstås, reviderar begreppsartikeln efter begrundan.

ii. '''Dokumentera kontakten.''' När vi bjuder in till en lokal workshop eller på annat sätt ber om respons/förankring: notera i vår gemensamma lista på BOX vem/vilka och för vad (ex särskilt begrepp eller helt AP). Det kan bli värdefullt av rapporteringsskäl, kan inspirera men ska inte vara för arbetskrävande – vi stämmer av senare.

iii. Mallar: LiU:s och SU:'''s kontaktbrev''' finns nu som modellförslag. Axel lägger in på ''Projektgemensamt-sidan''.

iv. Vi reflekterade både här och senare under mötet över vilka '''kategorier''' vi använder i wikin. Beslut om kategorierna:

· '''Ta bort''' '''''Primära begrepp''''' och '''''Sekundära begrepp''''' (överspelat)

· '''Ta bort ''Påbörjad''''' och '''''Klar för granskning'''''

· '''Behålla ''”APX”, Begrepp, Aktiverad APX, Bearbetad APX''''' ''(självskattad), '''Bedömd''''' (av styrgrupp).

· '''Lägga till:''' '''''Förankrat''','' men hur formulera? Behöver vi visa skillnad på lokalt/centralt eller ”lite/mycket”? Projektledningen tar frågan.

'''5. Wikin: en genomgång och tips om praktiska färdigheter'''

''' i. ''' Diskussionssidor + pingar

''' ii. ''' Senaste ändringar – här kan man följa med i vad som händer (annat är det i Wikipedia)

· På vilken sida, hur många gånger

· Tillagt eller borttaget

· Vem, tid

· Klicka på ”x ändringar” så syns det vad som gjorts.

iii. Påminnelse: bra länkar i vänstermarginalen, ex ''Projektdiskussion'' som leder till projektsidans diskussionssida

iv. ''Källhänvisningar – webbsida'' (bara rena sidor), ''bok'' (ange alltid som bok om det är en bok även om anger en länk), ''artikel'' (lägg gärna in DOI-länk)

v. ''Omdirigeringar'' – Axel lägger in ny instruktion på Samsyn:Omdirigering. Kom ihåg att ta bort kategoriseringar om du omdirigerar.

vi. ''Döp om/flytta sida'': under ”Mer” välj ”Flytta” – välj ”huvudnamnrymd” osv - finns beskrivning under Samsyn:Flytta sida

vii. Länka inuti artikel – inom Samsynwikin

· - > Notera Specialsida – ”Föräldralösa sidor”

viii. ''Hänvisa till wikipediapost'': finns i instruktion. Lägg till mall: textrursprung. Välj: Permanent länk!

ix. Diskussion om länkar som hänvisar utanför Samsynwikin – kan göras under Externa länkar. Här kan vi lista våra vägledande exempel.

x. Specialsidor – ''”Önskade sidor”'' = rödlänkar från andra sidor.

xi. Diskussionssidor – ställ frågor på den '''''Projketgemensamma diskussionssidan''''' om fler kan ha nytta av att delta/följa. Vi uppmanas att använda den mer!

'''6. Det mer centrala referensarbetet.'''

Charlotte gick igenom ett modellförslag.

i. Vilka?

· Vår tidigt sammansatta ”expertlista” (efter ny översyn)

· Strategiskt utvalda personer/organisationer (projektledningen har ett utkast)

· Valda individer från övriga K3

· Särskilda parter för särskilda utbyten, som SUHF:s Arbetsgrupp för samverkan.

(PS: SUHF-dokumentet gick på förbundssamlingen, arbetas det fortfarande med.)

ii. Hur?

· Bred inbjudan till 2,5-3,5-timmars workshop. (Ca 3 tillfällen att välja på.)

· Tematiska workshop om utb, forskn, samhutv/innov. med uppsamling och (runda)bordsdiskussioner (om centrala begrepp).

· Uppmuntrande, lekfullt men tillvaratagande och uppstyrt (arbetsbesparande/klokt).

iii. När och var?

· 3-5 ggr i mars, o/e april

· Olika platser i landet kontra centralt Stockholm

· (Troligen också med som en punkt på K3-mötet 8/5 i anknytning t HSS)

· Även i juni?

· Omtag efter sommaren efter behov.

iv. Format/upplägg – jfr ppt-bild vilket inkluderar kort-modellen med uppstyrt inhämtande av åsikter på skala ''Utmärkt infångat'' till ''Stämmer inte'' per begrepp samt möjlighet notera tips/åsikter.

'''Beslut efter diskussion om det centrala referensarbetet:'''

· Det är mest realistiskt att satsa på mars/april, ca 3 gånger, varav två i Stockholm, det tredje med fördel i Malmö.

· Idealt är vi alla med, åtminstone någon per AP, för att hålla i diskussionspass samt inhämta respons.

· Det grova utkastet på upplägg kan fungera. Vi behöver fundera extra på vad vi lockar med (möjlighet påverka nomenklaturen, få kunskap, kontakter … och kakor)

· Projektledningen går vidare med utkast som skickas ut för synpunkter till gruppen.

· Vi kan/bör komplettera med särskilda utbyten med ex SUHF eller särskilda tillfällen/andras möten.

'''7. Tidsplanering'''

Efter diskussion om leveranser, deadlines, arbetsmöten, hackaton, när vi kan behöva ses:

· '''Ett arbetsmöte med anslutande hackathon läggs in i slutet av februari alt börja på mars.''' Vecka 8 tycks bäst. Projektledningen spikar datum efter doodle. (Två halvdagar.)

· '''Ny deadline blir 15 februari:''' vi upprepar att ha sett över våra urval, städat alla begrepp efter checkliste-modellen samt fått till det lokala referensarbetet.

· '''Projektledningen sammanställer underlag''' för det centrala referensarbetet inklusive tidsplanering för påsyn inom ett par veckor.

· Bonus: Helena bjöd in alla till SKÖN:s workshop om Impact case study-workshop (mail kommer.)

<br />

==Minnesanteckningar möte 2018-11-07==
Tack alla som kunde vara med igår – lika trevligt och konstruktivt som alltid! Hoppas också att vi kan förmedla till er som inte kunde närvara. Jag skriver nu lite kort, väldigt kort, för annars dröjer det för många dagar innan jag kan hitta mer tid för att skriva längre kommentarer.

1. Bifogat finns den PowerPoint vi hade som underlag på mötet. Den ger grunden till det vi avhandlade, framförallt de principbeslut vi gick igenom, de som Styrgruppen tagit som ger oss vägledning. Sammanfattningsvis, så är det mesta helt i linje med hur vi redan tänker, men nu alltså mer uttalat, och kanske nyttiga påminnelser. (För den nyfikna, även Styrgruppens PP-underlag bifogas.) /Se mail 14/11-18

2. Vi gick igenom vår checklista och har några förslag på smärre korrigeringar. Jag återkommer om den i nästa vecka. Alltså den här (även bifogad): [[Samsyn:Checklista|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Checklista]]

3. Om att få till ett mer genomtänkt urval per mönster: vi behöver per AP tänka till, men hjälp gärna varandra om vi har förslag/tips. Ett Karin G-tips: kolla i bokregister, se bifogat dokument. Och OBS: det är också ett hett lästips, en ny bok: Berg, Martin & Fors, Vaike & Willim, Robert. (2018). Samverkansformer: Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap.

4. Jag återkommer i nästa vecka med mer om tänket med referensgrupper/personer, om wiki-öppnandet (inkl. vår ”banner”), och en del annat.

5. På frågan om vad vi kan behöva lite mer praktisk vägledning kring, kom bl.a. mallar för källor upp, liksom hur vi kommunicerar i wikin. Återkommer om när/hur vi tar tag i det.

6. Det kommer en doole för att hitta ett datum för december-möte. På frågan om vi vill vara någon annanstans än i Stockholm, så nappade Linköping och välkomnar oss till dem – tack för det!

Så – det var i all hast, men inte med mindre hopp om att allt är gott!

Rossi<br />

==Översikt första granskningsomgången september/oktober 2018==
Nedan översikt visar de begrepp som fördelats för granskning o samt de som från 2018-10-08 har klarmarkerats. Om känt, så är det också markerat med initialer alt AP att respons har lämnats - fyll gärna på själva vartefter!
{| class="wikitable"
|+
!Granskande AP
!Ansvarigt AP
!Inskrivna och fördelade begrepp
!Klar för granskning-markerad
!Har fått primär respons
!Ev kommentar
|-
|5
|4
|Alumnnätverk
|
|
|
|-
|5
|4
|mentorprogram
|
|DG/PB
|
|-
|5
|4
|Mentorskap o mentor (o mentorprogram)
|
|DG/PB
|
|-
|5
|4
|VFU – Verksamhetsförlagd utbildning
|
|DG/PB
|
|-
|6
|4
|Case
|
|
|Ej klar
|-
|6
|4
|Fadderorganisation
|
|
|Ej klar?
|-
|6
|4
|Gästföreläsare
|
|
|
|-
|6
|4
|Praktik
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|6
|4
|Utbildningsråd
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|7
|4
|Alumn
|Alumn
|LJ
|
|-
|7
|4
|Alumnföreningar
|
|
|
|-
|7
|4
|Arbetsmarknadsdag
|
|KMB
|
|-
|7
|4
|Co-op koordinator
|Co-op koordinator
|CR/KG
|
|-
|7
|4
|Co-op utbildning
|
|CR/KG
|
|-
|7
|4
|Examensarbete
|
|KMB
|
|-
|7
|4
|Exjobb
|
|KG
|
|-
|7
|4
|Uppsats
|(tom)
|
|
|-
|4
|5
|Adjungerad doktorand
|Adjungerad doktorand
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Forskningssamverkan
|Forskningssamverkan
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Löpande utvärdering
|Löpande utvärdering
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Samfinansiering
|
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Samhällsrelevant forskning
|
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Samproduktion
|Samproduktion
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Sampublicering
|Sampublicering
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Samverkanslektor
|Samverkanslektor
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Utmaningsdriven forskning
|Utmaningsdriven forskning
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Öppen vetenskap
|
|CC/AP4
|
|-
|6
|5
|Akademiska värden
|Akademiska värden
|FB/AP6
|
|-
|6
|5
|Deltagarbaserad fo
|Deltagarbaserad forskning
|FB/AP6
|
|-
|6
|5
|Forskningsinfrastruktur
|Forskningsinfrastruktur
|FB/AP6
|
|-
|6
|5
|Lärarundantaget
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|6
|5
|Tillämpad forskning
|Tillämpad forskning
|
|
|-
|7
|5
|Aktionsforskning
|Aktionsforskning
|KMB
|
|-
|7
|5
|Behovsdriven forskning
|Behovsdriven forskning
|CR/KG
|
|-
|7
|5
|Externfinansiering
|
|LJ
|
|-
|7
|5
|Följeforskning
|Följeforskning
|KC
|
|-
|7
|5
|In kind
|
|KMB
|
|-
|7
|5
|Medborgarforskning
|Medborgarforskning
|LJ
|
|-
|7
|5
|Mottagarkompetens
|Mottagarkompetens
|CR/KG
|
|-
|7
|5
|Personrörlighet inom forskning
|Personrörlighet inom forskning
|KC
|
|-
|7
|5
|Uppdragsforskning
|Uppdragsforskning
|CR/KG
|
|-
|1
|6
|Genomslag
|Genomslag
|
|
|-
|1
|6
|Kunskapstillgång
|Kunskapstillgång
|
|
|-
|1
|6
|Nyttiggörande
|Nyttiggörande
|
|
|-
|1
|6
|Samverkan
|Samverkan
|
|På vänt - centralt begrepp
|-
|4
|6
|Venture Creation
|Venture Creation
|CC/AP4
|
|-
|5
|6
|Innovationsstödssystem
|Innovationsstödssystem
|DG/PB
|
|-
|5
|6
|Innovationssystem
|Innovationssystem
|DG/PB
|
|-
|5
|6
|Licensiering
|Licensiering
|DG/PB
|
|-
|5
|6
|Påverkansarbete
|Påverkansarbete
|DG/PB
|
|-
|5
|6
|Samverkansskicklighet
|Samverkansskicklighet
|DG/PB
|
|-
|7
|6
|Immateriella rättigheter
|Immateriella rättigheter
|CR/KG
|
|-
|7
|6
|Innovation
|Innovation
|CR/KG
|
|-
|7
|6
|Social innovation
|Social innovation
|
|
|-
|4 o 7…
|6
|Entreprenörskap
|Entreprenörskap
|KC o CC
|
|-
|1
|7
|Samverkansarena
|
|
|Inväntar respons fr annat K3-projekt
|-
|1
|7
|Samverkanscheck
|
|
|Inväntar respons fr annat K3-projekt
|-
|1
|7
|Strategiska partnerskap
|
|
|Inväntar respons fr annat K3-projekt
|-
|1
|7
|Strategiskt partnerskap
|
|
|Inväntar respons fr annat K3-projekt
|-
|4
|7
|Civilsamhälle
|Civilsamhälle
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Folkbildning
|Folkbildning
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Intressent
|Intressent
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Kluster
|Kluster
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Populärvetenskap
|Populärvetenskap
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Samskapande av kunskap
|
|CC/AP4
|
|-
|5
|7
|Forskningskommunikation
|Forskningskommunikation
|DG/PB
|
|-
|5
|7
|Helix
|Helix
|DG/PB
|
|-
|5
|7
|Knowledge Transfer Partnerships (KTP)
|Knowledge Transfer Partnership
|
|
|-
|5
|7
|Kunskapstriangeln
|
|
|
|-
|5
|7
|Kunskapsväxling
|
|
|
|-
|5
|7
|Kunskapsöverföring
|Kunskapsöverföring
|
|
|-
|5
|7
|Kvadrupelhelix
|Kvadrupelhelix
|
|
|-
|5
|7
|Livslångt lärande
|Livslångt lärande
|
|
|-
|5
|7
|Outreach
|Outreach
|
|
|-
|5
|7
|Trippelhelix
|Trippelhelix
|
|
|-
|6
|7
|Expertroll
|Expert
|FB/AP6
|
|-
|6
|7
|Internship
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|6
|7
|Kommunikation i vården
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|6
|7
|Kunskapsstyrning
|
|
|Bara aktiverad
|-
|6
|7
|Nätverk
|Nätverk
|FB/AP6
|
|-
|6
|7
|Omgivande samhälle
|Omgivande samhälle
|FB/AP6
|
|-
|6
|7
|Skolsamverkan
|Skolsamverkan
|FB/AP6
|
|-
|6
|1
|Tillgängliggöra
|
|
|
|}

==Tidplan diskuterad 2018-09-06==
{| class="wikitable"
|10-23 september (2w)
|AP: egna revidering av begreppstexter (efter insikter fr arbetsmötet) + ev reflektera utbud och städa arbetssidor (spegla aktivitet/intention)
|-
|23 september
|''Deadline aktiv egna revideringar''
|-
|24 september - 7 oktober (2w)
|Projektgruppen ger varandra respons (lista kommer på fördelning av begreppen samt möjlig checklista) Dessutom kan nya begrepp föras in. Förhoppningsvis kan konkret input från övriga K3 påbörjas.
|-
|7 oktober
|''Deadline ge varandra respons i Samsynwikin.''
|-
|8-25 oktober (3w)
|Vi tar till oss respons och genomför ev revideringar. I övrigt fortsatt grundläggande begreppsarbete.
|-
|3 alt 10 oktober?
|Hackathon-träff där man också kan delta på distans (se doodle-förfrågan).
|-
|25 oktober
|''Deadline städ inför Styrgrupps-beslut (tredje omgång begrepp)''
|-
|'''8-9 november'''
|'''Styrgruppens möte m beslut om begreppsstatus o direktiv inför fortsatta arbetet (inkl riktlinjer för referensgruppsarbetet)'''
|-
|12-21 november
|En av dagarna: arbetsmöte på Arlanda inför uppföljningsarbete efter SG-beslut och centrala referensgruppsmöten (se doodle-förfrågan).
|-
|12 nov - 22 nov.
|Uppföljningsarbete efter SG-beslut
|-
|22 november
|''Deadline revidering efter SG-beslut (första omgången bedömda begrepp)''
|}

==2018-09-06 - mailade minnesanteckningar==
Hej alla,

Tack för vårt Samsyn-möte i torsdags! Det är så tacksamt att mötas av vår samlade vilja att uppnå ett kvalitativt resultat. Och hur vi på olika sätt kan bidra och hämta energi när vi nu gör det ”wiki-style”! Dessutom trevligt som vanligt.

'''I korthet kan vi säga att torsdagen''' var ett givande utbyte av erfarenheter, delvis praktiskt, men framförallt kring hur det går och vad vi kan behöva få till eller utveckla framöver. Vi påminde oss om vår tidplan och identifierade viktiga leveranser/datum fram till nästa sommar. Det är bara att konstatera: vi är i en ytterst spännande fas där mycket utvecklas som kommer sätta prägel på vårt resultat!

Lika kort om '''fredagens hackathon''': vi som kunde vara med gillade verkligen konceptet! Vi kunde konstruktivt pula med vårt eget och få till kortare utbyten med hela gänget eller i mindre konstellationer. Att ha Sara o Axel på plats var fantastiskt!

Nedan kommer nu viktiga deadlines och annan information. Allt kommer också att finnas på vår gemensamma arbetsyta i Samsyns wiki. Det kan vara sista gången det kommer ett så här fylligt mail från mig ;)

1. Vi beslöt om några '''definitiva deadlines för vårt begreppsarbete inför styrgruppens möte 8/11'''. Se nedan Excel-ruta.

a. '''OBS:''' vi behöver alltså omgående '''se över våra nuvarande begreppstexter (till 23/9).'''

b.    Inom en vecka kommer underlag för vilka '''begrepp var och en av oss sedan ska kommentera/respondera på 24 september - 7 oktober'''. Innan dess kommer också '''en något reviderad checklista''' som kan vara till stöd både när vi skriver och kommenterar begreppsartiklar. Det här blir alltså en ny rutin vi prövar för att gemensamt pröva och bygga upp en vana att kommentera och ta emot kommentarer, som vanligt i en kreativ och konstruktiv ”wiki-style”-anda!

'''2. '''Sara o Axel kommer att se över en del '''wiki-praktiska aspekter'''. Det kommer att samlas ihop, men det är i wikin informationen kommer! Bland annat blir vår viktiga ''Stilguide'' något uppdaterad. På torsdagen fick vi oss ett pass med information om '''diskussionssidor''', och en viktig plats framöver för att ställa '''projektinterna''' frågor och sprida information är just en diskussionssida, den som ligger på vår projektinterna arbetssida: '''[[Samsyn:Projektgemensamt|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Projektgemensamt]]''' Det är också på den sidan vi lägger mötesanteckningar med mera. '''Så bekanta er med den och håll koll framöver!'''

3. En fråga uppkom flera gånger: vilka begrepp väljer vi att jobba på och varför.

· Absolut grundläggande: det vi ska ta fram är begrepp för '''''universitet och högskolors''''' '''''samverkan.'''''

· Vi ska som princip '''inte saluföra egna åsikter''', men visst kan vi redovisa '''ex tendenser men då med källor'''.

· Det '''kommer att komma in fler aspekter''' med hjälp av vår interna översyn, referenserna och andra K3 (vila i den vetskapen).

· '''Artiklarnas längd, mängden källor etcetera''': finns inga exakta mått. Vi '''fortsätter wiki-pröva oss fram'''! Nu närmast med vår egen respons-runda. Detsamma gäller vilka ord som får egna artiklar eller förs in under ett annat. Här blir det också viktigt framöver att '''se över vårt ”nät”''': hur hänger begrepp ihop med varandra, har vi undvikit att motsäga varandra etcetera?

· Om det finns '''Wikipedia-artiklar''': använd i sin helhet eller ex för stycken men anpassa till Samsyns sammanhang! Axel fixar mall för hur vi ger korrekt info + gör fenomenet spårbart (inför kommande Wikipedia-diskussioner).

· För att bättre följa vilka ord vi jobbar på, funderar på etcetera:

o '''Använd''' den nya skalan för arbetsstatus, se punkt fyra nedan.

o '''Rensa''' bort gamla inte aktuella listor på era arbetspakets arbetssidor! Det är helt OK att släppa det vi hade som startpunkt (utifrån upptakts- och expertlistorna). Välj nu utifrån vad som är angeläget för ert arbetspaket. För att vi alla ska kunna följa och inte dubbelarbeta: använd kategorierna för arbetsstatus och om ni funderar, bara börjar fundera på begrepp, lägg gärna upp de orden på era respektive arbetssidor. Det är inte heller längre angeläget att markera primära o sekundära, om du inte vill.

· Vi kommer behöva '''anpassa bl.a. språk''' ytterligare. Det kan i senare läge bli aktuellt med konsultstöd (ex se över jämlikhetsaspekter).

· I bakhuvudet ligger också hur vi kan lägga fram '''beslutsunderlag för Styrgruppen''' – vad kan de ta till sig och hur kan det struktureras så att vi får beslut som ger projektet bra vägledning och mandat för fortsättningen? (Projektledningen tar förstås extra ansvar för detta!)

4. '''Vi har infört en ny femgradig skala för arbetsstatus''', se [[Samsyn:Bedömningsguide|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Bed%C3%B6mningsguide]] A och C är nya. Uppdatera era begrepp efter den skalan. Det är viktigt att använda våra kategorier – glöm t.ex. inte basala ”begrepp” ;)

a. '''Aktiverad''' – begreppet kommer att bearbetas av en viss arbetsgrupp

b.    Påbörjad – en arbetsgrupp har börjat se över beskrivningen av begreppet.

c. '''Klar för granskning''' – begreppssidan är tillräckligt klar för närmare granskning inom projektet.

d.    Bearbetad – en arbetsgrupp självskattar att de är färdiga med sin bearbetning (har bl.a. tagit del av kommentarer).

e.    Bedömd – Styrgruppen har bedömt sidan, begreppet är ”granskat och godkänt”.

'''5. Arbetspaketens arbetssidor''' kan fylla en annan viktig funktion: '''dokumentera''' arbetsgång, vilka möten ni haft med vilka intressenter och liknande. '''Gör det inte till en alltför betungande uppgift''', men det kan vara smart att inte lämna all rapportering till senare. (OBS, inte heller prestige att redovisa mycket…)

6. '''Mötesdatum i höst:''' vi beslöt att ha ett typ hackathon-möte i början på oktober (ej obligatoriskt) och sedan ett arbetsmöte i november. '''Det kommer doodlar''' i veckan för att hitta bästa datum.

Vi lägger ut information alldeles strax i wikin och en del i vår BOX.

Allt gott – och omigen: TACK för allt inspirerande engagemang!

Rossi & Karin

==Tidsplan våren 2018==

*[[Samsyn:Wikiutbildning|Gemensam wikitubildning]] 28 februari.
*Översyn av arbetsfördelning mellan arbetsgruppernas. Måndag '''5 mars'''.
*Inför [http://unilink.se/SV/Events/5294/Arenatraff-i-Orebro Unilink Arenaträff] Örebro 25-'''26 april''', är målsättning att ha 5-10 påbörjade begrepp per arbetsgrupp. Diskutera erfarenheter och presentera som underlag till styrgruppen. Föreslå tidsplan för hösten 2018.
*Styrgruppsmöte har möte '''15 maj'''. Styrgruppen lämnar återkoppling till projektet.

==Rapport 2018-05-18 (bl.a. efter styrgruppens möte)==
Hej alla,

Nu så har Samsyns styrgrupp haft sitt möte som i tisdags. Så här kommer några ord om det och lite annat.

Bifogat finns minnesanteckningarna och underlag. Sammanfattningsvis kan man säga att vi har fått grönt ljus och några stjärnor! Styrgruppen har visserligen uppmärksammat att vi till mans haft svårt att få till full bemanningen, att vi inte haft det tidiga begrepps-inflödet från andra K3-projekt som planerat och att wikin inte har fullt så många helt kultiverade definitioner som tänkt vid det här laget (framförallt inte heller prövade av lokala intressenter/referenser). Å andra sidan så har vi fått till vår wiki, vi har upparbetat rutiner, många projekt har inkörningsfaser och så länge som vi har en proaktiv inställning så ska det här markbrytande projektet gå i hamn! Det höll alla med om, så kul var det!

Det bestämdes ett par saker vi alla bör förhålla oss till:

·        Vi kan behöva ha lite fler fysiska '''möten inom projektet'''. Utöver vårt eget '''arbetsmöte i september''', så ses vi troligen också i november, delvis tillsammans med Styrgruppen ('''8-9 november'''). Jag återkommer före sommaren om det. Styrgruppens nästa möte blir i '''mars 2019 och före dess''' behöver vi också samla oss. Vi bestämmer på september-träffen hur vi gör med det.

·        '''Om referensgrupper/intressenter''' så finns förståelsen och insikten att vi behöver ha lite mer mogna begreppsdefinitioner innan vi tar kontakt med och har ett utbyte med dem. Men vi behöver trots allt ha det med i tankarna, och då både på lokal och central nivå. Projektledningen fick i uppdrag att påbörja ett förslag till referensgrupp för externa parter, i samråd med oss alla, efter sommaren. Vi kommer också att kontakta SUHF. Återkommer alltså om detta. Troligen kommer vi inte kunna ha de mer centrala utbytena förrän lite senare i höst, men vi får se hur september-mötet faller ut.

Tre påminnelser:

·        '''Till i september ska AP 4-7 ha 20 nya begrepp vardera bearbetade och inlagda i wiki'''. Även de nuvarande begreppen ska ha förts upp till en mer komplett nivå (om de nu inte redan är där). Vi återkommer troligen i nästa vecka om hur vi kan samordna oss, som med vilka ord vi väljer och hur vi gör med olika justeringar av rutiner (ex den mer grundläggande checklistan för begreppsarbetet). Nu när wikin är på plats med fullt drag, så ska vi se till att nyttja den än bättre. Vi har bara inte hunnit med det som kan uppdateras ännu, men det kommer att hända saker före sommaren. Vi kan alla ändå jobba på så länge! Känn till exempel inte att ni har begränsningar att ta er an nya ord.

En blänkare: en tanke som styrgruppen berörde lite kort, var utbudet av begrepp. Det kan möjligen (troligen) bli en diskussion framöver var vi sätter gränser för ”för detaljerat begrepp”. Å andra sidan kan säkerligen det mesta av det skrivna ändå komma till rätta. En gissning är att en liten del (och då bara en liten del) snarare kan hamna i tillämpningstexter – men det får vi diskutera tillsammans när bilden blivit lite klarare. '''Vilket vi hoppas att den blir i september. Det blir ett viktigt möte för oss och projektet'''. Så stor lycka till med jobbet fram till dess!

·        '''Formalia''': de projektinterna avtalen som nyss skickades ut till er som är kontaktpersoner (ej Wikimedia, som vi redan har avtal med) – hoppas ni kan få till det före 29/5. Det är inte kul att utsätta er för så kort svarstid, men det var har varit rundgång på diskussionerna. Förhoppningsvis är det ändå görligt.

·        '''Formalia 2''': När Vinnova har godkänt vår rapport (efter sista maj när rapporterna ska vara inne) – då görs nästa utbetalning till SU 2018-06-13. Vi vill gärna ha '''era respektive rekvisitioner så snart som möjligt därpå'''. Vi skickar förstås ut påminnelse om det. (Allt står för övrigt i vårt ekonomi-dokument med rapportmall etcetera).

Slutligen kan jag också berätta att P-A och jag har en '''träff med UKÄ den 8:e juni'''. Det ska bli så intressant att se vart det leder!

Och allra sist vill jag önska er en vacker pingst! Själv tänker jag vila i den sköna känslan som vissheten ger, om hur mycket vi trots allt redan fått till och hur mycket spännande vi har framför oss! September är ett sådant hägrande mål J

Allt gott,

Rossi

==Arbetsmöte 2018-04-26 i Örebro (mail utskickat 180430)==
Här kommer så en rapport från Samsyns möte förra veckan i Örebro samt lite annan information och deadlines.

Först: tack alla ni som tog er till Örebro (eller hängde kvar)! Jag tycker verkligen att vi fick till viktiga och givande diskussioner, så mycket som tiden medgav. Vi hann inte med allt, så en del kommer att behöva informeras om per mail senare. För de lärosäten som inte hade någon på plats, så behöver vi följa upp vad som blev sagt lite närmare än det som kommer nedan. Välkommen också Fia Börjeson, ny i gruppen, från Chalmers Fackspråk och kommunikation på institution Vetenskapens kommunikation och lärande.

#Vi satte kommande heldags '''arbetsmöte till''' '''6 eller 7:e september''' (efter önskemål på Arlanda). Det är viktigt att få alla medverkande lärosäten med då, så jag återkommer med klart besked vilken dag det blir. Prel.boka gärna båda datumen under tiden.
#Vi hade en deadline 4 maj för när vi ska ha '''sett över våra nu wiki-inskrivna begrepp''' (utefter vad vi inspirerats till på mötet och före att underlag till styrgruppsmötet 15/5 ska tas fram), men jag är böjd att '''flytta deadline fram det till fm tisdag 8 maj.''' OBS – allt behöver inte vara fullständigt och perfekt, men om ni vill ändra något, så skickas alltså underlag till Styrgruppen tidigast em 8 maj. (Sara får återkomma med vilken dag som migreringen görs, d.v.s. när wikin inte är tillgänglig.)
# '''Rapporten till Styrgruppens möte 15 maj''' ska främst bygga på de erfarenheter vi hunnit bygga upp och de begrepp vi definierat. Det stora syftet med Örebro-mötet var just att inventera hur det har gått för oss, inspirera varandra och eventuellt justera rutiner samt ge underlag för styrgruppens möte. I ärlighetens namn är det rätt olika hur vi har engagerat oss i projektet och vad vi levererat/arbetat fram (och hur). Så med den reflektionen gjord och lagd åt sidan, tar vi ett kraftigt nappatag framöver. Rapporten kommer att försöka ärligt visa upp att det finns variationer, men också förklara läget samt visa upp vad vi nu kommit fram till för justerade arbetssätt. Och jag är också övertygad om att de kommer gilla wikin och det som finns där hittills! '''Så till mötets större reflektioner, insikter och några deadlines: '''
#Vi behöver leverera in i wikin avsevärt mycket mer, både fler begrepp men också djupare beskrivningar och inte minst få tillstånd utbyten med intressenter och andra parter. '''Nästa deadline är 1 september: då för sammanlagt minst ett tjugotal begrepp per arbetspaket.''' Begreppen kan fortfarande vara mer eller mindre färdigbearbetade, men flertalet bör närma sig en högre nivå.
#En insikt har delvis fallit bort: vi behöver påminna oss om att Styrgruppen å sina lärosätens vägnar tryckte hårt på att varje lärosäte ska ha sina lokala kontakter som referensparter. Visserligen har vi också sagt att vi ska ha två mer centrala referensgrupper, men det är tydligt att utan samordning så blir det inte bra när alla sjutton K3-projekt drar samma intressenter i alla deras armar och ben. På vår Samsyn-upptakt blev det därmed bestämt att vi väntar med att få till referenser på så att säga högre nivå, och ge oss tid att producera mer inom Samsyn samt utröna samarbeten med ex SUHF. '''Summa summarum: vi behöver alla få till lokala utbyten med allt från näringsliv till lektorer och samverkansfunktioner.'''
#I våra diskussioner kom vi dock fram till att vi kan vara varandra behjälpliga: '''har vi goda kontakter med någon ”funktion” så kan vi betänka att ta med också andras begrepp.''' Vi är också inne på en enkel mall som kan ge oss stöd i och '''översikt av vilka vi har haft utbyte med'''. Vi kommer att reflektera framöver var nivåerna går för minsta möjliga till med väl godkänt vad det gäller utbytet med andra parter – och vilka. (Jag återkommer om mallen snart. Karin G och jag tar ett varv först.)
#'''Apropå hur vi gör när vi skriver själva begreppsbeskrivningarna, så tog vi upp:'''

*Vi skriver lite olika, vilket är fullt förståeligt med tanke på att vi nu utvecklar vårt projekt. Vi hade långa diskussioner om det här. En viktig sak är att vi måste '''hålla oss från att skriva ”hela samverkanshandboken”''' – vi måste begränsa oss hur mycket information vi än hittar och hur lockande det kan vara att få till vetenskapliga, mer täckande texter. Vi '''ska''' '''inte heller ”sälja eller ha åsikter/tycka” för mycket''' – vi ska redovisa och måste hela tiden ha källor. Det kan självklart skilja sig mellan olika begrepp hur mycket beskrivningar (inte minst tillämpningsexempel) som är rimliga. Vi får pröva oss fram och hjälpas åt att hitta passande nivåer!
*Ett sätt för oss att '''få till något mer liknande beskrivningar är att vi använder en''' '''checklista med basfrågor.''' Vi bestämde oss för att alla prövar det grova utkast jag hade till bordet. Det är som sagt ett utkast och det är svårt att ha åsikter om frågorna är relevanta innan vi testat i praktiken. '''Så pröva och ös på med reflektioner eller förslag på förbättring!''' Bifogas.
*Vi behöver också ha ett förhållningssätt till de andra K3-projekten (mer om de nedan). Det kommer att vara lite olika i vilken mån de definierar enligt vårt sätt och i vilken mån vi behöver tvätta deras kanske mer säljande beskrivningar (men vi kan alltid referera till dem och förhoppningsvis deras publicerade rapporter/liknande).
*Apropå checklista så har Sara satt ihop en '''enklare lathund, en kort sammanfattning av wiki-instruktionerna.''' Rekommenderas! Den finns i wikin men också bifogad.
*Tiden räckte annars inte till för så många praktiska genomgångar av '''wiki-tekniska frågor''', men jag hoppas att Sara kan ta en del per mail. Bland annat så har vi fått in en '''mailfunktion''' som kan bli mycket praktisk framöver. '''Migreringen av wikin''', som alltså förhoppningsvis ska lösa alla våra prestandaproblem, vet jag inte exakt när den sker, men snart.
*En (ännu inte påkallad) uppmaning: är ett begrepp markerat '''”påbörjad” av någon annan''', då kan vi gärna undvika att gå in och göra revideringar direkt i beskrivningarna. Det kan ställa till det för den som håller på att utveckla sidan. Däremot kan det alltid vara behjälpligt med tips! Skriv in på diskussionssidan eller på arbetspaketets arbetssida (eller direktkontakt förstås).
*'''Glöm inte att kategorisera!''' Det ger oss bra översikter av vad vi har fått till, ex påbörjade eller inom de olika samverkansmönstren. Har ni blivit typ färdiga? Markera då ”Bearbetad”. (Bedömd = nästa steg då styrgruppen bedömt.)
*En annan forma av checklista är om vi kunde hjälpa varandra med att tipsa om hur vi gör när vi letar rätt på källor och information. Återkommer om det!

'''8.      Samarbeten med övriga K3-projekt.''' Jag påminde om de tre olika nivåerna för samarbeten med de övriga projekten (se också bifogad PP bild 12 och 13). Några premisser:

o  Flera projekt har försenade arbetspaket, just de som har störst bäring på begreppsarbetet. Flera har också ändrat sin ambition från att ha begrepp definierad allra först, till att inse att erfarenheter måste till innan dess, varvid reella resultat kan tänkas komma först efter sommaren.

o  Projekten kan ha sina bredare ”egna nomenklaturer” där inte allt kan tas in i Samsyns samlade samverkansnomenklatur (ex för specialiserat). Samtidigt har vi i uppdrag att ta tillvara projektens sammanhang/särskilda kunskaper och kan så att säga inte lättvindigt gå förbi deras förslag. Vinnovas bild är att vi ska ta tillvara deras ”jobb”. SKÖN, Merut och IMP är dessutom framlyfta som det som Samsyn testas på (vi har ju formellt bara godkänt för en första period fram till och med juli 2019, med en prövning innan vi får resten av medlen och projekttid).

o  Det är inte helt solklart hur vi ska få till det och hur vi ska kunna avgöra vilka begrepp vi ska tro att vi kan få definitioner ”levererade” eller ska ta fram själva. Projektledningen står åtminstone initialt för kontakten, naturligt då vi också har ansvar för begrepps-AP i SKÖN och Merut (kvalitetsvärdering och utbildningars relevans). Vår Lotta har den naturliga länken till IMP som projektledare (kunskapstillgångar och immateriella rättigheter). Därutöver har jag en pågående dialog med Mersam (samverkansmeritering) och via kollegor till främst MUSA (arenor, SU projektleder), SPETS och SAFIR (strategiska partnerskap o ”samverkanscheckar”). Självklart kommer vi att förmedla, antingen information men troligen också kontakter för vidare bearbetning/diskussioner inom rätt samverkansmönster (eller fler om det spänner över mer än ett område). Det här kommer vi att få bättre kläm på framöver även om det låter lite diffust nu!

9.      En påminnelse: '''14 maj ska alla komma in med sina ekonomiska rapporter'''.

10.     För er information: det har, efter många varv, blivit klart att '''vi måste skriva avtal också inom K3-projekten'''. Vi återkommer med en så förenklad version som möjligt, men jag har tyvärr inte besked om när.

Ja, nu ger jag mig! Inte det roligaste att sluta med formalia som avtal. Inte heller hinner jag putsa på texten, för nu drar Valborg och fixet med middag. Hoppas ni hänger med på vad jag skrivit! Hör annars av er. Och ni som var med – har jag glömt något viktigt?

Så avslutar jag med att önska er alla en härlig Valborg (utan snöfall?!) och en Första maj-dag i antingen en kamp- eller återhämtningens energigivande anda!

ALLT GOTT,

Charlotte

Kunskapstriangeln

2019-10-16T11:26:28Z

Charlotte Rossland (SU):

'''Kunskapstriangeln''' är ett begrepp som lyfter betydelsen av interaktion mellan utbildning, forskning och innovation, de tre sidorna i triangeln.

==Tillämpningar==
Kunskapstriangeln används främst inom EU-politiska sammanhang. Tanken är att insatser som sammanför och skapar interaktion mellan de tre hörnen utbildning, forskning och innovation kan ge större effekter än satsningar mot det ena eller andra området. I förlängningen kan det stärka Europas kunskapsekonomiska konkurrenskraft. 2008 skapades European Institute of Technology (EIT), ett oberoende EU-organ, som fortfarande har uppdraget att stödja aktiviteter och utveckling i enlighet med kunskapstriangel-modellen.

Sverige är det nordiska land där begreppet använts mest, och även här huvudsakligen inom politiska sammanhang.<ref>http://www.vr.se/download/18.229574d61324d7e8ad980001111/kunskapstriangeln.pdf</ref>

De tre hörnen benämns oftast med orden ''utbildning, forskning och innovation'', men exempelvis EIT har övergått till ''universitet, forskningsinstitut och ledande företag''.

==Engelsk översättning==
Den engelska motsvarigheten är ''The Knowledge Triangle''.

==Referenser==
<references />
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]

Huvudsida

2019-10-15T14:23:22Z

Charlotte Rossland (SU): Skrev ihop Samsyns wiki till Samsynwiki. Det kan förvirra.

{{Wikibanner|title=Välkommen till Samsynwiki!|file=Sylvia-yang-409493 cropped.jpg
|additional=
<div class="no-narrow">
<div id="main-subhead" style="margin:0; margin-top:1.1em; font-size:125%; width:100%; line-height:1.5; max-width:400px; font-weight:400; background-color:rgba(0,79,104,0.7); padding:10px; ">
Wikin är nu öppen för alla att läsa!
</div>
</div>
}}
[[File:Twitter Logo.png|30px|link=url till konto]] [[File:Facebook circle pictogram.svg|30px|link=url till fb-sida]]

==Samsyns wiki – från verktyg till resultat==
Här byggs en samverkansnomenklatur upp!

Exakt när vi lyfter på ridån och wikin går från ett projektverktyg till ett mer färdigt resultat är inte bestämt, men troligen efter sommaren 2019.

Grundtanken med Samsyn-projektet är att vi i samspel med flertalet andra parter ska arbeta fram ''en vägledande samverkansnomenklatur,'' en förklarande karta över de begrepp vi använder när vi pratar om samverkan. Med tillgång till ett mer gemensamt språk stärks vår kommunikation och kunskapen om vad samverkan är och kan vara fördjupas, både för universitet och högskolor och för de externa samverkansparterna. I förlängningen stärker det förutsättningarna för givande samverkan.

*'''I december 2018 öppnades wikin för läsning av alla'''. Allt som finns i wikin kan läsas av alla besökare (utan login).
*'''Nuvarande status: projektarbetet fortsätter.''' Vi är inte färdiga med alla artiklar och det saknas fortfarande en del begrepp.
*'''Projektets och wikins livsnerv är att ta tillvara olika parters åsikter.''' Har du tankar eller vill kommentera något särskilt begrepp, skriv gärna till samsyn@su.se
*'''Senare under 2019 kommer wikin att öppnas helt.''' Då kan alla både läsa allt och dessutom kommentera direkt i wikin (utan omvägen via e-post).

När samsynwikin blivit helt publik presenteras en vägledande samverkansnomenklatur för universitet och högskolor! Den kan fortsätta att utvecklas men ska kunna ge en väl bearbetad grund för det gemensamma samtalet.

Några exempel på vad projektet kan beröra:

*Vad menar vi när vi använder ord som kunskapstillgångar, nyttiggörande, samproduktion, samhällsnytta eller utadjungering?
*Hur ser en grundläggande definition ut?
*Använder vi olika ord eller till och med olika definitioner?
*Vilka fördelar och nackdelar finns med att ett engelskt begrepp som impact blir allt vanligare när vi pratar om samverkan?

==Projektets parter och kontakt==
Samsyn-projektet drivs från 2018 och tre år framåt. Det är ett av flera Vinnovafinansierade projekt som ska utveckla, pröva eller stödja olika samverkansaktiviteter och processer inom högskolesektorn. Samsyn är en akronym för samverkan synliggjord. Det anspelar på syftet att bidra till en ökad förståelse för universitets och högskolors samverkan.

Vi är sju parter i projektet, Wikimedia Sverige och sex lärosäten: Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Gävle, Linköpings universitet, Malmö universitet, Stockholms universitet och Örebro universitet. Stockholms universitet projektleder.

Vill du veta mer eller kanske bidra? Kontakta oss gärna!

*Samsynprojektet: ''samsyn{{@}}su.se''
*Projektledare: Charlotte Rossland, ''charlotte.rossland{{@}}su.se''
<div style="margin:2em auto;max-width:80em"><div style="-webkit-box-shadow: 0px 0px 12px slategrey; -moz-box-shadow: 0px 0px 12px slategrey; box-shadow: 0px 0px 12px slategrey; margin-bottom:4.5em; margin-top:4.5em; padding:0.6em;">
<div style="text-align: left;border:3px solid #cae1e7; padding:1.5em;">
'''För dig som deltar i Samsyn''': [[Samsyn:Hjälp|Hitta till de olika sidorna i wikin]]