Samsyn - Användarbidrag [sv]

Testbädd

2020-05-12T19:41:01Z

Fia Börjeson (Chalmers): /* Länkar */ lagt till länk samt bildtext

En testbädd är en test- och demonstrationsmiljö, fysisk eller virtuell, där universitet, företag och andra organisationer kan mötas för att forska, utveckla och testa produkter, tjänster eller andra lösningar.
==Tillämpning==
Testbädd är ett samlingsnamn för många olika miljöer. Det är en utvecklingsmiljö för avancerad experimentell testning av produkter eller lösningar, under utvecklingsfasen. En testbädd kan vara ett laboratorium, en testbana, mäthall, ett serverkluster eller sluten kammare.

Utveckling av testbäddar i Sverige är del av satsningarna inom regeringen strategiska innovationsprogram och strategiska samverkansprogram<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/regeringens-politik/regeringens-strategiska-samverkansprogram/|titel=Regeringens strategiska samverkansprogram|hämtdatum=16 sep. 2018|utgivare=Regeringskansliet}}</ref>. Testbäddar har oftast flera ägare och är en miljö där olika intressenter kan kan samverka kring gemensamma mål.

Vinnova har tagit fram en definition av testbäddar som många hänvisar till:

”Testbäddar är fysiska eller virtuella miljöer där företag, akademi och andra organisationer ska kunna samverka vid utveckling, test och införande av nya produkter, tjänster, processer eller organisatoriska lösningar.”<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/m/testbadd-sverige/|titel=Testbädd Sverige|hämtdatum=2020-04-28|utgivare=Vinnova|sid=}}</ref>

Testbäddar är väldigt olika utformade inom skilda områden såsom digitalisering, IT-säkerhet, fordonsutveckling, energi och miljö, bioekonomi, Life Science med mera och många testbäddar är en kombination av laboratoriemiljö och simulerad miljö.

{{Åtgärd behövs|Källa saknas|datum=}}

[[Fil:HSB living lab 2019.jpg|ingen|miniatyr|Testbedd: HSB Living Lab på Chalmers campus är en flyttbar byggnad med boende och samverkanslokaler där nya tekniska lösningar testas för ett mer hållbart boende i framtiden. ]]
==Länkar==
[https://www.vinnova.se/m/testbadd-sverige/ Testbädd Sverige] Vinnovas samordningssida för testbäddar i Sverige.

[https://www.nordicmedtest.se/ Nordic Medtest.] En öppen testbädd där landsting, kommuner och privata aktörer samverkae med IT-leverantörer.

[https://www.vinnova.se/m/testbadd-sverige/landets-testbaddar/ Översikt av testbäddar i Sverige]. Vinnovas lista

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Innovationsbegrepp]]

Testbädd

2020-05-12T19:21:56Z

Fia Börjeson (Chalmers): /* Länkar */ lagt in källa

En testbädd är en test- och demonstrationsmiljö, fysisk eller virtuell, där universitet, företag och andra organisationer kan mötas för att forska, utveckla och testa produkter, tjänster eller andra lösningar.
==Tillämpning==
Testbädd är ett samlingsnamn för många olika miljöer. Det är en utvecklingsmiljö för avancerad experimentell testning av produkter eller lösningar, under utvecklingsfasen. En testbädd kan vara ett laboratorium, en testbana, mäthall, ett serverkluster eller sluten kammare.

Utveckling av testbäddar i Sverige är del av satsningarna inom regeringen strategiska innovationsprogram och strategiska samverkansprogram<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/regeringens-politik/regeringens-strategiska-samverkansprogram/|titel=Regeringens strategiska samverkansprogram|hämtdatum=16 sep. 2018|utgivare=Regeringskansliet}}</ref>. Testbäddar har oftast flera ägare och är en miljö där olika intressenter kan kan samverka kring gemensamma mål.

Vinnova har tagit fram en definition av testbäddar som många hänvisar till:

”Testbäddar är fysiska eller virtuella miljöer där företag, akademi och andra organisationer ska kunna samverka vid utveckling, test och införande av nya produkter, tjänster, processer eller organisatoriska lösningar.”<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/m/testbadd-sverige/|titel=Testbädd Sverige|hämtdatum=2020-04-28|utgivare=Vinnova|sid=}}</ref>

Testbäddar är väldigt olika utformade inom skilda områden såsom digitalisering, IT-säkerhet, fordonsutveckling, energi och miljö, bioekonomi, Life Science med mera och många testbäddar är en kombination av laboratoriemiljö och simulerad miljö.

{{Åtgärd behövs|Källa saknas|datum=}}

[[Fil:HSB living lab 2019.jpg|ingen|miniatyr|Testbedd]]
==Länkar==
Vinnovas samordningssida för testbäddar i Sverige [https://www.vinnova.se/m/testbadd-sverige/ Testbädd Sverige]

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Innovationsbegrepp]]

Immateriella rättigheter

2020-05-12T19:10:07Z

Fia Börjeson (Chalmers): added Category:Innovationsbegrepp using HotCat

Med immateriella rättigheter avses rättigheter som skyddar intellektuellt arbete enligt gällande lagstiftning. Grundprincipen på universitet och högskolor är att forskare äger äger de intellektuella rättigheterna till forskningsresultat. Intellektuella tillgångar som immateriella rättigheter skyddar är till exempel uppfinningar, innovationer, design, modeller, bilder, metoder med mera.

==Tillämpning==
Till skillnad från materiella tillgångar kan immateriella tillgångar inte urskiljas fysiskt. Immaterialrätten är reglerad i lag och brukar delas in i delas upphovsrätt (och närstående rättigheter) samt industriellt rättsskydd.<ref>{{Webbref|url=https://www.kommers.se/verksamhetsomraden/Handelsfragor/Immaterialratt/|titel=Kommerskollegium|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Immaterialrätt}}</ref> Immateriella rättigheter syftar till att skydda intellektuella tillgångar och reglera innehavarens rätt att förfoga över intellektuella tillgångar såsom idéer, konstverk, programvara, varumärken med mera.

Diskussionen om immateriella rättigheter, engelskans ''Intellectual property'' - ''IP'', rör frågan om vem som äger vad av forskningsresultat och hur resultaten kan förvaltas. Enligt lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar äger en arbetsgivare ett verk eller uppfinning som skapats av en anställd inom ramen för sitt arbete.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1949345-om-ratten-till-arbetstagares_sfs-1949-345|titel=Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar|hämtdatum=20190320|utgivare=Sveriges Riksdag|sid=}}</ref> Till denna lag finns dock ett flertal undantag, bland annat för lärare vid universitet, och högskolor. Detta undantag benämns ibland ''Lärarundantaget.'' Lagens tillämpning har också att göra med vad det är för typ av forskning som resultatet, de immateriella tillgångarna, är sprunget ur.<ref name=":0" />

Immateriella rättigheter för forskningsresultat regleras också i lagen, men klargörs oftast i policydokument på respektive lärosäte. Dessa policyer sorteras ofta in under nyttiggörande av forskningsresultat som sin tur också tar sig olika uttryck på olika lärosäten. Avtal och riktlinjer om immateriella rättigheter för forskare får dock aldrig inskränka lärosätets rätt att publicera forskningsresultat, vilket är reglerat högskolelagen. <ref name=":1" /> Högskolelagen gäller för universitet och högskolor som har statligt huvudmannaskap.<ref name=":1">SFS (1992:1434) [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen Kap.1, § 6]. Stockholm: Utbildningsdepartementet.</ref>

Immateriella tillgångar och rättigheter är ett område som fått ökad relevans och utvecklas kontinuerligt i takt med pågående digitalisering och förändrad syn på intellektuella tillgångar och värden vid lärosäten. Ur ett företagsperspektiv finns ett visst skifte i fokus från tidigare hur intellektuella tillgångar kan skyddas till nu hur de kan användas för att skapa ett värde, i den kunskapsbaserade ekonomin<ref>The Economist (2007) ''The value of knowledge - European firms and the intellectual property challenge''. Economist Intelligence Unit </ref>. På samma sätt omfattar arbetet med intellektuella rättigheter på universitet och lärosäten olika aspekter av värdeskapande, av immateriella tillgångar''.'' I en statlig utredning om immaterialrättens roll i innovationssystemen betonas särskilt vikten av att forskare, och lärosäten, har förmåga att hantera immateriella tillgångar<ref>SoU (2015:16) ''Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar''.https://www.regeringen.se/contentassets/c72bb332289a48a2a208fc5bc8ae4441/okat-vardeskapande-ur-immateriella-tillgangar-sou-201516</ref>.

===Immaterialrättsliga frågor som del av innovationsprocessen===
Det finns många aspekter av immateriella rättigheter och tillämpning av gällande lagstiftning, regler och policyer som man måste ta hänsyn till i innovationsprocessen. På de flesta universitet och högskolor finns ett utvecklat stöd för forskare, lärare och anställda i nyttiggörande och utveckling av innovation och idéer där immaterialrättsliga frågor utgör en viktig del<ref>GU (2018) ''Vårt stöd för nyttiggörande.''https://medarbetarportalen.gu.se/forskningsochinnovationskontoret/innovation/vart-stod/ </ref><ref>UU Innovation ( 2018) ''IP-rådgivning'' http://www.uuinnovation.uu.se/utveckladinide/ip-radgivning/ </ref> Utöver innovationskontorens stöd finns olika initiativ på nationell och regional nivå i syfte att navigera i frågan om immateriella rättigheter i rollen som forskare eller innovatör <ref>SoU (2015:16) Insatser för att höja akademins kompetens. ''Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar''https://www.regeringen.se/contentassets/c72bb332289a48a2a208fc5bc8ae4441/okat-vardeskapande-ur-immateriella-tillgangar-sou-201516</ref>.

==Engelsk översättning==
Intellectual property rights

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Innovationsbegrepp]]

Social innovation

2020-05-12T18:53:53Z

Fia Börjeson (Chalmers): added Category:Innovationsbegrepp using HotCat

'''Social innovation''' är en benämning på [[innovation]]<nowiki/>er som svarar upp mot sociala behov eller motsvarar ett svar på [[Samhällsutmaningar|samhällets utmaningar]]. Sociala innovationer kan vara tjänster, produkter, metoder, processer eller samarbeten som leder till mer effektiva och mer hållbara lösningar på sociala problem, eller som tillgodoser behov som tidigare inte tillgodosetts.
==Tillämpning==
Social innovation har sedan slutet av 1980-talet blivit ett allt mer vanligt förekommande begrepp, såväl inom som utanför akademin. Begreppet är mångfasetterat och har kommit att omfatta allt ifrån nya produkter och tjänster till arbetssätt och aktörskap som på olika vis adresserar sociala behov samt skapar sociala värden och nya relationer<ref>Tepsie final research report SOCIAL INNOVATION THEORY

AND RESEARCH. A Guide for Researchers</ref>. Olika synsätt finns på ordet social. I bland ligger fokus på socialt värdeskapande, dvs att värde skapas för ett visst (socialt) sammanhang eller inom en kontext, men det finns också en användning av social innovation som fokuserar mer på innovationer som svarar mot ett socialt behov och skapar nya relationer mellan människor och organisationer<ref>Ibid.</ref>. En skillnad finns även mellan de som menar att sociala innovationer primärt skall tjäna samhälleliga intressen snarare än enskilda vinstintressen och de som ser att det ena kan kombineras med det andra.

Närliggande begrepp är till exempel social förändring, socialt entreprenörskap och socialt företagande, där de två sistnämnda avser aktörer och verksamheter som i företagsform arbetar för att uppnå samhällsnyttiga mål.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2018/02/regeringens-strategi-for-sociala-foretag--ett-hallbart-samhalle-genom-socialt-foretagande-och-social-innovation/|titel=Näringsdepartementet|hämtdatum=2018|utgivare=Regeringens strategi för sociala
företag – ett hållbart samhälle genom
socialt företagande och social innovation}}</ref> Sociala innovationer kan uppstå inom samhällets alla sektorer (offentlig, privat, ideell och familjesektor). De här närliggande begreppen är överlappande i användningen och svårigheten att ringa in ett begreppen har främst att göra med förleden ''social''. Betydelsen av social, skiljer sig år mellan begreppen, och mellan användare och de sammanhang som begreppen förekommer i.

=====Synen på "social" i ständig förändring=====
I västvärldens historia har flera sociala innovationer uppstått när nöden och därmed de sociala problemen varit som störst. Oftast har stat eller offentlig sektor varit den drivande som aktören.<ref name=":0" /> EU-kommissionen nämner till exempel tidiga sociala innovationer som hospice, mikrofinansiering, kooperativa rörelsen i sin skrift ''This is European Social innovation''<ref>{{Webbref|url=http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/19042|titel=EU-kommissionen|hämtdatum=24 sep 2018|utgivare=This is European Social Innovation}}</ref>. Det är dock i efterhand som nämnda innovationer kallas för "sociala" innovationer; begreppet är en nutida benämning på innovationer som kommit att förändra människor levnadsvillkor till det bättre.

Liksom svårigheten med att ringa in samhällelig ”nytta” (nytta för vem, på vilket sätt etc) är sociala innovationer problematiska eftersom de ''i sig'' inte gagnar samhället. Historien är fylld av exempel på sociala innovationer som vi idag anser förkastliga men som i den tid de kom fram var just en ny lösning på ett socialt problem.

Ibland definieras social innovation snävare än innovationer som förvisso kommer samhället till godo, om än indirekt. I ett tillväxtperspektiv skiljs till exempel begreppet i ibland från teknologiska innovationer, men benämns också som ett sätt att samarbeta i nya konstellationer än inom företag med traditionella "vertikala" (makt)strukturer.<ref>{{Webbref|url=https://adeccogroup.it/wp-content/uploads/2017/11/Stiglitz_inequalities_theadeccogroup_feltrinelli-UK.pdf|titel=Joseph Stiglitz: Inequalities, technology and growth: some reflections.|hämtdatum=2019-08-26|utgivare=The Adecco Group|sid=}}</ref> Vikten av att skilja sociala innovationer från andra innovationer och former av förnyelse betonar professor i socialt entreprenörskap Lars Hulgård: "''Många exempel på social innovation är i själva verket serviceinnovation, kommersiell innovation eller offentlig innovation. Dessa olika former av innovation överlappar definitivt varandra, men när vi arbetar med social innovation vill jag föreslå att "det sociala" blir navet i allt som innovationen kretsar kring''".<ref>{{Bokref|efternamn=Hulgård|förnamn=Lars|titel=100 Sociala innovationer som kan förändra Sverige|hämtdatum=|år=2017|utgivare=Mötesplats Social innovation|sid=|kapitel=Folkhemmet 2.0}}</ref> En social innovation omfattar också sättet att arbeta samt att det ekonomiska och sociala värdet är avsett och primärt riktat mot samhället i stort; det är en ändamålsenlig och hållbar lösning med ett socialt syfte att komma samhället till gagn.<ref name=":0">{{Tidskriftsref|författare=Phills, J. A., Deiglmeier, K., & Miller, D. T.|rubrik=Rediscovering social innovation.|år=2008|tidskrift=Stanford Social Innovation Review, 6, 34-43.|utgivare=https://www.researchgate.net/profile/James_Phills2/publication/242511521_Rediscovering_Social_Innovation/links/5630f4d208ae3de9381cd631/Rediscovering-Social-Innovation.pdf}}</ref>

Ett tydligt exempel på det här, att sociala innovationer skiljer sig från andra innovationer, som kanske också kommer samhället till godo, är mikrofinansiering <ref>{{Webbref|url=https://www.researchgate.net/publication/242511521_Rediscovering_Social_Innovation|titel=Rediscovering Social Innovation|hämtdatum=190930|utgivare=James A. Phills Jr., Kriss Deiglmeier, & Dale T. Miller,
Stanford Social Innovation Review|sid=}}</ref> som anses vara av ett av de mest hållbara och verkningsfulla sätten att arbeta mot fattigdom, där huvuddelen av resurserna tillfaller dem som behöver och allmänheten.<ref>{{Webbref|url=https://www.academia.edu/23375719/The_Economics_of_Microfinance|titel=The Economics of Microfinance, Cambridge, Mass.:|hämtdatum=190930|utgivare=Beatriz Armendáriz de Aghion and Jonathan Morduch, The MIT Press, 2005: 21.|sid=}}</ref>

På lärosäten representerar social innovation ett fortfarande nytt men växande forskningsområde liksom ett bredare synsätt på [[innovationsystem]] och [[nyttiggörande]] av forskning. Inte sällan ansluter akademins stöd till utveckling av social innovation till en [[deltagarbaserad forskning]] där ny kunskap utvecklas tillsammans med externa parter. sin forskning. Forskning och arbete med social innovation innebär ofta samverkan med aktörer inom industri och offentlig verksamhet men även inom idéburen sektor.
==Externa länkar==
[http://www.socialinnovation.se/ Mötesplats Social Innovation] - en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap, vid Malmö universitet

===Exempel på samtida sociala innovationer===

[https://www.hsb.se/hsblivinglab/ HSB Living Lab]. En modulbyggd forskningsmiljö i form av 29 lägenheter med boende. Ett ''Living Lab,'' ett levande labb, är en plats där framtidens boende testas. Ett användarorienterat, öppet och samskapande boende integrerat med forsknings- och innovationsprocesser.<ref>{{Webbref|url=https://www.hsb.se/hsblivinglab/|titel=HSB Living Lab|hämtdatum=2019-09-02|utgivare=|sid=}}</ref> HSB Living Lab är ett samverkansprojekt mellan Chalmers och 12 samarbetspartner.

[https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/ Idéburet offentligt partnerskap], IOP. Organisationen ''Forum – idéburna organisationer med social inriktning'' har tagit fram en samverkansmodell mellan det offentliga och den idéburna sektorn med syfte att få till stånd problemlösning mellan sektorer, för ett hållbart samhälle.<ref>{{Webbref|url=https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/|titel=Idéburet offentligt partnerskap|hämtdatum=2019-09-03|utgivare=Forum – idéburna organisationer med social inriktning|sid=}}</ref>

==Källförteckning==
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Innovationsbegrepp]]
<references />

Social innovation

2020-05-12T18:53:40Z

Fia Börjeson (Chalmers): /* Externa länkar */

Testbädd

2020-05-12T18:51:46Z

Fia Börjeson (Chalmers): /* Länkar */

En testbädd är en test- och demonstrationsmiljö, fysisk eller virtuell, där universitet, företag och andra organisationer kan mötas för att forska, utveckla och testa produkter, tjänster eller andra lösningar.
==Tillämpning==
Testbädd är ett samlingsnamn för många olika miljöer. Det är en utvecklingsmiljö för avancerad experimentell testning av produkter eller lösningar, under utvecklingsfasen. En testbädd kan vara ett laboratorium, en testbana, mäthall, ett serverkluster eller sluten kammare.

Utveckling av testbäddar i Sverige är del av satsningarna inom regeringen strategiska innovationsprogram och strategiska samverkansprogram<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/regeringens-politik/regeringens-strategiska-samverkansprogram/|titel=Regeringens strategiska samverkansprogram|hämtdatum=16 sep. 2018|utgivare=Regeringskansliet}}</ref>. Testbäddar har oftast flera ägare och är en miljö där olika intressenter kan kan samverka kring gemensamma mål.

Vinnova har tagit fram en definition av testbäddar som många hänvisar till:

”Testbäddar är fysiska eller virtuella miljöer där företag, akademi och andra organisationer ska kunna samverka vid utveckling, test och införande av nya produkter, tjänster, processer eller organisatoriska lösningar.”{{Åtgärd behövs|Källa saknas|datum=}}

Testbäddar är väldigt olika utformade inom skilda områden såsom digitalisering, IT-säkerhet, fordonsutveckling, energi och miljö, bioekonomi, Life Science med mera och många testbäddar är en kombination av laboratoriemiljö och simulerad miljö.{{Åtgärd behövs|Källa saknas|datum=}}

[[Fil:HSB living lab 2019.jpg|ingen|miniatyr|Testbedd]]
==Länkar==
Vinnovas samordningssida för testbäddar i Sverige [https://www.vinnova.se/m/testbadd-sverige/ Testbädd Sverige]

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Innovationsbegrepp]]

Testbädd

2020-05-12T18:48:25Z

Fia Börjeson (Chalmers): added Category:Innovationsbegrepp using HotCat

En testbädd är en test- och demonstrationsmiljö, fysisk eller virtuell, där universitet, företag och andra organisationer kan mötas för att forska, utveckla och testa produkter, tjänster eller andra lösningar.
==Tillämpning==
Testbädd är ett samlingsnamn för många olika miljöer. Det är en utvecklingsmiljö för avancerad experimentell testning av produkter eller lösningar, under utvecklingsfasen. En testbädd kan vara ett laboratorium, en testbana, mäthall, ett serverkluster eller sluten kammare.

Utveckling av testbäddar i Sverige är del av satsningarna inom regeringen strategiska innovationsprogram och strategiska samverkansprogram<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/regeringens-politik/regeringens-strategiska-samverkansprogram/|titel=Regeringens strategiska samverkansprogram|hämtdatum=16 sep. 2018|utgivare=Regeringskansliet}}</ref>. Testbäddar har oftast flera ägare och är en miljö där olika intressenter kan kan samverka kring gemensamma mål.

Vinnova har tagit fram en definition av testbäddar som många hänvisar till:

”Testbäddar är fysiska eller virtuella miljöer där företag, akademi och andra organisationer ska kunna samverka vid utveckling, test och införande av nya produkter, tjänster, processer eller organisatoriska lösningar.”{{Åtgärd behövs|Källa saknas|datum=}}

Testbäddar är väldigt olika utformade inom skilda områden såsom digitalisering, IT-säkerhet, fordonsutveckling, energi och miljö, bioekonomi, Life Science med mera och många testbäddar är en kombination av laboratoriemiljö och simulerad miljö.{{Åtgärd behövs|Källa saknas|datum=}}

[[Fil:HSB living lab 2019.jpg|ingen|miniatyr|Testbedd]]
==Länkar==

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Innovationsbegrepp]]

Påverkansarbete

2020-05-12T18:47:19Z

Fia Börjeson (Chalmers): added Category:Forskningssamverkan using HotCat

'''Påverkansarbete''' avser processen att verka för att påverka omgivningen att tänka eller agera i en viss riktning. Det kan innebära att föra fram en idé eller verksamhet på agendan för att i förlängningen åstadkomma en förändring, eller möjlighet till förändring. Lärosäten, företag, intresseorganisationer, arbetsgivarorganisationer, föreningar, samfund är exempel på organisationer som bedriver påverkansarbete och riktade insatser i enlighet med organisationens ståndpunkter eller uttalade intresse hos medlemmar.

==Tillämpning==
Påverkansarbete är aktiv opinionsbildning och kan till exempel utföras genom att delta i den offentliga debatten i eller genom att på andra sätt kommunicera eller föra upp en fråga på agendan. På lärosäten kan påverkansarbete vara en form av nyttiggörande, med avsikt att påverka det omgivande samhället. Det kan omfatta att arbeta aktivt för att påverka samhällsdebatter och samtida diskussioner i en riktning som ligger i linje med vad lärosätets forskning visar. Dels genom ämnes- och forskningsrelaterade diskussioner, dels genom att debattera och diskutera forskning och utbildningens villkor i samhället. Det vill säga att arbeta för att den kunskap som finns inom ett lärosätet får spridning och ges möjlighet att komma till nytta i samhället.

Påverkansarbete kan ske i projektform och där verka för att en fråga hålls på dagordningen eller för att universitets kompetens får spridning, genom att ordna möten och skapa plattformar för aktörer inom ett fält att mötas på. Flera universitet och högskolor nämner påverkansarbete som sker inom nätverk för såsom [https://eua.eu/ EUA] (European University Association), [http://www.cesaer.org/en/about/about-cesaer/ CESAER] (Conference of European Shools for Advanced Engineering Education and Research) med flera.

Samverkansprojektet Swelife som koordineras på Lunds Universitet är ett exempel på påverkansarbete i inom ramen för ett strategiskt samverkansprogram. Swelife är ett nationellt innovationsprogram inom Livsvetenskap (''Life Science'') och har som mål att stärka livsvetenskapens ställning i Sverige, och i förlängningen öka folkhälsan, vilket omfattar påverkansarbete för att stärka Sveriges position inom Livsvetenskap, i EU.<ref>Lunds universitet (2018'') Årsredovisning Lunds universitet 2017'' https://www.ekonomiwebben.lu.se/sites/ekonomiwebben.lu.se/files/arsredovisning-lu-2017-webb.pdf</ref> <ref>Swelife (2018) ''Om Swelife'' http://swelife.se/om-swelife/</ref>

Lokalt sker även påverkansarbete internt på universitet inom lärosätets olika enheter. Studentkårer och fackförbund bedriver påverkansarbete gentemot de universitetet de finns på, i medlemmars intresse. I olika konstellationer inom studentkårer, till exempel studieråd och sektioner, bedriver studenter och doktorander påverkansarbete i syfte att öka studentengagemanget och därmed förbättra studiemiljö och kvalitet på utbildning.<ref>Uppsala Universitet (2018) ''Studentguide. Institutionen för nordiska språk'' <nowiki>http://www.nordiska.uu.se/digitalAssets/522/c_522736-l_3-k_studentguide-jan-2018.pdf</nowiki> </ref><ref>Uppsala Studentkår (2018) ''Sektion LÄRA'' http://www.uppsalastudentkar.se/sektion-lara</ref>

===Påverkansarbete och lobbyism===
Ett närliggande begrepp till påverkansarbete är lobbying eller lobbyism och begreppen är till viss del överlappande och med oklar gränsdragning. I användningen av begreppen syns dock skillnader i fråga om vem som är objekt i processen (processen att påverka) samt hur delar av processen utförs, och i vilket syfte.

Politiskt påverkansarbete benämns ofta som lobbyism, PR eller public affairs med mera. Det avser att i organiserad form hjälpa intressegrupper, företag eller organisationer att påverka politiker och beslutsfattare genom icke institutionaliserade kanaler.<ref>Holmin., M. (2013) ''"Ju mer lobbyism desto bättre"'' Svt /Agenda https://www.svt.se/agenda/ju-mer-lobbyism-desto-battre/</ref> Det kan vara olika insatser, att förmedla kontakter, ta fram faktaunderlag till argument och förbereda debatter. Aktörerna är ofta PR-byråer och processen är tydligare riktad mot att påverka enskilda politiska beslut och frågor.

Ibland beskrivs skillnaden mellan påverkansarbete och lobbying vara att påverkansarbete riktar sig mot den allmänna opinionen och inte lika direkt mot en beslutsfattare, med mandat.<ref>SoU (2000:1) ''En uthållig demokrati! - Politik för folkstyrelse på 2000-talet''. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2000/01/sou-20001/</ref> Det finns dock inte en enhetlig uppfattning av vad som är lobbyism och vad som är påverkansarbete bland dem som arbetar med det eller berörs av det .<ref>Strömbäck, J. (2015) ''Lobbyismens problem och möjligheter – Perspektiv från dem som både lobbar och har blivit lobbade'' http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A430154&dswid=1798</ref>

Diskussionen om politiskt påverkansarbete i Sverige, där lobbyism inte är reglerad på samma sätt som inom EU och i stora delar av övriga världen, berör lobbyismens transparens och vägar till och från politiken. Utöver frågan om lämpligheten att gå mellan politik och PR-byrå inbegriper diskussionen hur politiken påverkas av det politiska arbetat bedrivs av en ökande andel anställda, i förhållande till folkvalda.<ref>Rothstein, B. (2018) ''Makt utan mandat: De policyprofessionella i svensk politik'' Dialogos, Stockholm </ref>

==Motsvarighet på engelska==
Advocacy

==Källförteckning==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Licensiering

2020-05-12T18:46:00Z

Fia Börjeson (Chalmers): added Category:Innovationsbegrepp using HotCat

'''Licensiering''' är en överenskommelse mellan licensgivare och licenstagare som innebär en tillåtelse att få utöva, använda eller producera något som är skyddat av immateriella rättigheter. Forskningsresultat, eller andra immateriella tillgångar på universitet och högskolor, kan tillgängliggöras genom att licensieras i olika former.

==Tillämpning==
Licensiering innebär att en upphovsperson, som kan vara en forskare, en forskargrupp eller ett lärosäte, behåller rättigheter för den immateriella tillgången, när den används eller sprids av någon annan som enligt upprättat kontrakt har rätt att tillämpa tillgången i fråga. Licensieringen är ett detaljerat avtal som upprättas mellan licensgivaren och licenstagaren. Det finns olika typer av licensiering, till exempel upplåtelse, överlåtelse, enkel licens, exklusiv licens<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.prv.se/sv/varfor-immaterialratt/ordlista/licens/|titel=Licens|hämtdatum=2018-09-07|författare=PRV}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://innovationonline.se/kommersialisering/licensiering/|titel=Licensiering|hämtdatum=2018-09-07|författare=Innovation online}}</ref>. Övergripande skiljer man mellan exklusiv eller enkel licens där den senare innebär att många aktörer kan utnyttja samma licens medan exklusiv licens ger en enskild licenstagare rättighet till innovationen i fråga.

Det finns också så kallad Creative Commons-licens. Det innebär att det inte upprättas ett avtal mellan två parter vid intresse för licensiering, utan upphovspersonen licensierar i förväg hur ett material ska få användas eller spridas, genom ett system av spridningslicenser. <ref>{{Webbref|url=http://www.creativecommons.se/om-cc/|titel=Creative Commons Sverige|hämtdatum=2019-03-21|utgivare=|sid=}}</ref> Creative Commons kan närmast översättas till "intellektuell allmänning" och när en sådan upprättas kan ett material spridas genom att Creative Common-licensen fastställer strikta men generösa användningsvillkor.<ref>{{Webbref|url=http://www.creativecommons.se/wp-content/uploads/2011/12/ISO-8859-1Creative-Commons-licenser-i-svensk-r%C3%A4tt-En-analys-av-till%C3%A4mpligheten-samt-anpassning-till-svensk-r%C3%A4tt.pdf|titel=Creative Commons-licenser i svensk rätt. En analys av tillämpligheten samt anpassning till svensk rätt|hämtdatum=20190321|författarlänk=Björnesjö, s., och Jonsson, K.|utgivare=Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Juridiska institutionen|sid=}}</ref> Tanken med att tillgängliggöra något genom Creative Commons-licens är att på ett enkelt sätt tillgängliggöra och dela resurser så att data och material kommer till nytta och att det på ett enklare vis ska möjliggöra en vidare utveckling inom ett område. Att utnyttja immateriella rättigheter utan att vara licensierad innebär att göra sig skyldig till intrång<ref name=":0" />.

Vilken typ av licensiering av forskningsresultat eller andra kunskapstillgångar som är aktuell beror på vad licensen rör. På lärosäten finns stöd att stöd för licensiering för att tillgängliggöra forskningsresultat, inom ramen för nyttiggörande av forskning.

==Engelsk motsvarighet==
Licensing

==Referenser==
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Innovationsbegrepp]]
<references />

Entreprenörskap

2020-05-12T18:43:59Z

Fia Börjeson (Chalmers): added Category:Innovationsbegrepp using HotCat

Entreprenörskap avser både processen och förmågan att förverkliga en idé och implementera den för ekonomisk vinning eller [[samhällsnytta]]. Det inbegriper också sätt att se möjligheter och att utveckla vägar för att ta fram lösningar eller produkter.

[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Innovationsbegrepp]]

==Tillämpning==
Ibland är användningen av begreppet entreprenörskap synonymt med ”att starta företag” men entreprenörskap innebär en mer omfattande process. Entreprenörskap är att ta fram eller identifiera en [[innovation]] och kan beskrivas som att utveckla en idé till ett bärande koncept i företagsform, och vara införstådd med att och hur det inbegriper ett risktagande. Entreprenörskap kan vara både en förmåga och funktion, hos en person eller nation. Inom ekonomiämnet finns en tydlig koppling till utkomst och kommersialisering men begreppet har kommit att vidgas för att omfatta värdeskapande i vidare bemärkelse.

Harvard Business School, vid Harvard University i USA, definierar entreprenörskap som en drivkraft att se och ta sig an möjligheter bortom ännu ej förvärvade medel: <blockquote>”entrepreneurship is the pursuit of opportunity beyond resources controlled”<ref>Eisenmann, T. R. (2013) ''Entrepreneurship: A Working Definition''https://hbr.org/2013/01/what-is-entrepreneurship</ref> </blockquote>Den definitionen tar fasta på både affärsaspekten, inslaget av risk samt möjlighet och förmåga. Det ligger nära det sätt universitet och högskolor förmedlar sin syn på entreprenörskap. Utöver kurser och inslag i utbildningar syns entreprenörskap idag som ett förhållningssätt och ett sätt att tala om innovation och tillväxt.
Entreprenörskap definieras på följande vis i regeringens betänkande från 2015, ''[https://www.regeringen.se/4a98f0/contentassets/565684f52f6a45bb82b7da488ed224f6/entreprenorskap-i-det-tjugoforsta-arhundradet-sou-201672 Entreprenörskap i tjugoförsta århundradet],'' : <blockquote>”Entreprenörer är ekonomins förändringsagenter och bidrar till förnyelse och dynamik oavsett var de verkar. Avser entreprenörskapet en nyetablering tar entreprenören risken för verksamheten och ansvarar också för resultatet av verksamheten”<ref name=":1">SoU (2016:72) ''Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet'' https://www.regeringen.se/4a98f0/contentassets/565684f52f6a45bb82b7da488ed224f6/entreprenorskap-i-det-tjugoforsta-arhundradet-sou-201672</ref></blockquote>Definitionen kopplar entreprenörskap till ekonomi. Entreprenörskap beskrivs som en central funktion i processen att skapa värde genom att tillämpa befintlig kunskap på ett nytt sätt och därmed hitta ny potentiell användning på en (ny) marknad. Den ekonomiska aspekten, som finns kvar från begreppets förankring i nationalekonomisk teori, ska dock förstås utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Till exempel räknas innovationer inom trafiksäkerhet (till exempel bakåtvänd bilbarnstol, sidokollisionsskydd m.m.) som bidrag till stor samhällsekonomisk nytta<ref>Fredriksson (2007) ''Svensk ekonomi sparar liv och pengar'' https://www.verkstaderna.se/article/view/396008/svensk_trafiksakerhet_sparar_liv_och_pengar
</ref> då de bidrar till säkerhet och livskvalitet.

Synen på entreprenörskap ser ut att få en allt större betydelse för universitet och högskolor. Rollen som innovationsmotor lyfts fram i många lärosätens profil och därmed ges en given plats för entreprenörskap. Flertalet lärosäten beskriver sig som "entreprenöriella universitet" där entreprenörskap genomsyrar utbildning, utbud och attityd: lärosäten beskrivs ha en integrerad entreprenöriell kultur<ref>Chalmers tekniska högskola (2018) ''Entreprenörskap på Chalmers'' <nowiki>https://www.chalmers.se/sv/samverkan/Innovation-och-entreprenorskap/Sidor/entreprenorskap-pa-chalmers.aspx</nowiki>
</ref><ref>Linnéuniversitetet (2016) ''Det entreprenöriella universitetet'' <nowiki>https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/om-linneuniversitetet/vision-och-vardegrund/det-entreprenoriella-universitetet/</nowiki></ref>. Behovet av entreprenörskap beskrivs som en effekt av globalisering, och pågående omvandling till kunskapssamhället och kunskapsekonomi <ref>Lunds universitet (2018) ''Business Administration: Entrepreneurship'' https://www.lu.se/lubas/i-uoh-lu-FEKH91</ref>.

===Entreprenörskap och EU===
Inom EU har utveckling av entreprenörskap varit ett av de tydligaste målen under senare år. I en rekommendation av Europaparlamentet och EU-rådet lyfts entreprenörskap fram som en av åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande <ref name=":0">{{Tidskriftsref|rubrik=Recommendation of the European Parliament and of the council of 18 December 2006 on key competences for lifelong learning|titel=Official Journal of the European Union|url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:32006H0962&from=EN|år=2006/962/EC|utgivare=Europeiska unionen|författare=Europeiska unionen}}</ref>, och definieras som en förmåga att förvandla en idé till handling: <blockquote>"Sense of initiative and entrepreneurship refers to an individual's ability to turn ideas into action. It includes creativity, innovation and risk-taking, as well as the ability to plan and manage projects in order to achieve objectives"<ref name=":0" /></blockquote>EU-kommissionen betonar också tydligt entreprenörskap som en avgörande faktor i den moderna kunskapsbaserade ekonomin.<ref>{{Webbref|url=https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:52012DC0669&from=FR|titel=Europeiska kommissionen|hämtdatum=17 sep. 2018|utgivare=Rethinking Education:Investing in skills for better socio-economic outcomes|år=2012}}</ref> Entreprenörskap förordas vara en del i och ett förhållningssätt i all utbildning och entreprenöriellt lärande och entreprenörsutbildning bör utgöra en central del i högre utbildning. <ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/commission/index_en/downloads/entrepreneurship_education_final_en_3592.pdf|titel=Final Report of the Expert Group "Education for Entrepreneurship"|hämtdatum=14 sep 2018|år=2004|utgivare=Europeiska kommissionen}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/growth/smes/promoting-entrepreneurship/support/education_en|titel=Entrepreneurship education|hämtdatum=14 sep 2018|utgivare=Europeiska kommissionen|år=2018}}</ref>. Ett ramverk för "entreprenöriell kompetens" har tagits fram av EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum<ref>{{Webbref|url=http://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/bitstream/JRC101581/lfna27939enn.pdf|titel=EntreComp: The Entrepreneurship
Competence Framework|hämtdatum=17 sep. 2018|utgivare=Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum, JRC}}</ref>. Syftet är att skapa konsensus om vad entreprenörskap som kompetens är och att skapa en gemensam bas för entreprenörsarbete för individer, organisationer, lärosäten och andra domäner.

===Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande===
Entreprenörskap i utbildning har bland annat sin upprinnelse i politiska initiativ, till exempel från nationella initiativ, Europiska kommissionen, [https://eric.ed.gov/?id=ED311237 OECD] med flera. <ref name=":1" /><ref>{{Webbref|url=http://ec.europa.eu/education/policies/european-policy-cooperation/entrepreneurship-in-education_en|titel=Entrepreneurship in education|hämtdatum=23 okt. 2018|utgivare=Europeiska kommissionen|sid=}}</ref> Med grund i regeringens [https://www.orebro.se/download/18.2bea29ad1590bf258c52a28/1484207075284/Strategi%20f%C3%B6r%20entrepren%C3%B6rskap%20inom%20utbildningsomr%C3%A5det.pdf Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet] från 2009 finns till exempel tanken om entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i läroplanerna för grundskola och gymnasium, [https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet Lgr 11] och [https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan Gy11]. I läroplanernas beskrivning av skolans uppdrag och värdegrund beskrivs vikten av att skapa ett förhållningssätt hos elever som främjar entreprenörskap. Entreprenörskap beskrivs som något som ska genomsyra utbildningen. Inslagen av entreprenörskap på grundskola och gymnasium realiseras på olika vis och denna diversifiering i genomförande och innebörd är del av diskussionen om entreprenörskap i skolan. Diskussionen rymmer också olika invändningar mot nyttan av, och incitamenten för, entreprenörskap i skolan<ref>{{Bokref|efternamn=Jonsson|förnamn=Petter|titel=Entré för det entreprenöriella lärandet
- En idé- och ideologianalys på införandet av entreprenöriellt lärande som begrepp i skolan.|hämtdatum=14 sep. 2018|år=2011|utgivare=Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet|sid=}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Leffler|förnamn=Eva|titel=Företagsamma elever - Diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan|hämtdatum=14 sep. 2018|år=2006|utgivare=Doktorsavhandling i Pedagogiskt arbete Nr 8, Umeå universitet|sid=}}</ref>.

Även utbildning i entreprenörskap på universitet undervisas i många olika former. Till exempel ger lärosäten kurser i entreprenörskap och entreprenörskap syns i utbildningen genom att studenter arbetar med problem som efterliknar entreprenöriella situationer. Studier om entreprenörskap och lärande i högre utbildning diskuterar hur entreprenöriellt lärande och lärprocessen för entreprenörskap, som oftast beskrivs som erfarenhets- och aktionsbaserad, ska förstås och undervisas inom akademin. <ref>{{Tidskriftsref|författare=Henry, C. Hill, F. Leitch,C|rubrik=Entrepreneurship education and training: can entrepreneurship be taught?|år=2005|tidskrift=Education + Training|utgivare=Emerald Publishing}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Williams Middleton, K: Mueller S., Blenker, P., Neergaard H., Tunstall, R|rubrik=Experience-based learning in Entrepreneurship Education - a comparative study of four programmes in Europe|år=2014|tidskrift=RENT (Research in Entrepreneurship and Small Business) XXVIII|utgivare=(Paper i proceeding)}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://portal.research.lu.se/ws/files/35176365/Gustav_H_gg_kappa.pdf|titel=Experiential entrepreneurship education: Reflective thinking as a counterbalance to action for developing entrepreneurial knowledge|hämtdatum=19 okt. 2018|författarlänk=Hägg, G|år=2017|utgivare=.|sid=}}</ref>

===Entreprenörskap på svenska lärosäten===
[https://lnu.se/utbildning/jobb-och-karriar/entreprenorskap/ Entreprenörskap på Linnéuniversitet]

[https://www.entrepreneur.lu.se/ Sten K. Johnson Centre for Entrepreneurship vid Lunds universitet]

[https://www.chalmers.se/en/collaboration/innovation-and-entrepreneurship/Pages/what-entrepreneurship-means-to-us.aspx Entreprenörskap på Chalmers tekniska högskola]

[https://www.sses.se/ Stockholm School of Entrepreneurship]: ett samarbete mellan fem lärosäten som erbjuder studenter från medlemsuniversiteten utbildning och utveckling inom tillämpad entreprenörskap (Handelshögskolan i Stockholm, Karolinska Institutet, Konstfack, Kungl. Tekniska högskolan och Stockholms universitet).

==Källförteckning==
<references />

Expert

2020-02-10T13:50:58Z

Fia Börjeson (Chalmers): Bytt ut "typiskt" mot "ofta", i definitionen.

Expertrollen bärs ofta av en forskare vid ett universitet eller en högskola när hen anlitas av en annan part för att bidra utifrån sin särskilda kompetens, oftast ämneskompetens. I den andra riktningen kan exempelvis en [[alumn]] berika en utbildning som [[gästföreläsare]].

==Tillämpningar==
Ordet expert är ett vanligt begrepp för en person som har en särskild sakkunskap eller “stor faktisk kunskap”.<ref>{{Webbref|url=https://svenska.se/tre/?sok=expert&pz|titel=Svenska akademiens ordböcker|hämtdatum=2019-09-21|utgivare=}}</ref> Inom den akademiska världen är expertrollen oftast förknippad med en forskare som anlitas till något sammanhang utanför den vanliga forskar- eller lärarrollen, och där bidrar med sin kompetens, främst inom sitt särskilda ämnesområde. Det kan exempelvis handla om att delta i en statlig utredning, ge råd i en utvecklingsprocess eller medverka i ett debattprogram. <ref>{{Bokref|efternamn=Perez Vico, E. ; Hellström, T.; Fernqvist, N. ; Hellsmark, H.; Molnar, S.|förnamn=|titel=Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter. (Vinnova analys 2014)|hämtdatum=2018-09-07|år=2014|sid=|url=https://www.vinnova.se/publikationer/universitets-och-hogskolors-samverkansmonster-och-dess-effekter/|utgivare=}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Lönn|förnamn=Maria|titel=Samverkan mätt med kvantitativa mått – en kartläggning|url=http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e1ef4/1487841919630/statistisk-analys-2010-8.pdf|hämtdatum=2018-09-21|år=2010-06-09 2010/8|utgivare=Högskoleverket|sid=}}</ref>

I samverkanssammanhang läggs ibland expertrollen istället till den externa parten (utanför akademin). En person kan ses som expert inom sin verksamhet, säg spelutveckling eller personaladministration, och berika akademin via gästföreläsningar, mentorskap eller annan samverkan.<ref>{{Bokref|efternamn=Broström, A., Feldmann, A. och Blaus, J.|förnamn=|titel=KLOSS – Kunskap och Lärande om Strategisk Samverkan|url=https://www.kth.se/polopoly_fs/1.601838!/KLOSS_Rapport_2015.pdf|hämtdatum=2018-09-21|år=2015|utgivare=|sid=}}</ref> Expertkompetensen kan också tillskrivas färdigutbildade studenter, de som kommer ut i arbetslivet med sina nyförvärvade utbildningar och därmed särskilda expertkunskaper.<ref>{{Tidskriftsref|titel=Producing expertise: the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity & Ecosystem Services’ socialisation of young scholars|url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/1943815X.2018.1439509|år=2018|utgivare=Journal of Integrative Environmental Sciences
Volume 15, 2018 - Issue 1|författare=Karin M. Gustafsson}}</ref> KK-stiftelsens ''Expertkompetensprogram'' visar ytterligare en variant och koppling till akademin: yrkesverksamma kan vidareutveckla sin expertis via (specialanpassad) akademisk vidareutbildning. <ref>{{Webbref|url=http://www.kks.se/vart-erbjudande/vara-program/expertkompetens/|titel=Vårt erbjudande Våra program Expertkompetens|hämtdatum=2008-09-21|utgivare=KK-stiftelsen}}</ref>

Det finns i tiden tankar om att den akademiska expertrollen kan förändras i och med den ökade tillgången till information och de stegrade förväntningarna på tillgänglighet. Det är många som berör det, exempelvis ett projekt om kulturarvssektorn och digitaliseringen. De ser hur forskarens roll som expert (som bärare av en särskild kunskap som inte andra har tillgång till) förändras, och att nya sätt för kunskapsutveckling och kunskapsöverföring utvecklas. Det kan öppna för fler samverkansmöjligheter.<ref>{{Webbref|url=https://digihist.se/8-historikerrollens-forandringar/forskarens-roll-och-expertens-auktoritet/|titel=Forskarens roll och expertens auktoritet|hämtdatum=2018-09-21|utgivare=Historia i en digital värld (blogg)}}</ref>

Lärosätenas akademiker är eftertraktade röster i olika medie-sammanhang. Ett tecken på det är att de flesta lärosätena underlättar snabba kontaktvägar genom att sammanställa ''expertlistor,'' med tips till press eller andra på forskare att kontakta som experter på olika områden. Några exempel: [https://www.chalmers.se/sv/nyheter/hitta-experten/Sidor/default.aspx Chalmers tekniska högskola], [https://www.sustainability.lu.se/press/list-of-experts-for-media Lunds universitet]t, L[https://jmg.gu.se/kontakta-oss/hitta-en-expert MG vid Göteborgs universitet] och [https://www.su.se/om-oss/press-media-nyheter/experter Stockholms universitet].

==Engelsk motsvarighet==
Expert

==Referenser==
<references />

[[Kategori:Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Bearbetad - Samhällsutvecklingssamverkan (AP7)]]

Testbädd

2020-01-10T11:50:18Z

Fia Börjeson (Chalmers): /* Tillämpning */ lagt till bild

Innovationssystem

2020-01-06T21:34:04Z

Fia Börjeson (Chalmers): /* Innovationssystem - samverkan mellan viktiga aktörer */ läbk till Trippelhelix

'''Innovationssystem''' är nätverk, med betoning på samspelet mellan de ingående aktörerna från olika samhällssektorer - akademien, offentlig, privat och idéburen sektor, i vilket innovationer utvecklas och ny kunskap tas fram, sprids och används. Det är ett systemiskt synsätt på innovationsprocessen som utgår från relationerna mellan de ingående aktörerna och de komplexa nätverk med utbyte och flöden av teknologi och kunskap som dessa utgör.

==Tillämpning==

Innovationssystem kan delas in efter geografi och vara internationella eller nationella, regionala eller interregionala. Geografiska innovationssystem är nätverk med betoning på regionens aktörer och ekonomiska och sociala förutsättningar. Innovationssystem kan också hanteras inom ramen för ett visst forsknings- och teknikområde och då vara sektoriella innovationssystem.<ref name=":1" /> Sådana inbegriper aktörer som utvecklar, producerar och verkar inom ett teknikområde samt de institutioner och ramar som påverkar deras förutsättningar. Exempel på sektoriella innovationssystem är nanoteknik, bioteknik, fordonsindustrin med flera.

Innovationssystemet för sociala innovationer utmärks av delvis andra strukturer med många aktörer inom idéburen sektor. Traditionellt har stöd för innovation varit starkast och mer inriktat på industri och teknologi vilket har gjort att vissa grupper marginaliserats i innovationssystemen.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/18345/An%20Ecosystem%20for%20Social%20Innovation-final.pdf|titel=An Ecosystem for Social Innovation in Sweden - A strategic research and innovation agenda|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Lund University, Malmö University, Center för socialt entreprenörskap Sverige|sid=}}</ref> Satsningar på sociala innovationer har initierats av regeringen för att identifiera relationer och aktörer i syfte att stärka innovationssystemen och bryta förlegade normer.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/491b2f/contentassets/0f9a51b89db64c7490d310a9b05dee19/2018_sociala-foretag.pdf|titel=Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Näringsdepartementet|sid=}}</ref><ref name=":0" />

Hur utformning av innovationssystem ser ut är avhängigt de många samverkande komponenterna som de utgörs av, och beror på de förutsättningar som finns inom respektive sektor eller region eller nation i fråga.

===Stöd för innovation och innovationssystem===
Den samtida innovationsstödjande politiken är utformad med vetskap om att det är avgörande för framtidens lösningar på samhällets utmaningar att det sker en i samverkan mellan forskning, näringsliv och andra aktörer. Avgörande i bemärkelsen att detta samarbete, innovationsprocesserna, präglas av kunskapsutbyte och att aktörer kan ta lärdom av andra aktörers erfarenheter och utveckla ett ömsesidigt lärande.<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll, VINNOVA, 2011|hämtdatum=191028|författarlänk=Elg, L. & Håkansson, S.|utgivare=Vinnova rapport VA 2011:10|sid=}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop,K., D’Este, P. Neely, P.|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004873331000199X|år=2011|tidskrift=Research Policy: Special Section on Heterogeneity and University-Industry Relations|utgivare=}}</ref>

Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har innovationssystem i namnet: V''erket för innovationssystem.'' Myndighetens uppgift är att ”främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem”<ref name=":1">{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf|titel=Behovsmotiverande forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Vinnova}}</ref>. Ett fungerande samspel mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och näringsliv är en viktig framgångsfaktor för innovation och innovationsskapande<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll - lärdomar av VINNOVAs effektstudier|hämtdatum=21 sep. 2018|utgivare=källa Vinnova (2011:10)}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop, K., D’Este P., Neely, A|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://ac.els-cdn.com/S004873331000199X/1-s2.0-S004873331000199X-main.pdf?_tid=176eb34f-14c8-4ecc-86d0 1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe|år=2010|tidskrift=Research Policy|utgivare=}}</ref>; en väl fungerande samverkan mellan ingående aktörer i innovationssystemet är avgörande.

===Innovationssystem - samverkan mellan viktiga aktörer===
I innovationssystem finns aktörer, nätverk och samverkan i intrikat system. Ibland liknas interaktionen mellan de ingående aktörerna i ett innovationssystem som spiralliknade, med den engelska benämningen för spiral: ''helix.'' En [[trippelhelix]] i det här sammanhanget omfattar och fokuserar på samverkan mellan tre undergrupperna akademi, näringsliv och offentlig sektor.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Etzkowitz H, Leydesdorff L:|rubrik=The dynamics of innovation: from National Systems and “Mode 2” to a Triple Helix of university-industry-government relations.|url=https://doi.org/10.1016/S0048-7333(99)00055-4|år=2000|tidskrift=Research Policy|utgivare=Science Direct}}</ref> En ''kvadrupelhelix'' lägger till samhälleliga aspekter och betonar kunskapssamhällets roll för kunskapsproduktion och innovation. Innovationssystem förstått i en femfaldig helix-modell (''quintuple helix'') omfattar ett socioekologiskt perspektiv och har blivit en modell för innovation med hållbar utveckling i fokus, med de utmaningar och nödvändiga förändringar som sådan kräver.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Carayannis, Barth & Campbell|rubrik=The Quintuple Helix innovation model: global warming as a challenge and driver for innovation|url=https://innovation-entrepreneurship.springeropen.com/articles/10.1186/2192-5372-1-2|år=2012|tidskrift=Journal of Innovation and Entrepreneurship|utgivare=}}</ref>
==Engelsk motsvarighet==
Innovation system

==Referenser==
[[Kategori:Bearbetad - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Innovationssystem

2020-01-06T21:32:35Z

Fia Börjeson (Chalmers): tagit bort det wikipediabaserade stycket om aktörer och lagt till annan text

'''Innovationssystem''' är nätverk, med betoning på samspelet mellan de ingående aktörerna från olika samhällssektorer - akademien, offentlig, privat och idéburen sektor, i vilket innovationer utvecklas och ny kunskap tas fram, sprids och används. Det är ett systemiskt synsätt på innovationsprocessen som utgår från relationerna mellan de ingående aktörerna och de komplexa nätverk med utbyte och flöden av teknologi och kunskap som dessa utgör.

==Tillämpning==

Innovationssystem kan delas in efter geografi och vara internationella eller nationella, regionala eller interregionala. Geografiska innovationssystem är nätverk med betoning på regionens aktörer och ekonomiska och sociala förutsättningar. Innovationssystem kan också hanteras inom ramen för ett visst forsknings- och teknikområde och då vara sektoriella innovationssystem.<ref name=":1" /> Sådana inbegriper aktörer som utvecklar, producerar och verkar inom ett teknikområde samt de institutioner och ramar som påverkar deras förutsättningar. Exempel på sektoriella innovationssystem är nanoteknik, bioteknik, fordonsindustrin med flera.

Innovationssystemet för sociala innovationer utmärks av delvis andra strukturer med många aktörer inom idéburen sektor. Traditionellt har stöd för innovation varit starkast och mer inriktat på industri och teknologi vilket har gjort att vissa grupper marginaliserats i innovationssystemen.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/18345/An%20Ecosystem%20for%20Social%20Innovation-final.pdf|titel=An Ecosystem for Social Innovation in Sweden - A strategic research and innovation agenda|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Lund University, Malmö University, Center för socialt entreprenörskap Sverige|sid=}}</ref> Satsningar på sociala innovationer har initierats av regeringen för att identifiera relationer och aktörer i syfte att stärka innovationssystemen och bryta förlegade normer.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/491b2f/contentassets/0f9a51b89db64c7490d310a9b05dee19/2018_sociala-foretag.pdf|titel=Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Näringsdepartementet|sid=}}</ref><ref name=":0" />

Hur utformning av innovationssystem ser ut är avhängigt de många samverkande komponenterna som de utgörs av, och beror på de förutsättningar som finns inom respektive sektor eller region eller nation i fråga.

===Stöd för innovation och innovationssystem===
Den samtida innovationsstödjande politiken är utformad med vetskap om att det är avgörande för framtidens lösningar på samhällets utmaningar att det sker en i samverkan mellan forskning, näringsliv och andra aktörer. Avgörande i bemärkelsen att detta samarbete, innovationsprocesserna, präglas av kunskapsutbyte och att aktörer kan ta lärdom av andra aktörers erfarenheter och utveckla ett ömsesidigt lärande.<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll, VINNOVA, 2011|hämtdatum=191028|författarlänk=Elg, L. & Håkansson, S.|utgivare=Vinnova rapport VA 2011:10|sid=}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop,K., D’Este, P. Neely, P.|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004873331000199X|år=2011|tidskrift=Research Policy: Special Section on Heterogeneity and University-Industry Relations|utgivare=}}</ref>

Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har innovationssystem i namnet: V''erket för innovationssystem.'' Myndighetens uppgift är att ”främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem”<ref name=":1">{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf|titel=Behovsmotiverande forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Vinnova}}</ref>. Ett fungerande samspel mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och näringsliv är en viktig framgångsfaktor för innovation och innovationsskapande<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll - lärdomar av VINNOVAs effektstudier|hämtdatum=21 sep. 2018|utgivare=källa Vinnova (2011:10)}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop, K., D’Este P., Neely, A|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://ac.els-cdn.com/S004873331000199X/1-s2.0-S004873331000199X-main.pdf?_tid=176eb34f-14c8-4ecc-86d0 1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe|år=2010|tidskrift=Research Policy|utgivare=}}</ref>; en väl fungerande samverkan mellan ingående aktörer i innovationssystemet är avgörande.

===Innovationssystem - samverkan mellan viktiga aktörer===
I innovationssystem finns aktörer, nätverk och samverkan i intrikat system. Ibland liknas interaktionen mellan de ingående aktörerna i ett innovationssystem som spiralliknade, med den engelska benämningen för spiral: ''helix.'' En trippelhelix i det här sammanhanget omfattar och fokuserar på samverkan mellan tre undergrupperna akademi, näringsliv och offentlig sektor.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Etzkowitz H, Leydesdorff L:|rubrik=The dynamics of innovation: from National Systems and “Mode 2” to a Triple Helix of university-industry-government relations.|url=https://doi.org/10.1016/S0048-7333(99)00055-4|år=2000|tidskrift=Research Policy|utgivare=Science Direct}}</ref> En ''kvadrupelhelix'' lägger till samhälleliga aspekter och betonar kunskapssamhällets roll för kunskapsproduktion och innovation. Innovationssystem förstått i en femfaldig helix-modell (''quintuple helix'') omfattar ett socioekologiskt perspektiv och har blivit en modell för innovation med hållbar utveckling i fokus, med de utmaningar och nödvändiga förändringar som sådan kräver.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Carayannis, Barth & Campbell|rubrik=The Quintuple Helix innovation model: global warming as a challenge and driver for innovation|url=https://innovation-entrepreneurship.springeropen.com/articles/10.1186/2192-5372-1-2|år=2012|tidskrift=Journal of Innovation and Entrepreneurship|utgivare=}}</ref>
==Engelsk motsvarighet==
Innovation system

==Referenser==
[[Kategori:Bearbetad - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Innovationssystem

2020-01-06T19:52:49Z

Fia Börjeson (Chalmers): /* Tillämpning */

'''Innovationssystem''' är nätverk, med betoning på samspelet mellan de ingående aktörerna från olika samhällssektorer - akademien, offentlig, privat och idéburen sektor, i vilket innovationer utvecklas och ny kunskap tas fram, sprids och används. Det är ett systemiskt synsätt på innovationsprocessen som utgår från relationerna mellan de ingående aktörerna och de komplexa nätverk med utbyte och flöden av teknologi och kunskap som dessa utgör.

==Tillämpning==

Innovationssystem kan delas in efter geografi och vara internationella eller nationella, regionala eller interregionala. Geografiska innovationssystem är nätverk med betoning på regionens aktörer och ekonomiska och sociala förutsättningar. Innovationssystem kan också hanteras inom ramen för ett visst forsknings- och teknikområde och då vara sektoriella innovationssystem.<ref name=":1" /> Sådana inbegriper aktörer som utvecklar, producerar och verkar inom ett teknikområde, och de institutioner och ramar som påverkar deras förutsättningar. Exempel på sektoriella innovationssystem är till exempel nanoteknik, bioteknik, fordonsindustrin med flera.

Innovationssystemet för sociala innovationer utmärks av delvis andra strukturer med många aktörer inom idéburen sektor. Traditionellt har stöd för innovation varit starkast och mer inriktat på industri och teknologi vilket har gjort att vissa grupper marginaliserats i innovationssystemen.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/18345/An%20Ecosystem%20for%20Social%20Innovation-final.pdf|titel=An Ecosystem for Social Innovation in Sweden - A strategic research and innovation agenda|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Lund University, Malmö University, Center för socialt entreprenörskap Sverige|sid=}}</ref> Satsningar på sociala innovationer har initierats av regeringen för att identifiera relationer och aktörer i syfte att stärka innovationssystemen och bryta förlegade normer.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/491b2f/contentassets/0f9a51b89db64c7490d310a9b05dee19/2018_sociala-foretag.pdf|titel=Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Näringsdepartementet|sid=}}</ref><ref name=":0" />

Hur utformning av innovationssystem ser ut är avhängigt de många samverkande komponenterna som de utgörs av, och beror på de förutsättningar som finns inom respektive sektor eller region eller nation i fråga.

=== Stöd för innovation och innovationssystem ===
Den samtida innovationsstödjande politiken är utformad med vetskap om att det är avgörande för framtidens lösningar på samhällets utmaningar att det sker en i samverkan mellan forskning, näringsliv och andra aktörer. Avgörande i bemärkelsen att detta samarbete, innovationsprocesserna, präglas av kunskapsutbyte och att aktörer kan ta lärdom av andra aktörers erfarenheter och utveckla ett ömsesidigt lärande.<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll, VINNOVA, 2011|hämtdatum=191028|författarlänk=Elg, L. & Håkansson, S.|utgivare=Vinnova rapport VA 2011:10|sid=}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop,K., D’Este, P. Neely, P.|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004873331000199X|år=2011|tidskrift=Research Policy: Special Section on Heterogeneity and University-Industry Relations|utgivare=}}</ref>

Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har innovationssystem i namnet: V''erket för innovationssystem.'' Myndighetens uppgift är att ”främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem”<ref name=":1">{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf|titel=Behovsmotiverande forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Vinnova}}</ref>. Ett fungerande samspel mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och näringsliv är en viktig framgångsfaktor för innovation och innovationsskapande<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll - lärdomar av VINNOVAs effektstudier|hämtdatum=21 sep. 2018|utgivare=källa Vinnova (2011:10)}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop, K., D’Este P., Neely, A|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://ac.els-cdn.com/S004873331000199X/1-s2.0-S004873331000199X-main.pdf?_tid=176eb34f-14c8-4ecc-86d0 1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe|år=2010|tidskrift=Research Policy|utgivare=}}</ref>; en väl fungerande samverkan mellan ingående aktörer i innovationssystemet är avgörande.

===Innovationssystem - samverkan mellan viktiga aktörer===
På konkret nivå kan man säga att ett innovationssystem består av en uppsättning aktörer, nätverk och institutioner som är ömsesidigt beroende. Aktörerna brukar delas in i tre undergrupper:

*produktionsstrukturen (företag)
*kunskapsinfrastrukturen (universitet)
*den stödjande strukturen (offentlig sektor).

Dessa grupper är involverade i en komplex väv av formella och informella nätverk, såväl inom som mellan de olika undergrupperna. Formaliserade nätverkskonstellationer mellan representanter för produktionsstrukturen, kunskapsinfrastrukturen och den stödjande strukturen benämns ibland i litteraturen ''[[Trippelhelix|triple helix]]''. När det handlar om innovationssystem är det dock inte alltid frågan om formaliserade, funktionella relationer, utan snarare om att dessa tre undergrupper ska fungera i harmoni med varandra och därigenom verka ömsesidigt förstärkande.{{Svwp|url=https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Innovation&oldid=43295401|artikel=Innovationssystem, under Innovation|datum=2018-07-19}}

 
==Indelning av innovationssystem==

 

==Engelsk motsvarighet==
Innovation system

==Referenser==
[[Kategori:Bearbetad - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Innovationssystem

2020-01-06T19:22:44Z

Fia Börjeson (Chalmers): flyttat upp tidigare sista stycket

'''Innovationssystem''' är nätverk, med betoning på samspelet mellan de ingående aktörerna från olika samhällssektorer - akademien, offentlig, privat och idéburen sektor, i vilket innovationer utvecklas och ny kunskap tas fram, sprids och används. Det är ett systemiskt synsätt på innovationsprocessen som utgår från relationerna mellan de ingående aktörerna och de komplexa nätverk med utbyte och flöden av teknologi och kunskap som dessa utgör.

==Tillämpning==

Innovationssystem kan delas in efter geografi och vara internationella eller nationella, regionala eller interregionala. Geografiska innovationssystem är nätverk med betoning på regionens aktörer och ekonomiska och sociala förutsättningar. Innovationssystem kan också hanteras inom ramen för ett visst forsknings- och teknikområde och då vara sektoriella innovationssystem.<ref name=":1" /> Sådana inbegriper aktörer som utvecklar, producerar och verkar inom ett teknikområde, och de institutioner och ramar som påverkar deras förutsättningar. Exempel på sektoriella innovationssystem är till exempel nanoteknik, bioteknik, fordonsindustrin med flera.

Innovationssystemet för sociala innovationer utmärks av delvis andra strukturer med många aktörer inom idéburen sektor. Traditionellt har stöd för innovation varit starkast och mer inriktat på industri och teknologi vilket har gjort att vissa grupper marginaliserats i innovationssystemen.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/18345/An%20Ecosystem%20for%20Social%20Innovation-final.pdf|titel=An Ecosystem for Social Innovation in Sweden - A strategic research and innovation agenda|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Lund University, Malmö University, Center för socialt entreprenörskap Sverige|sid=}}</ref> Satsningar på sociala innovationer har initierats av regeringen för att identifiera relationer och aktörer i syfte att stärka innovationssystemen och bryta förlegade normer.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/491b2f/contentassets/0f9a51b89db64c7490d310a9b05dee19/2018_sociala-foretag.pdf|titel=Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Näringsdepartementet|sid=}}</ref><ref name=":0" />

Hur utformning av innovationssystem ser ut är avhängigt de många samverkande komponenterna som de utgörs av, och beror på de förutsättningar som finns inom respektive sektor eller region eller nation i fråga.

Den samtida innovationsstödjande politiken är utformad med vetskap om att det är avgörande för framtidens lösningar på samhällets utmaningar att det sker en i samverkan mellan forskning, näringsliv och andra aktörer. Avgörande i bemärkelsen att detta samarbete, innovationsprocesserna, präglas av kunskapsutbyte och att aktörer kan ta lärdom av andra aktörers erfarenheter och utveckla ett ömsesidigt lärande.<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll, VINNOVA, 2011|hämtdatum=191028|författarlänk=Elg, L. & Håkansson, S.|utgivare=Vinnova rapport VA 2011:10|sid=}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop,K., D’Este, P. Neely, P.|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004873331000199X|år=2011|tidskrift=Research Policy: Special Section on Heterogeneity and University-Industry Relations|utgivare=}}</ref>

Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har innovationssystem i namnet: V''erket för innovationssystem.'' Myndighetens uppgift är att ”främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem”<ref name=":1">{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf|titel=Behovsmotiverande forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Vinnova}}</ref>. Ett fungerande samspel mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och näringsliv är en viktig framgångsfaktor för innovation och innovationsskapande<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll - lärdomar av VINNOVAs effektstudier|hämtdatum=21 sep. 2018|utgivare=källa Vinnova (2011:10)}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop, K., D’Este P., Neely, A|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://ac.els-cdn.com/S004873331000199X/1-s2.0-S004873331000199X-main.pdf?_tid=176eb34f-14c8-4ecc-86d0 1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe|år=2010|tidskrift=Research Policy|utgivare=}}</ref>; en väl fungerande samverkan mellan ingående aktörer i innovationssystemet är avgörande.

===Innovationssystem - ett begrepp som kan förstås utifrån dess historik och spridning===
På konkret nivå kan man säga att ett innovationssystem består av en uppsättning aktörer, nätverk och institutioner som är ömsesidigt beroende. Aktörerna brukar delas in i tre undergrupper:

*produktionsstrukturen (företag)
*kunskapsinfrastrukturen (universitet)
*den stödjande strukturen (offentlig sektor).

Dessa grupper är involverade i en komplex väv av formella och informella nätverk, såväl inom som mellan de olika undergrupperna. Formaliserade nätverkskonstellationer mellan representanter för produktionsstrukturen, kunskapsinfrastrukturen och den stödjande strukturen benämns ibland i litteraturen ''[[Trippelhelix|triple helix]]''. När det handlar om innovationssystem är det dock inte alltid frågan om formaliserade, funktionella relationer, utan snarare om att dessa tre undergrupper ska fungera i harmoni med varandra och därigenom verka ömsesidigt förstärkande.

Förutsättningarna för uppkomsten av sådan harmoni och ömsesidigt förstärkande relationer mellan de i systemet ingående aktörerna avgörs i hög grad av de samhälleliga institutioner som omger systemet. Med samhälleliga institutioner avses i detta sammanhang de formella eller informella ”regelverk” som styr individers och organisationers agerande. Innovationslitteraturen brukar ofta skilja mellan regulativa, normativa och kognitiva institutioner, även om det samtidigt bör påpekas att dessa i praktiken är sammanvävda. Det institutionella ramverkets påverkan är dubbelriktad, det vill säga det påverkar inte endast aktörernas agerande, utan påverkas också av dessa. Det är framförallt på detta plan som den innovationsstödjande politiken har störst möjligheter att påverka innovationssystemets funktionalitet, vare sig den antar nationellt, regionalt eller sektoriellt fokus.
{{Svwp|url=https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Innovation&oldid=43295401|artikel=Innovationssystem, under Innovation|datum=2018-07-19}}
==Indelning av innovationssystem==

 

==Engelsk motsvarighet==
Innovation system

==Referenser==
[[Kategori:Bearbetad - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Nyttiggörande

2020-01-06T19:01:43Z

Fia Börjeson (Chalmers): ändrat informations- till kunskaps-

'''Nyttiggörande''' är ett samlat begrepp för aktiviteter som genomförs för att forskningsresultat och annan kunskap som finns på ett lärosäte, ska komma samhället till gagn. Nyttiggörande är benämning på arbetet att att tillgängliggöra forskningsbaserad kunskap och kompetenser som finns och utvecklas vid ett lärosäte.

==Tillämpning==
Nyttiggörande är en del av svenska lärosätenas uppdrag och ålägganden som statliga organisationer definierat i Högskolelagen 1992:1434, kap 1, § 2, där det står ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta"<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=SFS (1992:1434)|hämtdatum=16 aug. 2018|utgivare=Högskolelag}}</ref>. Att verka för nyttiggörande tillkom efter riksdagsbeslut med anledning av 2008 års forskningsproposition där det tydliggjordes att samverkan och att verka för att forskningsresultat nyttiggörs ska vara naturligt integrerade i forsknings- och utbildningsverksamheterna.<ref name=":1" />

Nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap inkluderar bland annat utbildning och publicering av forskningsresultat. Det kan innebära forskningssamverkan mellan lärosäten och företag, myndigheter och den idéburna sektorn. Vidare omfattar nyttiggörande ett kunskapsutbyte eller åtgärder som innebär att forskningsresultat förädlas, avyttras, kommersialiseras genom till exempel patentering eller licensiering, eller på annat sätt kommer till nytta i samhället.<ref name=":1">{{Webbref|url=https://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165|titel=Regeringens proposition
2008/09:50: Ett lyft för forskning och innovation|hämtdatum=2019-03-20|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref>

I forskningspropositionen från 2016 finns ett än tydligare fokus på samverkan och nyttiggörande t.ex. genom att ha som utgångspunkt att "nya resurser måste tillföras på ett ansvarsfullt sätt i syfte att långsiktigt höja kvaliteten på svensk forskning och högre utbildning, stärka innovationsförmågan och öka nyttiggörandet" samt att "samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och samhälle och instituten kan bidra till nyttiggörande och kommersialisering av forskning".<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|titel=Regeringen|hämtdatum=16 aug. 2018|utgivare=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft}}</ref>

===Att nyttiggöra är att överföra kunskap===
Former för nyttiggörande skiljer sig åt mellan olika vetenskapliga områden men även mellan lärosäten. Det är inte begränsat till kommersialisering. Att nyttiggöra vetenskapligt producerad kunskap kan också innebära att ett nytt synsätt eller ny metod anammas i organisationer och samhälle. Innovationer och forskningsresultat som sprids i form av produkter och lösningar tenderar att uppmärksammas framför ''utbildning'' som är det vanligaste sättet att nyttiggöra vetenskap.<ref>{{Webbref|url=http://www.oecd.org/education/imhe/highereducationandregionsgloballycompetitivelocallyengaged.htm|titel=Higher Education and Regions: Globally Competitive, Locally Engaged|hämtdatum=30 okt. 2018|utgivare=OECD|sid=2007}}</ref> Högre utbildning och utbildningssamverkan anses som de mest betydelsefulla bidragen till länders innovationskraft.<ref>{{Bokref|efternamn=Mowery, D. C. & Sampat, B|förnamn=|titel=Universities in National Innovation Systems i
Fagerberg, Mowery Nelson, (red.) The Oxford Handbook of Innovation,|url=Refererad i https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf|hämtdatum=|år=2005|utgivare=Oxford University Press.|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf|titel=Lars Bengtsson: Utbildningssamverkan - för jobb, innovation och företagande|hämtdatum=30 okt. 2018|utgivare=|sid=}}</ref>
===Samverkansmodell för nyttiggörande===
I det Vinnova-initierade KMP-projektet (''Knowledge Management Plattform'') vid Göteborgs universitet, med syfte att analysera och ta fram en modell för universitets och innovationskontors arbete med nyttiggörande, togs en samverkansmodell fram för nyttiggörande av forskningsresultat med utgångspunkt i akademisk miljö.<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/knowledge-management-plattform-proof-of-concept-vid-goteborgs-universitet/|titel=Knowledge Management Plattform ´Proof of Concept´ vid Göteborgs universitet|hämtdatum=2019-03-14|utgivare=Vinnova|sid=}}</ref><ref name=":2">{{Bokref|efternamn=Petrusson|förnamn=Ulf|titel=Forskning och nytta|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Tre Böcker Förlag AB|sid=100 - 119}}</ref> KMP-programmet tog fram förslag på systematiska och strategiska sätt för akademiska miljöer att verka för nyttiggörande, bland annat fyra "logiker" eller mål med tydlig utgångspunkt i universitets kunskapstillgångar: akademiska miljöer verkar för att forskningsresultat nyttiggörs genom allmän tillgänglighet, genom att forskningsresultat görs tillgängliga och tillämpbara för [[avnämare]], tillgängliga genom innovationsprojekt samt i kontraktuella nätverk.<ref name=":2" />
==Engelsk översättning==
Utilisation

==Externa länkar==
Regeringens forskningsproposition 2008: [https://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165 ''Ett lyft för forskning och innovation'', prop. 2008/09:50]

Regeringens forskningsproposition 2016: [https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf ''Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft'']”

==Referenser==
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]
<references />

Genomslag

2020-01-06T18:50:30Z

Fia Börjeson (Chalmers):

[[Kategori:Begrepp]]
Begreppet genomslag avser ett lärosätes effekter utanför akademin: det är verkan av lärosätets verksamhet utanför akademin som i olika sammanhang påverkar samhället genom att resultatet av forskningen tillämpas och ger upphov till olika sociala, ekonomiska, miljömässiga eller kulturella effekter.

==Tillämpning==
Genomslag kan förstås i relation till begreppen [[samverkan]] och [[nyttiggörande]] och förhåller sig till varandra enligt följande: Universiteten har en uppgift att samverka med det omgivande samhället för att nyttiggöra forskningen. Genomslag kan ses som ett slags mått på hur väl samverkan och nyttiggörande fungerar. Genomslag, (''Impact'' på engelska) är en benämning på effekter av forskningen på samhället som till exempel spridning, tillämpning, förfining, kommersialisering av forskningsresultat, tillika licens eller patent sprungna ur forskning. Genom samverkan och nyttiggörande kan genomslag uppnås.

Viktigt tillägg i den här sammanhanget är att genomslag avser effekter av lärosätets verksamheter både med direkt och indirekt koppling till forskning. En förutsättning för genomslag är att forskning sprids och att det sker ett kunskapsutbyte, genom lärande. Då kan ett lärosätes kunskap, till exempel i form av data och information med ursprung i forskningen, bli till tillgänglig kunskap som människor kan använda och ha nytta av. University of Oxford lyfter fram flera exempel på ''Reserach Impact'' på sin webbsida och betonar också begreppets mångsidighet och tidsaspekt som med nödvändighet måste beaktas: "''The impact of some research is evident immediately, whereas in other cases it can take years, or even decades, before the true value becomes apparent. There are no simple predictors of potential benefit or outcomes, and no single measure of impac''t<ref>{{Webbref|url=https://www.ox.ac.uk/research/research-impact?wssl=1|titel=Research Impact|hämtdatum=18 sep. 2018|utgivare=University of Oxford}}</ref>."

===Mäta genomslag===
I utvärdering och bedömning av forskning används ibland termen ''forskningens relevans''. Genomslag och relevans är närliggande begrepp men innebär inte nödvändigtvis samma sak då forskning kan vara högst relevant för industrin eller andra verksamheter utanför akademin men ändå inte ha ett faktiskt genomslag<ref name=":0">Myrman, B., Sandberg, S., Söderberg, S. (2017) ''[https://www.vr.se/download/18.5f55e5e81618e003b7085bc7/1529480560851/Om-utvaerdering-forskningens-genomslag-utanfoer-akademin_VR_2017.pdf Om utvärdering av forskningens genomslag utanför akademin översikt över några nationella modeller, metoder och initiativ.]'' '''Vetenskapsrådet''' </ref>. På samma vis är ''samverkan'' ett närliggande begrepp till genomslag men inte synonymt då samverkan kan förekomma, och vara fungerande och önskvärd, utan den leder till genomslag; samverkan är en förutsättning för genomslag men ingen garanti för att genomslag uppnås<ref name=":0" />.

I många länder är forskningens genomslag, ''Research Impact'', en indikator i utvärderingssystem som ligger till grund för forskningsfinansiering, och ett flertal modeller för att utvärdera forskningens genomslag finns utarbetade inom olika forskningsfält <ref>Sainty, M. (2013) Research Impact: A United Kingdom Occupational Therapy Research Foundation Perspective ''British [https://doi.org/10.4276/030802213X13861576675204 Journal of Occupational Therapy]''[https://doi.org/10.4276/030802213X13861576675204 . Vol 76, Issue 12, pp. 528 - 537]</ref><ref>Benoit Joly, P., Colinet, L., Gaunand, A., Lemarié, S., Matt, M., ''[https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01431457/document Agricultural research impact assessment: issues, methods and challenges]'' </ref>. Gemensamt för utvärderingssystemen är metoder som syftar till kvalitetsbedömning och där är forskningens genomslag utanför akademien är en viktigt aspekt.<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.5f55e5e81618e003b7085bc7/1529480560851/Om-utvaerdering-forskningens-genomslag-utanfoer-akademin_VR_2017.pdf|titel=Om utvärdering av forskningens genomslag utanför akademien - översikt över några nationella modeller, metoder och initiativ.|hämtdatum=2019-02-04|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=}}</ref> Systemen är tänkta att vara kvalitetsdrivande genom att premiera lärosäten som engagerar sig i att forskningsresultat når ut och kommer till nytta i samhället. 

==Engelsk översättning==
Impact, Research Impact (Societal Impact of Science)

==Referenser==
<references />
==Externa länkar==

University of Oxford. [http://www.ox.ac.uk/research/research-impact/impact-case-studies Exempel på forskningens genomslag Research Impact: ''Impact case studies'']

Innovationssystem

2019-12-10T13:25:09Z

Fia Börjeson (Chalmers): bytt ut information mot kunskap

'''Innovationssystem''' är nätverk, med betoning på samspelet mellan de ingående aktörerna från olika samhällssektorer - akademien, offentlig, privat, idéburen sektor, i vilket innovationer utvecklas och ny kunskap tas fram, sprids och används. Det är ett systemiskt synsätt på innovationsprocessen som utgår från relationerna mellan de ingående aktörerna och de komplexa nätverk med utbyte och flöden av teknologi och kunskap som dessa utgör.

==Tillämpning==

Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har innovationssystem i namnet: V''erket för innovationssystem.'' Myndighetens uppgift är att ”främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem”<ref name=":1">{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf|titel=Behovsmotiverande forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Vinnova}}</ref>. Ett fungerande samspel mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och näringsliv är en viktig framgångsfaktor för innovation och innovationsskapande<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll - lärdomar av VINNOVAs effektstudier|hämtdatum=21 sep. 2018|utgivare=källa Vinnova (2011:10)}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop, K., D’Este P., Neely, A|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://ac.els-cdn.com/S004873331000199X/1-s2.0-S004873331000199X-main.pdf?_tid=176eb34f-14c8-4ecc-86d0 1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe|år=2010|tidskrift=Research Policy|utgivare=}}</ref>; en väl fungerande samverkan mellan ingående aktörer i innovationssystemet är avgörande.

Den samtida innovationsstödjande politiken är utformad just med vetskap om att det är avgörande för framtidens lösningar på samhällets utmaningar att det sker en i samverkan mellan forskning, näringsliv och andra aktörer. Avgörande i bemärkelsen att detta samarbete, innovationsprocesserna, präglas av kunskapsutbyte och att aktörer kan ta lärdom av andra aktörers erfarenheter och utveckla ett ömsesidigt lärande.<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll, VINNOVA, 2011|hämtdatum=191028|författarlänk=Elg, L. & Håkansson, S.|utgivare=Vinnova rapport VA 2011:10|sid=}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop,K., D’Este, P. Neely, P.|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004873331000199X|år=2011|tidskrift=Research Policy: Special Section on Heterogeneity and University-Industry Relations|utgivare=}}</ref>

===Innovationssystem - ett begrepp som kan förstås utifrån dess historik och spridning===
På konkret nivå kan man säga att ett innovationssystem består av en uppsättning aktörer, nätverk och institutioner som är ömsesidigt beroende. Aktörerna brukar delas in i tre undergrupper:

*produktionsstrukturen (företag)
*kunskapsinfrastrukturen (universitet)
*den stödjande strukturen (offentlig sektor).

Dessa grupper är involverade i en komplex väv av formella och informella nätverk, såväl inom som mellan de olika undergrupperna. Formaliserade nätverkskonstellationer mellan representanter för produktionsstrukturen, kunskapsinfrastrukturen och den stödjande strukturen benämns ibland i litteraturen ''[[Trippelhelix|triple helix]]''. När det handlar om innovationssystem är det dock inte alltid frågan om formaliserade, funktionella relationer, utan snarare om att dessa tre undergrupper ska fungera i harmoni med varandra och därigenom verka ömsesidigt förstärkande.

Förutsättningarna för uppkomsten av sådan harmoni och ömsesidigt förstärkande relationer mellan de i systemet ingående aktörerna avgörs i hög grad av de samhälleliga institutioner som omger systemet. Med samhälleliga institutioner avses i detta sammanhang de formella eller informella ”regelverk” som styr individers och organisationers agerande. Innovationslitteraturen brukar ofta skilja mellan regulativa, normativa och kognitiva institutioner, även om det samtidigt bör påpekas att dessa i praktiken är sammanvävda. Det institutionella ramverkets påverkan är dubbelriktad, det vill säga det påverkar inte endast aktörernas agerande, utan påverkas också av dessa. Det är framförallt på detta plan som den innovationsstödjande politiken har störst möjligheter att påverka innovationssystemets funktionalitet, vare sig den antar nationellt, regionalt eller sektoriellt fokus.
{{Svwp|url=https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Innovation&oldid=43295401|artikel=Innovationssystem, under Innovation|datum=2018-07-19}}
==Indelning av innovationssystem==

Innovationssystem kan delas in efter geografi och vara internationella eller nationella, regionala eller interregionala. Geografiska innovationssystem är nätverk med betoning på regionens aktörer och ekonomiska och sociala förutsättningar. Innovationssystem kan också hanteras inom ramen för ett visst forsknings- och teknikområde och då vara sektoriella innovationssystem.<ref name=":1" /> Sådana inbegriper aktörer som utvecklar, producerar och verkar inom ett teknikområde, och de institutioner och ramar som påverkar deras förutsättningar. Exempel på sektoriella innovationssystem är till exempel nanoteknik, bioteknik, fordonsindustrin med flera.

Innovationssystemet för sociala innovationer utmärks av delvis andra strukturer med många aktörer inom idéburen sektor. Traditionellt har stöd för innovation varit starkast och mer inriktat på industri och teknologi vilket har gjort att vissa grupper marginaliserats i innovationssystemen.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/18345/An%20Ecosystem%20for%20Social%20Innovation-final.pdf|titel=An Ecosystem for Social Innovation in Sweden - A strategic research and innovation agenda|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Lund University, Malmö University, Center för socialt entreprenörskap Sverige|sid=}}</ref> Satsningar på sociala innovationer har initierats av regeringen för att identifiera relationer och aktörer i syfte att stärka innovationssystemen och bryta förlegade normer.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/491b2f/contentassets/0f9a51b89db64c7490d310a9b05dee19/2018_sociala-foretag.pdf|titel=Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Näringsdepartementet|sid=}}</ref><ref name=":0" />

Hur utformning av innovationssystem ser ut är avhängigt de många samverkande komponenterna som de utgörs av, och beror på de förutsättningar som finns inom respektive sektor eller region eller nation i fråga.

==Engelsk motsvarighet==
Innovation system

==Referenser==
[[Kategori:Bearbetad - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Innovationssystem

2019-12-10T13:24:00Z

Fia Börjeson (Chalmers): rubrikformatering, och andra stycket under Tillämpning

'''Innovationssystem''' är nätverk, med betoning på samspelet mellan de ingående aktörerna från olika samhällssektorer - akademien, offentlig, privat, idéburen sektor, i vilket innovationer utvecklas och ny kunskap tas fram, sprids och används. Det är ett systemiskt synsätt på innovationsprocessen som utgår från relationerna mellan de ingående aktörerna och de komplexa nätverk med utbyte och flöden av teknologi och information som dessa utgör.

==Tillämpning==

Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har innovationssystem i namnet: V''erket för innovationssystem.'' Myndighetens uppgift är att ”främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem”<ref name=":1">{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf|titel=Behovsmotiverande forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Vinnova}}</ref>. Ett fungerande samspel mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och näringsliv är en viktig framgångsfaktor för innovation och innovationsskapande<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll - lärdomar av VINNOVAs effektstudier|hämtdatum=21 sep. 2018|utgivare=källa Vinnova (2011:10)}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop, K., D’Este P., Neely, A|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://ac.els-cdn.com/S004873331000199X/1-s2.0-S004873331000199X-main.pdf?_tid=176eb34f-14c8-4ecc-86d0 1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe|år=2010|tidskrift=Research Policy|utgivare=}}</ref>; en väl fungerande samverkan mellan ingående aktörer i innovationssystemet är avgörande.

Den samtida innovationsstödjande politiken är utformad just med vetskap om att det är avgörande för framtidens lösningar på samhällets utmaningar att det sker en i samverkan mellan forskning, näringsliv och andra aktörer. Avgörande i bemärkelsen att detta samarbete, innovationsprocesserna, präglas av kunskapsutbyte och att aktörer kan ta lärdom av andra aktörers erfarenheter och utveckla ett ömsesidigt lärande.<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll, VINNOVA, 2011|hämtdatum=191028|författarlänk=Elg, L. & Håkansson, S.|utgivare=Vinnova rapport VA 2011:10|sid=}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop,K., D’Este, P. Neely, P.|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004873331000199X|år=2011|tidskrift=Research Policy: Special Section on Heterogeneity and University-Industry Relations|utgivare=}}</ref>

=== Innovationssystem - ett begrepp som kan förstås utifrån dess historik och spridning ===
På konkret nivå kan man säga att ett innovationssystem består av en uppsättning aktörer, nätverk och institutioner som är ömsesidigt beroende. Aktörerna brukar delas in i tre undergrupper:

*produktionsstrukturen (företag)
*kunskapsinfrastrukturen (universitet)
*den stödjande strukturen (offentlig sektor).

Dessa grupper är involverade i en komplex väv av formella och informella nätverk, såväl inom som mellan de olika undergrupperna. Formaliserade nätverkskonstellationer mellan representanter för produktionsstrukturen, kunskapsinfrastrukturen och den stödjande strukturen benämns ibland i litteraturen ''[[Trippelhelix|triple helix]]''. När det handlar om innovationssystem är det dock inte alltid frågan om formaliserade, funktionella relationer, utan snarare om att dessa tre undergrupper ska fungera i harmoni med varandra och därigenom verka ömsesidigt förstärkande.

Förutsättningarna för uppkomsten av sådan harmoni och ömsesidigt förstärkande relationer mellan de i systemet ingående aktörerna avgörs i hög grad av de samhälleliga institutioner som omger systemet. Med samhälleliga institutioner avses i detta sammanhang de formella eller informella ”regelverk” som styr individers och organisationers agerande. Innovationslitteraturen brukar ofta skilja mellan regulativa, normativa och kognitiva institutioner, även om det samtidigt bör påpekas att dessa i praktiken är sammanvävda. Det institutionella ramverkets påverkan är dubbelriktad, det vill säga det påverkar inte endast aktörernas agerande, utan påverkas också av dessa. Det är framförallt på detta plan som den innovationsstödjande politiken har störst möjligheter att påverka innovationssystemets funktionalitet, vare sig den antar nationellt, regionalt eller sektoriellt fokus.
{{Svwp|url=https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Innovation&oldid=43295401|artikel=Innovationssystem, under Innovation|datum=2018-07-19}}
==Indelning av innovationssystem==

Innovationssystem kan delas in efter geografi och vara internationella eller nationella, regionala eller interregionala. Geografiska innovationssystem är nätverk med betoning på regionens aktörer och ekonomiska och sociala förutsättningar. Innovationssystem kan också hanteras inom ramen för ett visst forsknings- och teknikområde och då vara sektoriella innovationssystem.<ref name=":1" /> Sådana inbegriper aktörer som utvecklar, producerar och verkar inom ett teknikområde, och de institutioner och ramar som påverkar deras förutsättningar. Exempel på sektoriella innovationssystem är till exempel nanoteknik, bioteknik, fordonsindustrin med flera.

Innovationssystemet för sociala innovationer utmärks av delvis andra strukturer med många aktörer inom idéburen sektor. Traditionellt har stöd för innovation varit starkast och mer inriktat på industri och teknologi vilket har gjort att vissa grupper marginaliserats i innovationssystemen.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/18345/An%20Ecosystem%20for%20Social%20Innovation-final.pdf|titel=An Ecosystem for Social Innovation in Sweden - A strategic research and innovation agenda|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Lund University, Malmö University, Center för socialt entreprenörskap Sverige|sid=}}</ref> Satsningar på sociala innovationer har initierats av regeringen för att identifiera relationer och aktörer i syfte att stärka innovationssystemen och bryta förlegade normer.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/491b2f/contentassets/0f9a51b89db64c7490d310a9b05dee19/2018_sociala-foretag.pdf|titel=Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Näringsdepartementet|sid=}}</ref><ref name=":0" />

Hur utformning av innovationssystem ser ut är avhängigt de många samverkande komponenterna som de utgörs av, och beror på de förutsättningar som finns inom respektive sektor eller region eller nation i fråga.

==Engelsk motsvarighet==
Innovation system

==Referenser==
[[Kategori:Bearbetad - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Genomslag

2019-12-10T12:52:32Z

Fia Börjeson (Chalmers): redigerat definitionen

[[Kategori:Begrepp]]
Begreppet genomslag avser ett lärosätes effekter utanför akademin: det är verkan av lärosätets verksamhet utanför akademin som i olika sammanhang påverkar samhället genom att resultatet av forskningen tillämpas och ger upphov till olika sociala, ekonomiska, miljömässiga eller kulturella effekter.

==Tillämpning==
Genomslag kan förstås i relation till begreppen samverkan och nyttiggörande och förhåller sig till varandra enligt följande: Universiteten har en uppgift att samverka med det omgivande samhället för att nyttiggöra forskningen. Genomslag kan ses som ett slags mått på hur väl samverkan och nyttiggörande fungerar. Genomslag, (''Impact'' på engelska) är en benämning på effekter av forskningen på samhället som till exempel spridning, tillämpning, förfining, kommersialisering av forskningsresultat, tillika licens eller patent sprungna ur forskning. Genom samverkan och nyttiggörande kan genomslag uppnås.

Viktigt tillägg i den här sammanhanget är att genomslag avser effekter av lärosätets verksamheter både med direkt och indirekt koppling till forskning. En förutsättning för genomslag är att forskning sprids och att det sker ett kunskapsutbyte, genom lärande. Då kan ett lärosätes kunskap, till exempel i form av data och information med ursprung i forskningen, bli till tillgänglig kunskap som människor kan använda och ha nytta av. University of Oxford lyfter fram flera exempel på ''Reserach Impact'' på sin webbsida och betonar också begreppets mångsidighet och tidsaspekt som med nödvändighet måste beaktas: "''The impact of some research is evident immediately, whereas in other cases it can take years, or even decades, before the true value becomes apparent. There are no simple predictors of potential benefit or outcomes, and no single measure of impac''t<ref>{{Webbref|url=https://www.ox.ac.uk/research/research-impact?wssl=1|titel=Research Impact|hämtdatum=18 sep. 2018|utgivare=University of Oxford}}</ref>."

===Mäta genomslag===
I utvärdering och bedömning av forskning används ibland termen ''forskningens relevans''. Genomslag och relevans är närliggande begrepp men innebär inte nödvändigtvis samma sak då forskning kan vara högst relevant för industrin eller andra verksamheter utanför akademin men ändå inte ha ett faktiskt genomslag<ref name=":0">Myrman, B., Sandberg, S., Söderberg, S. (2017) ''[https://www.vr.se/download/18.5f55e5e81618e003b7085bc7/1529480560851/Om-utvaerdering-forskningens-genomslag-utanfoer-akademin_VR_2017.pdf Om utvärdering av forskningens genomslag utanför akademin översikt över några nationella modeller, metoder och initiativ.]'' '''Vetenskapsrådet''' </ref>. På samma vis är ''samverkan'' ett närliggande begrepp till genomslag men inte synonymt då samverkan kan förekomma, och vara fungerande och önskvärd, utan den leder till genomslag; samverkan är en förutsättning för genomslag men ingen garanti för att genomslag uppnås<ref name=":0" />.

I många länder är forskningens genomslag, ''Research Impact'', en indikator i utvärderingssystem som ligger till grund för forskningsfinansiering, och ett flertal modeller för att utvärdera forskningens genomslag finns utarbetade inom olika forskningsfält <ref>Sainty, M. (2013) Research Impact: A United Kingdom Occupational Therapy Research Foundation Perspective ''British [https://doi.org/10.4276/030802213X13861576675204 Journal of Occupational Therapy]''[https://doi.org/10.4276/030802213X13861576675204 . Vol 76, Issue 12, pp. 528 - 537]</ref><ref>Benoit Joly, P., Colinet, L., Gaunand, A., Lemarié, S., Matt, M., ''[https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01431457/document Agricultural research impact assessment: issues, methods and challenges]'' </ref>. Gemensamt för utvärderingssystemen är metoder som syftar till kvalitetsbedömning och där är forskningens genomslag utanför akademien är en viktigt aspekt.<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.5f55e5e81618e003b7085bc7/1529480560851/Om-utvaerdering-forskningens-genomslag-utanfoer-akademin_VR_2017.pdf|titel=Om utvärdering av forskningens genomslag utanför akademien - översikt över några nationella modeller, metoder och initiativ.|hämtdatum=2019-02-04|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=}}</ref> Systemen är tänkta att vara kvalitetsdrivande genom att premiera lärosäten som engagerar sig i att forskningsresultat når ut och kommer till nytta i samhället. 

==Engelsk översättning==
Impact, Research Impact (Societal Impact of Science)

==Referenser==
<references />
==Externa länkar==

University of Oxford. [http://www.ox.ac.uk/research/research-impact/impact-case-studies Exempel på forskningens genomslag Research Impact: ''Impact case studies'']

Genomslag

2019-12-10T12:47:22Z

Fia Börjeson (Chalmers): /* Tillämpning */ korr

[[Kategori:Begrepp]]
Begreppet genomslag avser ett lärosätes effekter utanför akademin: det är verkan av lärosätets hela verksamhet utanför akademin som i olika sammanhang påverkar samhället genom att resultatet av forskningen tillämpas och ger upphov till olika sociala, ekonomiska, miljömässiga eller kulturella effekter.

==Tillämpning==
Genomslag kan förstås i relation till begreppen samverkan och nyttiggörande och förhåller sig till varandra enligt följande: Universiteten har en uppgift att samverka med det omgivande samhället för att nyttiggöra forskningen. Genomslag kan ses som ett slags mått på hur väl samverkan och nyttiggörande fungerar. Genomslag, (''Impact'' på engelska) är en benämning på effekter av forskningen på samhället som till exempel spridning, tillämpning, förfining, kommersialisering av forskningsresultat, tillika licens eller patent sprungna ur forskning. Genom samverkan och nyttiggörande kan genomslag uppnås.

Viktigt tillägg i den här sammanhanget är att genomslag avser effekter av lärosätets verksamheter både med direkt och indirekt koppling till forskning. En förutsättning för genomslag är att forskning sprids och att det sker ett kunskapsutbyte, genom lärande. Då kan ett lärosätes kunskap, till exempel i form av data och information med ursprung i forskningen, bli till tillgänglig kunskap som människor kan använda och ha nytta av. University of Oxford lyfter fram flera exempel på ''Reserach Impact'' på sin webbsida och betonar också begreppets mångsidighet och tidsaspekt som med nödvändighet måste beaktas: "''The impact of some research is evident immediately, whereas in other cases it can take years, or even decades, before the true value becomes apparent. There are no simple predictors of potential benefit or outcomes, and no single measure of impac''t<ref>{{Webbref|url=https://www.ox.ac.uk/research/research-impact?wssl=1|titel=Research Impact|hämtdatum=18 sep. 2018|utgivare=University of Oxford}}</ref>."

===Mäta genomslag===
I utvärdering och bedömning av forskning används ibland termen ''forskningens relevans''. Genomslag och relevans är närliggande begrepp men innebär inte nödvändigtvis samma sak då forskning kan vara högst relevant för industrin eller andra verksamheter utanför akademin men ändå inte ha ett faktiskt genomslag<ref name=":0">Myrman, B., Sandberg, S., Söderberg, S. (2017) ''[https://www.vr.se/download/18.5f55e5e81618e003b7085bc7/1529480560851/Om-utvaerdering-forskningens-genomslag-utanfoer-akademin_VR_2017.pdf Om utvärdering av forskningens genomslag utanför akademin översikt över några nationella modeller, metoder och initiativ.]'' '''Vetenskapsrådet''' </ref>. På samma vis är ''samverkan'' ett närliggande begrepp till genomslag men inte synonymt då samverkan kan förekomma, och vara fungerande och önskvärd, utan den leder till genomslag; samverkan är en förutsättning för genomslag men ingen garanti för att genomslag uppnås<ref name=":0" />.

I många länder är forskningens genomslag, ''Research Impact'', en indikator i utvärderingssystem som ligger till grund för forskningsfinansiering, och ett flertal modeller för att utvärdera forskningens genomslag finns utarbetade inom olika forskningsfält <ref>Sainty, M. (2013) Research Impact: A United Kingdom Occupational Therapy Research Foundation Perspective ''British [https://doi.org/10.4276/030802213X13861576675204 Journal of Occupational Therapy]''[https://doi.org/10.4276/030802213X13861576675204 . Vol 76, Issue 12, pp. 528 - 537]</ref><ref>Benoit Joly, P., Colinet, L., Gaunand, A., Lemarié, S., Matt, M., ''[https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01431457/document Agricultural research impact assessment: issues, methods and challenges]'' </ref>. Gemensamt för utvärderingssystemen är metoder som syftar till kvalitetsbedömning och där är forskningens genomslag utanför akademien är en viktigt aspekt.<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.5f55e5e81618e003b7085bc7/1529480560851/Om-utvaerdering-forskningens-genomslag-utanfoer-akademin_VR_2017.pdf|titel=Om utvärdering av forskningens genomslag utanför akademien - översikt över några nationella modeller, metoder och initiativ.|hämtdatum=2019-02-04|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=}}</ref> Systemen är tänkta att vara kvalitetsdrivande genom att premiera lärosäten som engagerar sig i att forskningsresultat når ut och kommer till nytta i samhället. 

==Engelsk översättning==
Impact, Research Impact (Societal Impact of Science)

==Referenser==
<references />
==Externa länkar==

University of Oxford. [http://www.ox.ac.uk/research/research-impact/impact-case-studies Exempel på forskningens genomslag Research Impact: ''Impact case studies'']

Licensiering

2019-11-27T14:22:05Z

Fia Börjeson (Chalmers): bytt ett 'och' mot ett 'som', för bättre grammatik.

Genomslag

2019-11-22T12:58:58Z

Fia Börjeson (Chalmers): /* Tillämpning */

[[Kategori:Begrepp]]
Begreppet genomslag avser ett lärosätes effekter utanför akademin: det är verkan av lärosätets hela verksamhet utanför akademin som i olika sammanhang påverkar samhället genom att resultatet av forskningen tillämpas och ger upphov till olika sociala, ekonomiska, miljömässiga eller kulturella effekter.

==Tillämpning==
Genomslag kan förstås i relation till begreppen samverkan och nyttiggörande och förhåller sig till varandra enligt följande: Universiteten har en uppgift att samverka med det omgivande samhället för att nyttiggöra forskningen. Genomslag kan ses som ett slags mått på hur väl samverkan och nyttiggörande fungerar. Genomslag, (''Impact'' på engelska) är en benämning på effekter av forskningen på samhället som till exempel spridning, tillämpning, förfining, kommersialisering av forskningsresultat, tillika licens eller patent sprungna ur forskning. Genom samverkan och nyttiggörande kan genomslag uppnås.

Viktig tillägg i den här sammanhanget är att genomslag avser effekter av lärosätets verksamheter både med direkt och indirekt koppling till forskning. En förutsättning för genomslag är att forskning sprids och att det sker ett kunskapsutbyte, genom lärande. Då kan ett lärosätes kunskap, till exempel i form av data och information med ursprung i forskningen, bli till tillgänglig kunskap som människor kan använda och ha nytta av. University of Oxford lyfter fram flera exempel på ''Reserach Impact'' på sin webbsida och betonar också begreppets mångsidighet och tidsaspekt som med nödvändighet måste beaktas: "''The impact of some research is evident immediately, whereas in other cases it can take years, or even decades, before the true value becomes apparent. There are no simple predictors of potential benefit or outcomes, and no single measure of impac''t<ref>{{Webbref|url=https://www.ox.ac.uk/research/research-impact?wssl=1|titel=Research Impact|hämtdatum=18 sep. 2018|utgivare=University of Oxford}}</ref>."

===Mäta genomslag===
I utvärdering och bedömning av forskning används ibland termen ''forskningens relevans''. Genomslag och relevans är närliggande begrepp men innebär inte nödvändigtvis samma sak då forskning kan vara högst relevant för industrin eller andra verksamheter utanför akademin men ändå inte ha ett faktiskt genomslag<ref name=":0">Myrman, B., Sandberg, S., Söderberg, S. (2017) ''[https://www.vr.se/download/18.5f55e5e81618e003b7085bc7/1529480560851/Om-utvaerdering-forskningens-genomslag-utanfoer-akademin_VR_2017.pdf Om utvärdering av forskningens genomslag utanför akademin översikt över några nationella modeller, metoder och initiativ.]'' '''Vetenskapsrådet''' </ref>. På samma vis är ''samverkan'' ett närliggande begrepp till genomslag men inte synonymt då samverkan kan förekomma, och vara fungerande och önskvärd, utan den leder till genomslag; samverkan är en förutsättning för genomslag men ingen garanti för att genomslag uppnås<ref name=":0" />.

I många länder är forskningens genomslag, ''Research Impact'', en indikator i utvärderingssystem som ligger till grund för forskningsfinansiering, och ett flertal modeller för att utvärdera forskningens genomslag finns utarbetade inom olika forskningsfält <ref>Sainty, M. (2013) Research Impact: A United Kingdom Occupational Therapy Research Foundation Perspective ''British [https://doi.org/10.4276/030802213X13861576675204 Journal of Occupational Therapy]''[https://doi.org/10.4276/030802213X13861576675204 . Vol 76, Issue 12, pp. 528 - 537]</ref><ref>Benoit Joly, P., Colinet, L., Gaunand, A., Lemarié, S., Matt, M., ''[https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01431457/document Agricultural research impact assessment: issues, methods and challenges]'' </ref>. Gemensamt för utvärderingssystemen är metoder som syftar till kvalitetsbedömning och där är forskningens genomslag utanför akademien är en viktigt aspekt.<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.5f55e5e81618e003b7085bc7/1529480560851/Om-utvaerdering-forskningens-genomslag-utanfoer-akademin_VR_2017.pdf|titel=Om utvärdering av forskningens genomslag utanför akademien - översikt över några nationella modeller, metoder och initiativ.|hämtdatum=2019-02-04|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=}}</ref> Systemen är tänkta att vara kvalitetsdrivande genom att premiera lärosäten som engagerar sig i att forskningsresultat når ut och kommer till nytta i samhället. 

==Engelsk översättning==
Impact, Research Impact (Societal Impact of Science)

==Referenser==
<references />
==Externa länkar==

University of Oxford. [http://www.ox.ac.uk/research/research-impact/impact-case-studies Exempel på forskningens genomslag Research Impact: ''Impact case studies'']

Genomslag

2019-11-22T12:57:40Z

Fia Börjeson (Chalmers): /* Tillämpning */

[[Kategori:Begrepp]]
Begreppet genomslag avser ett lärosätes effekter utanför akademin: det är verkan av lärosätets hela verksamhet utanför akademin som i olika sammanhang påverkar samhället genom att resultatet av forskningen tillämpas och ger upphov till olika sociala, ekonomiska, miljömässiga eller kulturella effekter.

==Tillämpning==
Genomslag kan förstås i relation till begreppen samverkan och nyttiggörande och förhåller sig till varandra enligt följande: Universiteten har en uppgift att samverka med det omgivande samhället för att nyttiggöra forskningen. Genomslag kan ses som ett slags mått på hur väl samverkan och nyttiggörande fungerar. Genomslag, (''Impact'' på engelska) är en benämning på effekter av forskningen på samhället som till exempel spridning, tillämpning, förfining, kommersialisering av forskningsresultat, tillika licens eller patent sprungna ur forskning. Genom samverkan och nyttiggörande kan genomslag uppnås.

Viktig tillägg i den här sammanhanget är att genomslag avser effekter av lärosätets verksamheter både med direkt och indirekt koppling till forskning. En förutsättning för genomslag är att det sker ett kunskapsutbyte genom lärande och ett lärosätes kunskap, till exempel i form av data och information med ursprung i forskningen, blir till tillgänglig kunskap som människor kan använda och ha nytta av. University of Oxford lyfter fram flera exempel på ''Reserach Impact'' på sin webbsida och betonar också begreppets mångsidighet och tidsaspekt som med nödvändighet måste beaktas: "''The impact of some research is evident immediately, whereas in other cases it can take years, or even decades, before the true value becomes apparent. There are no simple predictors of potential benefit or outcomes, and no single measure of impac''t<ref>{{Webbref|url=https://www.ox.ac.uk/research/research-impact?wssl=1|titel=Research Impact|hämtdatum=18 sep. 2018|utgivare=University of Oxford}}</ref>."

=== Mäta genomslag ===
I utvärdering och bedömning av forskning används ibland termen ''forskningens relevans''. Genomslag och relevans är närliggande begrepp men innebär inte nödvändigtvis samma sak då forskning kan vara högst relevant för industrin eller andra verksamheter utanför akademin men ändå inte ha ett faktiskt genomslag<ref name=":0">Myrman, B., Sandberg, S., Söderberg, S. (2017) ''[https://www.vr.se/download/18.5f55e5e81618e003b7085bc7/1529480560851/Om-utvaerdering-forskningens-genomslag-utanfoer-akademin_VR_2017.pdf Om utvärdering av forskningens genomslag utanför akademin översikt över några nationella modeller, metoder och initiativ.]'' '''Vetenskapsrådet''' </ref>. På samma vis är ''samverkan'' ett närliggande begrepp till genomslag men inte synonymt då samverkan kan förekomma, och vara fungerande och önskvärd, utan den leder till genomslag; samverkan är en förutsättning för genomslag men ingen garanti för att genomslag uppnås<ref name=":0" />.

I många länder är forskningens genomslag, ''Research Impact'', en indikator i utvärderingssystem som ligger till grund för forskningsfinansiering, och ett flertal modeller för att utvärdera forskningens genomslag finns utarbetade inom olika forskningsfält <ref>Sainty, M. (2013) Research Impact: A United Kingdom Occupational Therapy Research Foundation Perspective ''British [https://doi.org/10.4276/030802213X13861576675204 Journal of Occupational Therapy]''[https://doi.org/10.4276/030802213X13861576675204 . Vol 76, Issue 12, pp. 528 - 537]</ref><ref>Benoit Joly, P., Colinet, L., Gaunand, A., Lemarié, S., Matt, M., ''[https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01431457/document Agricultural research impact assessment: issues, methods and challenges]'' </ref>. Gemensamt för utvärderingssystemen är metoder som syftar till kvalitetsbedömning och där är forskningens genomslag utanför akademien är en viktigt aspekt.<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.5f55e5e81618e003b7085bc7/1529480560851/Om-utvaerdering-forskningens-genomslag-utanfoer-akademin_VR_2017.pdf|titel=Om utvärdering av forskningens genomslag utanför akademien - översikt över några nationella modeller, metoder och initiativ.|hämtdatum=2019-02-04|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=}}</ref> Systemen är tänkta att vara kvalitetsdrivande genom att premiera lärosäten som engagerar sig i att forskningsresultat når ut och kommer till nytta i samhället. 

==Engelsk översättning==
Impact, Research Impact (Societal Impact of Science)

==Referenser==
<references />
==Externa länkar==

University of Oxford. [http://www.ox.ac.uk/research/research-impact/impact-case-studies Exempel på forskningens genomslag Research Impact: ''Impact case studies'']

Genomslag

2019-11-22T12:39:14Z

Fia Börjeson (Chalmers):

[[Kategori:Begrepp]]
Begreppet genomslag avser ett lärosätes effekter utanför akademin: det är verkan av lärosätets hela verksamhet utanför akademin som i olika sammanhang påverkar samhället genom att resultatet av forskningen tillämpas och ger upphov till olika sociala, ekonomiska, miljömässiga eller kulturella effekter.

==Tillämpning==
Genomslag kan förstås i relation till begreppen samverkan och nyttiggörande och förhåller sig till varandra enligt följande: Universiteten har en uppgift att samverka med det omgivande samhället för att nyttiggöra forskningen. Genomslag kan ses som ett slags mått på hur väl samverkan och nyttiggörande fungerar. Genomslag, (''Impact'' på engelska) är en benämning på effekter av forskningen på samhället som till exempel spridning, tillämpning, förfining, kommersialisering av forskningsresultat, tillika licens eller patent sprungna ur forskning. Genom samverkan och nyttiggörande kan genomslag uppnås.

Viktig tillägg i den här sammanhanget är att genomslag också avser andra effekter av lärosätets verksamheter, indirekt kopplade till forskning.

I utvärdering och bedömning av forskning används ibland termen ''forskningens relevans''. Genomslag och relevans är närliggande begrepp men innebär inte nödvändigtvis samma sak då forskning kan vara högst relevant för industrin eller andra verksamheter utanför akademin men ändå inte ha ett faktiskt genomslag<ref name=":0">Myrman, B., Sandberg, S., Söderberg, S. (2017) ''[https://www.vr.se/download/18.5f55e5e81618e003b7085bc7/1529480560851/Om-utvaerdering-forskningens-genomslag-utanfoer-akademin_VR_2017.pdf Om utvärdering av forskningens genomslag utanför akademin översikt över några nationella modeller, metoder och initiativ.]'' '''Vetenskapsrådet''' </ref>. På samma vis är ''samverkan'' ett närliggande begrepp till genomslag men inte synonymt då samverkan kan förekomma, och vara fungerande och önskvärd, utan den leder till genomslag; samverkan är en förutsättning för genomslag men ingen garanti för att genomslag uppnås<ref name=":0" />.

University of Oxford lyfter fram flera exempel på Reserach Impact på sin webbsida och betonar också begreppets mångsidighet och tidsaspekt som med nödvändighet måste beaktas: "''The impact of some research is evident immediately, whereas in other cases it can take years, or even decades, before the true value becomes apparent. There are no simple predictors of potential benefit or outcomes, and no single measure of impac''t<ref>{{Webbref|url=https://www.ox.ac.uk/research/research-impact?wssl=1|titel=Research Impact|hämtdatum=18 sep. 2018|utgivare=University of Oxford}}</ref>."

I många länder är forskningens genomslag, ''Research Impact'', en indikator i utvärderingssystem som ligger till grund för forskningsfinansiering, och ett flertal modeller för att utvärdera forskningens genomslag finns utarbetade inom olika forskningsfält <ref>Sainty, M. (2013) Research Impact: A United Kingdom Occupational Therapy Research Foundation Perspective ''British [https://doi.org/10.4276/030802213X13861576675204 Journal of Occupational Therapy]''[https://doi.org/10.4276/030802213X13861576675204 . Vol 76, Issue 12, pp. 528 - 537]</ref><ref>Benoit Joly, P., Colinet, L., Gaunand, A., Lemarié, S., Matt, M., ''[https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01431457/document Agricultural research impact assessment: issues, methods and challenges]'' </ref>. Gemensamt för utvärderingssystemen är metoder som syftar till kvalitetsbedömning och där är forskningens genomslag utanför akademien är en viktigt aspekt.<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.5f55e5e81618e003b7085bc7/1529480560851/Om-utvaerdering-forskningens-genomslag-utanfoer-akademin_VR_2017.pdf|titel=Om utvärdering av forskningens genomslag utanför akademien - översikt över några nationella modeller, metoder och initiativ.|hämtdatum=2019-02-04|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=}}</ref> Systemen är tänkta att vara kvalitetsdrivande genom att premiera lärosäten som engagerar sig i att forskningsresultat når ut och kommer till nytta i samhället. 

==Engelsk översättning==
Impact, Research Impact (Societal Impact of Science)

==Referenser==
<references />
==Externa länkar==

University of Oxford. [http://www.ox.ac.uk/research/research-impact/impact-case-studies Exempel på forskningens genomslag Research Impact: ''Impact case studies'']

Genomslag

2019-11-19T12:43:15Z

Fia Börjeson (Chalmers): Håller på att formulera mig kring hur begreppen Genomslag, Samverkan och Nyttiggörande förhåller sig till varandra. Ej klar.

[[Kategori:Begrepp]]
Begreppet genomslag avser ett lärosätes effekter utanför akademin: det är verkan av lärosätets hela verksamhet utanför akademin som i olika sammanhang påverkar samhället genom att resultatet av forskningen tillämpas och ger upphov till olika sociala, ekonomiska, miljömässiga eller kulturella effekter.

==Tillämpning==
Begreppet genomslag, (''Impact'' på engelska) är en benämning på faktiska effekter av forskningen på samhället som till exempel spridning, förfining, kommersialisering av forskningsresultat, tillika licens eller patent sprungna ur forskning. Det avser också andra effekter av lärosätets verksamheter, indirekt kopplade till forskning som varandes del av ett universitets kärnverksamhet. Genomslag har att göra med samverkan och nyttiggörande där de tre breppen förhåller sig till varnandra enligt följande: Universiteten samverkar med det omgivande samhället för att nyttiggöra forskningen. Genomslag kan ses som ett slags mått på hur väl samverkan och nyttiggörande fungerar.

I utvärdering och bedömning av forskning används ibland termen ''forskningens relevans''. Genomslag och relevans är närliggande begrepp men innebär inte nödvändigtvis samma sak då forskning kan vara högst relevant för industrin eller andra verksamheter utanför akademin men ändå inte ha ett faktiskt genomslag<ref name=":0">Myrman, B., Sandberg, S., Söderberg, S. (2017) ''[https://www.vr.se/download/18.5f55e5e81618e003b7085bc7/1529480560851/Om-utvaerdering-forskningens-genomslag-utanfoer-akademin_VR_2017.pdf Om utvärdering av forskningens genomslag utanför akademin översikt över några nationella modeller, metoder och initiativ.]'' '''Vetenskapsrådet''' </ref>. På samma vis är ''samverkan'' ett närliggande begrepp till genomslag men inte synonymt då samverkan kan förekomma, och vara fungerande och önskvärd, utan den leder till genomslag; samverkan är en förutsättning för genomslag men ingen garanti för att genomslag uppnås<ref name=":0" />.

University of Oxford lyfter fram flera exempel på Reserach Impact på sin webbsida och betonar också begreppets mångsidighet och tidsaspekt som med nödvändighet måste beaktas: "''The impact of some research is evident immediately, whereas in other cases it can take years, or even decades, before the true value becomes apparent. There are no simple predictors of potential benefit or outcomes, and no single measure of impac''t<ref>{{Webbref|url=https://www.ox.ac.uk/research/research-impact?wssl=1|titel=Research Impact|hämtdatum=18 sep. 2018|utgivare=University of Oxford}}</ref>."

I många länder är forskningens genomslag, ''Research Impact'', en indikator i utvärderingssystem som ligger till grund för forskningsfinansiering, och ett flertal modeller för att utvärdera forskningens genomslag finns utarbetade inom olika forskningsfält <ref>Sainty, M. (2013) Research Impact: A United Kingdom Occupational Therapy Research Foundation Perspective ''British [https://doi.org/10.4276/030802213X13861576675204 Journal of Occupational Therapy]''[https://doi.org/10.4276/030802213X13861576675204 . Vol 76, Issue 12, pp. 528 - 537]</ref><ref>Benoit Joly, P., Colinet, L., Gaunand, A., Lemarié, S., Matt, M., ''[https://hal.archives-ouvertes.fr/hal-01431457/document Agricultural research impact assessment: issues, methods and challenges]'' </ref>. Gemensamt för utvärderingssystemen är metoder som syftar till kvalitetsbedömning och där är forskningens genomslag utanför akademien är en viktigt aspekt.<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.5f55e5e81618e003b7085bc7/1529480560851/Om-utvaerdering-forskningens-genomslag-utanfoer-akademin_VR_2017.pdf|titel=Om utvärdering av forskningens genomslag utanför akademien - översikt över några nationella modeller, metoder och initiativ.|hämtdatum=2019-02-04|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=}}</ref> Systemen är tänkta att vara kvalitetsdrivande genom att premiera lärosäten som engagerar sig i att forskningsresultat når ut och kommer till nytta i samhället. 

==Engelsk översättning==
Impact, Research Impact (Societal Impact of Science)

==Referenser==
<references />
==Externa länkar==

University of Oxford. [http://www.ox.ac.uk/research/research-impact/impact-case-studies Exempel på forskningens genomslag Research Impact: ''Impact case studies'']

Samsyn:Projektgemensamt

2019-11-05T11:12:20Z

Fia Börjeson (Chalmers): /* K3-kontakter */ lagt till kommentar om kontakt mellan AP6 och IMP-projektet

{{Arbetssida}}
<gallery mode="packed" heights="300px">
Samsyn gruppfoto februari 2018.jpg|''Solig wikiutbildning i februari 2018''.
</gallery>
Här samlar vi information om möten, evenemang och resurser.

 

==Arbetsfördelning 21-22 aug 2019==
{| class="wikitable"
|+
!Vad
!Vem
!Resurser
!Kommentar
|-
|1.1 Inhämta begrepp och synpunkter från ett eller flera andra K3-projekt
|
|
|
|-
|1.2 Fortsätta att inhämta synpunkter från referenspersoner
|
|
|
|-
|2. 2 Gå igenom centrala begrepp
|
|
|
|-
|2. 2. Gå igenom kvarvarande begrepp (se Arbetssidans ”begrepp att betänka”)
|
|
|
|-
|2. 3 Se över jämställdhetsaspekten
|
|
|
|-
|3. 1 Arbetsgrupp: Wikipediaexport
|
|
|
|-
|3. 2 Arbetsgrupp(-er): Informations- och utbildningsinsatser
|
|
|
|-
|4. 1 Språkliga käpphästar
|
|
|
|-
|4. 2 Formmässiga käpphästar
|
|
|
|}

==K3-kontakter==
Vi har delat upp mellan oss att ta kontakt med övriga K3-projekt enligt nedan. Notera gärna när du haft kontakt!
{| class="wikitable"
|+
!K3-projekt
!AP
!Kommentar (ange åtminstone om kontakt tagits)
!
|-
|ESAIM
|4
|
|
|-
|LUPP
|4
|
|
|-
|MerUt
|4/PL
|
|
|-
|Nya Vägar
|4
|
|
|-
|ARCS
|5
|
|
|-
|PAUS
|5
|
|
|-
|SKÖN
|5/PL
|
|
|-
|IMP
|6
|Har läst och givit synpunkter på urval av begrepp med flera goda kommentarer, inkl. tips på underlag (läsning).
|
|-
|MerSam
|6/PL
|
|
|-
|SAFIR
|6
|
|
|-
|AGERA
|7
|Har givit synpunkter (v. 44) på en rad begrepp, framför allt "Samhällsutmaning", där vi föreslås att vidga begreppet. De föreslog också "Samhällsutveckling" och "Samsyn" som begrepp.
|
|-
|SPETS
|7
|Tar emot utkast på "Strategiskt partnerskap" v 44.
De har (v. 44) givit synpunkter på några begrepp och föreslagit "Due diligence" och "Co-create/Samskapa" som begrepp.
|
|-
|MUSA
|7
|Tar emot utkast på "Samverkansarena" v 44.
|
|-
|OMAR
|7
|
|
|-
|INSA
|PL
|17/9. Mail. De förslår Internationell samverkan. Har fått 7 förslag på begrepp att ev ge kommentar utifrån deras projektsammanhang.
|
|-
|Utvind
|PL
|Ny kontakt 22/10: projektledaren återkommer med utkast till främst "Indikator".
|
|}

==Begrepp att betänka==
Fyll på nedan med de begrepp du stöter på som du själv inte tar dig an eller är osäker på vems det är.

Om du anammar ett begrepp, har skäl att anföra varför begreppet inte platsar i wikin eller annan information: skriv i kommentarsfältet.

Ibland kan ordet lyftas i en artikel utan att få en egen begreppssida och bli omdirigerat (som industridoktorand nedan).
{| class="wikitable"
|+
!Begreppsförslag
!Kommentar o/e vem eller vilket AP som tar sig an
|-
|Internationell samverkan
|Förlag från INSA-projektet (CR: har efterfrågat potentiella källor.)
|-
|
|
|-
|
|
|}
På våra gemensamma workshops andra och tredje kunde deltagarna föreslå begrepp som de saknar i wikin. Kommentera de som år inom ditt AP!
{| class="wikitable"
|'''Begreppsförslag'''
|'''Kommentar o/e vem eller vilket AP som tar sig an'''
|-
|[[industridoktorand]]
|Är omdirigerad t Adjungerad doktorand
|-
|[[integrerad forskning]]
|
|-
|''[[livslångt lärande]]''
|Finns redan
|-
|[[multidisciplinär]]
|
|-
|[[projekt]]
|För generellt och för omfattande: föreslår att vi skippar (CR)
|-
|[[projektkurs]]
|AP 4, förslagsvis i text om projektarbete efter förslag från KTH på ws
|-
|[[samverkansprojekt]]
|Bör väl vara en del av begreppet "samverkan"? (KC, LJ, KMB)
|-
|[[science park]]
|AP5 eller AP7?
|-
|[[självständigt arbete]]
|Finns redan
|-
|[[transdisciplinär forskning]]
|
|-
|[[tvärvetenskap]]
|
|-
|[[utbildningssamverkan]]
|AP 4
|-
|[[utbyte]]
|Alltför generellt: föreslår att vi skippar (KC, LJ, KMB)
|-
|[[utmaningsdrivna kurser]]
|AP 4 med koppling till projektarbete
|-
|''[[Verksamhetsförlagd utbildning|vfu]]''
|Finns redan
|-
|[[övningsskolor]]
|AP 4
|}
 

==Begrepp och upplägg WS 2 o 3 maj==
'''Skickat en dryg vecka innan:''' '''''För den som vill förbereda sig''' så finns nedan de begrepp som vi kommer att fokusera på under torsdagen (de är länkade). Det går att komma oförberedd – vi ger tid att läsa under passen. Vi kommer att använda både utskrifter och kort att notera synpunkter och kommentarer på.''

*''Den första delen av eftermiddagen diskuterar vi i två grupper (delas in på plats, gruppdiskussion A respektive B nedan).''
*''Det andra passet är bordsdiskussioner. Vi lär hinna 2-3 bord var och du väljer själv mellan bord 1-5 (de röda begreppen).''
*''Utöver begreppsartiklar så kommer vi också se över urvalet i Samsynwikin: saknas något begrepp?''

'''Gruppdiskussion A:''' Självständigt arbete, Livslångt lärande, Omgivande samhälle/Civilsamhälle, Samverkan/Samverkansuppgiften

'''Gruppdiskussion B: S'''ocial innovation, Personrörlighet, Mentorskap, Samverkan/Samverkansuppgiften

Bord 1: Nyttiggöra, Tillgängliggöra, Mottagarkompetens

Bord 2: Kunskapstillgångar, Innovation, ,Entreprenörskap

Bord 3: Aktionsforskning, Följeforskning, Uppdragsforskning

Bord 4: Bildning, Outreach, Forskningskommunikation

Bord 5:Verksamhetsförlagd utbildning (VFU), Co-oputbildning, Projektarbete
 

==Föreslagna begrepp av resp AP till WS 2 resp 3 maj==
'''Utbildning'''

Arbetsmarknadsmässa

Co-oputbildning

Fadderföretag

Mentorskap

Självständigt arbete

Projektarbete

Verksamhetsförlagd utbildning

'''Forskning'''

Forskningssamverkan

Uppdragsforskning

Personrörlighet

Aktionsforskning

Följeforskning

Mottagarkompetens

'''Kunskapstillgångar'''

Nyttiggöra

Kunskapstillgång

Innovation

Entreprenörskap

Social innovation

Påverkansarbete

(Immateriella rättigheter om det hinns med)

'''Samhällsutveckling'''

Forskningskommunikation

Civilsamhälle

Livslångt lärande

Bildning

Outreach

Omgivande samhälle

Trippelhelix

[[Samverkansarena]]

'''Centrala ord''' (de oundvikliga)

Samverkan

Samverkansupppgiften

Nyttiggöra

Tillgängliggöra

Avnämare

Intressent

 

==Begrepp att begrunda till 8 mars==

===Helt eller ganska nöjd med-begrepp, 1-2 var (om du har)===
Kopiera länken till ordet (då skrivs den in som själva ordet nedan - simpelt och tydligt!)

''Charlotte Rossland:'' [[Intressent]] och [[Avnämare]]

''Karin Grelz:'' [[Samhällsnytta]], [[Trippelhelix]]

''Fia Christina Börjeson:'' [[Påverkansarbete]] och [[Social innovation]] - ''ganska'' nöjd. Skulle gärna diskutera begreppet.

''Catarina Carlsson / Malin Jansson:'' [[Alumn]]'','' [[Självständigt arbete]]

''Karin Mårdsjö Blume:'' [[Skolsamverkan]], [[Forskningskommunikation]]. För båda begreppen har vi fått bra feedback, så de känns rätt stabila nu,

''Lars Jämterud: [[Populärvetenskap]], [[Livslångt lärande]] - ganska nöjd'' med det sistnämnda. Flera av referenspersonerna önskade att mer av bildningsideal/inre motivation lyftes fram i det livslånga lärandet, då det nu är mest tvånget/arbetsmarknadsperspektivet som står i fokus i texten. Mitt svar blev då att det tyvärr är så begreppet beskrivs i nästan alla källor, men detta skulle jag gärna diskutera.

''Karin Christoffersson'' [[Civilsamhälle]] - är ganska nöjd, men inte riktigt färdig. Skulle vilja exemplifiera med ett "Vinnova-impact case" för att knyta ihop säcken. Det jag känner till (och har arbetat med) har med Linköpings universitet att göra, ska försöka hitta ett exempel från annat lärosäte.

''Pål Brunnström:'' [[Aktionsforskning]] och [[Följeforskning]]

''Mattias Dyrvik''

===Krux-begrepp, 1-2 var (om du har)===
''Charlotte Rossland:'' [[Tillgängliggöra]] Är den för torr, saknas ex konkreta exempel?

''Karin Grelz:'' [[Samverkan|Samverkan,]] [[Samverkansformer]] Samverkansmönster eller -former?

''Fia Christina Börjeson:'' [[Genomslag]]. Blir inte klok på den här texten. Kanske ska den kopplas tydligare till samverkan och nyttiggörande?

''Catarina Carlsson / Malin Jansson:'' [[Programråd]]'', det finns betydelser för detta begrepp vilket gör texten svår att göra enkel och tydlig. Hur ska vi göra?'' [[Case]]'', här vet vi inte riktigt vad vi ska beskriva; uppdragskurser, projektkurser och/eller hur ska vi skilja dem åt?''

''Karin Mårdsjö Blume:'' [[Omgivande samhälle]]. Det var svårt att hitta referenser till begreppet, och framför allt till alternativa begrepp.

''Lars Jämterud:'' [[Outreach]]. Relevansen, alltså bör det vara kvar? God input från referensgrupperna, för de "köpte" både beskrivningen och vad begreppet syftade till. Men, ''ingen'' använde det överhuvudtaget och flertalet hade inte ens hört talas om det. Flera efterfrågade en svensk variant...

''Karin Christoffersson:'' [[Folkbildning]]. ''Skulle så gärna vilja hitta en "modern" koppling mellan akademi (samverkan) och "folkbildning" - de jag funderat på upplever jag själv är för långsökta. Tycker att "folkbildning" känns som ett ålderdomligt begrepp som skulle må bra av att "hottas upp".''

''Pål Brunnström'' [[Personrörlighet inom forskning]]. Hur borde vi hantera underordnade begreppen Adjungerad professor, Adjungerad lektor, Adjungerad adjunkt. Ska vi bara omdirigera dessa till ”Personrörlighet inom forskning”, eller ska vi skriva korta artiklar om vardera begreppet? Jag tycker nog det senare, då behöver vi lägga till lite i dessa artiklar.

''Mattias Dyrvik''
 

==Minnesanteckningar möte 2019-01-23 i Linköping==
Anteckningar: Karin G o Charlotte

Närvarande: Karin Mårdsjö Blume, Lars Jämterud, Karin Christoffersson, Helena Balogh, Mia Jacobson, Axel Pettersson , Catarina Carlsson, Malin Almstedt Jansson, Karin Grelz och Charlotte Rossland

'''1. Presentationsrunda'''.

Särskilt Malin (ny Samsyn-kollega vid HiG) och Mia (ny på WMSE) välkomnades.

'''2. En''' '''statusuppdatering''' (Charlotte).

i. Våra ambitioner och deadlines för begreppsarbete i höstas.

''' ii. ''' Samsynwikin öppnades för allt och allas läsning 17/12. Framöver behöver vi betänka nästa steg (när och med vilka premisser, ex öppna för redigering)

''' iii. ''' HKr har formellt hoppat av. Vinnovadialog i förra veckan. Formaliseringen återstår. Kristianstads budget kan fördelas: Gävle tar större pott, medlen för 2019-20 och 2018-medlen läggs på projektledningen. Mälardalen har visat intresse.

''' iv. ''' Vi kan troligen påverka tidpunkten för när Vinnovas prövning görs (för att få fortsätta med finansieringen efter sommaren). Efter diskussion fastslogs att projektgruppen hellre ser att det görs snart än i maj/juni. (Rapportform till Vinnova är en uppdaterad projektbeskrivning inkluderat resultat, samt ett entimmes-möte. )

'''3. Dagens möte'''

i. Dagordningen fastslogs.

ii. Övrigt: en ordningsfråga (Axel) om inaktiva användare – ska de leva kvar? Blockera deras konton? Döpa om kontot? Relaterar till frågan om hur andra användare ska bjudas in. Charlotte och Axel ser över.

'''4. Uppdraget till idag'''

i. Justera varje AP:s urval av begrepp

ii. Checklistemodellen (sett över våra begrepp efter den)

iii. Referensarbete lokalt (helst fått ”ett annat öga” på varje begrepp)

iv. Hur går vi vidare? Vilka erfarenheter kan vi dela?

'''''Laget runt'''''

'''''Linköping- Stockholm'''''

· '''Karin MB om LiU:s process för lokal förankring'''

i. Fem personer inbjudna före terminsstart (se mail). Haft två sittningar x 2 pers, en extern och en intern. Första kontakt per tel. Chef för forskning och utv. på kommunen, fd rektor), lärosätesegen samverkansperson. Dag 2 klassiska folkbildare + affärsutvecklingschef Tekniska verken. Dessutom: skolsamverkansperson från kommunen. Brev med åtta begrepp, bearbetade, att läsa. Plus infotext från SU:s hemsida och frågor. Ytterligare en grupp beredd att komma in, med 4-5 samverkanspartner. På vänt till april (”då kan ni se resultat”). Lätt att få folk att tacka ja. Väl förberedda. Kaffe och kakor ett lyckokast J (brysselkex!)

ii. Karin o Lars glimtar om begrepp – rekommendation: lägg det på en ganska låg nivå. All input ska vara välkommen.

iii. Diskussion om hur ska referensarbetet synliggöras? Hur visa ”rösterna”?

iv. '''''Folkbildning''''' – tillämpning: ”undervisning” bör vara ”och studier” annars reagerar studieförbunden. Näst sista stycket: ”är ni säkra på att SD stod bakom?” Eng övers – en av tre! Vuxen målgrupp – viktigt, statliga pengar för att få studiestöd. Folkhögskolor höjs lite för mycket. Drar också mot allmänbildningsbegreppet. Gränsdragning mot populärvetenskap. Tacksamma, inspirerade deltagare.

v. Fråga: hur dokumenterar ni? Efter diskussion om att samla, anonymisera (inte personnamn utan ”representant för xx” (som näringsliv, lokal skolverksamhet, forskare vid LiU etc). Analys, gruppering och generalisering. '''Förslag: Syntetiserad sammanställning på begreppets diskussionssida.'''

vi. '''''Forskningskommunikation''''' – vissa begrepp använder man inte. ”Plattform” lika brett och otydligt som ”arena”. Skillnad: På kommunal nivå/externt avses bearbetad information. Talar inte om det i dessa termer. Mer ”samverkan” alt. Forskning '''''och''''' kommunikation. Hsk tänker ”avhandling”. Sociala medier: man kan twittra, nya kanaler sätter myror i huvudet (vad är vad). Förskola och skola – svaga områden. Lite för lång text.

vii. LiU:s städning och införande av inläggningen görs i ett svep. Historiken – hur intressant är det? Rubrik med ”Historik”? Referenspersoner tyckte historiken var intressant men kunde flyttas ned.

viii. Fråga: hur återkopplar ni? Tackar och meddelar att vi delger kollegorna, sen lite svävande; framåt maj kan ni gå in och titta igen.

· '''Charlotte o Karin G om SU'''

ix. SU och LiU har haft Skypemöten och sett över begreppsurvalet. En process som fortgår!

x. Om SU:s del för förankringen – har inte tillgång till självklara lokala grupper, men planer finns. Har kontaktat särskilda parter, främst per mail, angående begrepp de är särskilt koppade till. Ex KTP – se också mail för inspiration. Några hann vi inte i tid med ska in, dialog om det. SU:s lokala referensarbete – kontakt med Teknikföretagen (unionen) lokal grupp om ”intressent”/”avnämare”.

'''''Malmö – Örebro'''''

· '''Pål om MaU (o OrU)'''

i. Checklistegenomgången av våra begrepp är gjord. På fråga: blev inte så stort och omfattande arbete. (Historiebiten saknas ibland, men lämnar det därhän nu.)

ii. Börjat med referensarbetet – inte fått några på kroken när det gäller forskningssamverkan än (eg bättre kontakter för utbildningssamverkan). Tagit mest arbete på sista tiden.

iii. Snart kommer förstärkning (ersätter Daniel)

'''''Gävle'''''

· '''Catarina och Malin'''

i. Historik: Luften gick ur oss p.g.a. Kristianstads avhopp – tills Malin kom med. Nu är energin tillbaka!

ii. Måste jobba med begreppen innan vi drar igång med referenspersoner. Redan pinpointat vilka vi vill dra in. Några är redan vidtalade. Nästa steg att få ihop dem i möten.

iii. Malin jobbar med checklisteöversynen. Gör stora förändringar – text och referensmässigt, strukturerar om. Läge: visst, det går att bygga ut.

'''Samlat: tagna beslut och rekommendationer för referensarbetet samt kategorisering'''

i. '''Hur vi följer upp respons:''' Artikelförfattaren sammanfattar kommentarer, anonymiserar (inga personnamn, men typ ”representant/-er för XX”), noterar om värt att det var ”vid workshop”/etc och ''för in i wikin på begreppets diskussionssida''. Och förstås, reviderar begreppsartikeln efter begrundan.

ii. '''Dokumentera kontakten.''' När vi bjuder in till en lokal workshop eller på annat sätt ber om respons/förankring: notera i vår gemensamma lista på BOX vem/vilka och för vad (ex särskilt begrepp eller helt AP). Det kan bli värdefullt av rapporteringsskäl, kan inspirera men ska inte vara för arbetskrävande – vi stämmer av senare.

iii. Mallar: LiU:s och SU:'''s kontaktbrev''' finns nu som modellförslag. Axel lägger in på ''Projektgemensamt-sidan''.

iv. Vi reflekterade både här och senare under mötet över vilka '''kategorier''' vi använder i wikin. Beslut om kategorierna:

· '''Ta bort''' '''''Primära begrepp''''' och '''''Sekundära begrepp''''' (överspelat)

· '''Ta bort ''Påbörjad''''' och '''''Klar för granskning'''''

· '''Behålla ''”APX”, Begrepp, Aktiverad APX, Bearbetad APX''''' ''(självskattad), '''Bedömd''''' (av styrgrupp).

· '''Lägga till:''' '''''Förankrat''','' men hur formulera? Behöver vi visa skillnad på lokalt/centralt eller ”lite/mycket”? Projektledningen tar frågan.

'''5. Wikin: en genomgång och tips om praktiska färdigheter'''

''' i. ''' Diskussionssidor + pingar

''' ii. ''' Senaste ändringar – här kan man följa med i vad som händer (annat är det i Wikipedia)

· På vilken sida, hur många gånger

· Tillagt eller borttaget

· Vem, tid

· Klicka på ”x ändringar” så syns det vad som gjorts.

iii. Påminnelse: bra länkar i vänstermarginalen, ex ''Projektdiskussion'' som leder till projektsidans diskussionssida

iv. ''Källhänvisningar – webbsida'' (bara rena sidor), ''bok'' (ange alltid som bok om det är en bok även om anger en länk), ''artikel'' (lägg gärna in DOI-länk)

v. ''Omdirigeringar'' – Axel lägger in ny instruktion på Samsyn:Omdirigering. Kom ihåg att ta bort kategoriseringar om du omdirigerar.

vi. ''Döp om/flytta sida'': under ”Mer” välj ”Flytta” – välj ”huvudnamnrymd” osv - finns beskrivning under Samsyn:Flytta sida

vii. Länka inuti artikel – inom Samsynwikin

· - > Notera Specialsida – ”Föräldralösa sidor”

viii. ''Hänvisa till wikipediapost'': finns i instruktion. Lägg till mall: textrursprung. Välj: Permanent länk!

ix. Diskussion om länkar som hänvisar utanför Samsynwikin – kan göras under Externa länkar. Här kan vi lista våra vägledande exempel.

x. Specialsidor – ''”Önskade sidor”'' = rödlänkar från andra sidor.

xi. Diskussionssidor – ställ frågor på den '''''Projketgemensamma diskussionssidan''''' om fler kan ha nytta av att delta/följa. Vi uppmanas att använda den mer!

'''6. Det mer centrala referensarbetet.'''

Charlotte gick igenom ett modellförslag.

i. Vilka?

· Vår tidigt sammansatta ”expertlista” (efter ny översyn)

· Strategiskt utvalda personer/organisationer (projektledningen har ett utkast)

· Valda individer från övriga K3

· Särskilda parter för särskilda utbyten, som SUHF:s Arbetsgrupp för samverkan.

(PS: SUHF-dokumentet gick på förbundssamlingen, arbetas det fortfarande med.)

ii. Hur?

· Bred inbjudan till 2,5-3,5-timmars workshop. (Ca 3 tillfällen att välja på.)

· Tematiska workshop om utb, forskn, samhutv/innov. med uppsamling och (runda)bordsdiskussioner (om centrala begrepp).

· Uppmuntrande, lekfullt men tillvaratagande och uppstyrt (arbetsbesparande/klokt).

iii. När och var?

· 3-5 ggr i mars, o/e april

· Olika platser i landet kontra centralt Stockholm

· (Troligen också med som en punkt på K3-mötet 8/5 i anknytning t HSS)

· Även i juni?

· Omtag efter sommaren efter behov.

iv. Format/upplägg – jfr ppt-bild vilket inkluderar kort-modellen med uppstyrt inhämtande av åsikter på skala ''Utmärkt infångat'' till ''Stämmer inte'' per begrepp samt möjlighet notera tips/åsikter.

'''Beslut efter diskussion om det centrala referensarbetet:'''

· Det är mest realistiskt att satsa på mars/april, ca 3 gånger, varav två i Stockholm, det tredje med fördel i Malmö.

· Idealt är vi alla med, åtminstone någon per AP, för att hålla i diskussionspass samt inhämta respons.

· Det grova utkastet på upplägg kan fungera. Vi behöver fundera extra på vad vi lockar med (möjlighet påverka nomenklaturen, få kunskap, kontakter … och kakor)

· Projektledningen går vidare med utkast som skickas ut för synpunkter till gruppen.

· Vi kan/bör komplettera med särskilda utbyten med ex SUHF eller särskilda tillfällen/andras möten.

'''7. Tidsplanering'''

Efter diskussion om leveranser, deadlines, arbetsmöten, hackaton, när vi kan behöva ses:

· '''Ett arbetsmöte med anslutande hackathon läggs in i slutet av februari alt börja på mars.''' Vecka 8 tycks bäst. Projektledningen spikar datum efter doodle. (Två halvdagar.)

· '''Ny deadline blir 15 februari:''' vi upprepar att ha sett över våra urval, städat alla begrepp efter checkliste-modellen samt fått till det lokala referensarbetet.

· '''Projektledningen sammanställer underlag''' för det centrala referensarbetet inklusive tidsplanering för påsyn inom ett par veckor.

· Bonus: Helena bjöd in alla till SKÖN:s workshop om Impact case study-workshop (mail kommer.)

 

==Minnesanteckningar möte 2018-11-07==
Tack alla som kunde vara med igår – lika trevligt och konstruktivt som alltid! Hoppas också att vi kan förmedla till er som inte kunde närvara. Jag skriver nu lite kort, väldigt kort, för annars dröjer det för många dagar innan jag kan hitta mer tid för att skriva längre kommentarer.

1. Bifogat finns den PowerPoint vi hade som underlag på mötet. Den ger grunden till det vi avhandlade, framförallt de principbeslut vi gick igenom, de som Styrgruppen tagit som ger oss vägledning. Sammanfattningsvis, så är det mesta helt i linje med hur vi redan tänker, men nu alltså mer uttalat, och kanske nyttiga påminnelser. (För den nyfikna, även Styrgruppens PP-underlag bifogas.) /Se mail 14/11-18

2. Vi gick igenom vår checklista och har några förslag på smärre korrigeringar. Jag återkommer om den i nästa vecka. Alltså den här (även bifogad): [[Samsyn:Checklista|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Checklista]]

3. Om att få till ett mer genomtänkt urval per mönster: vi behöver per AP tänka till, men hjälp gärna varandra om vi har förslag/tips. Ett Karin G-tips: kolla i bokregister, se bifogat dokument. Och OBS: det är också ett hett lästips, en ny bok: Berg, Martin & Fors, Vaike & Willim, Robert. (2018). Samverkansformer: Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap.

4. Jag återkommer i nästa vecka med mer om tänket med referensgrupper/personer, om wiki-öppnandet (inkl. vår ”banner”), och en del annat.

5. På frågan om vad vi kan behöva lite mer praktisk vägledning kring, kom bl.a. mallar för källor upp, liksom hur vi kommunicerar i wikin. Återkommer om när/hur vi tar tag i det.

6. Det kommer en doole för att hitta ett datum för december-möte. På frågan om vi vill vara någon annanstans än i Stockholm, så nappade Linköping och välkomnar oss till dem – tack för det!

Så – det var i all hast, men inte med mindre hopp om att allt är gott!

Rossi 

==Översikt första granskningsomgången september/oktober 2018==
Nedan översikt visar de begrepp som fördelats för granskning o samt de som från 2018-10-08 har klarmarkerats. Om känt, så är det också markerat med initialer alt AP att respons har lämnats - fyll gärna på själva vartefter!
{| class="wikitable"
|+
!Granskande AP
!Ansvarigt AP
!Inskrivna och fördelade begrepp
!Klar för granskning-markerad
!Har fått primär respons
!Ev kommentar
|-
|5
|4
|Alumnnätverk
|
|
|
|-
|5
|4
|mentorprogram
|
|DG/PB
|
|-
|5
|4
|Mentorskap o mentor (o mentorprogram)
|
|DG/PB
|
|-
|5
|4
|VFU – Verksamhetsförlagd utbildning
|
|DG/PB
|
|-
|6
|4
|Case
|
|
|Ej klar
|-
|6
|4
|Fadderorganisation
|
|
|Ej klar?
|-
|6
|4
|Gästföreläsare
|
|
|
|-
|6
|4
|Praktik
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|6
|4
|Utbildningsråd
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|7
|4
|Alumn
|Alumn
|LJ
|
|-
|7
|4
|Alumnföreningar
|
|
|
|-
|7
|4
|Arbetsmarknadsdag
|
|KMB
|
|-
|7
|4
|Co-op koordinator
|Co-op koordinator
|CR/KG
|
|-
|7
|4
|Co-op utbildning
|
|CR/KG
|
|-
|7
|4
|Examensarbete
|
|KMB
|
|-
|7
|4
|Exjobb
|
|KG
|
|-
|7
|4
|Uppsats
|(tom)
|
|
|-
|4
|5
|Adjungerad doktorand
|Adjungerad doktorand
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Forskningssamverkan
|Forskningssamverkan
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Löpande utvärdering
|Löpande utvärdering
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Samfinansiering
|
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Samhällsrelevant forskning
|
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Samproduktion
|Samproduktion
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Sampublicering
|Sampublicering
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Samverkanslektor
|Samverkanslektor
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Utmaningsdriven forskning
|Utmaningsdriven forskning
|CC/AP4
|
|-
|4
|5
|Öppen vetenskap
|
|CC/AP4
|
|-
|6
|5
|Akademiska värden
|Akademiska värden
|FB/AP6
|
|-
|6
|5
|Deltagarbaserad fo
|Deltagarbaserad forskning
|FB/AP6
|
|-
|6
|5
|Forskningsinfrastruktur
|Forskningsinfrastruktur
|FB/AP6
|
|-
|6
|5
|Lärarundantaget
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|6
|5
|Tillämpad forskning
|Tillämpad forskning
|
|
|-
|7
|5
|Aktionsforskning
|Aktionsforskning
|KMB
|
|-
|7
|5
|Behovsdriven forskning
|Behovsdriven forskning
|CR/KG
|
|-
|7
|5
|Externfinansiering
|
|LJ
|
|-
|7
|5
|Följeforskning
|Följeforskning
|KC
|
|-
|7
|5
|In kind
|
|KMB
|
|-
|7
|5
|Medborgarforskning
|Medborgarforskning
|LJ
|
|-
|7
|5
|Mottagarkompetens
|Mottagarkompetens
|CR/KG
|
|-
|7
|5
|Personrörlighet inom forskning
|Personrörlighet inom forskning
|KC
|
|-
|7
|5
|Uppdragsforskning
|Uppdragsforskning
|CR/KG
|
|-
|1
|6
|Genomslag
|Genomslag
|
|
|-
|1
|6
|Kunskapstillgång
|Kunskapstillgång
|
|
|-
|1
|6
|Nyttiggörande
|Nyttiggörande
|
|
|-
|1
|6
|Samverkan
|Samverkan
|
|På vänt - centralt begrepp
|-
|4
|6
|Venture Creation
|Venture Creation
|CC/AP4
|
|-
|5
|6
|Innovationsstödssystem
|Innovationsstödssystem
|DG/PB
|
|-
|5
|6
|Innovationssystem
|Innovationssystem
|DG/PB
|
|-
|5
|6
|Licensiering
|Licensiering
|DG/PB
|
|-
|5
|6
|Påverkansarbete
|Påverkansarbete
|DG/PB
|
|-
|5
|6
|Samverkansskicklighet
|Samverkansskicklighet
|DG/PB
|
|-
|7
|6
|Immateriella rättigheter
|Immateriella rättigheter
|CR/KG
|
|-
|7
|6
|Innovation
|Innovation
|CR/KG
|
|-
|7
|6
|Social innovation
|Social innovation
|
|
|-
|4 o 7…
|6
|Entreprenörskap
|Entreprenörskap
|KC o CC
|
|-
|1
|7
|Samverkansarena
|
|
|Inväntar respons fr annat K3-projekt
|-
|1
|7
|Samverkanscheck
|
|
|Inväntar respons fr annat K3-projekt
|-
|1
|7
|Strategiska partnerskap
|
|
|Inväntar respons fr annat K3-projekt
|-
|1
|7
|Strategiskt partnerskap
|
|
|Inväntar respons fr annat K3-projekt
|-
|4
|7
|Civilsamhälle
|Civilsamhälle
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Folkbildning
|Folkbildning
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Intressent
|Intressent
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Kluster
|Kluster
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Populärvetenskap
|Populärvetenskap
|CC/AP4
|
|-
|4
|7
|Samskapande av kunskap
|
|CC/AP4
|
|-
|5
|7
|Forskningskommunikation
|Forskningskommunikation
|DG/PB
|
|-
|5
|7
|Helix
|Helix
|DG/PB
|
|-
|5
|7
|Knowledge Transfer Partnerships (KTP)
|Knowledge Transfer Partnership
|
|
|-
|5
|7
|Kunskapstriangeln
|
|
|
|-
|5
|7
|Kunskapsväxling
|
|
|
|-
|5
|7
|Kunskapsöverföring
|Kunskapsöverföring
|
|
|-
|5
|7
|Kvadrupelhelix
|Kvadrupelhelix
|
|
|-
|5
|7
|Livslångt lärande
|Livslångt lärande
|
|
|-
|5
|7
|Outreach
|Outreach
|
|
|-
|5
|7
|Trippelhelix
|Trippelhelix
|
|
|-
|6
|7
|Expertroll
|Expert
|FB/AP6
|
|-
|6
|7
|Internship
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|6
|7
|Kommunikation i vården
|
|
|Påbörjad ( ej klar för granskning)
|-
|6
|7
|Kunskapsstyrning
|
|
|Bara aktiverad
|-
|6
|7
|Nätverk
|Nätverk
|FB/AP6
|
|-
|6
|7
|Omgivande samhälle
|Omgivande samhälle
|FB/AP6
|
|-
|6
|7
|Skolsamverkan
|Skolsamverkan
|FB/AP6
|
|-
|6
|1
|Tillgängliggöra
|
|
|
|}

==Tidplan diskuterad 2018-09-06==
{| class="wikitable"
|10-23 september (2w)
|AP: egna revidering av begreppstexter (efter insikter fr arbetsmötet) + ev reflektera utbud och städa arbetssidor (spegla aktivitet/intention)
|-
|23 september
|''Deadline aktiv egna revideringar''
|-
|24 september - 7 oktober (2w)
|Projektgruppen ger varandra respons (lista kommer på fördelning av begreppen samt möjlig checklista) Dessutom kan nya begrepp föras in. Förhoppningsvis kan konkret input från övriga K3 påbörjas.
|-
|7 oktober
|''Deadline ge varandra respons i Samsynwikin.''
|-
|8-25 oktober (3w)
|Vi tar till oss respons och genomför ev revideringar. I övrigt fortsatt grundläggande begreppsarbete.
|-
|3 alt 10 oktober?
|Hackathon-träff där man också kan delta på distans (se doodle-förfrågan).
|-
|25 oktober
|''Deadline städ inför Styrgrupps-beslut (tredje omgång begrepp)''
|-
|'''8-9 november'''
|'''Styrgruppens möte m beslut om begreppsstatus o direktiv inför fortsatta arbetet (inkl riktlinjer för referensgruppsarbetet)'''
|-
|12-21 november
|En av dagarna: arbetsmöte på Arlanda inför uppföljningsarbete efter SG-beslut och centrala referensgruppsmöten (se doodle-förfrågan).
|-
|12 nov - 22 nov.
|Uppföljningsarbete efter SG-beslut
|-
|22 november
|''Deadline revidering efter SG-beslut (första omgången bedömda begrepp)''
|}

==2018-09-06 - mailade minnesanteckningar==
Hej alla,

Tack för vårt Samsyn-möte i torsdags! Det är så tacksamt att mötas av vår samlade vilja att uppnå ett kvalitativt resultat. Och hur vi på olika sätt kan bidra och hämta energi när vi nu gör det ”wiki-style”! Dessutom trevligt som vanligt.

'''I korthet kan vi säga att torsdagen''' var ett givande utbyte av erfarenheter, delvis praktiskt, men framförallt kring hur det går och vad vi kan behöva få till eller utveckla framöver. Vi påminde oss om vår tidplan och identifierade viktiga leveranser/datum fram till nästa sommar. Det är bara att konstatera: vi är i en ytterst spännande fas där mycket utvecklas som kommer sätta prägel på vårt resultat!

Lika kort om '''fredagens hackathon''': vi som kunde vara med gillade verkligen konceptet! Vi kunde konstruktivt pula med vårt eget och få till kortare utbyten med hela gänget eller i mindre konstellationer. Att ha Sara o Axel på plats var fantastiskt!

Nedan kommer nu viktiga deadlines och annan information. Allt kommer också att finnas på vår gemensamma arbetsyta i Samsyns wiki. Det kan vara sista gången det kommer ett så här fylligt mail från mig ;)

1. Vi beslöt om några '''definitiva deadlines för vårt begreppsarbete inför styrgruppens möte 8/11'''. Se nedan Excel-ruta.

a. '''OBS:''' vi behöver alltså omgående '''se över våra nuvarande begreppstexter (till 23/9).'''

b. Inom en vecka kommer underlag för vilka '''begrepp var och en av oss sedan ska kommentera/respondera på 24 september - 7 oktober'''. Innan dess kommer också '''en något reviderad checklista''' som kan vara till stöd både när vi skriver och kommenterar begreppsartiklar. Det här blir alltså en ny rutin vi prövar för att gemensamt pröva och bygga upp en vana att kommentera och ta emot kommentarer, som vanligt i en kreativ och konstruktiv ”wiki-style”-anda!

'''2. '''Sara o Axel kommer att se över en del '''wiki-praktiska aspekter'''. Det kommer att samlas ihop, men det är i wikin informationen kommer! Bland annat blir vår viktiga ''Stilguide'' något uppdaterad. På torsdagen fick vi oss ett pass med information om '''diskussionssidor''', och en viktig plats framöver för att ställa '''projektinterna''' frågor och sprida information är just en diskussionssida, den som ligger på vår projektinterna arbetssida: '''[[Samsyn:Projektgemensamt|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Projektgemensamt]]''' Det är också på den sidan vi lägger mötesanteckningar med mera. '''Så bekanta er med den och håll koll framöver!'''

3. En fråga uppkom flera gånger: vilka begrepp väljer vi att jobba på och varför.

· Absolut grundläggande: det vi ska ta fram är begrepp för '''''universitet och högskolors''''' '''''samverkan.'''''

· Vi ska som princip '''inte saluföra egna åsikter''', men visst kan vi redovisa '''ex tendenser men då med källor'''.

· Det '''kommer att komma in fler aspekter''' med hjälp av vår interna översyn, referenserna och andra K3 (vila i den vetskapen).

· '''Artiklarnas längd, mängden källor etcetera''': finns inga exakta mått. Vi '''fortsätter wiki-pröva oss fram'''! Nu närmast med vår egen respons-runda. Detsamma gäller vilka ord som får egna artiklar eller förs in under ett annat. Här blir det också viktigt framöver att '''se över vårt ”nät”''': hur hänger begrepp ihop med varandra, har vi undvikit att motsäga varandra etcetera?

· Om det finns '''Wikipedia-artiklar''': använd i sin helhet eller ex för stycken men anpassa till Samsyns sammanhang! Axel fixar mall för hur vi ger korrekt info + gör fenomenet spårbart (inför kommande Wikipedia-diskussioner).

· För att bättre följa vilka ord vi jobbar på, funderar på etcetera:

o '''Använd''' den nya skalan för arbetsstatus, se punkt fyra nedan.

o '''Rensa''' bort gamla inte aktuella listor på era arbetspakets arbetssidor! Det är helt OK att släppa det vi hade som startpunkt (utifrån upptakts- och expertlistorna). Välj nu utifrån vad som är angeläget för ert arbetspaket. För att vi alla ska kunna följa och inte dubbelarbeta: använd kategorierna för arbetsstatus och om ni funderar, bara börjar fundera på begrepp, lägg gärna upp de orden på era respektive arbetssidor. Det är inte heller längre angeläget att markera primära o sekundära, om du inte vill.

· Vi kommer behöva '''anpassa bl.a. språk''' ytterligare. Det kan i senare läge bli aktuellt med konsultstöd (ex se över jämlikhetsaspekter).

· I bakhuvudet ligger också hur vi kan lägga fram '''beslutsunderlag för Styrgruppen''' – vad kan de ta till sig och hur kan det struktureras så att vi får beslut som ger projektet bra vägledning och mandat för fortsättningen? (Projektledningen tar förstås extra ansvar för detta!)

4. '''Vi har infört en ny femgradig skala för arbetsstatus''', se [[Samsyn:Bedömningsguide|https://samsynwiki.su.se/wiki/Samsyn:Bed%C3%B6mningsguide]] A och C är nya. Uppdatera era begrepp efter den skalan. Det är viktigt att använda våra kategorier – glöm t.ex. inte basala ”begrepp” ;)

a. '''Aktiverad''' – begreppet kommer att bearbetas av en viss arbetsgrupp

b. Påbörjad – en arbetsgrupp har börjat se över beskrivningen av begreppet.

c. '''Klar för granskning''' – begreppssidan är tillräckligt klar för närmare granskning inom projektet.

d. Bearbetad – en arbetsgrupp självskattar att de är färdiga med sin bearbetning (har bl.a. tagit del av kommentarer).

e. Bedömd – Styrgruppen har bedömt sidan, begreppet är ”granskat och godkänt”.

'''5. Arbetspaketens arbetssidor''' kan fylla en annan viktig funktion: '''dokumentera''' arbetsgång, vilka möten ni haft med vilka intressenter och liknande. '''Gör det inte till en alltför betungande uppgift''', men det kan vara smart att inte lämna all rapportering till senare. (OBS, inte heller prestige att redovisa mycket…)

6. '''Mötesdatum i höst:''' vi beslöt att ha ett typ hackathon-möte i början på oktober (ej obligatoriskt) och sedan ett arbetsmöte i november. '''Det kommer doodlar''' i veckan för att hitta bästa datum.

Vi lägger ut information alldeles strax i wikin och en del i vår BOX.

Allt gott – och omigen: TACK för allt inspirerande engagemang!

Rossi & Karin

==Tidsplan våren 2018==

*[[Samsyn:Wikiutbildning|Gemensam wikitubildning]] 28 februari.
*Översyn av arbetsfördelning mellan arbetsgruppernas. Måndag '''5 mars'''.
*Inför [http://unilink.se/SV/Events/5294/Arenatraff-i-Orebro Unilink Arenaträff] Örebro 25-'''26 april''', är målsättning att ha 5-10 påbörjade begrepp per arbetsgrupp. Diskutera erfarenheter och presentera som underlag till styrgruppen. Föreslå tidsplan för hösten 2018.
*Styrgruppsmöte har möte '''15 maj'''. Styrgruppen lämnar återkoppling till projektet.

==Rapport 2018-05-18 (bl.a. efter styrgruppens möte)==
Hej alla,

Nu så har Samsyns styrgrupp haft sitt möte som i tisdags. Så här kommer några ord om det och lite annat.

Bifogat finns minnesanteckningarna och underlag. Sammanfattningsvis kan man säga att vi har fått grönt ljus och några stjärnor! Styrgruppen har visserligen uppmärksammat att vi till mans haft svårt att få till full bemanningen, att vi inte haft det tidiga begrepps-inflödet från andra K3-projekt som planerat och att wikin inte har fullt så många helt kultiverade definitioner som tänkt vid det här laget (framförallt inte heller prövade av lokala intressenter/referenser). Å andra sidan så har vi fått till vår wiki, vi har upparbetat rutiner, många projekt har inkörningsfaser och så länge som vi har en proaktiv inställning så ska det här markbrytande projektet gå i hamn! Det höll alla med om, så kul var det!

Det bestämdes ett par saker vi alla bör förhålla oss till:

· Vi kan behöva ha lite fler fysiska '''möten inom projektet'''. Utöver vårt eget '''arbetsmöte i september''', så ses vi troligen också i november, delvis tillsammans med Styrgruppen ('''8-9 november'''). Jag återkommer före sommaren om det. Styrgruppens nästa möte blir i '''mars 2019 och före dess''' behöver vi också samla oss. Vi bestämmer på september-träffen hur vi gör med det.

· '''Om referensgrupper/intressenter''' så finns förståelsen och insikten att vi behöver ha lite mer mogna begreppsdefinitioner innan vi tar kontakt med och har ett utbyte med dem. Men vi behöver trots allt ha det med i tankarna, och då både på lokal och central nivå. Projektledningen fick i uppdrag att påbörja ett förslag till referensgrupp för externa parter, i samråd med oss alla, efter sommaren. Vi kommer också att kontakta SUHF. Återkommer alltså om detta. Troligen kommer vi inte kunna ha de mer centrala utbytena förrän lite senare i höst, men vi får se hur september-mötet faller ut.

Tre påminnelser:

· '''Till i september ska AP 4-7 ha 20 nya begrepp vardera bearbetade och inlagda i wiki'''. Även de nuvarande begreppen ska ha förts upp till en mer komplett nivå (om de nu inte redan är där). Vi återkommer troligen i nästa vecka om hur vi kan samordna oss, som med vilka ord vi väljer och hur vi gör med olika justeringar av rutiner (ex den mer grundläggande checklistan för begreppsarbetet). Nu när wikin är på plats med fullt drag, så ska vi se till att nyttja den än bättre. Vi har bara inte hunnit med det som kan uppdateras ännu, men det kommer att hända saker före sommaren. Vi kan alla ändå jobba på så länge! Känn till exempel inte att ni har begränsningar att ta er an nya ord.

En blänkare: en tanke som styrgruppen berörde lite kort, var utbudet av begrepp. Det kan möjligen (troligen) bli en diskussion framöver var vi sätter gränser för ”för detaljerat begrepp”. Å andra sidan kan säkerligen det mesta av det skrivna ändå komma till rätta. En gissning är att en liten del (och då bara en liten del) snarare kan hamna i tillämpningstexter – men det får vi diskutera tillsammans när bilden blivit lite klarare. '''Vilket vi hoppas att den blir i september. Det blir ett viktigt möte för oss och projektet'''. Så stor lycka till med jobbet fram till dess!

· '''Formalia''': de projektinterna avtalen som nyss skickades ut till er som är kontaktpersoner (ej Wikimedia, som vi redan har avtal med) – hoppas ni kan få till det före 29/5. Det är inte kul att utsätta er för så kort svarstid, men det var har varit rundgång på diskussionerna. Förhoppningsvis är det ändå görligt.

· '''Formalia 2''': När Vinnova har godkänt vår rapport (efter sista maj när rapporterna ska vara inne) – då görs nästa utbetalning till SU 2018-06-13. Vi vill gärna ha '''era respektive rekvisitioner så snart som möjligt därpå'''. Vi skickar förstås ut påminnelse om det. (Allt står för övrigt i vårt ekonomi-dokument med rapportmall etcetera).

Slutligen kan jag också berätta att P-A och jag har en '''träff med UKÄ den 8:e juni'''. Det ska bli så intressant att se vart det leder!

Och allra sist vill jag önska er en vacker pingst! Själv tänker jag vila i den sköna känslan som vissheten ger, om hur mycket vi trots allt redan fått till och hur mycket spännande vi har framför oss! September är ett sådant hägrande mål J

Allt gott,

Rossi

==Arbetsmöte 2018-04-26 i Örebro (mail utskickat 180430)==
Här kommer så en rapport från Samsyns möte förra veckan i Örebro samt lite annan information och deadlines.

Först: tack alla ni som tog er till Örebro (eller hängde kvar)! Jag tycker verkligen att vi fick till viktiga och givande diskussioner, så mycket som tiden medgav. Vi hann inte med allt, så en del kommer att behöva informeras om per mail senare. För de lärosäten som inte hade någon på plats, så behöver vi följa upp vad som blev sagt lite närmare än det som kommer nedan. Välkommen också Fia Börjeson, ny i gruppen, från Chalmers Fackspråk och kommunikation på institution Vetenskapens kommunikation och lärande.

#Vi satte kommande heldags '''arbetsmöte till''' '''6 eller 7:e september''' (efter önskemål på Arlanda). Det är viktigt att få alla medverkande lärosäten med då, så jag återkommer med klart besked vilken dag det blir. Prel.boka gärna båda datumen under tiden.
#Vi hade en deadline 4 maj för när vi ska ha '''sett över våra nu wiki-inskrivna begrepp''' (utefter vad vi inspirerats till på mötet och före att underlag till styrgruppsmötet 15/5 ska tas fram), men jag är böjd att '''flytta deadline fram det till fm tisdag 8 maj.''' OBS – allt behöver inte vara fullständigt och perfekt, men om ni vill ändra något, så skickas alltså underlag till Styrgruppen tidigast em 8 maj. (Sara får återkomma med vilken dag som migreringen görs, d.v.s. när wikin inte är tillgänglig.)
# '''Rapporten till Styrgruppens möte 15 maj''' ska främst bygga på de erfarenheter vi hunnit bygga upp och de begrepp vi definierat. Det stora syftet med Örebro-mötet var just att inventera hur det har gått för oss, inspirera varandra och eventuellt justera rutiner samt ge underlag för styrgruppens möte. I ärlighetens namn är det rätt olika hur vi har engagerat oss i projektet och vad vi levererat/arbetat fram (och hur). Så med den reflektionen gjord och lagd åt sidan, tar vi ett kraftigt nappatag framöver. Rapporten kommer att försöka ärligt visa upp att det finns variationer, men också förklara läget samt visa upp vad vi nu kommit fram till för justerade arbetssätt. Och jag är också övertygad om att de kommer gilla wikin och det som finns där hittills! '''Så till mötets större reflektioner, insikter och några deadlines: '''
#Vi behöver leverera in i wikin avsevärt mycket mer, både fler begrepp men också djupare beskrivningar och inte minst få tillstånd utbyten med intressenter och andra parter. '''Nästa deadline är 1 september: då för sammanlagt minst ett tjugotal begrepp per arbetspaket.''' Begreppen kan fortfarande vara mer eller mindre färdigbearbetade, men flertalet bör närma sig en högre nivå.
#En insikt har delvis fallit bort: vi behöver påminna oss om att Styrgruppen å sina lärosätens vägnar tryckte hårt på att varje lärosäte ska ha sina lokala kontakter som referensparter. Visserligen har vi också sagt att vi ska ha två mer centrala referensgrupper, men det är tydligt att utan samordning så blir det inte bra när alla sjutton K3-projekt drar samma intressenter i alla deras armar och ben. På vår Samsyn-upptakt blev det därmed bestämt att vi väntar med att få till referenser på så att säga högre nivå, och ge oss tid att producera mer inom Samsyn samt utröna samarbeten med ex SUHF. '''Summa summarum: vi behöver alla få till lokala utbyten med allt från näringsliv till lektorer och samverkansfunktioner.'''
#I våra diskussioner kom vi dock fram till att vi kan vara varandra behjälpliga: '''har vi goda kontakter med någon ”funktion” så kan vi betänka att ta med också andras begrepp.''' Vi är också inne på en enkel mall som kan ge oss stöd i och '''översikt av vilka vi har haft utbyte med'''. Vi kommer att reflektera framöver var nivåerna går för minsta möjliga till med väl godkänt vad det gäller utbytet med andra parter – och vilka. (Jag återkommer om mallen snart. Karin G och jag tar ett varv först.)
#'''Apropå hur vi gör när vi skriver själva begreppsbeskrivningarna, så tog vi upp:'''

*Vi skriver lite olika, vilket är fullt förståeligt med tanke på att vi nu utvecklar vårt projekt. Vi hade långa diskussioner om det här. En viktig sak är att vi måste '''hålla oss från att skriva ”hela samverkanshandboken”''' – vi måste begränsa oss hur mycket information vi än hittar och hur lockande det kan vara att få till vetenskapliga, mer täckande texter. Vi '''ska''' '''inte heller ”sälja eller ha åsikter/tycka” för mycket''' – vi ska redovisa och måste hela tiden ha källor. Det kan självklart skilja sig mellan olika begrepp hur mycket beskrivningar (inte minst tillämpningsexempel) som är rimliga. Vi får pröva oss fram och hjälpas åt att hitta passande nivåer!
*Ett sätt för oss att '''få till något mer liknande beskrivningar är att vi använder en''' '''checklista med basfrågor.''' Vi bestämde oss för att alla prövar det grova utkast jag hade till bordet. Det är som sagt ett utkast och det är svårt att ha åsikter om frågorna är relevanta innan vi testat i praktiken. '''Så pröva och ös på med reflektioner eller förslag på förbättring!''' Bifogas.
*Vi behöver också ha ett förhållningssätt till de andra K3-projekten (mer om de nedan). Det kommer att vara lite olika i vilken mån de definierar enligt vårt sätt och i vilken mån vi behöver tvätta deras kanske mer säljande beskrivningar (men vi kan alltid referera till dem och förhoppningsvis deras publicerade rapporter/liknande).
*Apropå checklista så har Sara satt ihop en '''enklare lathund, en kort sammanfattning av wiki-instruktionerna.''' Rekommenderas! Den finns i wikin men också bifogad.
*Tiden räckte annars inte till för så många praktiska genomgångar av '''wiki-tekniska frågor''', men jag hoppas att Sara kan ta en del per mail. Bland annat så har vi fått in en '''mailfunktion''' som kan bli mycket praktisk framöver. '''Migreringen av wikin''', som alltså förhoppningsvis ska lösa alla våra prestandaproblem, vet jag inte exakt när den sker, men snart.
*En (ännu inte påkallad) uppmaning: är ett begrepp markerat '''”påbörjad” av någon annan''', då kan vi gärna undvika att gå in och göra revideringar direkt i beskrivningarna. Det kan ställa till det för den som håller på att utveckla sidan. Däremot kan det alltid vara behjälpligt med tips! Skriv in på diskussionssidan eller på arbetspaketets arbetssida (eller direktkontakt förstås).
*'''Glöm inte att kategorisera!''' Det ger oss bra översikter av vad vi har fått till, ex påbörjade eller inom de olika samverkansmönstren. Har ni blivit typ färdiga? Markera då ”Bearbetad”. (Bedömd = nästa steg då styrgruppen bedömt.)
*En annan forma av checklista är om vi kunde hjälpa varandra med att tipsa om hur vi gör när vi letar rätt på källor och information. Återkommer om det!

'''8. Samarbeten med övriga K3-projekt.''' Jag påminde om de tre olika nivåerna för samarbeten med de övriga projekten (se också bifogad PP bild 12 och 13). Några premisser:

o Flera projekt har försenade arbetspaket, just de som har störst bäring på begreppsarbetet. Flera har också ändrat sin ambition från att ha begrepp definierad allra först, till att inse att erfarenheter måste till innan dess, varvid reella resultat kan tänkas komma först efter sommaren.

o Projekten kan ha sina bredare ”egna nomenklaturer” där inte allt kan tas in i Samsyns samlade samverkansnomenklatur (ex för specialiserat). Samtidigt har vi i uppdrag att ta tillvara projektens sammanhang/särskilda kunskaper och kan så att säga inte lättvindigt gå förbi deras förslag. Vinnovas bild är att vi ska ta tillvara deras ”jobb”. SKÖN, Merut och IMP är dessutom framlyfta som det som Samsyn testas på (vi har ju formellt bara godkänt för en första period fram till och med juli 2019, med en prövning innan vi får resten av medlen och projekttid).

o Det är inte helt solklart hur vi ska få till det och hur vi ska kunna avgöra vilka begrepp vi ska tro att vi kan få definitioner ”levererade” eller ska ta fram själva. Projektledningen står åtminstone initialt för kontakten, naturligt då vi också har ansvar för begrepps-AP i SKÖN och Merut (kvalitetsvärdering och utbildningars relevans). Vår Lotta har den naturliga länken till IMP som projektledare (kunskapstillgångar och immateriella rättigheter). Därutöver har jag en pågående dialog med Mersam (samverkansmeritering) och via kollegor till främst MUSA (arenor, SU projektleder), SPETS och SAFIR (strategiska partnerskap o ”samverkanscheckar”). Självklart kommer vi att förmedla, antingen information men troligen också kontakter för vidare bearbetning/diskussioner inom rätt samverkansmönster (eller fler om det spänner över mer än ett område). Det här kommer vi att få bättre kläm på framöver även om det låter lite diffust nu!

9. En påminnelse: '''14 maj ska alla komma in med sina ekonomiska rapporter'''.

10. För er information: det har, efter många varv, blivit klart att '''vi måste skriva avtal också inom K3-projekten'''. Vi återkommer med en så förenklad version som möjligt, men jag har tyvärr inte besked om när.

Ja, nu ger jag mig! Inte det roligaste att sluta med formalia som avtal. Inte heller hinner jag putsa på texten, för nu drar Valborg och fixet med middag. Hoppas ni hänger med på vad jag skrivit! Hör annars av er. Och ni som var med – har jag glömt något viktigt?

Så avslutar jag med att önska er alla en härlig Valborg (utan snöfall?!) och en Första maj-dag i antingen en kamp- eller återhämtningens energigivande anda!

ALLT GOTT,

Charlotte

Innovationssystem

2019-10-29T15:40:41Z

Fia Börjeson (Chalmers): /* Tillämpning */

'''Innovationssystem''' är nätverk, med betoning på samspelet mellan de ingående aktörerna från olika samhällssektorer - akademien, offentlig, privat, idéburen sektor, i vilket innovationer utvecklas och ny kunskap tas fram, sprids och används. Det är ett systemiskt synsätt på innovationsprocessen som utgår från relationerna mellan de ingående aktörerna och de komplexa nätverk med utbyte och flöden av teknologi och information som dessa utgör.

==Tillämpning==

Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har innovationssystem i namnet: V''erket för innovationssystem.'' Myndighetens uppgift är att ”främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem”<ref name=":1">{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf|titel=Behovsmotiverande forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Vinnova}}</ref>. Ett fungerande samspel mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och näringsliv är en viktig framgångsfaktor för innovation och innovationsskapande<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll - lärdomar av VINNOVAs effektstudier|hämtdatum=21 sep. 2018|utgivare=källa Vinnova (2011:10)}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop, K., D’Este P., Neely, A|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://ac.els-cdn.com/S004873331000199X/1-s2.0-S004873331000199X-main.pdf?_tid=176eb34f-14c8-4ecc-86d0 1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe|år=2010|tidskrift=Research Policy|utgivare=}}</ref>; en väl fungerande samverkan mellan ingående aktörer i innovationssystemet är avgörande.

Den samtida innovationsstödjande politiken är utformad just med vetskap om att framtidens lösningar på samhällets utmaningar uppstår när det sker en i samverkan mellan forskning, näringsliv och andra aktörer. Avgörande är att detta samarbete, innovationsprocesserna, präglas av kunskapsutbyte, det vill säga nyttiggörande och att kunna ta lärdom av andra aktörers erfarenheter och utveckla ett ömsesidigt lärande.<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll, VINNOVA, 2011|hämtdatum=191028|författarlänk=Elg, L. & Håkansson, S.|utgivare=Vinnova rapport VA 2011:10|sid=}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop,K., D’Este, P. Neely, P.|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004873331000199X|år=2011|tidskrift=Research Policy: Special Section on Heterogeneity and University-Industry Relations|utgivare=}}</ref>

Innovationssystem - ett begrepp som kan förstås utifrån dess historik och spridning

På konkret nivå kan man säga att ett innovationssystem består av en uppsättning aktörer, nätverk och institutioner som är ömsesidigt beroende. Aktörerna brukar delas in i tre undergrupper:

*produktionsstrukturen (företag)
*kunskapsinfrastrukturen (universitet)
*den stödjande strukturen (offentlig sektor).

Dessa grupper är involverade i en komplex väv av formella och informella nätverk, såväl inom som mellan de olika undergrupperna. Formaliserade nätverkskonstellationer mellan representanter för produktionsstrukturen, kunskapsinfrastrukturen och den stödjande strukturen benämns ibland i litteraturen ''[[Trippelhelix|triple helix]]''. När det handlar om innovationssystem är det dock inte alltid frågan om formaliserade, funktionella relationer, utan snarare om att dessa tre undergrupper ska fungera i harmoni med varandra och därigenom verka ömsesidigt förstärkande.

Förutsättningarna för uppkomsten av sådan harmoni och ömsesidigt förstärkande relationer mellan de i systemet ingående aktörerna avgörs i hög grad av de samhälleliga institutioner som omger systemet. Med samhälleliga institutioner avses i detta sammanhang de formella eller informella ”regelverk” som styr individers och organisationers agerande. Innovationslitteraturen brukar ofta skilja mellan regulativa, normativa och kognitiva institutioner, även om det samtidigt bör påpekas att dessa i praktiken är sammanvävda. Det institutionella ramverkets påverkan är dubbelriktad, det vill säga det påverkar inte endast aktörernas agerande, utan påverkas också av dessa. Det är framförallt på detta plan som den innovationsstödjande politiken har störst möjligheter att påverka innovationssystemets funktionalitet, vare sig den antar nationellt, regionalt eller sektoriellt fokus.
{{Svwp|url=https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Innovation&oldid=43295401|artikel=Innovationssystem, under Innovation|datum=2018-07-19}}
==Indelning av innovationssystem==

Innovationssystem kan delas in efter geografi och vara internationella eller nationella, regionala eller interregionala. Geografiska innovationssystem är nätverk med betoning på regionens aktörer och ekonomiska och sociala förutsättningar. Innovationssystem kan också hanteras inom ramen för ett visst forsknings- och teknikområde och då vara sektoriella innovationssystem.<ref name=":1" /> Sådana inbegriper aktörer som utvecklar, producerar och verkar inom ett teknikområde, och de institutioner och ramar som påverkar deras förutsättningar. Exempel på sektoriella innovationssystem är till exempel nanoteknik, bioteknik, fordonsindustrin med flera.

Innovationssystemet för sociala innovationer utmärks av delvis andra strukturer med många aktörer inom idéburen sektor. Traditionellt har stöd för innovation varit starkast och mer inriktat på industri och teknologi vilket har gjort att vissa grupper marginaliserats i innovationssystemen.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/18345/An%20Ecosystem%20for%20Social%20Innovation-final.pdf|titel=An Ecosystem for Social Innovation in Sweden - A strategic research and innovation agenda|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Lund University, Malmö University, Center för socialt entreprenörskap Sverige|sid=}}</ref> Satsningar på sociala innovationer har initierats av regeringen för att identifiera relationer och aktörer i syfte att stärka innovationssystemen och bryta förlegade normer.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/491b2f/contentassets/0f9a51b89db64c7490d310a9b05dee19/2018_sociala-foretag.pdf|titel=Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Näringsdepartementet|sid=}}</ref><ref name=":0" />

Hur utformning av innovationssystem ser ut är avhängigt de många samverkande komponenterna som de utgörs av, och beror på de förutsättningar som finns inom respektive sektor eller region eller nation i fråga.

==Engelsk motsvarighet==
Innovation system

==Referenser==
[[Kategori:Bearbetad - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Innovationssystem

2019-10-29T10:54:33Z

Fia Börjeson (Chalmers): /* Indelning av innovationssystem */ redigerat en källa

'''Innovationssystem''' är nätverk, med betoning på samspelet mellan de ingående aktörerna från olika samhällssektorer - akademien, offentlig, privat, idéburen sektor, i vilket innovationer utvecklas och ny kunskap tas fram, sprids och används. Det är ett systemiskt synsätt på innovationsprocessen som utgår från relationerna mellan de ingående aktörerna och de komplexa nätverk med utbyte och flöden av teknologi och information som dessa utgör.

==Tillämpning==

Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har innovationssystem i namnet: V''erket för innovationssystem.'' Myndighetens uppgift är att ”främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem”<ref name=":1">{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf|titel=Behovsmotiverande forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Vinnova}}</ref>. Ett fungerande samspel mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och näringsliv är en viktig framgångsfaktor för innovation och innovationsskapande<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll - lärdomar av VINNOVAs effektstudier|hämtdatum=21 sep. 2018|utgivare=källa Vinnova (2011:10)}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop, K., D’Este P., Neely, A|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://ac.els-cdn.com/S004873331000199X/1-s2.0-S004873331000199X-main.pdf?_tid=176eb34f-14c8-4ecc-86d0 1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe|år=2010|tidskrift=Research Policy|utgivare=}}</ref>; en väl fungerande samverkan mellan ingående aktörer i innovationssystemet är avgörande.

Den samtida innovationsstödjande politiken är utformad just med vetskap om att framtidens lösningar på samhällets utmaningar uppstår när det sker en i samverkan mellan forskning, näringsliv och andra aktörer. Avgörande är att detta samarbete, innovationsprocesserna, präglas av kunskapsutbyte, det vill säga nyttiggörande och att kunna ta lärdom av andra aktörers erfarenheter och utveckla ett ömsesidigt lärande.<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll, VINNOVA, 2011|hämtdatum=191028|författarlänk=Elg, L. & Håkansson, S.|utgivare=Vinnova rapport VA 2011:10|sid=}}</ref> <ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop,K., D’Este, P. Neely, P.|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004873331000199X|år=2011|tidskrift=Research Policy: Special Section on Heterogeneity and University-Industry Relations|utgivare=}}</ref>

På konkret nivå kan man säga att ett innovationssystem består av en uppsättning aktörer, nätverk och institutioner som är ömsesidigt beroende. Aktörerna brukar delas in i tre undergrupper:

*produktionsstrukturen (företag)
*kunskapsinfrastrukturen (universitet)
*den stödjande strukturen (offentlig sektor).

Dessa grupper är involverade i en komplex väv av formella och informella nätverk, såväl inom som mellan de olika undergrupperna. Formaliserade nätverkskonstellationer mellan representanter för produktionsstrukturen, kunskapsinfrastrukturen och den stödjande strukturen benämns ibland i litteraturen ''[[Trippelhelix|triple helix]]''. När det handlar om innovationssystem är det dock inte alltid frågan om formaliserade, funktionella relationer, utan snarare om att dessa tre undergrupper ska fungera i harmoni med varandra och därigenom verka ömsesidigt förstärkande.

Förutsättningarna för uppkomsten av sådan harmoni och ömsesidigt förstärkande relationer mellan de i systemet ingående aktörerna avgörs i hög grad av de samhälleliga institutioner som omger systemet. Med samhälleliga institutioner avses i detta sammanhang de formella eller informella ”regelverk” som styr individers och organisationers agerande. Innovationslitteraturen brukar ofta skilja mellan regulativa, normativa och kognitiva institutioner, även om det samtidigt bör påpekas att dessa i praktiken är sammanvävda. Det institutionella ramverkets påverkan är dubbelriktad, det vill säga det påverkar inte endast aktörernas agerande, utan påverkas också av dessa. Det är framförallt på detta plan som den innovationsstödjande politiken har störst möjligheter att påverka innovationssystemets funktionalitet, vare sig den antar nationellt, regionalt eller sektoriellt fokus.
{{Svwp|url=https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Innovation&oldid=43295401|artikel=Innovationssystem, under Innovation|datum=2018-07-19}}
==Indelning av innovationssystem==

Innovationssystem kan delas in efter geografi och vara internationella eller nationella, regionala eller interregionala. Geografiska innovationssystem är nätverk med betoning på regionens aktörer och ekonomiska och sociala förutsättningar. Innovationssystem kan också hanteras inom ramen för ett visst forsknings- och teknikområde och då vara sektoriella innovationssystem.<ref name=":1" /> Sådana inbegriper aktörer som utvecklar, producerar och verkar inom ett teknikområde, och de institutioner och ramar som påverkar deras förutsättningar. Exempel på sektoriella innovationssystem är till exempel nanoteknik, bioteknik, fordonsindustrin med flera.

Innovationssystemet för sociala innovationer utmärks av delvis andra strukturer med många aktörer inom idéburen sektor. Traditionellt har stöd för innovation varit starkast och mer inriktat på industri och teknologi vilket har gjort att vissa grupper marginaliserats i innovationssystemen.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/18345/An%20Ecosystem%20for%20Social%20Innovation-final.pdf|titel=An Ecosystem for Social Innovation in Sweden - A strategic research and innovation agenda|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Lund University, Malmö University, Center för socialt entreprenörskap Sverige|sid=}}</ref> Satsningar på sociala innovationer har initierats av regeringen för att identifiera relationer och aktörer i syfte att stärka innovationssystemen och bryta förlegade normer.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/491b2f/contentassets/0f9a51b89db64c7490d310a9b05dee19/2018_sociala-foretag.pdf|titel=Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Näringsdepartementet|sid=}}</ref><ref name=":0" />

Hur utformning av innovationssystem ser ut är avhängigt de många samverkande komponenterna som de utgörs av, och beror på de förutsättningar som finns inom respektive sektor eller region eller nation i fråga.

==Engelsk motsvarighet==
Innovation system

==Referenser==
[[Kategori:Bearbetad - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Innovationssystem

2019-10-29T10:52:48Z

Fia Börjeson (Chalmers):

'''Innovationssystem''' är nätverk, med betoning på samspelet mellan de ingående aktörerna från olika samhällssektorer - akademien, offentlig, privat, idéburen sektor, i vilket innovationer utvecklas och ny kunskap tas fram, sprids och används. Det är ett systemiskt synsätt på innovationsprocessen som utgår från relationerna mellan de ingående aktörerna och de komplexa nätverk med utbyte och flöden av teknologi och information som dessa utgör.

==Tillämpning==

Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har innovationssystem i namnet: V''erket för innovationssystem.'' Myndighetens uppgift är att ”främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem”<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf|titel=Behovsmotiverande forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Vinnova}}</ref>. Ett fungerande samspel mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och näringsliv är en viktig framgångsfaktor för innovation och innovationsskapande<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll - lärdomar av VINNOVAs effektstudier|hämtdatum=21 sep. 2018|utgivare=källa Vinnova (2011:10)}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop, K., D’Este P., Neely, A|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://ac.els-cdn.com/S004873331000199X/1-s2.0-S004873331000199X-main.pdf?_tid=176eb34f-14c8-4ecc-86d0 1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe|år=2010|tidskrift=Research Policy|utgivare=}}</ref>; en väl fungerande samverkan mellan ingående aktörer i innovationssystemet är avgörande.

Den samtida innovationsstödjande politiken är utformad just med vetskap om att framtidens lösningar på samhällets utmaningar uppstår när det sker en i samverkan mellan forskning, näringsliv och andra aktörer. Avgörande är att detta samarbete, innovationsprocesserna, präglas av kunskapsutbyte, det vill säga nyttiggörande och att kunna ta lärdom av andra aktörers erfarenheter och utveckla ett ömsesidigt lärande.<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll, VINNOVA, 2011|hämtdatum=191028|författarlänk=Elg, L. & Håkansson, S.|utgivare=Vinnova rapport VA 2011:10|sid=}}</ref> <ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop,K., D’Este, P. Neely, P.|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004873331000199X|år=2011|tidskrift=Research Policy: Special Section on Heterogeneity and University-Industry Relations|utgivare=}}</ref>

På konkret nivå kan man säga att ett innovationssystem består av en uppsättning aktörer, nätverk och institutioner som är ömsesidigt beroende. Aktörerna brukar delas in i tre undergrupper:

*produktionsstrukturen (företag)
*kunskapsinfrastrukturen (universitet)
*den stödjande strukturen (offentlig sektor).

Dessa grupper är involverade i en komplex väv av formella och informella nätverk, såväl inom som mellan de olika undergrupperna. Formaliserade nätverkskonstellationer mellan representanter för produktionsstrukturen, kunskapsinfrastrukturen och den stödjande strukturen benämns ibland i litteraturen ''[[Trippelhelix|triple helix]]''. När det handlar om innovationssystem är det dock inte alltid frågan om formaliserade, funktionella relationer, utan snarare om att dessa tre undergrupper ska fungera i harmoni med varandra och därigenom verka ömsesidigt förstärkande.

Förutsättningarna för uppkomsten av sådan harmoni och ömsesidigt förstärkande relationer mellan de i systemet ingående aktörerna avgörs i hög grad av de samhälleliga institutioner som omger systemet. Med samhälleliga institutioner avses i detta sammanhang de formella eller informella ”regelverk” som styr individers och organisationers agerande. Innovationslitteraturen brukar ofta skilja mellan regulativa, normativa och kognitiva institutioner, även om det samtidigt bör påpekas att dessa i praktiken är sammanvävda. Det institutionella ramverkets påverkan är dubbelriktad, det vill säga det påverkar inte endast aktörernas agerande, utan påverkas också av dessa. Det är framförallt på detta plan som den innovationsstödjande politiken har störst möjligheter att påverka innovationssystemets funktionalitet, vare sig den antar nationellt, regionalt eller sektoriellt fokus.
{{Svwp|url=https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Innovation&oldid=43295401|artikel=Innovationssystem, under Innovation|datum=2018-07-19}}
==Indelning av innovationssystem==

Innovationssystem kan delas in efter geografi och vara internationella eller nationella, regionala eller interregionala. Geografiska innovationssystem är nätverk med betoning på regionens aktörer och ekonomiska och sociala förutsättningar. Innovationssystem kan också hanteras inom ramen för ett visst forsknings- och teknikområde och då vara sektoriella innovationssystem<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf|titel=Vinnova Analys VA (2007:06), Vinnova.|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Behovsmotiverade forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram}}</ref>. Sådana inbegriper aktörer som utvecklar, producerar och verkar inom ett teknikområde, och de institutioner och ramar som påverkar deras förutsättningar. Exempel på sektoriella innovationssystem är till exempel nanoteknik, bioteknik, fordonsindustrin med flera.

Innovationssystemet för sociala innovationer utmärks av delvis andra strukturer med många aktörer inom idéburen sektor. Traditionellt har stöd för innovation varit starkast och mer inriktat på industri och teknologi vilket har gjort att vissa grupper marginaliserats i innovationssystemen.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/18345/An%20Ecosystem%20for%20Social%20Innovation-final.pdf|titel=An Ecosystem for Social Innovation in Sweden - A strategic research and innovation agenda|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Lund University, Malmö University, Center för socialt entreprenörskap Sverige|sid=}}</ref> Satsningar på sociala innovationer har initierats av regeringen för att identifiera relationer och aktörer i syfte att stärka innovationssystemen och bryta förlegade normer.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/491b2f/contentassets/0f9a51b89db64c7490d310a9b05dee19/2018_sociala-foretag.pdf|titel=Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Näringsdepartementet|sid=}}</ref><ref name=":0" />

Hur utformning av innovationssystem ser ut är avhängigt de många samverkande komponenterna som de utgörs av, och beror på de förutsättningar som finns inom respektive sektor eller region eller nation i fråga.

==Engelsk motsvarighet==
Innovation system

==Referenser==
[[Kategori:Bearbetad - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Innovationssystem

2019-10-28T16:00:36Z

Fia Börjeson (Chalmers):

'''Innovationssystem''' är nätverk, med betoning på samspelet mellan de ingående aktörerna från olika samhällssektorer - akademien, offentlig, privat, idéburen sektor, i vilket innovationer utvecklas och ny kunskap tas fram, sprids och används. Det är ett systemiskt synsätt på innovationsprocessen som utgår från relationerna mellan de ingående aktörerna och de komplexa nätverk med utbyte och flöden av teknologi och information som dessa utgör.

==Tillämpning==

Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har innovationssystem i namnet: V''erket för innovationssystem.'' Myndighetens uppgift är att ”främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem”<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf|titel=Behovsmotiverande forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Vinnova}}</ref>. Ett fungerande samspel mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och företag och näringsliv är en viktig framgångsfaktor för innovation och innovationsskapande<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll - lärdomar av VINNOVAs effektstudier|hämtdatum=21 sep. 2018|utgivare=källa Vinnova (2011:10)}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop, K., D’Este P., Neely, A|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://ac.els-cdn.com/S004873331000199X/1-s2.0-S004873331000199X-main.pdf?_tid=176eb34f-14c8-4ecc-86d0 1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe|år=2010|tidskrift=Research Policy|utgivare=}}</ref>; en väl fungerande samverkan mellan ingående aktörer i innovationssystemet är avgörande.

På konkret nivå kan man säga att ett innovationssystem består av en uppsättning aktörer, nätverk och institutioner som är ömsesidigt beroende. Aktörerna brukar delas in i tre undergrupper:

*produktionsstrukturen (företag)
*kunskapsinfrastrukturen (universitet)
*den stödjande strukturen (offentlig sektor).

Dessa grupper är involverade i en komplex väv av formella och informella nätverk, såväl inom som mellan de olika undergrupperna. Formaliserade nätverkskonstellationer mellan representanter för produktionsstrukturen, kunskapsinfrastrukturen och den stödjande strukturen benämns ibland i litteraturen ''[[Trippelhelix|triple helix]]''. När det handlar om innovationssystem är det dock inte alltid frågan om formaliserade, funktionella relationer, utan snarare om att dessa tre undergrupper ska fungera i harmoni med varandra och därigenom verka ömsesidigt förstärkande.

Förutsättningarna för uppkomsten av sådan harmoni och ömsesidigt förstärkande relationer mellan de i systemet ingående aktörerna avgörs i hög grad av de samhälleliga institutioner som omger systemet. Med samhälleliga institutioner avses i detta sammanhang de formella eller informella ”regelverk” som styr individers och organisationers agerande. Innovationslitteraturen brukar ofta skilja mellan regulativa, normativa och kognitiva institutioner, även om det samtidigt bör påpekas att dessa i praktiken är sammanvävda. Det institutionella ramverkets påverkan är dubbelriktad, det vill säga det påverkar inte endast aktörernas agerande, utan påverkas också av dessa. Det är framförallt på detta plan som den innovationsstödjande politiken har störst möjligheter att påverka innovationssystemets funktionalitet, vare sig den antar nationellt, regionalt eller sektoriellt fokus.
{{Svwp|url=https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Innovation&oldid=43295401|artikel=Innovationssystem, under Innovation|datum=2018-07-19}}
==Indelning av innovationssystem==

Innovationssystem kan delas in efter geografi och vara internationella eller nationella, regionala eller interregionala. Geografiska innovationssystem är nätverk med betoning på regionens aktörer och ekonomiska och sociala förutsättningar. Innovationssystem kan också hanteras inom ramen för ett visst forsknings- och teknikområde och då vara sektoriella innovationssystem<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf|titel=Vinnova Analys VA (2007:06), Vinnova.|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Behovsmotiverade forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram}}</ref>. Sådana inbegriper aktörer som utvecklar, producerar och verkar inom ett teknikområde, och de institutioner och ramar som påverkar deras förutsättningar. Exempel på sektoriella innovationssystem är till exempel nanoteknik, bioteknik, fordonsindustrin med flera.

Innovationssystemet för sociala innovationer utmärks av delvis andra strukturer med många aktörer inom idéburen sektor. Traditionellt har stöd för innovation varit starkast och mer inriktat på industri och teknologi vilket har gjort att vissa grupper marginaliserats i innovationssystemen.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/18345/An%20Ecosystem%20for%20Social%20Innovation-final.pdf|titel=An Ecosystem for Social Innovation in Sweden - A strategic research and innovation agenda|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Lund University, Malmö University, Center för socialt entreprenörskap Sverige|sid=}}</ref> Satsningar på sociala innovationer har initierats av regeringen för att identifiera relationer och aktörer i syfte att stärka innovationssystemen och bryta förlegade normer.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/491b2f/contentassets/0f9a51b89db64c7490d310a9b05dee19/2018_sociala-foretag.pdf|titel=Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Näringsdepartementet|sid=}}</ref><ref name=":0" />

Hur utformning av innovationssystem ser ut är avhängigt de många samverkande komponenterna som de utgörs av, och beror på de förutsättningar som finns inom respektive sektor eller region eller nation i fråga.

==Engelsk motsvarighet==
Innovation system

==Referenser==
[[Kategori:Bearbetad - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Innovationssystem

2019-10-28T14:50:21Z

Fia Börjeson (Chalmers):

'''Innovationssystem''' är nätverk, med betoning på samspelet mellan de ingående aktörerna från olika samhällssektorer - akademien, offentlig, privat, idéburen sektor, i vilket innovationer utvecklas och ny kunskap tas fram, sprids och används. Det är ett systemiskt synsätt på innovationsprocessen som utgår från relationerna mellan de ingående aktörerna och de komplexa nätverk med utbyte och flöden av teknologi och information som dessa utgör.

==Tillämpning==

Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har innovationssystem i namnet: V''erket för innovationssystem.'' Myndighetens uppgift är att ”främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem”<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf|titel=Behovsmotiverande forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Vinnova}}</ref>. Ett fungerande samspel mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och företag och näringsliv är en viktig framgångsfaktor för innovation och innovationsskapande<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll - lärdomar av VINNOVAs effektstudier|hämtdatum=21 sep. 2018|utgivare=källa Vinnova (2011:10)}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop, K., D’Este P., Neely, A|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://ac.els-cdn.com/S004873331000199X/1-s2.0-S004873331000199X-main.pdf?_tid=176eb34f-14c8-4ecc-86d0 1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe|år=2010|tidskrift=Research Policy|utgivare=}}</ref>; en väl fungerande samverkan mellan ingående aktörer i innovationssystemet är avgörande.

Begreppet innovationssystem lanserades i slutet av 1980-talet av Christopher Freeman vid Sussex University och vidareutvecklades av bland andra den svenske ekonomen Bengt-Åke Lundvall (verksam vid Ålborgs universitet i Danmark) under första halvan av 1990-talet. I boken ''Systems of Innovation: Technologies, Institutions, and Organizations''<ref>{{Bokref|efternamn=Edquist|förnamn=C.|författare=Edquist, Charles.|titel=Systems of innovation : technologies, institutions and organizations, Science, technology and the international political economy|hämtdatum=|år=1997|utgivare=London: Pinter.|sid=}}</ref> presenteras olika perspektiv på innovationssystem, illustrerade med empiriska studier från olika delar av världen. Andra centrala böcker är ''National Systems of Innovation: Towards a Theory of Innovation and Interactive Learning'' <ref>{{Bokref|författare=Lundvall, Bengt-Åke|titel=National systems of innovation : towards a theory of innovation and interactive learning.|hämtdatum=|år=1992|utgivare=London: Pinter|sid=}}</ref>, ''Regional Innovation Systems: The Role of Governance in a Globalized World'' <ref>{{Bokref|titel=Regional Innovation Systems: The Role of Governance in a Globalized World.|hämtdatum=|år=2004|utgivare=2 ed. London: Routledge.|sid=|författare=Cooke, P., Heidenreich, M and Braczyk, H.J. eds.}}</ref>, ''Sectoral Systems of Innovation: Concepts, Issues and Analyses of Six Major Sectors in Europe''<ref>{{Bokref|titel=Sectoral systems of innovation : concepts, issues and analyses of six major sectors in Europe.|hämtdatum=|år=2004|utgivare=Cambridge: Cambridge University Press|sid=|författare=Malerba, F.}}</ref>, samt ''Small Country Innovation Systems: Globalization, Change and Policy in Asia and Europe'' <ref>{{Bokref|titel=Small Country Innovation Systems: Globalization, Change and Policy in Asia and Europe.|hämtdatum=|år=2008|utgivare=Cheltenham, Edvard Elgar Publishing|sid=|författare=Edquist, C., Hommen, L. eds.}}</ref> .

På konkret nivå kan man säga att ett innovationssystem består av en uppsättning aktörer, nätverk och institutioner som är ömsesidigt beroende. Aktörerna brukar delas in i tre undergrupper:

*produktionsstrukturen (företag)
*kunskapsinfrastrukturen (universitet)
*den stödjande strukturen (offentlig sektor).

Dessa grupper är involverade i en komplex väv av formella och informella nätverk, såväl inom som mellan de olika undergrupperna. Formaliserade nätverkskonstellationer mellan representanter för produktionsstrukturen, kunskapsinfrastrukturen och den stödjande strukturen benämns ibland i litteraturen ''[[Trippelhelix|triple helix]]''. När det handlar om innovationssystem är det dock inte alltid frågan om formaliserade, funktionella relationer, utan snarare om att dessa tre undergrupper ska fungera i harmoni med varandra och därigenom verka ömsesidigt förstärkande.

Förutsättningarna för uppkomsten av sådan harmoni och ömsesidigt förstärkande relationer mellan de i systemet ingående aktörerna avgörs i hög grad av de samhälleliga institutioner som omger systemet. Med samhälleliga institutioner avses i detta sammanhang de formella eller informella ”regelverk” som styr individers och organisationers agerande. Innovationslitteraturen brukar ofta skilja mellan regulativa, normativa och kognitiva institutioner, även om det samtidigt bör påpekas att dessa i praktiken är sammanvävda. Det institutionella ramverkets påverkan är dubbelriktad, det vill säga det påverkar inte endast aktörernas agerande, utan påverkas också av dessa. Det är framförallt på detta plan som den innovationsstödjande politiken har störst möjligheter att påverka innovationssystemets funktionalitet, vare sig den antar nationellt, regionalt eller sektoriellt fokus.
{{Svwp|url=https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Innovation&oldid=43295401|artikel=Innovationssystem, under Innovation|datum=2018-07-19}}
==Indelning av innovationssystem==

Innovationssystem kan delas in efter geografi och vara internationella eller nationella, regionala eller interregionala. Geografiska innovationssystem är nätverk med betoning på regionens aktörer och ekonomiska och sociala förutsättningar. Innovationssystem kan också hanteras inom ramen för ett visst forsknings- och teknikområde och då vara sektoriella innovationssystem<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf|titel=Vinnova Analys VA (2007:06), Vinnova.|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Behovsmotiverade forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram}}</ref>. Sådana inbegriper aktörer som utvecklar, producerar och verkar inom ett teknikområde, och de institutioner och ramar som påverkar deras förutsättningar. Exempel på sektoriella innovationssystem är till exempel nanoteknik, bioteknik, fordonsindustrin med flera.

Innovationssystemet för sociala innovationer utmärks av delvis andra strukturer med många aktörer inom idéburen sektor. Traditionellt har stöd för innovation varit starkast och mer inriktat på industri och teknologi vilket har gjort att vissa grupper marginaliserats i innovationssystemen.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/18345/An%20Ecosystem%20for%20Social%20Innovation-final.pdf|titel=An Ecosystem for Social Innovation in Sweden - A strategic research and innovation agenda|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Lund University, Malmö University, Center för socialt entreprenörskap Sverige|sid=}}</ref> Satsningar på sociala innovationer har initierats av regeringen för att identifiera relationer och aktörer i syfte att stärka innovationssystemen och bryta förlegade normer.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/491b2f/contentassets/0f9a51b89db64c7490d310a9b05dee19/2018_sociala-foretag.pdf|titel=Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Näringsdepartementet|sid=}}</ref><ref name=":0" />

Hur utformning av innovationssystem ser ut är avhängigt de många samverkande komponenterna som de utgörs av, och beror på de förutsättningar som finns inom respektive sektor eller region eller nation i fråga.

==Engelsk motsvarighet==
Innovation system

==Referenser==
[[Kategori:Bearbetad - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Innovationssystem

2019-10-28T13:54:50Z

Fia Börjeson (Chalmers): definitionen

'''Innovationssystem''' är nätverk, med betoning på samspelet mellan de ingående aktörerna från olika samhällssektorer - akademien, offentlig, privat, idéburen sektor- i vilket innovationer utvecklas och ny kunskap tas fram, sprids och används. Det är ett systemiskt synsätt på innovationsprocessen som utgår från relationerna mellan de ingående aktörerna och de komplexa nätverk med utbyte och flöden av teknologi och information som dessa utgör.

==Tillämpning==

Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har innovationssystem i namnet: V''erket för innovationssystem.'' Myndighetens uppgift är att ”främja hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem”<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf|titel=Behovsmotiverande forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Vinnova}}</ref>. Ett fungerande samspel mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och företag och näringsliv är en viktig framgångsfaktor för innovation och innovationsskapande<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/a2209147ba3d465989be118228e3dad5/va-11-10.pdf|titel=När staten spelat roll - lärdomar av VINNOVAs effektstudier|hämtdatum=21 sep. 2018|utgivare=källa Vinnova (2011:10)}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Bishop, K., D’Este P., Neely, A|rubrik=Gaining from interactions with universities: Multiple methods for nurturing absorptive capacity|url=https://ac.els-cdn.com/S004873331000199X/1-s2.0-S004873331000199X-main.pdf?_tid=176eb34f-14c8-4ecc-86d0 1bd4e6314db1&acdnat=1537782570_a7080d4f4aa671245001de757d8348fe|år=2010|tidskrift=Research Policy|utgivare=}}</ref>; en väl fungerande samverkan mellan ingående aktörer i innovationssystemet är avgörande.

Begreppet innovationssystem lanserades i slutet av 1980-talet av Christopher Freeman vid Sussex University och vidareutvecklades av bland andra den svenske ekonomen Bengt-Åke Lundvall (verksam vid Ålborgs universitet i Danmark) under första halvan av 1990-talet. I boken ''Systems of Innovation: Technologies, Institutions, and Organizations''<ref>{{Bokref|efternamn=Edquist|förnamn=C.|författare=Edquist, Charles.|titel=Systems of innovation : technologies, institutions and organizations, Science, technology and the international political economy|hämtdatum=|år=1997|utgivare=London: Pinter.|sid=}}</ref> presenteras olika perspektiv på innovationssystem, illustrerade med empiriska studier från olika delar av världen. Andra centrala böcker är ''National Systems of Innovation: Towards a Theory of Innovation and Interactive Learning'' <ref>{{Bokref|författare=Lundvall, Bengt-Åke|titel=National systems of innovation : towards a theory of innovation and interactive learning.|hämtdatum=|år=1992|utgivare=London: Pinter|sid=}}</ref>, ''Regional Innovation Systems: The Role of Governance in a Globalized World'' <ref>{{Bokref|titel=Regional Innovation Systems: The Role of Governance in a Globalized World.|hämtdatum=|år=2004|utgivare=2 ed. London: Routledge.|sid=|författare=Cooke, P., Heidenreich, M and Braczyk, H.J. eds.}}</ref>, ''Sectoral Systems of Innovation: Concepts, Issues and Analyses of Six Major Sectors in Europe''<ref>{{Bokref|titel=Sectoral systems of innovation : concepts, issues and analyses of six major sectors in Europe.|hämtdatum=|år=2004|utgivare=Cambridge: Cambridge University Press|sid=|författare=Malerba, F.}}</ref>, samt ''Small Country Innovation Systems: Globalization, Change and Policy in Asia and Europe'' <ref>{{Bokref|titel=Small Country Innovation Systems: Globalization, Change and Policy in Asia and Europe.|hämtdatum=|år=2008|utgivare=Cheltenham, Edvard Elgar Publishing|sid=|författare=Edquist, C., Hommen, L. eds.}}</ref> .

På konkret nivå kan man säga att ett innovationssystem består av en uppsättning aktörer, nätverk och institutioner som är ömsesidigt beroende. Aktörerna brukar delas in i tre undergrupper:

*produktionsstrukturen (företag)
*kunskapsinfrastrukturen (universitet)
*den stödjande strukturen (offentlig sektor).

Dessa grupper är involverade i en komplex väv av formella och informella nätverk, såväl inom som mellan de olika undergrupperna. Formaliserade nätverkskonstellationer mellan representanter för produktionsstrukturen, kunskapsinfrastrukturen och den stödjande strukturen brukar i litteraturen benämnas ''[[Trippelhelix|triple helix]]''. När det handlar om innovationssystem är det dock inte alltid frågan om formaliserade, funktionella relationer, utan snarare om att dessa tre undergrupper ska fungera i harmoni med varandra och därigenom verka ömsesidigt förstärkande.

Förutsättningarna för uppkomsten av sådan harmoni och ömsesidigt förstärkande relationer mellan de i systemet ingående aktörerna avgörs i hög grad av de samhälleliga institutioner som omger systemet. Med samhälleliga institutioner avses i detta sammanhang de formella eller informella ”regelverk” som styr individers och organisationers agerande. Innovationslitteraturen brukar ofta skilja mellan regulativa, normativa och kognitiva institutioner, även om det samtidigt bör påpekas att dessa i praktiken är sammanvävda. Det institutionella ramverkets påverkan är dubbelriktad, det vill säga det påverkar inte endast aktörernas agerande, utan påverkas också av dessa. Det är framförallt på detta plan som den innovationsstödjande politiken har störst möjligheter att påverka innovationssystemets funktionalitet, vare sig den antar nationellt, regionalt eller sektoriellt fokus.
{{Svwp|url=https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Innovation&oldid=43295401|artikel=Innovationssystem, under Innovation|datum=2018-07-19}}
==Indelning av innovationssystem==

Innovationssystem kan delas in efter geografi och vara internationella eller nationella, regionala eller interregionala. Geografiska innovationssystem är nätverk med betoning på regionens aktörer och ekonomiska och sociala förutsättningar. Innovationssystem kan också hanteras inom ramen för ett visst forsknings- och teknikområde och då vara sektoriella innovationssystem<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/b48b60b758264227b1ec12f88c5638d6/va-07-06.pdf|titel=Vinnova Analys VA (2007:06), Vinnova.|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Behovsmotiverade forskningsprogram i sektoriella innovationsprogram}}</ref>. Sådana inbegriper aktörer som utvecklar, producerar och verkar inom ett teknikområde, och de institutioner och ramar som påverkar deras förutsättningar. Exempel på sektoriella innovationssystem är till exempel nanoteknik, bioteknik, fordonsindustrin med flera.

Innovationssystemet för sociala innovationer utmärks av delvis andra strukturer med många aktörer inom idéburen sektor. Traditionellt har stöd för innovation varit starkast och mer inriktat på industri och teknologi vilket har gjort att vissa grupper marginaliserats i innovationssystemen.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/18345/An%20Ecosystem%20for%20Social%20Innovation-final.pdf|titel=An Ecosystem for Social Innovation in Sweden - A strategic research and innovation agenda|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Lund University, Malmö University, Center för socialt entreprenörskap Sverige|sid=}}</ref> Satsningar på sociala innovationer har initierats av regeringen för att identifiera relationer och aktörer i syfte att stärka innovationssystemen och bryta förlegade normer.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/491b2f/contentassets/0f9a51b89db64c7490d310a9b05dee19/2018_sociala-foretag.pdf|titel=Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Näringsdepartementet|sid=}}</ref><ref name=":0" />

Hur utformning av innovationssystem ser ut är avhängigt de många samverkande komponenterna som de utgörs av, och beror på de förutsättningar som finns inom respektive sektor eller region eller nation i fråga.

==Engelsk motsvarighet==
Innovation system

==Referenser==
[[Kategori:Bearbetad - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Nyttiggörande

2019-10-28T13:15:00Z

Fia Börjeson (Chalmers): slipar på definitionen

'''Nyttiggörande''' är ett samlat begrepp för aktiviteter som genomförs för att forskningsresultat och annan kunskap som finns på ett lärosäte, ska komma samhället till gagn. Det innebär processen att tillgängliggöra forskningsbaserad kunskap och kompetenser som finns och utvecklas vid ett lärosäte.

==Tillämpning==
Nyttiggörande är en del av svenska lärosätenas uppdrag och ålägganden som statliga organisationer definierat i Högskolelagen 1992:1434, kap 1, § 2, där det står ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta"<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434|titel=SFS (1992:1434)|hämtdatum=16 aug. 2018|utgivare=Högskolelag}}</ref>. Att verka för nyttiggörande tillkom efter riksdagsbeslut med anledning av 2008 års forskningsproposition där det tydliggjordes att samverkan och att verka för att forskningsresultat nyttiggörs ska vara naturligt integrerade i forsknings- och utbildningsverksamheterna.<ref name=":1" />

Nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap inkluderar bland annat utbildning och publicering av forskningsresultat. Det kan innebära forskningssamverkan mellan lärosäten och företag, myndigheter och den idéburna sektorn. Vidare omfattar nyttiggörande ett informationsutbyte eller åtgärder som innebär att forskningsresultat förädlas, avyttras, kommersialiseras genom till exempel patentering eller licensiering, eller på annat sätt kommer till nytta i samhället.<ref name=":1">{{Webbref|url=https://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165|titel=Regeringens proposition
2008/09:50: Ett lyft för forskning och innovation|hämtdatum=2019-03-20|utgivare=Regeringen|sid=}}</ref>

I forskningspropositionen från 2016 finns ett än tydligare fokus på samverkan och nyttiggörande t.ex. genom att ha som utgångspunkt att "nya resurser måste tillföras på ett ansvarsfullt sätt i syfte att långsiktigt höja kvaliteten på svensk forskning och högre utbildning, stärka innovationsförmågan och öka nyttiggörandet" samt att "samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och samhälle och instituten kan bidra till nyttiggörande och kommersialisering av forskning".<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf|titel=Regeringen|hämtdatum=16 aug. 2018|utgivare=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft}}</ref>

===Att nyttiggöra är att överföra kunskap===
Former för nyttiggörande skiljer sig åt mellan olika vetenskapliga områden men även mellan lärosäten. Nyttiggörande begränsas inte till kommersialisering. Att nyttiggöra vetenskapligt producerad kunskap kan också innebära att ett nytt synsätt eller ny metod anammas i organisationer och samhälle. Innovationer och forskningsresultat som sprids i form av produkter och lösningar tenderar att uppmärksammas framför ''utbildning'' som är det vanligaste sättet att nyttiggöra vetenskap.<ref>{{Webbref|url=http://www.oecd.org/education/imhe/highereducationandregionsgloballycompetitivelocallyengaged.htm|titel=Higher Education and Regions: Globally Competitive, Locally Engaged|hämtdatum=30 okt. 2018|utgivare=OECD|sid=2007}}</ref> Högre utbildning och utbildningssamverkan anses som de mest betydelsefulla bidragen till länders innovationskraft.<ref>{{Bokref|efternamn=Mowery, D. C. & Sampat, B|förnamn=|titel=Universities in National Innovation Systems i
Fagerberg, Mowery Nelson, (red.) The Oxford Handbook of Innovation,|url=Refererad i https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf|hämtdatum=|år=2005|utgivare=Oxford University Press.|sid=}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf|titel=Lars Bengtsson: Utbildningssamverkan - för jobb, innovation och företagande|hämtdatum=30 okt. 2018|utgivare=|sid=}}</ref>
===Samverkansmodell för nyttiggörande===
I det Vinnova-initierade KMP-projektet (''Knowledge Management Plattform'') vid Göteborgs universitet, med syfte att analysera och ta fram en modell för universitets och innovationskontors arbete med nyttiggörande, togs en samverkansmodell fram för nyttiggörande av forskningsresultat med utgångspunkt i akademisk miljö.<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/p/knowledge-management-plattform-proof-of-concept-vid-goteborgs-universitet/|titel=Knowledge Management Plattform ´Proof of Concept´ vid Göteborgs universitet|hämtdatum=2019-03-14|utgivare=Vinnova|sid=}}</ref><ref name=":2">{{Bokref|efternamn=Petrusson|förnamn=Ulf|titel=Forskning och nytta|hämtdatum=|år=2015|utgivare=Tre Böcker Förlag AB|sid=100 - 119}}</ref> KMP-programmet tog fram förslag på systematiska och strategiska sätt för akademiska miljöer att verka för nyttiggörande, bland annat fyra "logiker" eller mål med tydlig utgångspunkt i universitets kunskapstillgångar: akademiska miljöer verkar för att forskningsresultat nyttiggörs genom allmän tillgänglighet, genom att forskningsresultat görs tillgängliga och tillämpbara för [[avnämare]], tillgängliga genom innovationsprojekt samt i kontraktuella nätverk.<ref name=":2" />
==Engelsk översättning==
Utilisation

==Externa länkar==
Regeringens forskningsproposition 2008: [https://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165 ''Ett lyft för forskning och innovation'', prop. 2008/09:50]

Regeringens forskningsproposition 2016: [https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf ''Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft'']”

==Referenser==
[[Kategori:Begrepp]]
[[Kategori:Centrala begrepp]]
<references />

Påverkansarbete

2019-10-23T13:44:59Z

Fia Börjeson (Chalmers): /* Tillämpning */

Påverkansarbete

2019-10-23T13:19:10Z

Fia Börjeson (Chalmers):

'''Påverkansarbete''' avser processen att verka för att påverka omgivningen att tänka eller agera i en viss riktning. Det kan innebära att föra fram en idé eller verksamhet på agendan för att i förlängningen åstadkomma en förändring, eller möjlighet till förändring. Lärosäten, företag, intresseorganisationer, arbetsgivarorganisationer, föreningar, samfund är exempel på organisationer som bedriver påverkansarbete och riktade insatser i enlighet med organisationens ståndpunkter eller uttalade intresse hos medlemmar.

==Tillämpning==
Påverkansarbete är aktiv opinionsbildning och kan till exempel utföras genom att delta i den offentliga debatten i eller genom att på andra sätt kommunicera eller föra upp en fråga på agendan. På lärosäten kan påverkansarbete vara en form av nyttiggörande, med avsikt att påverka det omgivande samhället. Det kan omfatta att arbeta aktivt för att påverka samhällsdebatter och samtida diskussioner i en riktning som ligger i linje med vad lärosätets forskning visar. Dels genom ämnes- och forskningsrelaterade diskussioner, dels genom att debattera och diskutera forskning och utbildningens villkor i samhället. Det vill säga att arbeta för att den kunskap som finns inom ett lärosätet får spridning och ges möjlighet att komma till nytta i samhället.

Påverkansarbete kan ske i projektform och där verka för att en fråga hålls på dagordningen eller för att universitets kompetens får spridning, genom att ordna möten och skapa plattformar för aktörer inom ett fält att mötas på. Flera universitet och högskolor nämner påverkansarbete som sker inom nätverk för såsom [https://eua.eu/ EUA] (European University Association), [http://www.cesaer.org/en/about/about-cesaer/ CESAER] (Conference of European Shools for Advanced Engineering Education and Research) med flera.

Lunds Universitet lyfter fram ett exempel på påverkansarbete i inom ramen för samverkansprojektet Swelife, som är ett strategiskt samverkansprogram som koordineras på Lunds Universitet. Swelife är ett nationellt innovationsprogram inom Livsvetenskap (''Life Science'') och har som mål att stärka livsvetenskapens ställning i Sverige, och i förlängningen öka folkhälsan. Swelife och bedriver även påverkansarbete för att stärka Sveriges position inom Livsvetenskap, i EU.<ref>Lunds universitet (2018'') Årsredovisning Lunds universitet 2017'' https://www.ekonomiwebben.lu.se/sites/ekonomiwebben.lu.se/files/arsredovisning-lu-2017-webb.pdf</ref> <ref>Swelife (2018) ''Om Swelife'' http://swelife.se/om-swelife/</ref>

Lokalt sker även påverkansarbete internt på universitet inom lärosätets olika enheter. Studentkårer och fackförbund bedriver påverkansarbete gentemot de universitetet de finns på i medlemmars intresse. I olika konstellationer inom studentkårer, till exempel studieråd och sektioner, bedriver studenter och doktorander påverkansarbete i syfte att öka studentengagemanget och därmed förbättra studiemiljö och kvalitet på utbildning.<ref>Uppsala Universitet (2018) ''Studentguide. Institutionen för nordiska språk'' <nowiki>http://www.nordiska.uu.se/digitalAssets/522/c_522736-l_3-k_studentguide-jan-2018.pdf</nowiki> </ref><ref>Uppsala Studentkår (2018) ''Sektion LÄRA'' http://www.uppsalastudentkar.se/sektion-lara</ref>

===Påverkansarbete och lobbyism===
Ett närliggande begrepp till påverkansarbete är lobbying eller lobbyism och begreppen är till viss del överlappande och med oklar gränsdragning. I användningen av begreppen syns dock skillnader i fråga om vem som är objekt i processen (processen att påverka) samt hur delar av processen utförs, och i vilket syfte.

Politiskt påverkansarbete benämns ofta som lobbyism, PR eller public affairs med mera. Det avser att i organiserad form hjälpa intressegrupper, företag eller organisationer att påverka politiker och beslutsfattare genom icke institutionaliserade kanaler.<ref>Holmin., M. (2013) ''"Ju mer lobbyism desto bättre"'' Svt /Agenda https://www.svt.se/agenda/ju-mer-lobbyism-desto-battre/</ref> Det kan vara olika insatser, att förmedla kontakter, ta fram faktaunderlag till argument och förbereda debatter. Aktörerna är ofta PR-byråer och processen är tydligare riktad mot att påverka enskilda politiska beslut och frågor.

Ibland beskrivs skillnaden mellan påverkansarbete och lobbying vara att påverkansarbete riktar sig mot den allmänna opinionen och inte lika direkt mot en beslutsfattare, med mandat.<ref>SoU (2000:1) ''En uthållig demokrati! - Politik för folkstyrelse på 2000-talet''. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2000/01/sou-20001/</ref> Det finns dock inte en enhetlig uppfattning av vad som är lobbyism och vad som är påverkansarbete bland dem som arbetar med det eller berörs av det .<ref>Strömbäck, J. (2015) ''Lobbyismens problem och möjligheter – Perspektiv från dem som både lobbar och har blivit lobbade'' http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A430154&dswid=1798</ref>

Diskussionen om politiskt påverkansarbete i Sverige, där lobbyism inte är reglerad på samma sätt som inom EU och i stora delar av övriga världen, berör lobbyismens transparens och vägar till och från politiken. Utöver frågan om lämpligheten att gå mellan politik och PR-byrå inbegriper diskussionen hur politiken påverkas av det politiska arbetat bedrivs av en ökande andel anställda, i förhållande till folkvalda.<ref>Rothstein, B. (2018) ''Makt utan mandat: De policyprofessionella i svensk politik'' Dialogos, Stockholm </ref>

==Motsvarighet på engelska==
Advocacy

==Källförteckning==
<references />

[[Kategori:Begrepp]]

Social innovation

2019-10-21T07:59:09Z

Fia Börjeson (Chalmers): /* Synen på "social" i ständig förändring */ redigerat och förtydligat

'''Social innovation''' är en benämning på [[innovation]]<nowiki/>er som svarar upp mot sociala behov eller motsvarar ett svar på [[Samhällsutmaningar|samhällets utmaningar]]. Sociala innovationer kan vara tjänster, produkter, metoder, processer eller samarbeten som leder till mer effektiva och mer hållbara lösningar på sociala problem, eller som tillgodoser behov som tidigare inte tillgodosetts.
==Tillämpning==
Social innovation har sedan slutet av 1980-talet blivit ett allt mer vanligt förekommande begrepp, såväl inom som utanför akademin. Begreppet är mångfasetterat och har kommit att omfatta allt ifrån nya produkter och tjänster till arbetssätt och aktörskap som på olika vis adresserar sociala behov samt skapar sociala värden och nya relationer<ref>Tepsie final research report SOCIAL INNOVATION THEORY

AND RESEARCH. A Guide for Researchers</ref>. Olika synsätt finns på ordet social. I bland ligger fokus på socialt värdeskapande, dvs att värde skapas för ett visst (socialt) sammanhang eller inom en kontext, men det finns också en användning av social innovation som fokuserar mer på innovationer som svarar mot ett socialt behov och skapar nya relationer mellan människor och organisationer<ref>Ibid.</ref>. En skillnad finns även mellan de som menar att sociala innovationer primärt skall tjäna samhälleliga intressen snarare än enskilda vinstintressen och de som ser att det ena kan kombineras med det andra.

Närliggande begrepp är till exempel social förändring, socialt entreprenörskap och socialt företagande, där de två sistnämnda avser aktörer och verksamheter som i företagsform arbetar för att uppnå samhällsnyttiga mål.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2018/02/regeringens-strategi-for-sociala-foretag--ett-hallbart-samhalle-genom-socialt-foretagande-och-social-innovation/|titel=Näringsdepartementet|hämtdatum=2018|utgivare=Regeringens strategi för sociala
företag – ett hållbart samhälle genom
socialt företagande och social innovation}}</ref> Sociala innovationer kan uppstå inom samhällets alla sektorer (offentlig, privat, ideell och familjesektor). De här närliggande begreppen är överlappande i användningen och svårigheten att ringa in ett begreppen har främst att göra med förleden ''social''. Betydelsen av social, skiljer sig år mellan begreppen, och mellan användare och de sammanhang som begreppen förekommer i.

=====Synen på "social" i ständig förändring=====
I västvärldens historia har flera sociala innovationer uppstått när nöden och därmed de sociala problemen varit som störst. Oftast har stat eller offentlig sektor varit den drivande som aktören.<ref name=":0" /> EU-kommissionen nämner till exempel tidiga sociala innovationer som hospice, mikrofinansiering, kooperativa rörelsen i sin skrift ''This is European Social innovation''<ref>{{Webbref|url=http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/19042|titel=EU-kommissionen|hämtdatum=24 sep 2018|utgivare=This is European Social Innovation}}</ref>. Det är dock i efterhand som nämnda innovationer kallas för "sociala" innovationer; begreppet är en nutida benämning på innovationer som kommit att förändra människor levnadsvillkor till det bättre.

Liksom svårigheten med att ringa in samhällelig ”nytta” (nytta för vem, på vilket sätt etc) är sociala innovationer problematiska eftersom de ''i sig'' inte gagnar samhället. Historien är fylld av exempel på sociala innovationer som vi idag anser förkastliga men som i den tid de kom fram var just en ny lösning på ett socialt problem.

Ibland definieras social innovation snävare än innovationer som förvisso kommer samhället till godo, om än indirekt. I ett tillväxtperspektiv skiljs till exempel begreppet i ibland från teknologiska innovationer, men benämns också som ett sätt att samarbeta i nya konstellationer än inom företag med traditionella "vertikala" (makt)strukturer.<ref>{{Webbref|url=https://adeccogroup.it/wp-content/uploads/2017/11/Stiglitz_inequalities_theadeccogroup_feltrinelli-UK.pdf|titel=Joseph Stiglitz: Inequalities, technology and growth: some reflections.|hämtdatum=2019-08-26|utgivare=The Adecco Group|sid=}}</ref> Vikten av att skilja sociala innovationer från andra innovationer och former av förnyelse betonar professor i socialt entreprenörskap Lars Hulgård: "''Många exempel på social innovation är i själva verket serviceinnovation, kommersiell innovation eller offentlig innovation. Dessa olika former av innovation överlappar definitivt varandra, men när vi arbetar med social innovation vill jag föreslå att "det sociala" blir navet i allt som innovationen kretsar kring''".<ref>{{Bokref|efternamn=Hulgård|förnamn=Lars|titel=100 Sociala innovationer som kan förändra Sverige|hämtdatum=|år=2017|utgivare=Mötesplats Social innovation|sid=|kapitel=Folkhemmet 2.0}}</ref> En social innovation omfattar också sättet att arbeta samt att det ekonomiska och sociala värdet är avsett och primärt riktat mot samhället i stort; det är en ändamålsenlig och hållbar lösning med ett socialt syfte att komma samhället till gagn.<ref name=":0">{{Tidskriftsref|författare=Phills, J. A., Deiglmeier, K., & Miller, D. T.|rubrik=Rediscovering social innovation.|år=2008|tidskrift=Stanford Social Innovation Review, 6, 34-43.|utgivare=https://www.researchgate.net/profile/James_Phills2/publication/242511521_Rediscovering_Social_Innovation/links/5630f4d208ae3de9381cd631/Rediscovering-Social-Innovation.pdf}}</ref>

Ett tydligt exempel på det här, att sociala innovationer skiljer sig från andra innovationer, som kanske också kommer samhället till godo, är mikrofinansiering <ref>{{Webbref|url=https://www.researchgate.net/publication/242511521_Rediscovering_Social_Innovation|titel=Rediscovering Social Innovation|hämtdatum=190930|utgivare=James A. Phills Jr., Kriss Deiglmeier, & Dale T. Miller,
Stanford Social Innovation Review|sid=}}</ref> som anses vara av ett av de mest hållbara och verkningsfulla sätten att arbeta mot fattigdom, där huvuddelen av resurserna tillfaller dem som behöver och allmänheten.<ref>{{Webbref|url=https://www.academia.edu/23375719/The_Economics_of_Microfinance|titel=The Economics of Microfinance, Cambridge, Mass.:|hämtdatum=190930|utgivare=Beatriz Armendáriz de Aghion and Jonathan Morduch, The MIT Press, 2005: 21.|sid=}}</ref>

På lärosäten representerar social innovation ett fortfarande nytt men växande forskningsområde liksom ett bredare synsätt på [[innovationsystem]] och [[nyttiggörande]] av forskning. Inte sällan ansluter akademins stöd till utveckling av social innovation till en [[deltagarbaserad forskning]] där ny kunskap utvecklas tillsammans med externa parter. sin forskning. Forskning och arbete med social innovation innebär ofta samverkan med aktörer inom industri och offentlig verksamhet men även inom idéburen sektor.
====Externa länkar====
[http://www.socialinnovation.se/ Mötesplats Social Innovation] - en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap, vid Malmö universitet

====Exempel på samtida sociala innovationer====

[https://www.hsb.se/hsblivinglab/ HSB Living Lab]. En modulbyggd forskningsmiljö i form av 29 lägenheter med boende. Ett ''Living Lab,'' ett levande labb, är en plats där framtidens boende testas. Ett användarorienterat, öppet och samskapande boende integrerat med forsknings- och innovationsprocesser.<ref>{{Webbref|url=https://www.hsb.se/hsblivinglab/|titel=HSB Living Lab|hämtdatum=2019-09-02|utgivare=|sid=}}</ref> HSB Living Lab är ett samverkansprojekt mellan Chalmers och 12 samarbetspartner.

[https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/ Idéburet offentligt partnerskap], IOP. Organisationen ''Forum – idéburna organisationer med social inriktning'' har tagit fram en samverkansmodell mellan det offentliga och den idéburna sektorn med syfte att få till stånd problemlösning mellan sektorer, för ett hållbart samhälle.<ref>{{Webbref|url=https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/|titel=Idéburet offentligt partnerskap|hämtdatum=2019-09-03|utgivare=Forum – idéburna organisationer med social inriktning|sid=}}</ref>

==Källförteckning==
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Social innovation

2019-10-21T07:52:17Z

Fia Börjeson (Chalmers): redigerade källreferenser

'''Social innovation''' är en benämning på [[innovation]]<nowiki/>er som svarar upp mot sociala behov eller motsvarar ett svar på [[Samhällsutmaningar|samhällets utmaningar]]. Sociala innovationer kan vara tjänster, produkter, metoder, processer eller samarbeten som leder till mer effektiva och mer hållbara lösningar på sociala problem, eller som tillgodoser behov som tidigare inte tillgodosetts.
==Tillämpning==
Social innovation har sedan slutet av 1980-talet blivit ett allt mer vanligt förekommande begrepp, såväl inom som utanför akademin. Begreppet är mångfasetterat och har kommit att omfatta allt ifrån nya produkter och tjänster till arbetssätt och aktörskap som på olika vis adresserar sociala behov samt skapar sociala värden och nya relationer<ref>Tepsie final research report SOCIAL INNOVATION THEORY

AND RESEARCH. A Guide for Researchers</ref>. Olika synsätt finns på ordet social. I bland ligger fokus på socialt värdeskapande, dvs att värde skapas för ett visst (socialt) sammanhang eller inom en kontext, men det finns också en användning av social innovation som fokuserar mer på innovationer som svarar mot ett socialt behov och skapar nya relationer mellan människor och organisationer<ref>Ibid.</ref>. En skillnad finns även mellan de som menar att sociala innovationer primärt skall tjäna samhälleliga intressen snarare än enskilda vinstintressen och de som ser att det ena kan kombineras med det andra.

Närliggande begrepp är till exempel social förändring, socialt entreprenörskap och socialt företagande, där de två sistnämnda avser aktörer och verksamheter som i företagsform arbetar för att uppnå samhällsnyttiga mål.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2018/02/regeringens-strategi-for-sociala-foretag--ett-hallbart-samhalle-genom-socialt-foretagande-och-social-innovation/|titel=Näringsdepartementet|hämtdatum=2018|utgivare=Regeringens strategi för sociala
företag – ett hållbart samhälle genom
socialt företagande och social innovation}}</ref> Sociala innovationer kan uppstå inom samhällets alla sektorer (offentlig, privat, ideell och familjesektor). De här närliggande begreppen är överlappande i användningen och svårigheten att ringa in ett begreppen har främst att göra med förleden ''social''. Betydelsen av social, skiljer sig år mellan begreppen, och mellan användare och de sammanhang som begreppen förekommer i.

=====Synen på "social" i ständig förändring=====
I västvärldens historia har flera sociala innovationer uppstått när nöden och därmed de sociala problemen, varit som störst och då med stat eller offentlig sektor som främsta aktör.<ref name=":0" /> EU-kommissionen nämner till exempel tidiga sociala innovationer som hospice, mikrofinansiering, kooperativa rörelsen i sin skrift ''This is European Social innovation''<ref>{{Webbref|url=http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/19042|titel=EU-kommissionen|hämtdatum=24 sep 2018|utgivare=This is European Social Innovation}}</ref>. Det är dock i efterhand som nämnda innovationer kallas för "sociala" innovationer; begreppet är en nutida benämning på innovationer som kommit att förändra människor levnadsvillkor till det bättre.

Liksom svårigheten med att ringa in samhällelig ”nytta” (nytta för vem, på vilket sätt etc) är sociala innovationer problematiska eftersom de ''i sig'' inte gagnar samhället. Historien är fylld av exempel på sociala innovationer som vi idag anser förkastliga men som i den tid de kom fram var just en ny lösning på ett socialt problem.

Ibland definieras social innovation snävare än innovationer som förvisso kommer samhället till godo, om än indirekt. I ett tillväxtperspektiv skiljs till exempel begreppet i ibland från teknologiska innovationer, men benämns också som ett sätt att samarbeta i nya konstellationer än inom företag med traditionella "vertikala" (makt)strukturer.<ref>{{Webbref|url=https://adeccogroup.it/wp-content/uploads/2017/11/Stiglitz_inequalities_theadeccogroup_feltrinelli-UK.pdf|titel=Joseph Stiglitz: Inequalities, technology and growth: some reflections.|hämtdatum=2019-08-26|utgivare=The Adecco Group|sid=}}</ref> Vikten av att skilja sociala innovationer från andra innovationer och former av förnyelse betonar professor i socialt entreprenörskap Lars Hulgård: "''Många exempel på social innovation är i själva verket serviceinnovation, kommersiell innovation eller offentlig innovation. Dessa olika former av innovation överlappar definitivt varandra, men när vi arbetar med social innovation vill jag föreslå att "det sociala" blir navet i allt som innovationen kretsar kring''".<ref>{{Bokref|efternamn=Hulgård|förnamn=Lars|titel=100 Sociala innovationer som kan förändra Sverige|hämtdatum=|år=2017|utgivare=Mötesplats Social innovation|sid=|kapitel=Folkhemmet 2.0}}</ref> En social innovation är formen för, och det ekonomiska och sociala värdet, avsett och primärt riktat mot samhället i stort; det är en ändamålsenlig och hållbar lösning med ett socialt syfte att komma samhället till gagn.<ref name=":0">{{Tidskriftsref|författare=Phills, J. A., Deiglmeier, K., & Miller, D. T.|rubrik=Rediscovering social innovation.|år=2008|tidskrift=Stanford Social Innovation Review, 6, 34-43.|utgivare=https://www.researchgate.net/profile/James_Phills2/publication/242511521_Rediscovering_Social_Innovation/links/5630f4d208ae3de9381cd631/Rediscovering-Social-Innovation.pdf}}</ref>

Ett tydligt exempel på det här, att sociala innovationer skiljer sig från andra innovationer, som kanske också kommer samhället till godo, är mikrofinansiering <ref>{{Webbref|url=https://www.researchgate.net/publication/242511521_Rediscovering_Social_Innovation|titel=Rediscovering Social Innovation|hämtdatum=190930|utgivare=James A. Phills Jr., Kriss Deiglmeier, & Dale T. Miller,
Stanford Social Innovation Review|sid=}}</ref> som anses vara av ett av de mest hållbara och verkningsfulla sätten att arbeta mot fattigdom, där huvuddelen av resurserna tillfaller dem som behöver och allmänheten. <ref>{{Webbref|url=https://www.academia.edu/23375719/The_Economics_of_Microfinance|titel=The Economics of Microfinance, Cambridge, Mass.:|hämtdatum=190930|utgivare=Beatriz Armendáriz de Aghion and Jonathan Morduch, The MIT Press, 2005: 21.|sid=}}</ref>Social innovation på lärosäten

På lärosäten representerar social innovation ett fortfarande nytt men växande forskningsområde liksom ett bredare synsätt på [[innovationsystem]] och [[nyttiggörande]] av forskning. Inte sällan ansluter akademins stöd till utveckling av social innovation till en [[deltagarbaserad forskning]] där ny kunskap utvecklas tillsammans med externa parter. sin forskning. Forskning och arbete med social innovation innebär ofta samverkan med aktörer inom industri och offentlig verksamhet men även inom idéburen sektor.

====Externa länkar====
[http://www.socialinnovation.se/ Mötesplats Social Innovation] - en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap, vid Malmö universitet

====Exempel på samtida sociala innovationer====

[https://www.hsb.se/hsblivinglab/ HSB Living Lab]. En modulbyggd forskningsmiljö i form av 29 lägenheter med boende. Ett ''Living Lab,'' ett levande labb, är en plats där framtidens boende testas. Ett användarorienterat, öppet och samskapande boende integrerat med forsknings- och innovationsprocesser.<ref>{{Webbref|url=https://www.hsb.se/hsblivinglab/|titel=HSB Living Lab|hämtdatum=2019-09-02|utgivare=|sid=}}</ref> HSB Living Lab är ett samverkansprojekt mellan Chalmers och 12 samarbetspartner.

[https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/ Idéburet offentligt partnerskap], IOP. Organisationen ''Forum – idéburna organisationer med social inriktning'' har tagit fram en samverkansmodell mellan det offentliga och den idéburna sektorn med syfte att få till stånd problemlösning mellan sektorer, för ett hållbart samhälle.<ref>{{Webbref|url=https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/|titel=Idéburet offentligt partnerskap|hämtdatum=2019-09-03|utgivare=Forum – idéburna organisationer med social inriktning|sid=}}</ref>

==Källförteckning==
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Social innovation

2019-10-06T14:51:01Z

Fia Börjeson (Chalmers): redigerat och skrivit om lite om förleden "social". Ska lägga in källan korrekt

'''Social innovation''' är en benämning på [[innovation]]<nowiki/>er som svarar upp mot sociala behov eller motsvarar ett svar på [[Samhällsutmaningar|samhällets utmaningar]]. Sociala innovationer kan vara tjänster, produkter, metoder, processer eller samarbeten som leder till mer effektiva och mer hållbara lösningar på sociala problem, eller som tillgodoser behov som tidigare inte tillgodosetts.
==Tillämpning==
Social innovation har sedan slutet av 1980-talet blivit ett allt mer vanligt förekommande begrepp, såväl inom som utanför akademin. Begreppet är mångfasetterat och har kommit att omfatta allt ifrån nya produkter och tjänster till arbetssätt och aktörskap som på olika vis adresserar sociala behov samt skapar sociala värden och nya relationer<ref>Tepsie final research report SOCIAL INNOVATION THEORY

AND RESEARCH. A Guide for Researchers</ref>. Olika synsätt finns på ordet social. I bland ligger fokus på socialt värdeskapande, dvs att värde skapas för ett visst (socialt) sammanhang eller inom en kontext, men det finns också en användning av social innovation som fokuserar mer på innovationer som svarar mot ett socialt behov och skapar nya relationer mellan människor och organisationer<ref>Ibid.</ref>. En skillnad finns även mellan de som menar att sociala innovationer primärt skall tjäna samhälleliga intressen snarare än enskilda vinstintressen och de som ser att det ena kan kombineras med det andra.

Närliggande begrepp är till exempel social förändring, socialt entreprenörskap och socialt företagande, där de två sistnämnda avser aktörer och verksamheter som i företagsform arbetar för att uppnå samhällsnyttiga mål.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2018/02/regeringens-strategi-for-sociala-foretag--ett-hallbart-samhalle-genom-socialt-foretagande-och-social-innovation/|titel=Näringsdepartementet|hämtdatum=2018|utgivare=Regeringens strategi för sociala
företag – ett hållbart samhälle genom
socialt företagande och social innovation}}</ref> Sociala innovationer kan uppstå inom samhällets alla sektorer (offentlig, privat, ideell och familjesektor). De här närliggande begreppen är överlappande i användningen och svårigheten att ringa in ett begreppen har främst att göra med förleden ''social''. Betydelsen av social, skiljer sig år mellan begreppen, och mellan användare och de sammanhang som begreppen förekommer i.

===== Synen på "social" i ständig förändring =====
I västvärldens historia har flera sociala innovationer uppstått när nöden och därmed de sociala problemen, varit som störst och då med stat eller offentlig sektor som främsta aktör.<ref name=":0" /> EU-kommissionen nämner till exempel tidiga sociala innovationer som hospice, mikrofinansiering, kooperativa rörelsen i sin skrift ''This is European Social innovation''<ref>{{Webbref|url=http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/19042|titel=EU-kommissionen|hämtdatum=24 sep 2018|utgivare=This is European Social Innovation}}</ref>. Det är dock i efterhand som nämnda innovationer kallas för "sociala" innovationer; begreppet är en nutida benämning på innovationer som kommit att förändra människor levnadsvillkor till det bättre.

Liksom svårigheten med att ringa in samhällelig ”nytta” (nytta för vem, på vilket sätt etc) är sociala innovationer problematiska eftersom de ''i sig'' inte gagnar samhället. Historien är fylld av exempel på sociala innovationer som vi idag anser förkastliga men som i den tid de kom fram var just en ny lösning på ett socialt problem.

Ibland definieras social innovation snävare än innovationer som förvisso kommer samhället till godo, om än indirekt. I ett tillväxtperspektiv skiljs till exempel begreppet i ibland från teknologiska innovationer, men benämns också som ett sätt att samarbeta i nya konstellationer än inom företag med traditionella "vertikala" (makt)strukturer.<ref>{{Webbref|url=https://adeccogroup.it/wp-content/uploads/2017/11/Stiglitz_inequalities_theadeccogroup_feltrinelli-UK.pdf|titel=Joseph Stiglitz: Inequalities, technology and growth: some reflections.|hämtdatum=2019-08-26|utgivare=The Adecco Group|sid=}}</ref> Vikten av att skilja sociala innovationer från andra innovationer och former av förnyelse betonar professor i socialt entreprenörskap Lars Hulgård: "''Många exempel på social innovation är i själva verket serviceinnovation, kommersiell innovation eller offentlig innovation. Dessa olika former av innovation överlappar definitivt varandra, men när vi arbetar med social innovation vill jag föreslå att "det sociala" blir navet i allt som innovationen kretsar kring''".<ref>{{Bokref|efternamn=Hulgård|förnamn=Lars|titel=100 Sociala innovationer som kan förändra Sverige|hämtdatum=|år=2017|utgivare=Mötesplats Social innovation|sid=|kapitel=Folkhemmet 2.0}}</ref> En social innovation är formen för, och det ekonomiska och sociala värdet, avsett och primärt riktat mot samhället i stort; det är en ändamålsenlig och hållbar lösning med ett socialt syfte att komma samhället till gagn.<ref name=":0">{{Tidskriftsref|författare=Phills, J. A., Deiglmeier, K., & Miller, D. T.|rubrik=Rediscovering social innovation.|år=2008|tidskrift=Stanford Social Innovation Review, 6, 34-43.|utgivare=https://www.researchgate.net/profile/James_Phills2/publication/242511521_Rediscovering_Social_Innovation/links/5630f4d208ae3de9381cd631/Rediscovering-Social-Innovation.pdf}}</ref>

Ett tydligt exempel på det här, att sociala innovationer skiljer sig från andra innovationer, som kanske också kommer samhället till godo, är mikrofinansiering. [källa ). Rediscovering Social Innovation <nowiki>https://www.researchgate.net/publication/242511521_Rediscovering_Social_Innovation</nowiki>] som anses vara av ett av de mest hållbara och verkningsfulla sätten att arbeta mot fattigdom, där huvuddelen av resurserna tillfaller dem som behöver och allmänheten. Beatriz Armendáriz de Aghion and Jonathan Morduch, ''The Economics of Microfinance'',

Cambridge, Mass.: The MIT Press, 2005: 21. <nowiki>https://www.academia.edu/23375719/The_Economics_of_Microfinance</nowiki>

===== Social innovation på lärosäten =====
På lärosäten representerar social innovation ett fortfarande nytt men växande forskningsområde liksom ett bredare synsätt på [[innovationsystem]] och [[nyttiggörande]] av forskning. Inte sällan ansluter akademins stöd till utveckling av social innovation till en [[deltagarbaserad forskning]] där ny kunskap utvecklas tillsammans med externa parter. sin forskning. Forskning och arbete med social innovation innebär ofta samverkan med aktörer inom industri och offentlig verksamhet men även inom idéburen sektor.

==== Externa länkar ====
[http://www.socialinnovation.se/ Mötesplats Social Innovation] - en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap, vid Malmö universitet

====Exempel på samtida sociala innovationer====

[https://www.hsb.se/hsblivinglab/ HSB Living Lab]. En modulbyggd forskningsmiljö i form av 29 lägenheter med boende. Ett ''Living Lab,'' ett levande labb, är en plats där framtidens boende testas. Ett användarorienterat, öppet och samskapande boende integrerat med forsknings- och innovationsprocesser.<ref>{{Webbref|url=https://www.hsb.se/hsblivinglab/|titel=HSB Living Lab|hämtdatum=2019-09-02|utgivare=|sid=}}</ref> HSB Living Lab är ett samverkansprojekt mellan Chalmers och 12 samarbetspartner.

[https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/ Idéburet offentligt partnerskap], IOP. Organisationen ''Forum – idéburna organisationer med social inriktning'' har tagit fram en samverkansmodell mellan det offentliga och den idéburna sektorn med syfte att få till stånd problemlösning mellan sektorer, för ett hållbart samhälle.<ref>{{Webbref|url=https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/|titel=Idéburet offentligt partnerskap|hämtdatum=2019-09-03|utgivare=Forum – idéburna organisationer med social inriktning|sid=}}</ref>

==Källförteckning==
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Social innovation

2019-09-30T11:03:21Z

Fia Börjeson (Chalmers): redigerar definition och tillämpning efter repons från Jens och Mattias

'''Social innovation''' är en benämning på [[innovation]]<nowiki/>er som svarar upp mot sociala behov eller motsvarar ett svar på [[Samhällsutmaningar|samhällets utmaningar]]. Sociala innovationer kan vara tjänster, produkter, metoder, processer eller samarbeten som leder till mer effektiva och mer hållbara lösningar på sociala problem, eller som tillgodoser behov som tidigare inte tillgodosetts.
==Tillämpning==
Social innovation har sedan slutet av 1980-talet blivit ett allt mer vanligt förekommande begrepp, såväl inom som utanför akademin. Begreppet är mångfasetterat och har kommit att omfatta allt ifrån nya produkter och tjänster till arbetssätt och aktörskap som på olika vis adresserar sociala behov samt skapar sociala värden och nya relationer<ref>Tepsie final research report SOCIAL INNOVATION THEORY

AND RESEARCH. A Guide for Researchers</ref>. Olika synsätt finns på ordet social. I bland ligger fokus på socialt värdeskapande, dvs att värde skapas för ett visst (socialt) sammanhang eller inom en kontext, men det finns också en användning av social innovation som fokuserar mer på innovationer som svarar mot ett socialt behov och skapar nya relationer mellan människor och organisationer<ref>Ibid.</ref>. En skillnad finns även mellan de som menar att sociala innovationer primärt skall tjäna samhälleliga intressen snarare än enskilda vinstintressen och de som ser att det ena kan kombineras med det andra.

Tidigare analoga begrepp är till exempel social förändring och utveckling och närliggande begrepp är socialt entreprenörskap och socialt företagande. Socialt entreprenörskap och socialt företagande avser aktörer och verksamheter som i företagsform arbetar för att uppnå samhällsnyttiga mål.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2018/02/regeringens-strategi-for-sociala-foretag--ett-hallbart-samhalle-genom-socialt-foretagande-och-social-innovation/|titel=Näringsdepartementet|hämtdatum=2018|utgivare=Regeringens strategi för sociala
företag – ett hållbart samhälle genom
socialt företagande och social innovation}}</ref> Sociala innovationer kan uppstå inom samhällets alla sektorer (offentlig, privat, ideell och familjesektor). I västvärldens historia har flera sociala innovationer uppstått när nöden och därmed de sociala problemen, varit som störst och då med stat eller offentlig sektor som främsta aktör.<ref name=":0" /> EU-kommissionen nämner till exempel tidiga sociala innovationer som hospice, mikrofinansiering, kooperativa rörelsen i sin skrift ''This is European Social innovation''<ref>{{Webbref|url=http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/19042|titel=EU-kommissionen|hämtdatum=24 sep 2018|utgivare=This is European Social Innovation}}</ref>. Det är dock i efterhand som nämnda innovationer kallas för "sociala" innovationer; begreppet är en nutida benämning på innovationer som kommit att förändra människor levnadsvillkor till det bättre.

Ibland definieras social innovation snävare än innovationer som förvisso kommer samhället till godo, om än indirekt. I ett tillväxtperspektiv skiljs till exempel begreppet i ibland från teknologiska innovationer, men benämns också som ett sätt att samarbeta i nya konstellationer än inom företag med traditionella "vertikala" (makt)strukturer.<ref>{{Webbref|url=https://adeccogroup.it/wp-content/uploads/2017/11/Stiglitz_inequalities_theadeccogroup_feltrinelli-UK.pdf|titel=Joseph Stiglitz: Inequalities, technology and growth: some reflections.|hämtdatum=2019-08-26|utgivare=The Adecco Group|sid=}}</ref> Vikten av att skilja sociala innovationer från andra innovationer och former av förnyelse betonar professor i socialt entreprenörskap Lars Hulgård: "''Många exempel på social innovation är i själva verket serviceinnovation, kommersiell innovation eller offentlig innovation. Dessa olika former av innovation överlappar definitivt varandra, men när vi arbetar med social innovation vill jag föreslå att "det sociala" blir navet i allt som innovationen kretsar kring''".<ref>{{Bokref|efternamn=Hulgård|förnamn=Lars|titel=100 Sociala innovationer som kan förändra Sverige|hämtdatum=|år=2017|utgivare=Mötesplats Social innovation|sid=|kapitel=Folkhemmet 2.0}}</ref> En social innovation är formen för, och det ekonomiska och sociala värdet, avsett och primärt riktat mot samhället i stort; det är en ändamålsenlig och hållbar lösning med ett socialt syfte att komma samhället till gagn.<ref name=":0">{{Tidskriftsref|författare=Phills, J. A., Deiglmeier, K., & Miller, D. T.|rubrik=Rediscovering social innovation.|år=2008|tidskrift=Stanford Social Innovation Review, 6, 34-43.|utgivare=https://www.researchgate.net/profile/James_Phills2/publication/242511521_Rediscovering_Social_Innovation/links/5630f4d208ae3de9381cd631/Rediscovering-Social-Innovation.pdf}}</ref>

På lärosäten representerar social innovation ett fortfarande nytt men växande forskningsområde liksom ett bredare synsätt på [[innovationsystem]]<nowiki/>och [[nyttiggörande]] av forskning. Inte sällan ansluter akademins stöd till utveckling av social innovation till en [[deltagarbaserad forskning]] där ny kunskap utvecklas tillsammans med externa parter. sin forskning. Forskning och arbete med social innovation innebär ofta samverkan med aktörer inom industri och offentlig verksamhet men även inom idéburen sektor.

==Externa länkar==
[http://www.socialinnovation.se/ Mötesplats Social Innovation] - en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap, vid Malmö universitet

====Exempel på samtida sociala innovationer====

[https://www.hsb.se/hsblivinglab/ HSB Living Lab]. En modulbyggd forskningsmiljö i form av 29 lägenheter med boende. Ett ''Living Lab,'' ett levande labb, är en plats där framtidens boende testas. Ett användarorienterat, öppet och samskapande boende integrerat med forsknings- och innovationsprocesser.<ref>{{Webbref|url=https://www.hsb.se/hsblivinglab/|titel=HSB Living Lab|hämtdatum=2019-09-02|utgivare=|sid=}}</ref> HSB Living Lab är ett samverkansprojekt mellan Chalmers och 12 samarbetspartner.

[https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/ Idéburet offentligt partnerskap], IOP. Organisationen ''Forum – idéburna organisationer med social inriktning'' har tagit fram en samverkansmodell mellan det offentliga och den idéburna sektorn med syfte att få till stånd problemlösning mellan sektorer, för ett hållbart samhälle.<ref>{{Webbref|url=https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/|titel=Idéburet offentligt partnerskap|hämtdatum=2019-09-03|utgivare=Forum – idéburna organisationer med social inriktning|sid=}}</ref>

==Källförteckning==
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Innovationsstödsystem

2019-09-10T15:45:07Z

Fia Börjeson (Chalmers):

'''Innovationsstödssystem''' - ett stödsystem för innovation. Det omfattar olika aktörers funktioner och verksamheter för att stötta innovation vid universitet, näringsliv, idéburen sektor och i offentlig verksamhet. Ett innovationsstödsystem är tänkt att stärka förutsättningar för att idéer kan komma vidare i realiseringsprocessen.

==Tillämpning==

Begreppet innovationsstödsystem avser organiserat stöd till innovation, och även stöd till aktörer som arbetar med innovationsstöd.<ref>{{Webbref|url=http://cf.vgregion.se/fakta/trycksak/trycksakPDF/VGISrapport0805199.pdf|titel=Västra Götalandsregionen|hämtdatum=1 okt. 2018|utgivare=Innovationssystemet i Västra Götaland - En analys av utbud och efterfrågan}}</ref> Aktörer i ett sådant stödsystem är till exempel myndigheter såsom Vinnova och Tillväxtverket, lärosäten, inkubatorer och andra test- eller innovationslabb. Nämnda aktörers inbördes relationer och med organisationer där innovation sker utgör också en del av ett innovationsstödssystem.

På lärosäten är innovationsstöd en viktig del av nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap och består bland annat av innovationskontor och holdingbolag som finns knutna till både universitet och högskolor. Tillika utgör universitet och högskolor en vital del av innovationsstödsystemet. Innovationsstöd organiseras på olika vis på universiteten och ser olika ut beroende på vilken typ av innovation det handlar om. På Stockholms universitet består till exempel innovationsstödet av tre aktörer med olika roller som utgör "sammanhängande och komplementärt stöd" bestående av innovationskontor, inkubator och holdingbolag som beskrivs stödja innovationsprocessens olika faser.<ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/samverkan/2.1034/innovationsst%C3%B6d|titel=Innovationsstöd vid Stockholms universitet|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Stockholms universitet|sid=}}</ref>

En annan del av innovationsstödssystemet finns utanför universitet och högskolor men har koppling till lärosäten, ofta i nära geografisk anslutning. Här ingår bland annat forskningsparker och inkubatorer som har en viktig roll i de regionala innovationssystemen. Inkubatorer arbetar med att stödja innovatörer och företag i tidiga skeden och att få företagen att växa. Aktörer i innovationsstödsystemet bildar nätverk med kompetens och resurser att stödja olika typer av innovatörer och innovationer utifrån deras unika behov.

===Innovationsstöd för regional och social innovation===
En förhållandevis ny satsning är förstärkning av innovationsstödsystem för sociala innovationer. Regeringen tagit fram [https://www.regeringen.se/491b2f/contentassets/0f9a51b89db64c7490d310a9b05dee19/2018_sociala-foretag.pdf "strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation"] i vilken vikten av anpassning av innovationsstöd till utveckling inom sociala företag betonas. Vid Malmö universitet finns även [http://socialinnovation.se/ Mötesplats social innovation] som är nationell kunskapsnod för social innovation och verkar för att stödja och stärka innovation som möter samhällsutmaningar.<ref>{{Webbref|url=http://socialinnovation.se/#section-about|titel=Nationell kunskapsplattform|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Malmö universitet|sid=}}</ref>

Andra innovationsstödssystem omfattar aktörer inom region och i näringsliv inom olika näringsgrenar och fält. I form av nätverk och innovationspartnerskap främjas arbete med utveckling av verksamheter och företag inom ett område eller en region. Ett exempel på ett sådant nätverk är [http://www.landsbygdsnatverket.se/2.2e7051841506a4adf404a58.html Landsbygdsnätverket] som har som delmål att främja innovation inom svensk landsbygd. Nätverket samverkar med europeiska innovationspartnerskapet inom jordbruk, ''the agricultural European Innovation Partnership'' , [https://ec.europa.eu/eip/agriculture/en/about EIP-Agri]

==Engelsk översättning==
Innovation support system

==Referenser==
[[Kategori:Bearbetad - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

==Externa länkar==
Organisationen [http://www.snitts.se/om-snitts/about-snitts/ SNITTS (Swedish Network for Innovation and Technology Tranfser Support)] , en medlemsbaserad organisation inom det nationella innovationsstödet

Stockholms universitets innovationsstöd [https://www.su.se/medarbetare/r%C3%A5d-st%C3%B6d/samverkan/innovationsst%C3%B6d SU Innovation]

[https://www.sida.se/Svenska/sa-arbetar-vi/Arbetssatt-och-metod/stod-till-forskning/Sidas-stod-till-utveckling-av-innovationssystem/ SIDA om stöd till innovationssystem]

Innovationsstödsystem

2019-09-10T08:10:37Z

Fia Börjeson (Chalmers): Redigering. (Nedkoppling av nätet sparar inte helt redigerad text)

'''Innovationsstödssystem''' - ett system för att stödja innovation. Det omfattar funktioner och verksamheter främst från offentliga eller privata aktörer för att stötta innovation vid universitet, näringsliv och i offentlig verksamhet. Ett innovationsstödsystem är tänkt att stärka förutsättningar för att idéer kan komma vidare i kommersialiseringsprocessen. Systemet kan även bidra till effektivt utbyte av idéer mellan aktörer inom innovationssystem.

==Tillämpning==

Begreppet innovationsstödsystem avser organiserat stöd till innovation, och stöd till aktörer som arbetar med innovationsstöd.<ref>{{Webbref|url=http://cf.vgregion.se/fakta/trycksak/trycksakPDF/VGISrapport0805199.pdf|titel=Västra Götalandsregionen|hämtdatum=1 okt. 2018|utgivare=Innovationssystemet i Västra Götaland - En analys av utbud och efterfrågan}}</ref> Aktörer i ett sådant stödsystem är till exempel myndigheter såsom Vinnova

Universitet och högskolor är en vital del av innovationsstödssystemet. Innovationsstödssystemet på lärosäten spelar en viktig roll för nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap och består bland annat av innovationskontor och holdingbolag som finns knutna till både universitet och högskolor. I anslutning till universitet och högskolor finns även andra funktioner och verksamheter som stöder nyttiggörandet av forskningsbaserad kunskap.

Innovationsstöd organiseras på olika vis på universiteten och ser olika ut beroende på vilken typ av innovation det handlar om. På Stockholms universitet består till exempel innovationsstödet av tre aktörer med olika roller som utgör "sammanhängande och komplementärt stöd" bestående av innovationskontor, inkubator och holdingbolag som beskrivs stödja innovationsprocessens olika faser.<ref>{{Webbref|url=https://www.su.se/samverkan/2.1034/innovationsst%C3%B6d|titel=Innovationsstöd vid Stockholms universitet|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Stockholms universitet|sid=}}</ref>

En annan del av innovationsstödssystemet finns utanför universitet och högskolor men har koppling till lärosäten, ofta i nära geografisk anslutning. Här ingår bland annat forskningsparker och inkubatorer som har en viktig roll i de regionala innovationssystemen. Inkubatorer arbetar med att stödja innovatörer och företag i tidiga skeden och att få företagen att växa. Aktörer i innovationsstödsystemet bildar nätverk med kompetens och resurser att stödja olika typer av innovatörer och innovationer utifrån deras unika behov.

===Innovationsstöd för regional och social innovation===
En förhållandevis ny satsning är förstärkning av innovationsstödsystem för sociala innovationer. Regeringen tagit fram [https://www.regeringen.se/491b2f/contentassets/0f9a51b89db64c7490d310a9b05dee19/2018_sociala-foretag.pdf "strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation"] i vilken vikten av anpassning av innovationsstöd till utveckling inom sociala företag betonas. Vid Malmö universitet finns även [http://socialinnovation.se/ Mötesplats social innovation] som är nationell kunskapsnod för social innovation och verkar för att stödja och stärka innovation som möter samhällsutmaningar.<ref>{{Webbref|url=http://socialinnovation.se/#section-about|titel=Nationell kunskapsplattform|hämtdatum=22 okt. 2018|utgivare=Malmö universitet|sid=}}</ref>

Andra innovationsstödssystem omfattar aktörer inom region och i näringsliv inom olika näringsgrenar och fält. I form av nätverk och innovationspartnerskap främjas arbete med utveckling av verksamheter och företag inom ett område eller en region. Ett exempel på ett sådant nätverk är [http://www.landsbygdsnatverket.se/2.2e7051841506a4adf404a58.html Landsbygdsnätverket] som har som delmål att främja innovation inom svensk landsbygd. Nätverket samverkar med europeiska innovationspartnerskapet inom jordbruk, ''the agricultural European Innovation Partnership'' , [https://ec.europa.eu/eip/agriculture/en/about EIP-Agri]

==Engelsk översättning==
Innovation support system

==Referenser==
[[Kategori:Bearbetad - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

==Externa länkar==
Organisationen [http://www.snitts.se/om-snitts/about-snitts/ SNITTS (Swedish Network for Innovation and Technology Tranfser Support)] , en medlemsbaserad organisation inom det nationella innovationsstödet

Stockholms universitets innovationsstöd [https://www.su.se/medarbetare/r%C3%A5d-st%C3%B6d/samverkan/innovationsst%C3%B6d SU Innovation]

[https://www.sida.se/Svenska/sa-arbetar-vi/Arbetssatt-och-metod/stod-till-forskning/Sidas-stod-till-utveckling-av-innovationssystem/ SIDA om stöd till innovationssystem]

Innovation

2019-09-05T14:21:13Z

Fia Börjeson (Chalmers): /* Innovation på universiteten */ tuffade till rubriken något. Funkar?

'''Innovation''' innebär realisering av en (ny) idé och kan vara både förnyelse och nyhet. Det är ett nytt sätt att göra något. En innovation kan till exempel vara en ny produkt, anordning, metod, lösning, tjänst, affärsidé. En innovation har inte tidigare officiellt kommunicerats av någon utan är en nyhet som i någon form effektueras på en marknad eller i samhället.

==Tillämpning==
Innovation är ett omfattande begrepp där skilda men närliggande aspekter betonas olika mycket i olika definitioner av begreppet, beroende på omfattning och magnitud, produkt- eller processfokus, individ- grupp- eller organisationsnivå. Innovation är inte helt synonymt med ''uppfinning'' då innovation inbegriper genomförande och realisering i större utsträckning, samt att en innovation kan vara en vidareutveckling av en tidigare lösning. Gemensamt för olika synsätt på innovation är dock "det nya". En mer utförlig definition av innovation än ovan synliggör de olika aspekterna: <blockquote>Innovation är produktion, införande, assimilering och utnyttjande av mervärde med avseende på ekonomiska och sociala sammanhang. Vidare innebär det förnyelse och vidareutveckling av produkter, tjänster och marknader. Innovation är utveckling av nya produktionsmetoder och etablering av nya förvaltningssystem. Det är både process och resultat. (citat översatt från M. Crossan och Apaydin i ''Journal of Management Studies:'' A Multi-Dimensional Framework of Organizational Innovation)<ref>Crossan, M, Apaydin, M. (2010) [https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1467-6486.2009.00880.x A Multi-Dimensional Framework of Organizational Innovation: A Systematic Review of the Literature] .''Journal of Management Studies 47:6 September 2010. 880 1154-1191'' </ref> </blockquote>

Utöver nyhetsvärde förutsätts en innovation också innefatta en aspekt av nytta. En innovation är något nytt, eller ett bättre sätt att ta sig an en befintlig uppgift. En innovation skapar värde och möter ett behov eller en efterfrågan.

==Innovation på lärosäten = samverkan==
I [http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kunskap-i-samverkan---for-samhallets-utmaningar_H40350 regeringens forskningsproposition] lyfts innovation fram i syftesformuleringar för riktning och satsningar inom forskningen på Sveriges lärosäten. Inom vissa områden, så kallade strategiska innovationsområden, satsas särskilt på att stärka möjligheter för innovation i syfte att "''utveckla internationellt konkurrenskraftiga innovationsmiljöer genom samverkan mellan branscher och sektorer, forskningsinstitut, näringsliv, universitet och högskolor, offentlig sektor i övrigt, civilsamhälle och andra aktörer på olika samhällsnivåer''". [https://www.vinnova.se/om-oss/sveriges-innovationsmyndighet/om-vinnova/ Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet] med bland annat uppdrag att fördela resurser för regeringens innovationsinsatser stöder och arbetar med innovation på nationell nivå. <ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/06/vinnova-far-40-miljoner-kronor-for-insatser-i-samverkansprogrammen/|titel=Regeringen|hämtdatum=14 sep.2018|utgivare=Vinnova får 40 miljoner kronor för insatser i samverkansprogrammen}}</ref> Vidare verkar Sveriges [https://www.regeringen.se/regeringens-politik/nationella-innovationsradet/nationella-innovationsradet-verkar-for-att-utveckla-sverige-som-innovationsnation/ nationella innovationsråd] för att "utveckla Sveriges innovationsförmåga och konkurrenskraft"<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/regeringens-politik/nationella-innovationsradet/nationella-innovationsradet---med-fokus-pa-framtiden/|titel=Regeringen|hämtdatum=24 sep. 2018|utgivare=Nationella innovationsrådet formar framtiden}}</ref> och består av representanter från riksdag, universitet och näringsliv.

Regeringen gav 2009 i uppdrag till ett urval av universitet att etablera innovationskontor på lärosätet med uppgift att stödja innovation och nyttiggörande.<ref>Regeringen (2015) Regeringsbeslut: [https://www.regeringen.se/49b714/contentassets/3dba2a9840264d8f8a0ae20a98be02cd/uppdrag-att-utarbeta-strategier-for-innovationskontor-u2009973uh Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor]. </ref> Innovationskontoren har utarbetat strategier för innovationsstöd för enskilda studenter, forskare och för forskargrupper. På innovationskontoren finns stöd i många olika former för att nå ut med innovativ forskning och nyttiggöra forskningsresultat i olika format. Insatser för innovation på lärosätena kan också vara stöd i att söka patent, verifiering (VFT), göra marknadsundersökningar, starta företag eller på annat sätt stödja processen i att kommersialisera en innovation. De större universiteten samarbetar också ofta med andra mindre lärosäten i regionen för att tillsammans utveckla innovationsarbete och samverkan mellan akademi och det omgivande samhället. Ett exempel på ett sådant innovationssamarbete är [https://www.iksyd.lu.se/ Innovationskontor Syd] som är ett samverkansprojekt mellan högskolorna i södra Sverige.

==Innovation - ett rymligt begrepp==
Enligt [http://www.oecd.org/about/ OECD:s] manual''[https://www.oecd-ilibrary.org/sites/9789264304604-en/index.html?itemId=/content/publication/9789264304604-en : Guidelines for Collecting, Reporting and Using Data on Innovation]'' definieras innovation som "''a new or improved product or process (or combination thereof) that differs significantly from the unit’s previous products or processes and that has been made available to potential users (product) or brought into use by the unit (process)".'' OECD:s hållning är att innovation kan och ska mätas <ref>{{Webbref|url=https://www.oecd-ilibrary.org/docserver/9789264304604-en.pdf?expires=1550152021&id=id&accname=guest&checksum=D7A6E01B94628571A8D9486BF4E802D8|titel=The Measurement of Scientific, Technological and Innovation Activities. Oslo Manual: Guidlines for collecting, reporting and using data on innovation.|hämtdatum=2018-02-13|utgivare=OECD|sid=}}</ref>. Vidare betonas kunskapens roll som grund för innovation och nyttiggörande och implementeringen av innovationen; det som skiljer innovation från liknande begrepp som till exempel ''uppfinning'' är att en innovation måste implementeras, det vill göras tillgänglig för andra. På samma sätt som nytta och värdeskapande betonas allt oftare i innovationsbegreppet talar man också allt mer om innovationens påverkan på samhället, och inkluderar en bredare samhällsnytta i begreppet. En sån breddning av begreppet drivs bland annat av Vinnova och Sveriges lärosäten.

{{Svwp|url=https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Innovation&oldid=43295401|artikel=Innovation|datum=18 juni 2018}}

==Externa länkar==
Innovationskontor finns på följande lärosäten i Sverige

*[https://www.gu.se/forskning/innovation Innovation och nyttiggörande vid Göteborgs universitet]
*[https://www.su.se/samverkan/samh%C3%A4lle-n%C3%A4ringsliv/innovation SU innovation vid Stockholm universitet]
*[https://www.uuinnovation.uu.se/ UU Innovation vid Uppsala universitet]
*[https://www.innovation.lu.se/ LU Innovation vid Lunds universitet (Innovationskontor Syd)]
*[https://karolinskainnovations.ki.se/ Karolinska Institutet Innovations AB]
*[https://innovationskontor.chalmers.se/ Chalmers Innovationskontor]
*[https://www.umu.se/innovationskontor/ Umeå universitets innovationskontor]
*[https://www.kth.se/innovation KTH Innovation]
*[https://www.liuinnovation.se/ LIU Innovation på Linköpings universitet]
*[https://www.sluholding.se/slu-holding Innovation på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet - SLU Holding]
*[https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/samarbeta-med-oss/Projekt-och-natverk/innivationskontoret-fyrklovern/ Fyrklövern innovation (Karlstads universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet och Örebro universitet)]
*
*

Utöver den innovationsforskning som bedrivs vid de flesta svenska universitet finns ett flertal innovationsforskningscentrum

*[https://www.cesis.kth.se/se CESIS] - ''Centre of Excellence for Science and Innovation Studies'' (Kungliga Tekniska högskolan Innovationsforskning med inriktning på ekonomi.
*[https://www.cind.uu.se/?languageId=3 CIND] - ''Centre for Research on Innovation and Industrial Dynamics''. (Uppsala universitet) Ett forskningsinitiativ med inriktning på ekonomi, kluster och innovationssystem
*[http://www.circle.lu.se/ CIRCLE] - ''Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy.'' (Lunds universitet) Ett interdisciplinärt centrum för innovation och innovationsforskning.

==Engelsk motsvarighet==
Innovation

==Referenser==
<references />

*

[[Kategori:Bearbetad - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]
[[Kategori:Begrepp]]

Social innovation

2019-09-05T12:02:36Z

Fia Börjeson (Chalmers): /* Exempel på samtida sociala innovationer */ lagt in exempel

'''Social innovation''' är en benämning på [[innovation]] för att bemöta [[Samhällsutmaningar|samhällets utmaningar]]. Social innovation är idéer med ett socialt syfte som omsätts till tjänster, produkter, metoder, processer eller samarbeten som leder till mer effektiva och mer hållbara lösningar på sociala problem, eller som tillgodoser behov som inte tidigare tillgodosetts.

==Tillämpning==
Social innovation är ett förhållandevis nytt begrepp men fenomenet i sig är inte nytt. I västvärldens historia har flera sociala innovationer uppstått när nöden och därmed de sociala problemen, varit som störst och då med stat eller offentlig sektor som främsta aktör.<ref name=":0" /> EU-kommissionen nämner till exempel tidiga sociala innovationer som hospice, mikrofinansiering, kooperativa rörelsen i sin skrift ''This is European Social innovation''<ref>{{Webbref|url=http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/19042|titel=EU-kommissionen|hämtdatum=24 sep 2018|utgivare=This is European Social Innovation}}</ref>. Det är dock i efterhand som nämnda innovationer kallas för "sociala" innovationer; begreppet är en nutida benämning på innovationer som kommit att förändra människor levnadsvillkor till det bättre.

Ibland definieras social innovation snävare än innovationer som förvisso kommer samhället till godo, om än indirekt. I ett tillväxtperspektiv skiljs till exempel begreppet i ibland från teknologiska innovationer, men benämns också som ett sätt att samarbeta i nya konstellationer än inom företag med traditionella "vertikala" (makt)strukturer.<ref>{{Webbref|url=https://adeccogroup.it/wp-content/uploads/2017/11/Stiglitz_inequalities_theadeccogroup_feltrinelli-UK.pdf|titel=Joseph Stiglitz: Inequalities, technology and growth: some reflections.|hämtdatum=2019-08-26|utgivare=The Adecco Group|sid=}}</ref> Vikten av att skilja sociala innovationer från andra innovationer och former av förnyelse betonar professor i socialt entreprenörskap Lars Hulgård: "''Många exempel på social innovation är i själva verket serviceinnovation, kommersiell innovation eller offentlig innovation. Dessa olika former av innovation överlappar definitivt varandra, men när vi arbetar med social innovation vill jag föreslå att "det sociala" blir navet i allt som innovationen kretsar kring''".<ref>{{Bokref|efternamn=Hulgård|förnamn=Lars|titel=100 Sociala innovationer som kan förändra Sverige|hämtdatum=|år=2017|utgivare=Mötesplats Social innovation|sid=|kapitel=Folkhemmet 2.0}}</ref> En social innovation är formen för, och det ekonomiska och sociala värdet, avsett och primärt riktat mot samhället i stort; det är en ändamålsenlig och hållbar lösning med ett socialt syfte att komma samhället till gagn.<ref name=":0">{{Tidskriftsref|författare=Phills, J. A., Deiglmeier, K., & Miller, D. T.|rubrik=Rediscovering social innovation.|år=2008|tidskrift=Stanford Social Innovation Review, 6, 34-43.|utgivare=https://www.researchgate.net/profile/James_Phills2/publication/242511521_Rediscovering_Social_Innovation/links/5630f4d208ae3de9381cd631/Rediscovering-Social-Innovation.pdf}}</ref>

På lärosäten arbetar man med sociala innovationer på många olika sätt. Forskning och arbete med social innovation innebär ofta samverkan med aktörer inom industri och offentlig verksamhet men även inom idéburen sektor. Vid Malmö universitet finns till exempel Mötesplats Social Innovation som sedan 2012 har regeringsuppdraget att vara en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap<ref>{{Webbref|url=http://socialinnovation.se/#section-testimonials|titel=Mötesplats Social Innovation|hämtdatum=2019-08-26|utgivare=Malmö universitet|sid=}}</ref>. Som del av verksamheten initierar och utvecklar Mötesplats Social Innovation många olika typer av samarbeten mellan akademi, medborgare, företag och idéburna aktörer.

Närliggande begrepp till social innovation är till exempel socialt entreprenörskap och socialt företagande, och de överlappar många gånger med social innovation. Socialt entreprenörskap och socialt företagande avser aktörer och verksamheter som i företagsform arbetar för att uppnå samhällsnyttiga mål.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2018/02/regeringens-strategi-for-sociala-foretag--ett-hallbart-samhalle-genom-socialt-foretagande-och-social-innovation/|titel=Näringsdepartementet|hämtdatum=2018|utgivare=Regeringens strategi för sociala
företag – ett hållbart samhälle genom
socialt företagande och social innovation}}</ref> På samma sätt kan en testbädd

==Externa länkar==
[http://www.socialinnovation.se/ Mötesplats Social Innovation] - en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap, vid Malmö universitet

====Exempel på samtida sociala innovationer====

[https://www.hsb.se/hsblivinglab/ HSB Living Lab]. En modulbyggd forskningsmiljö i form av 29 lägenheter med boende. Ett ''Living Lab,'' ett levande labb, är en plats där framtidens boende testas. Ett användarorienterat, öppet och samskapande boende integrerat med forsknings- och innovationsprocesser.<ref>{{Webbref|url=https://www.hsb.se/hsblivinglab/|titel=HSB Living Lab|hämtdatum=2019-09-02|utgivare=|sid=}}</ref> HSB Living Lab är ett samverkansprojekt mellan Chalmers och 12 samarbetspartner.

[https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/ Idéburet offentligt partnerskap], IOP. Organisationen ''Forum – idéburna organisationer med social inriktning'' har tagit fram en samverkansmodell mellan det offentliga och den idéburna sektorn med syfte att få till stånd problemlösning mellan sektorer, för ett hållbart samhälle.<ref>{{Webbref|url=https://www.socialforum.se/om-forum-2/ideburetoffentligt-partnerskap/|titel=Idéburet offentligt partnerskap|hämtdatum=2019-09-03|utgivare=Forum – idéburna organisationer med social inriktning|sid=}}</ref>

==Källförteckning==
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Social innovation

2019-09-05T10:07:08Z

Fia Börjeson (Chalmers): /* Externa länkar */ lagt till projekt, ej klart

'''Social innovation''' är en benämning på [[innovation]] för att bemöta [[Samhällsutmaningar|samhällets utmaningar]]. Social innovation är idéer med ett socialt syfte som omsätts till tjänster, produkter, metoder, processer eller samarbeten som leder till mer effektiva och mer hållbara lösningar på sociala problem, eller som tillgodoser behov som inte tidigare tillgodosetts.

==Tillämpning==
Social innovation är ett förhållandevis nytt begrepp men fenomenet i sig är inte nytt. I västvärldens historia har flera sociala innovationer uppstått när nöden och därmed de sociala problemen, varit som störst och då med stat eller offentlig sektor som främsta aktör.<ref name=":0" /> EU-kommissionen nämner till exempel tidiga sociala innovationer som hospice, mikrofinansiering, kooperativa rörelsen i sin skrift ''This is European Social innovation''<ref>{{Webbref|url=http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/19042|titel=EU-kommissionen|hämtdatum=24 sep 2018|utgivare=This is European Social Innovation}}</ref>. Det är dock i efterhand som nämnda innovationer kallas för "sociala" innovationer; begreppet är en nutida benämning på innovationer som kommit att förändra människor levnadsvillkor till det bättre.

Ibland definieras social innovation snävare än innovationer som förvisso kommer samhället till godo, om än indirekt. I ett tillväxtperspektiv skiljs till exempel begreppet i ibland från teknologiska innovationer, men benämns också som ett sätt att samarbeta i nya konstellationer än inom företag med traditionella "vertikala" (makt)strukturer.<ref>{{Webbref|url=https://adeccogroup.it/wp-content/uploads/2017/11/Stiglitz_inequalities_theadeccogroup_feltrinelli-UK.pdf|titel=Joseph Stiglitz: Inequalities, technology and growth: some reflections.|hämtdatum=2019-08-26|utgivare=The Adecco Group|sid=}}</ref> Vikten av att skilja sociala innovationer från andra innovationer och former av förnyelse betonar professor i socialt entreprenörskap Lars Hulgård: "''Många exempel på social innovation är i själva verket serviceinnovation, kommersiell innovation eller offentlig innovation. Dessa olika former av innovation överlappar definitivt varandra, men när vi arbetar med social innovation vill jag föreslå att "det sociala" blir navet i allt som innovationen kretsar kring''".<ref>{{Bokref|efternamn=Hulgård|förnamn=Lars|titel=100 Sociala innovationer som kan förändra Sverige|hämtdatum=|år=2017|utgivare=Mötesplats Social innovation|sid=|kapitel=Folkhemmet 2.0}}</ref> En social innovation är formen för, och det ekonomiska och sociala värdet, avsett och primärt riktat mot samhället i stort; det är en ändamålsenlig och hållbar lösning med ett socialt syfte att komma samhället till gagn.<ref name=":0">{{Tidskriftsref|författare=Phills, J. A., Deiglmeier, K., & Miller, D. T.|rubrik=Rediscovering social innovation.|år=2008|tidskrift=Stanford Social Innovation Review, 6, 34-43.|utgivare=https://www.researchgate.net/profile/James_Phills2/publication/242511521_Rediscovering_Social_Innovation/links/5630f4d208ae3de9381cd631/Rediscovering-Social-Innovation.pdf}}</ref>

På lärosäten arbetar man med sociala innovationer på många olika sätt. Forskning och arbete med social innovation innebär ofta samverkan med aktörer inom industri och offentlig verksamhet men även inom idéburen sektor. Vid Malmö universitet finns till exempel Mötesplats Social Innovation som sedan 2012 har regeringsuppdraget att vara en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap<ref>{{Webbref|url=http://socialinnovation.se/#section-testimonials|titel=Mötesplats Social Innovation|hämtdatum=2019-08-26|utgivare=Malmö universitet|sid=}}</ref>. Som del av verksamheten initierar och utvecklar Mötesplats Social Innovation många olika typer av samarbeten mellan akademi, medborgare, företag och idéburna aktörer.

Närliggande begrepp till social innovation är till exempel socialt entreprenörskap och socialt företagande, och de överlappar många gånger med social innovation. Socialt entreprenörskap och socialt företagande avser aktörer och verksamheter som i företagsform arbetar för att uppnå samhällsnyttiga mål.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2018/02/regeringens-strategi-for-sociala-foretag--ett-hallbart-samhalle-genom-socialt-foretagande-och-social-innovation/|titel=Näringsdepartementet|hämtdatum=2018|utgivare=Regeringens strategi för sociala
företag – ett hållbart samhälle genom
socialt företagande och social innovation}}</ref> På samma sätt kan en testbädd

==Externa länkar==
[http://www.socialinnovation.se/ Mötesplats Social Innovation] - en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap, vid Malmö universitet

====Exempel på samtida sociala innovationer====

[https://www.hsb.se/hsblivinglab/ HSB Living Lab]. En modulbyggd forskningsmiljö i form av 29 lägenheter med boende. Ett ''Living Lab,'' ett levande labb, är en plats där framtidens boende testas. Ett användarorienterat, öppet och samskapande boende integrerat med forsknings- och innovationsprocesser.<ref>{{Webbref|url=https://www.hsb.se/hsblivinglab/|titel=HSB Living Lab|hämtdatum=2019-09-02|utgivare=|sid=}}</ref> HSB Living Lab är ett samverkansprojekt mellan Chalmers och 12 samarbetspartner.

Idéburet offentligt partnerskap IOP///

==Källförteckning==
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Social innovation

2019-09-05T10:06:05Z

Fia Börjeson (Chalmers): /* Exempel på sociala innovationer som bygger på samverkan */

'''Social innovation''' är en benämning på [[innovation]] för att bemöta [[Samhällsutmaningar|samhällets utmaningar]]. Social innovation är idéer med ett socialt syfte som omsätts till tjänster, produkter, metoder, processer eller samarbeten som leder till mer effektiva och mer hållbara lösningar på sociala problem, eller som tillgodoser behov som inte tidigare tillgodosetts.

==Tillämpning==
Social innovation är ett förhållandevis nytt begrepp men fenomenet i sig är inte nytt. I västvärldens historia har flera sociala innovationer uppstått när nöden och därmed de sociala problemen, varit som störst och då med stat eller offentlig sektor som främsta aktör.<ref name=":0" /> EU-kommissionen nämner till exempel tidiga sociala innovationer som hospice, mikrofinansiering, kooperativa rörelsen i sin skrift ''This is European Social innovation''<ref>{{Webbref|url=http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/19042|titel=EU-kommissionen|hämtdatum=24 sep 2018|utgivare=This is European Social Innovation}}</ref>. Det är dock i efterhand som nämnda innovationer kallas för "sociala" innovationer; begreppet är en nutida benämning på innovationer som kommit att förändra människor levnadsvillkor till det bättre.

Ibland definieras social innovation snävare än innovationer som förvisso kommer samhället till godo, om än indirekt. I ett tillväxtperspektiv skiljs till exempel begreppet i ibland från teknologiska innovationer, men benämns också som ett sätt att samarbeta i nya konstellationer än inom företag med traditionella "vertikala" (makt)strukturer.<ref>{{Webbref|url=https://adeccogroup.it/wp-content/uploads/2017/11/Stiglitz_inequalities_theadeccogroup_feltrinelli-UK.pdf|titel=Joseph Stiglitz: Inequalities, technology and growth: some reflections.|hämtdatum=2019-08-26|utgivare=The Adecco Group|sid=}}</ref> Vikten av att skilja sociala innovationer från andra innovationer och former av förnyelse betonar professor i socialt entreprenörskap Lars Hulgård: "''Många exempel på social innovation är i själva verket serviceinnovation, kommersiell innovation eller offentlig innovation. Dessa olika former av innovation överlappar definitivt varandra, men när vi arbetar med social innovation vill jag föreslå att "det sociala" blir navet i allt som innovationen kretsar kring''".<ref>{{Bokref|efternamn=Hulgård|förnamn=Lars|titel=100 Sociala innovationer som kan förändra Sverige|hämtdatum=|år=2017|utgivare=Mötesplats Social innovation|sid=|kapitel=Folkhemmet 2.0}}</ref> En social innovation är formen för, och det ekonomiska och sociala värdet, avsett och primärt riktat mot samhället i stort; det är en ändamålsenlig och hållbar lösning med ett socialt syfte att komma samhället till gagn.<ref name=":0">{{Tidskriftsref|författare=Phills, J. A., Deiglmeier, K., & Miller, D. T.|rubrik=Rediscovering social innovation.|år=2008|tidskrift=Stanford Social Innovation Review, 6, 34-43.|utgivare=https://www.researchgate.net/profile/James_Phills2/publication/242511521_Rediscovering_Social_Innovation/links/5630f4d208ae3de9381cd631/Rediscovering-Social-Innovation.pdf}}</ref>

På lärosäten arbetar man med sociala innovationer på många olika sätt. Forskning och arbete med social innovation innebär ofta samverkan med aktörer inom industri och offentlig verksamhet men även inom idéburen sektor. Vid Malmö universitet finns till exempel Mötesplats Social Innovation som sedan 2012 har regeringsuppdraget att vara en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap<ref>{{Webbref|url=http://socialinnovation.se/#section-testimonials|titel=Mötesplats Social Innovation|hämtdatum=2019-08-26|utgivare=Malmö universitet|sid=}}</ref>. Som del av verksamheten initierar och utvecklar Mötesplats Social Innovation många olika typer av samarbeten mellan akademi, medborgare, företag och idéburna aktörer.

Närliggande begrepp till social innovation är till exempel socialt entreprenörskap och socialt företagande, och de överlappar många gånger med social innovation. Socialt entreprenörskap och socialt företagande avser aktörer och verksamheter som i företagsform arbetar för att uppnå samhällsnyttiga mål.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2018/02/regeringens-strategi-for-sociala-foretag--ett-hallbart-samhalle-genom-socialt-foretagande-och-social-innovation/|titel=Näringsdepartementet|hämtdatum=2018|utgivare=Regeringens strategi för sociala
företag – ett hållbart samhälle genom
socialt företagande och social innovation}}</ref> På samma sätt kan en testbädd

==Externa länkar==
[http://www.socialinnovation.se/ Mötesplats Social Innovation] - en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap, vid Malmö universitet

====Exempel på samtida sociala innovationer ====

[https://www.hsb.se/hsblivinglab/ HSB Living Lab]. En modulbyggd forskningsmiljö i form av 29 lägenheter med boende. Ett ''Living Lab,'' ett levande labb, är en plats där framtidens boende testas. Ett användarorienterat, öppet och samskapande boende integrerat med forsknings- och innovationsprocesser.<ref>{{Webbref|url=https://www.hsb.se/hsblivinglab/|titel=HSB Living Lab|hämtdatum=2019-09-02|utgivare=|sid=}}</ref> HSB Living Lab är ett samverkansprojekt mellan Chalmers och 12 samarbetspartner.

==Källförteckning==
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Social innovation

2019-09-05T10:04:41Z

Fia Börjeson (Chalmers): /* Exempel på sociala innovationer som bygger på samverkan */ Lagt till ett exempel

'''Social innovation''' är en benämning på [[innovation]] för att bemöta [[Samhällsutmaningar|samhällets utmaningar]]. Social innovation är idéer med ett socialt syfte som omsätts till tjänster, produkter, metoder, processer eller samarbeten som leder till mer effektiva och mer hållbara lösningar på sociala problem, eller som tillgodoser behov som inte tidigare tillgodosetts.

==Tillämpning==
Social innovation är ett förhållandevis nytt begrepp men fenomenet i sig är inte nytt. I västvärldens historia har flera sociala innovationer uppstått när nöden och därmed de sociala problemen, varit som störst och då med stat eller offentlig sektor som främsta aktör.<ref name=":0" /> EU-kommissionen nämner till exempel tidiga sociala innovationer som hospice, mikrofinansiering, kooperativa rörelsen i sin skrift ''This is European Social innovation''<ref>{{Webbref|url=http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/19042|titel=EU-kommissionen|hämtdatum=24 sep 2018|utgivare=This is European Social Innovation}}</ref>. Det är dock i efterhand som nämnda innovationer kallas för "sociala" innovationer; begreppet är en nutida benämning på innovationer som kommit att förändra människor levnadsvillkor till det bättre.

Ibland definieras social innovation snävare än innovationer som förvisso kommer samhället till godo, om än indirekt. I ett tillväxtperspektiv skiljs till exempel begreppet i ibland från teknologiska innovationer, men benämns också som ett sätt att samarbeta i nya konstellationer än inom företag med traditionella "vertikala" (makt)strukturer.<ref>{{Webbref|url=https://adeccogroup.it/wp-content/uploads/2017/11/Stiglitz_inequalities_theadeccogroup_feltrinelli-UK.pdf|titel=Joseph Stiglitz: Inequalities, technology and growth: some reflections.|hämtdatum=2019-08-26|utgivare=The Adecco Group|sid=}}</ref> Vikten av att skilja sociala innovationer från andra innovationer och former av förnyelse betonar professor i socialt entreprenörskap Lars Hulgård: "''Många exempel på social innovation är i själva verket serviceinnovation, kommersiell innovation eller offentlig innovation. Dessa olika former av innovation överlappar definitivt varandra, men när vi arbetar med social innovation vill jag föreslå att "det sociala" blir navet i allt som innovationen kretsar kring''".<ref>{{Bokref|efternamn=Hulgård|förnamn=Lars|titel=100 Sociala innovationer som kan förändra Sverige|hämtdatum=|år=2017|utgivare=Mötesplats Social innovation|sid=|kapitel=Folkhemmet 2.0}}</ref> En social innovation är formen för, och det ekonomiska och sociala värdet, avsett och primärt riktat mot samhället i stort; det är en ändamålsenlig och hållbar lösning med ett socialt syfte att komma samhället till gagn.<ref name=":0">{{Tidskriftsref|författare=Phills, J. A., Deiglmeier, K., & Miller, D. T.|rubrik=Rediscovering social innovation.|år=2008|tidskrift=Stanford Social Innovation Review, 6, 34-43.|utgivare=https://www.researchgate.net/profile/James_Phills2/publication/242511521_Rediscovering_Social_Innovation/links/5630f4d208ae3de9381cd631/Rediscovering-Social-Innovation.pdf}}</ref>

På lärosäten arbetar man med sociala innovationer på många olika sätt. Forskning och arbete med social innovation innebär ofta samverkan med aktörer inom industri och offentlig verksamhet men även inom idéburen sektor. Vid Malmö universitet finns till exempel Mötesplats Social Innovation som sedan 2012 har regeringsuppdraget att vara en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap<ref>{{Webbref|url=http://socialinnovation.se/#section-testimonials|titel=Mötesplats Social Innovation|hämtdatum=2019-08-26|utgivare=Malmö universitet|sid=}}</ref>. Som del av verksamheten initierar och utvecklar Mötesplats Social Innovation många olika typer av samarbeten mellan akademi, medborgare, företag och idéburna aktörer.

Närliggande begrepp till social innovation är till exempel socialt entreprenörskap och socialt företagande, och de överlappar många gånger med social innovation. Socialt entreprenörskap och socialt företagande avser aktörer och verksamheter som i företagsform arbetar för att uppnå samhällsnyttiga mål.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2018/02/regeringens-strategi-for-sociala-foretag--ett-hallbart-samhalle-genom-socialt-foretagande-och-social-innovation/|titel=Näringsdepartementet|hämtdatum=2018|utgivare=Regeringens strategi för sociala
företag – ett hållbart samhälle genom
socialt företagande och social innovation}}</ref> På samma sätt kan en testbädd

==Externa länkar==
[http://www.socialinnovation.se/ Mötesplats Social Innovation] - en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap, vid Malmö universitet

====Exempel på sociala innovationer som bygger på samverkan====

[https://www.hsb.se/hsblivinglab/ HSB Living Lab]. En modulbyggd forskningsmiljö i form av 29 lägenheter med boende. Ett ''Living Lab,'' ett levande labb, är en plats där framtidens boende testas. Ett användarorienterat, öppet och samskapande boende integrerat med forsknings- och innovationsprocesser.<ref>{{Webbref|url=https://www.hsb.se/hsblivinglab/|titel=HSB Living Lab|hämtdatum=2019-09-02|utgivare=|sid=}}</ref> HSB Living Lab är ett samverkansprojekt mellan Chalmers och 12 samarbetspartner.

====Övriga exempel på sociala innovationer====

==Källförteckning==
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Social innovation

2019-09-03T14:55:31Z

Fia Börjeson (Chalmers): /* Exempel på sociala innovationer som bygger på samverkan */

'''Social innovation''' är en benämning på [[innovation]] för att bemöta [[Samhällsutmaningar|samhällets utmaningar]]. Social innovation är idéer med ett socialt syfte som omsätts till tjänster, produkter, metoder, processer eller samarbeten som leder till mer effektiva och mer hållbara lösningar på sociala problem, eller som tillgodoser behov som inte tidigare tillgodosetts.

==Tillämpning==
Social innovation är ett förhållandevis nytt begrepp men fenomenet i sig är inte nytt. I västvärldens historia har flera sociala innovationer uppstått när nöden och därmed de sociala problemen, varit som störst och då med stat eller offentlig sektor som främsta aktör.<ref name=":0" /> EU-kommissionen nämner till exempel tidiga sociala innovationer som hospice, mikrofinansiering, kooperativa rörelsen i sin skrift ''This is European Social innovation''<ref>{{Webbref|url=http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/19042|titel=EU-kommissionen|hämtdatum=24 sep 2018|utgivare=This is European Social Innovation}}</ref>. Det är dock i efterhand som nämnda innovationer kallas för "sociala" innovationer; begreppet är en nutida benämning på innovationer som kommit att förändra människor levnadsvillkor till det bättre.

Ibland definieras social innovation snävare än innovationer som förvisso kommer samhället till godo, om än indirekt. I ett tillväxtperspektiv skiljs till exempel begreppet i ibland från teknologiska innovationer, men benämns också som ett sätt att samarbeta i nya konstellationer än inom företag med traditionella "vertikala" (makt)strukturer.<ref>{{Webbref|url=https://adeccogroup.it/wp-content/uploads/2017/11/Stiglitz_inequalities_theadeccogroup_feltrinelli-UK.pdf|titel=Joseph Stiglitz: Inequalities, technology and growth: some reflections.|hämtdatum=2019-08-26|utgivare=The Adecco Group|sid=}}</ref> Vikten av att skilja sociala innovationer från andra innovationer och former av förnyelse betonar professor i socialt entreprenörskap Lars Hulgård: "''Många exempel på social innovation är i själva verket serviceinnovation, kommersiell innovation eller offentlig innovation. Dessa olika former av innovation överlappar definitivt varandra, men när vi arbetar med social innovation vill jag föreslå att "det sociala" blir navet i allt som innovationen kretsar kring''".<ref>{{Bokref|efternamn=Hulgård|förnamn=Lars|titel=100 Sociala innovationer som kan förändra Sverige|hämtdatum=|år=2017|utgivare=Mötesplats Social innovation|sid=|kapitel=Folkhemmet 2.0}}</ref> En social innovation är formen för, och det ekonomiska och sociala värdet, avsett och primärt riktat mot samhället i stort; det är en ändamålsenlig och hållbar lösning med ett socialt syfte att komma samhället till gagn.<ref name=":0">{{Tidskriftsref|författare=Phills, J. A., Deiglmeier, K., & Miller, D. T.|rubrik=Rediscovering social innovation.|år=2008|tidskrift=Stanford Social Innovation Review, 6, 34-43.|utgivare=https://www.researchgate.net/profile/James_Phills2/publication/242511521_Rediscovering_Social_Innovation/links/5630f4d208ae3de9381cd631/Rediscovering-Social-Innovation.pdf}}</ref>

På lärosäten arbetar man med sociala innovationer på många olika sätt. Forskning och arbete med social innovation innebär ofta samverkan med aktörer inom industri och offentlig verksamhet men även inom idéburen sektor. Vid Malmö universitet finns till exempel Mötesplats Social Innovation som sedan 2012 har regeringsuppdraget att vara en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap<ref>{{Webbref|url=http://socialinnovation.se/#section-testimonials|titel=Mötesplats Social Innovation|hämtdatum=2019-08-26|utgivare=Malmö universitet|sid=}}</ref>. Som del av verksamheten initierar och utvecklar Mötesplats Social Innovation många olika typer av samarbeten mellan akademi, medborgare, företag och idéburna aktörer.

Närliggande begrepp till social innovation är till exempel socialt entreprenörskap och socialt företagande, och de överlappar många gånger med social innovation. Socialt entreprenörskap och socialt företagande avser aktörer och verksamheter som i företagsform arbetar för att uppnå samhällsnyttiga mål.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2018/02/regeringens-strategi-for-sociala-foretag--ett-hallbart-samhalle-genom-socialt-foretagande-och-social-innovation/|titel=Näringsdepartementet|hämtdatum=2018|utgivare=Regeringens strategi för sociala
företag – ett hållbart samhälle genom
socialt företagande och social innovation}}</ref> På samma sätt kan en testbädd

==Externa länkar==
[http://www.socialinnovation.se/ Mötesplats Social Innovation] - en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap, vid Malmö universitet

====Exempel på sociala innovationer som bygger på samverkan====

exempel här

==== Övriga exempel på sociala innovationer ====

==Källförteckning==
[[Kategori:Begrepp]]
<references />

Social innovation

2019-09-03T14:54:13Z

Fia Börjeson (Chalmers): lagt in citat + källa

'''Social innovation''' är en benämning på [[innovation]] för att bemöta [[Samhällsutmaningar|samhällets utmaningar]]. Social innovation är idéer med ett socialt syfte som omsätts till tjänster, produkter, metoder, processer eller samarbeten som leder till mer effektiva och mer hållbara lösningar på sociala problem, eller som tillgodoser behov som inte tidigare tillgodosetts.

==Tillämpning==
Social innovation är ett förhållandevis nytt begrepp men fenomenet i sig är inte nytt. I västvärldens historia har flera sociala innovationer uppstått när nöden och därmed de sociala problemen, varit som störst och då med stat eller offentlig sektor som främsta aktör.<ref name=":0" /> EU-kommissionen nämner till exempel tidiga sociala innovationer som hospice, mikrofinansiering, kooperativa rörelsen i sin skrift ''This is European Social innovation''<ref>{{Webbref|url=http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/19042|titel=EU-kommissionen|hämtdatum=24 sep 2018|utgivare=This is European Social Innovation}}</ref>. Det är dock i efterhand som nämnda innovationer kallas för "sociala" innovationer; begreppet är en nutida benämning på innovationer som kommit att förändra människor levnadsvillkor till det bättre.

Ibland definieras social innovation snävare än innovationer som förvisso kommer samhället till godo, om än indirekt. I ett tillväxtperspektiv skiljs till exempel begreppet i ibland från teknologiska innovationer, men benämns också som ett sätt att samarbeta i nya konstellationer än inom företag med traditionella "vertikala" (makt)strukturer.<ref>{{Webbref|url=https://adeccogroup.it/wp-content/uploads/2017/11/Stiglitz_inequalities_theadeccogroup_feltrinelli-UK.pdf|titel=Joseph Stiglitz: Inequalities, technology and growth: some reflections.|hämtdatum=2019-08-26|utgivare=The Adecco Group|sid=}}</ref> Vikten av att skilja sociala innovationer från andra innovationer och former av förnyelse betonar professor i socialt entreprenörskap Lars Hulgård: "''Många exempel på social innovation är i själva verket serviceinnovation, kommersiell innovation eller offentlig innovation. Dessa olika former av innovation överlappar definitivt varandra, men när vi arbetar med social innovation vill jag föreslå att "det sociala" blir navet i allt som innovationen kretsar kring''".<ref>{{Bokref|efternamn=Hulgård|förnamn=Lars|titel=100 Sociala innovationer som kan förändra Sverige|hämtdatum=|år=2017|utgivare=Mötesplats Social innovation|sid=|kapitel=Folkhemmet 2.0}}</ref> En social innovation är formen för, och det ekonomiska och sociala värdet, avsett och primärt riktat mot samhället i stort; det är en ändamålsenlig och hållbar lösning med ett socialt syfte att komma samhället till gagn.<ref name=":0">{{Tidskriftsref|författare=Phills, J. A., Deiglmeier, K., & Miller, D. T.|rubrik=Rediscovering social innovation.|år=2008|tidskrift=Stanford Social Innovation Review, 6, 34-43.|utgivare=https://www.researchgate.net/profile/James_Phills2/publication/242511521_Rediscovering_Social_Innovation/links/5630f4d208ae3de9381cd631/Rediscovering-Social-Innovation.pdf}}</ref>

På lärosäten arbetar man med sociala innovationer på många olika sätt. Forskning och arbete med social innovation innebär ofta samverkan med aktörer inom industri och offentlig verksamhet men även inom idéburen sektor. Vid Malmö universitet finns till exempel Mötesplats Social Innovation som sedan 2012 har regeringsuppdraget att vara en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap<ref>{{Webbref|url=http://socialinnovation.se/#section-testimonials|titel=Mötesplats Social Innovation|hämtdatum=2019-08-26|utgivare=Malmö universitet|sid=}}</ref>. Som del av verksamheten initierar och utvecklar Mötesplats Social Innovation många olika typer av samarbeten mellan akademi, medborgare, företag och idéburna aktörer.

Närliggande begrepp till social innovation är till exempel socialt entreprenörskap och socialt företagande, och de överlappar många gånger med social innovation. Socialt entreprenörskap och socialt företagande avser aktörer och verksamheter som i företagsform arbetar för att uppnå samhällsnyttiga mål.<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2018/02/regeringens-strategi-for-sociala-foretag--ett-hallbart-samhalle-genom-socialt-foretagande-och-social-innovation/|titel=Näringsdepartementet|hämtdatum=2018|utgivare=Regeringens strategi för sociala
företag – ett hållbart samhälle genom
socialt företagande och social innovation}}</ref> På samma sätt kan en testbädd

==Externa länkar==
[http://www.socialinnovation.se/ Mötesplats Social Innovation] - en nationell plattform för social innovation och samhällsentreprenörskap, vid Malmö universitet

====Exempel på sociala innovationer som bygger på samverkan====

 
==Källförteckning==
[[Kategori:Begrepp]]
<references />