https://samsynwiki.se/w/api.php?action=feedcontributions&feedformat=atom&user=Tyrca013Samsyn - Användarbidrag [sv]2026-04-12T10:38:08ZAnvändarbidragMediaWiki 1.43.7https://samsynwiki.se/w/index.php?title=L%C3%A4rcentra&diff=6295Lärcentra2026-04-09T12:04:07Z<p>Tyrca013: ordföljd</p>
<hr />
<div>Lärcentra, även benämnt lärcentrum, fungerar som en öppen lärmiljö. Med andra ord är det en fysisk lokal för studerande att nyttja och mötas i, med tillgång till olika former av stöd i studierna och med möjlighet till distansstudier.<br />
<br />
==Tillämpning==<br />
I samverkanssammanhang utgör de kommunala lärcentra som finns runt om i landet skapar förutsättningar för att erbjuda tillgång till och möjligheter att bedriva studier i hela landet, oavsett var utbildningsanordnaren finns. Detta är vara en viktig förutsättning för att kunna erbjuda ett utbud av utbildningar som är anpassade till arbetsmarknadsbehovet och efterfrågan av vuxna studerande för ett [[livslångt lärande]]<ref>{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/artiklar/2017/09/larcentra-for-livslangt-larande-i-hela-landet/|titel=Lärcentrum för livslångt lärande i hela landet|hämtdatum=16 april 2019|utgivare=Regeringskansliet|sid=}}</ref>.<br />
<br />
Ett lärcentra är tänkt att<ref name=":0">{{Webbref|url=https://nitus.se/bli-medlem/|titel=Bli medlem|hämtdatum=16 april 2019|utgivare=Nitus|sid=}}</ref>:<br />
<br />
*Tillhandahålla teknikutrustade lokaler för eftergymnasiala studier.<br />
*Utgöra en kontaktpunkt mellan student och lärosäte.<br />
*Erbjuda möjlighet att skriva tentamen enligt utbildningsanordnarens krav.<br />
<br />
*Erbjuda studieanpassade datorer och möjlighet till utskrift och kopiering.<br /><br />
<br />
Utöver dessa kriterier kan ett lärcentra även arbeta med att hyra ut lokaler för distansarbete, tekniska lösningar och lokaler för resfria möten och studiehandledning. Förutsättningarna och behoven ser olika ut beroende på vilken kommun lärcentra är beläget i. Ett lärcentra kan bli medlem i nätverket för kommunala lärcentra, Nitus, för utbyte av erfarenheter, kunskap, information och inspiration. Ett medlemskap i Nitus gör också att lärcentra erhåller en kvalitetsstämpel<ref name=":0" />. Via Nitus kan du även hitta de lärcentra som finns i just det län där du är verksam<ref>{{Webbref|url=https://nitus.se/hitta-ditt-larcentrum/|titel=Hitta ditt lärcentra|hämtdatum=16 april 2019|utgivare=Nitus|sid=}}</ref>.<br />
==Motsvarighet på engelska==<br />
Den engelska motsvarigheten är '''''local study centre'''''<ref>Svensk-engelsk ordbok för den högre utbildningen - [https://www.uhr.se/publikationer/svensk-engelsk-ordbok/freetextsearch?q=l%C3%A4rcentrum Uppslagsord Lärcentrum]. Universitets- och högskolerådet. Läst: 16 april 2019.</ref>.<br />
<br />
==Referenser==<br />
[[Kategori:Utbildningssamverkan]]<br />
[[Kategori:Begrepp]]<br />
<references /></div>Tyrca013https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Kunskapstriangeln&diff=6294Kunskapstriangeln2026-04-09T11:58:08Z<p>Tyrca013: Liten ändring - namn</p>
<hr />
<div>'''Kunskapstriangeln''' är ett begrepp som lyfter betydelsen av interaktionen mellan utbildning, forskning och innovation.<br />
<br />
==Tillämpningar==<br />
Kunskapstriangelbegreppet används främst inom EU-politiska sammanhang. Tanken är att insatser som sammanför och skapar interaktion mellan de tre hörnen utbildning, forskning och innovation kan ge större effekter än satsningar mot det ena eller andra området. I förlängningen kan det stärka Europas kunskapsekonomiska konkurrenskraft. 2008 skapades European Institute of Technology (EIT), ett oberoende EU-organ, som fortfarande har uppdraget att stödja aktiviteter och utveckling i enlighet med kunskapstriangel-modellen. <br />
<br />
De tre hörnen benämns oftast med orden ''utbildning, forskning och innovation'', men exempelvis EIT har övergått till ''universitet, forskningsinstitut och ledande företag''.<ref>{{Webbref|url=https://eit.europa.eu/sv/in-your-language|titel=EIT i korthet - European Institute of Innovation & Technology|hämtdatum=2020-12-08|utgivare=|sid=}}</ref><br />
<br />
Sverige är det nordiska land där begreppet använts mest, och även här huvudsakligen inom politiska sammanhang.<ref>http://www.vr.se/download/18.229574d61324d7e8ad980001111/kunskapstriangeln.pdf</ref> <ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/contentassets/1640d68c75a24ce0930810655a2501b9/va_15_02t.pdf|titel=Benner, Mats & Sörlin, Sverker: Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv - VINNOVA Analys VA 2015:02|hämtdatum=2020-12-08|utgivare=|sid=}}</ref><br />
<br />
== Programmet Utveckling av kunskapstriangeln ==<br />
Regeringen gav Vinnova, Verksamheten för innovationssystem, i uppdrag 2010 att lämna förslag på metoder och verktyg för att följa upp universitets och högskolors arbete med kunskapstriangeln, samt hur dessa ska tillämpas. I regeringsuppdraget definierades kunskapstriangeln som ”… [en] systematisk och kontinuerlig interaktion mellan forskning, innovation och utbildning och det mervärde av investeringar i dessa områden som kan skapas genom sådan interaktion".<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/globalassets/dokument/regeringsuppdrag/2010-02061-rapp.pdf|titel=Förslag till metoder och uppföljningsverktyg för kunskapstriangelsamarbete - PM VINNOVA 2011-05-30|hämtdatum=2020-12-08|utgivare=|sid=}}</ref> Vinnova driver programmet ''Utveckling av kunskapstriangeln'' för att stödja lärosätenas strategiska arbete med samverkan. I dialog med lärosäten och representanter från näringsliv, offentlig verksamhet och civilsamhället har man tagit fram en modell för att värdera samverkan för forskning och utbildning. Denna modell har testats genom två olika steg: pilot 1 (2015) och pilot 2 (2016). Erfarenheterna från dessa piloter lägger grunden till Vinnovas slutgiltiga förslag till regeringen om hur en modell för bedömning av kvalitet i lärosätenas samverkan kan utformas.<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/m/universitet-och-hogskolors-strategiska-samverkan/program-for-okad-samverkan/|titel=Program för att stödja universitets och högskolors samverkan|hämtdatum=2020-12-08|utgivare=|sid=}}</ref> <br />
<br />
Den tredje utlysningen i programmet kom 2017 och resulterade i att 17 olika projekt fick finansiering till att arbeta med olika aspekter av lärosätenas strategiska utveckling av samverkan. Dessa projekt kom att gå under benämningen K3-projekten, där K3 syftar på just kunskapstriangeln.<ref>{{Webbref|url=https://k3-projekten.se/|titel=K3-projekten|hämtdatum=2020-12-08|utgivare=|sid=}}</ref> Samsynwiki i sig är ett resultat av ''Samsyn,'' ett av de 17 projekten.<ref>{{Webbref|url=https://k3-projekten.se/project/samsyn/|titel=Samverkan synliggjord - begrepp för högskolesektorns samverkan|hämtdatum=2020-12-08|utgivare=|sid=}}</ref><br />
<br />
<br />
För ytterligare exempel på hur begreppets innebörd kan operationaliseras, se även [[Trippelhelix]].<br />
==Engelsk översättning==<br />
Den engelska motsvarigheten är ''The Knowledge Triangle''.<br />
<br />
==Referenser==<br />
<references /><br />
[[Kategori:Begrepp]]</div>Tyrca013https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Mottagarkompetens&diff=6292Mottagarkompetens2026-04-09T11:49:05Z<p>Tyrca013: Stavning</p>
<hr />
<div>'''Mottagarkompetens''' innebär en organisations möjlighet att samverka inom forskning genom att föra dialog och formulera sina respektive behov utifrån den forskning som ska bedrivas samt att tillgodogöra sig relevant forskning och relevanta forskningsresultat.<br />
== Tillämpning ==<br />
Inom akademin medför mottagarkompetens att forskare och undervisande personal har förståelse och kunskap gällande exempelvis extern parts ekonomiska, personella och organisatoriska förutsättningar att implementera resultat av forskning. För en organisation utanför akademin innebär mottagarkompetens att förmåga att formulera sina forskningsbehov och sätta sig in i forskning och dess resultat samt att utforma en plan för eventuell implementering av resultat. En ökad förståelse för den "andres" perspektiv är central då nya forskningsrön ska ligga till grund för politiska beslut vilket bland annat Vetenskapsrådet uppmärksammat.<ref>{{Webbref|url=https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b43/1529480534128/Motesplats-forskare-folkvalda_VR_2009.pdf|titel=Mötesplatsen för forskare och folkvalda|hämtdatum=24 oktober 2018|utgivare=Vetenskapsrådet|sid=}}</ref> Med hänsyn till detta är det gynnsamt om en extern part även har disputerade medarbetare i den egna organisationen.<ref>Brunnström, Pål & Gustafsson, Daniel (2017) ''Samverkan inom forskning, s24.'' Malmö högskola </ref><br />
<br />
För att ett forskningssamarbete mellan akademin och en extern part ska falla väl ut är det viktigt att parterna i förväg klargör på vilka premisser som samarbetet ska vara baserat. Mottagarkompetens handlar därmed både om beställarkompetens och om kompetens att föra dialog där det förra avser vad det är forskningen ska resultera i och det senare om på vilket sätt och till vem resultatet ska kommuniceras.<ref>Ds 2004:46, Tänka om världen, s.73</ref><br />
<br />
Ett sätt att öka kunskapen och förståelsen mellan de parter som ingår i ett forskningsprojekt kan vara genom att låta adjungerade doktorander delta i projektet. Genom att finansiera adjungerade doktorander kan företag, kommun och landsting samt andra myndigheter kompetensutveckla sin personal. Samtidigt får universitet och högskolor genom adjungerade doktorander en inblick i den praktiska verksamheten vid företag och myndigheter och därmed också en bättre förståelse för behoven och utmaningarna utanför den akademiska sfären. Ett sådant samarbete kan således ha ett mervärde för så väl akademin som den externa samverkanspartnern och där igenom höja mottagarkompetensen. På så vis påverkas insynen i respektive verksamhet vilket bedöms vara gynnsamt för det enskilda samarbetet och för samverkan i stort. För ytterligare läsning om denna form av samverkan, se [[Adjungerad doktorand|adjungerad doktorand.]]<br />
[[Kategori:Begrepp]]<br />
[[Kategori:Forskningssamverkan]]<br />
<br />
== Motsvarighet i engelskan ==<br />
En direkt motsvarighet ej funnen, förslag är närliggande Collaborative skills.<br />
<br />
== Referenser ==<br />
<references /></div>Tyrca013https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Testb%C3%A4dd&diff=6290Testbädd2026-04-09T11:40:37Z<p>Tyrca013: Beskrev vad Vinnova är för något.</p>
<hr />
<div>En testbädd är en test- och demonstrationsmiljö, fysisk eller virtuell, där universitet, företag och andra organisationer kan mötas för att forska, utveckla och testa produkter, tjänster eller andra lösningar. <br />
==Tillämpning==<br />
Testbädd är ett samlingsnamn för många olika miljöer. Det är en utvecklingsmiljö för avancerad experimentell testning av produkter eller lösningar, under utvecklingsfasen. En testbädd kan vara ett laboratorium, en testbana, mäthall, ett serverkluster eller sluten kammare. Testbäddar är väldigt olika utformade inom skilda områden såsom digitalisering, IT-säkerhet, fordonsutveckling, energi och miljö, bioekonomi, Life Science, med mera och många testbäddar är en kombination av laboratoriemiljö och simulerad miljö. <br />
<br />
Utveckling av testbäddar i Sverige är del av satsningarna inom regeringens strategiska innovationsprogram och strategiska samverkansprogram<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/regeringens-politik/regeringens-strategiska-samverkansprogram/|titel=Regeringens strategiska samverkansprogram|hämtdatum=16 sep. 2018|utgivare=Regeringskansliet}}</ref>. Testbäddar har oftast flera ägare och är en miljö där olika intressenter kan kan samverka kring gemensamma mål. <br />
<br />
Verket för innovationssystem (Vinnova) har tagit fram en definition av testbäddar som många hänvisar till: <br />
<br />
”Testbäddar är fysiska eller virtuella miljöer där företag, akademi och andra organisationer ska kunna samverka vid utveckling, test och införande av nya produkter, tjänster, processer eller organisatoriska lösningar.”<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/m/testbadd-sverige/|titel=Testbädd Sverige|hämtdatum=2020-04-28|utgivare=Vinnova|sid=}}</ref><br />
<br />
[[Fil:HSB living lab 2019.jpg|ingen|miniatyr|Testbedd: HSB Living Lab på Chalmers campus är en flyttbar byggnad med boende och samverkanslokaler där nya tekniska lösningar testas för ett mer hållbart boende i framtiden. ]]<br /><br />
<br />
== Engelsk motsvarighet ==<br />
''Testbed''<br />
<br />
==Länkar==<br />
[https://www.vinnova.se/m/testbadd-sverige/ Testbädd Sverige] Vinnovas samordningssida för testbäddar i Sverige.<br />
<br />
[https://www.nordicmedtest.se/ Nordic Medtest.] En öppen testbädd där landsting, kommuner och privata aktörer samverkae med IT-leverantörer.<br />
<br />
[https://www.vinnova.se/m/testbadd-sverige/landets-testbaddar/ Översikt av testbäddar i Sverige]. Vinnovas lista <br />
<br />
==Referenser==<br />
<references /><br />
<br />
[[Kategori:Begrepp]]<br />
[[Kategori:Innovationsbegrepp]]</div>Tyrca013https://samsynwiki.se/w/index.php?title=Testb%C3%A4dd&diff=6289Testbädd2026-04-09T11:36:04Z<p>Tyrca013: I stället för regeringen skrev jag regeringens.</p>
<hr />
<div>En testbädd är en test- och demonstrationsmiljö, fysisk eller virtuell, där universitet, företag och andra organisationer kan mötas för att forska, utveckla och testa produkter, tjänster eller andra lösningar. <br />
==Tillämpning==<br />
Testbädd är ett samlingsnamn för många olika miljöer. Det är en utvecklingsmiljö för avancerad experimentell testning av produkter eller lösningar, under utvecklingsfasen. En testbädd kan vara ett laboratorium, en testbana, mäthall, ett serverkluster eller sluten kammare. Testbäddar är väldigt olika utformade inom skilda områden såsom digitalisering, IT-säkerhet, fordonsutveckling, energi och miljö, bioekonomi, Life Science, med mera och många testbäddar är en kombination av laboratoriemiljö och simulerad miljö. <br />
<br />
Utveckling av testbäddar i Sverige är del av satsningarna inom regeringens strategiska innovationsprogram och strategiska samverkansprogram<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.regeringen.se/regeringens-politik/regeringens-strategiska-samverkansprogram/|titel=Regeringens strategiska samverkansprogram|hämtdatum=16 sep. 2018|utgivare=Regeringskansliet}}</ref>. Testbäddar har oftast flera ägare och är en miljö där olika intressenter kan kan samverka kring gemensamma mål. <br />
<br />
Vinnova har tagit fram en definition av testbäddar som många hänvisar till: <br />
<br />
”Testbäddar är fysiska eller virtuella miljöer där företag, akademi och andra organisationer ska kunna samverka vid utveckling, test och införande av nya produkter, tjänster, processer eller organisatoriska lösningar.”<ref>{{Webbref|url=https://www.vinnova.se/m/testbadd-sverige/|titel=Testbädd Sverige|hämtdatum=2020-04-28|utgivare=Vinnova|sid=}}</ref><br />
<br />
[[Fil:HSB living lab 2019.jpg|ingen|miniatyr|Testbedd: HSB Living Lab på Chalmers campus är en flyttbar byggnad med boende och samverkanslokaler där nya tekniska lösningar testas för ett mer hållbart boende i framtiden. ]]<br /><br />
<br />
== Engelsk motsvarighet ==<br />
''Testbed''<br />
<br />
==Länkar==<br />
[https://www.vinnova.se/m/testbadd-sverige/ Testbädd Sverige] Vinnovas samordningssida för testbäddar i Sverige.<br />
<br />
[https://www.nordicmedtest.se/ Nordic Medtest.] En öppen testbädd där landsting, kommuner och privata aktörer samverkae med IT-leverantörer.<br />
<br />
[https://www.vinnova.se/m/testbadd-sverige/landets-testbaddar/ Översikt av testbäddar i Sverige]. Vinnovas lista <br />
<br />
==Referenser==<br />
<references /><br />
<br />
[[Kategori:Begrepp]]<br />
[[Kategori:Innovationsbegrepp]]</div>Tyrca013