Samsyn - Senaste ändringarna [sv]

Praktikfall

Boepe391 — Thu, 09 Apr 2026 12:32:27 GMT

← Äldre version		Versionen från 9 april 2026 kl. 13.32
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte)
Rad 1:		Rad 1:
	Ett '''praktikfall''', ~~ett så~~ kallat ''case'', är ett realistiskt problem kopplat till en specifik yrkesverksamhet och som används i utbildningen vid ett universitet eller på en högskola.		Ett '''praktikfall''', även kallat ''case'', är ett realistiskt problem kopplat till en specifik yrkesverksamhet och som används i utbildningen vid ett universitet eller på en högskola.
	==Tillämpning==		==Tillämpning==
	{{Textursprung\|källa=https://sv.wikipedia.org/wiki/Casemetodik}}		{{Textursprung\|källa=https://sv.wikipedia.org/wiki/Casemetodik}}

	Ett praktikfall kan användas inom två olika typer av undervisningsformer, fallundervisning samt casemetodik~~<ref name=":0">Wikipedia - [https://sv.wikipedia.org/wiki/Casemetodik uppslagsord Casemetodik]. Wikimedia. Läst 16 april 2019.</ref>~~. Den gemensamma nämnaren för ~~båda undervisningsformerna~~ är ~~just själva~~ praktikfallet är ~~utformat~~ med utgångspunkt i den yrkesverksamhet som studenterna ~~förbereds för~~<ref name=":0" />~~<ref name=":1">{{Webbref\|url=https://www~~.med.lu.se/intramed/forska_utbilda/stoed_till_utbildning/pedagogisk_utveckling_utbildning_medcul/aktivt_laerande/case\|titel=Casemetodik (The Harvard Case Method)\|hämtdatum=16 april 2019\|utgivare=Medicinska fakulteten, Lunds universitet\|sid=}}</ref>, studenten ställs inför ~~ett~~ konkreta situationer som ska lösas<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|författare=Uppsala Centre for Sustainable Development\|titel=Undervisning och lärande med case: en guide för läraren\|url=http://www.web.cemus.se/wp-content/uploads/2015/03/SUSTAINABILITY-CASE-LIBRARY-lararhandledning.pdf\|hämtdatum=16 april 2019\|år=2013\|utgivare=Uppsala Centre for Sustainable Development (CSD)\|sid=}}</ref>~~. Inom samverkan kan därför samverkansparter tillsammans med lärare utforma specifika fall som relaterar till den egna verksamheten och därmed få ny~~ kunskap ~~om hur ett problem eller en frågeställning kan lösas eller besvaras~~.		Ett praktikfall kan användas inom två olika typer av undervisningsformer, fallundervisning samt casemetodik. Den gemensamma nämnaren för dessa undervisningsformer är att praktikfallet är utformad med utgångspunkt i den yrkesverksamhet som studenterna ska förberedas till<ref name=":0" />. Samverkansparter, det vill säga eventuella studenter i grupp, kan tillsammans med lärare utforma specifika fall som relaterar till den egna verksamheten. Detta kan göras genom att studenterna ställs inför konkreta situationer som ska lösas<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|författare=Uppsala Centre for Sustainable Development\|titel=Undervisning och lärande med case: en guide för läraren\|url=http://www.web.cemus.se/wp-content/uploads/2015/03/SUSTAINABILITY-CASE-LIBRARY-lararhandledning.pdf\|hämtdatum=16 april 2019\|år=2013\|utgivare=Uppsala Centre for Sustainable Development (CSD)\|sid=}}</ref>, vilket breddar deras kunskap i problemlösning.

	~~Skillnaderna~~ mellan de två undervisningsformerna är ~~dels omfattningen~~ av ~~det~~ praktikfall ~~som behandlas, dels om den eller~~ de som ~~ställs inför ett fall beskrivs eller inte beskrivs i underlaget till praktikfallet~~, ~~det vill säga är en utomstående aktör eller en aktör~~ som ~~ingår i det specifika fallet~~.
			De skillnader som finns mellan de två undervisningsformerna är få, men en av dem är att casemetodiken är mer omfattande än fallundervisningen<ref name=":0">Wikipedia - [https://sv.wikipedia.org/wiki/Casemetodik uppslagsord Casemetodik]. Wikimedia. Läst 16 april 2019.</ref>. Inom praktikfall brukar man benämna de inblandade personerna som aktörer, vilket beskriver individer som handlar<ref>{{Webbref\|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/akt%C3%B6r?isSearchResult=true\|titel=Aktör\|hämtdatum=2026-04-09\|utgivare=Nationalencyklopedin}}</ref>.

	===Fallundervisning===		===Fallundervisning===
	Inom fallundervisning utgör studenten en aktör som ställs inför ett problem som ska lösas, till exempel att diagnosticera en patient baserat på i fallet beskrivna symptom. Studenten är då en aktör som i sig inte beskrivs i själva fallet, utan ska utifrån sin yrkesroll, baserat på kunskaper från utbildningen komma fram till en diagnos och rekommendera en vårdinsats.		Inom fallundervisning utgör studenten en aktör som ställs inför ett problem som ska lösas, till exempel att diagnosticera en patient baserat på, i fallet, beskrivna symptom. Studenten är då en aktör som i sig inte beskrivs i själva fallet, utan ska utifrån sin yrkesroll, baserat på kunskaper från utbildningen, komma fram till en diagnos och rekommendera en vårdinsats<ref name=":0" />.

	===Casemetodik===		===Casemetodik===
	Inom casemetodik utgör studenten också en aktör som ställs inför ett problem, men nu är dess roll även beskriven i själva fallbeskrivningen. Aktören kan tillskrivas olika förutsättningar och färdigheter~~. Ett~~ praktikfall är ~~inom casemetodik~~ kan ~~var korta och långa, omfatta mindre eller större mängd material samt pågå under kortare eller~~ längre tid. Denna typ av pratikfall ska engagera och bygga på att studenten ställs inför komplexa problem, där de ska analysera, diskutera och argumentera för bättre eller sämre lösningsalternativ och ta professionella, kunskapsbaserade beslut<ref name=":1" /><ref>{{Webbref\|url=https://mp.uu.se/web/info/undervisa/pedagogisk-utveckling/pedagogiska-metoder/case\|titel=Vad är Case-metodik?\|hämtdatum=16 april 2019\|utgivare=Uppsala universitet\|sid=}}</ref><ref>{{Webbref\|url=https://www.hig.se/Ext/Sv/Biblioteket/Learning-Center/Pedagogiska-verktyg/Casemetodik.html\|titel=Casemetodik\|hämtdatum=16 april 2019\|utgivare=Högskolan i Gävle\|sid=}}</ref>.		Inom casemetodik utgör studenten också en aktör som ställs inför ett problem, men nu är dess roll även beskriven i själva fallbeskrivningen. Aktören kan tillskrivas olika förutsättningar och färdigheter, vilket gör att praktikfall inom casemetodiken är mer omfattande och kan ta längre tid<ref name=":0" />.

	Casemetodik utvecklades ursprungligen vid Harvard Business School och benäms The Harvard Case Method<ref>{{Webbref\|url=https://www.hbs.edu/mba/academic-experience/Pages/the-hbs-case-method.aspx\|titel=The HBS Case Method\|hämtdatum=16 april 2019\|utgivare=The Harvard Business School\|sid=}}</ref><ref>{{Bokref\|författare=Kjellén, Bengt, Lundberg, Konrad och Myrman, Yngve\|titel=Att undervisa med casemetoden : En handbok om att undervisa och att skriva\|url=https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18160/1/gupea_2077_18160_1.pdf\|år=\|utgivare=Rådet för högre utbildning}}</ref>~~, och~~ används i modifierade varianter inom högre utbildning runt om i världen och inom vissa organisationer byggs hela ~~biblioteket~~ upp med olika fall som kan användas i undervisningen, se till exempel Sustainability Case Library uppbyggt av Centre for Environment and Development Studies (CEMUS)<ref>{{Webbref\|url=http://www.cemus.uu.se/sustainability-case-library/\|titel=Sustainability Case Library\|hämtdatum=16 april 2019\|utgivare=The Centre for Environment and Development Studies (CEMUS)\|sid=}}</ref>.		Casemetodik utvecklades ursprungligen vid Harvard Business School och benäms som The Harvard Case Method<ref>{{Webbref\|url=https://www.hbs.edu/mba/academic-experience/Pages/the-hbs-case-method.aspx\|titel=The HBS Case Method\|hämtdatum=16 april 2019\|utgivare=The Harvard Business School\|sid=}}</ref><ref>{{Bokref\|författare=Kjellén, Bengt, Lundberg, Konrad och Myrman, Yngve\|titel=Att undervisa med casemetoden : En handbok om att undervisa och att skriva\|url=https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18160/1/gupea_2077_18160_1.pdf\|år=\|utgivare=Rådet för högre utbildning}}</ref>. Den används i modifierade varianter inom högre utbildning runt om i världen och inom vissa organisationer byggs hela bibliotek upp med olika fall som kan användas i undervisningen, se till exempel Sustainability Case Library uppbyggt av Centre for Environment and Development Studies (CEMUS)<ref>{{Webbref\|url=http://www.cemus.uu.se/sustainability-case-library/\|titel=Sustainability Case Library\|hämtdatum=16 april 2019\|utgivare=The Centre for Environment and Development Studies (CEMUS)\|sid=}}</ref>.
	==Motsvarighet i engelskan==		==Motsvarighet i engelskan==
	Den engelska motsvarigheten är '''case'''. För fallundervisningen används '''case study method''' och för casemetodik '''case method'''.		Den engelska motsvarigheten är '''case'''. För fallundervisningen används '''case study method''' och för casemetodik '''case method'''.

Nyttiggörande

Hanpe — Thu, 09 Apr 2026 12:18:48 GMT

Grammatiska förändringar, förtydliganden

Venture Creation

Elvwin — Thu, 09 Apr 2026 12:10:13 GMT

Tog bort ett mellanslag för mycket.

← Äldre version		Versionen från 9 april 2026 kl. 13.10
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte)
Rad 1:		Rad 1:

	Med Venture creation avses processen att utveckla en innovation till en bärande företagsidé. Det är processen att starta ett företag och omfattar alla steg från idé, genom olika faser och kulminering när innovationen omvandlats till produkt eller tjänst, och då når kund och marknad. ~~Utvidgat~~ används också Venture creation om verksamheten som stöttar själva processen.		Med Venture creation avses processen att utveckla en innovation till en bärande företagsidé. Det är processen att starta ett företag och omfattar alla steg från idé, genom olika faser och kulminering när innovationen omvandlats till produkt eller tjänst, och då når kund och marknad. Utvidgat används också Venture creation om verksamheten som stöttar själva processen.

	== Tillämpning ==		== Tillämpning ==
	Venture creation avser processen att omvandla en innovation till tjänst eller produkt, till ett kommersiellt affärskoncept. Den drivande aktören är entreprenör och kan i Venture creation-verksamhet få hjälp och stöd i olika former i olika faser av företagsbildandet. Verksamheten, stödet till entreprenören, äger ofta rum där universitet, företag och andra affärsaktörer ges mötesplats, till exempel inom ramen för inkubatorverksamhet. Majoriteten av inkubatorer, som kan vara i stiftelseform eller ha kommun, region, ~~landsting eller~~ konstellationer av dessa som ägandeform, har högskole- eller universitetskopplingar i någon utsträckning; Samarbete med universitet och högskolor ger affärsidéer och projekt till inkubatorerna. Tanken är att en idé prövas för att hitta bästa formen för omvandling eller kapitalisering genom entreprenörsstöd i form av planering, affärsutveckling, nätverkskontakter, PR, finansiellt stöd med mera.		Venture creation avser processen att omvandla en innovation till tjänst eller produkt, till ett kommersiellt affärskoncept. Den drivande aktören är entreprenör och kan i Venture creation-verksamhet få hjälp och stöd i olika former i olika faser av företagsbildandet. Verksamheten, stödet till entreprenören, äger ofta rum där universitet, företag och andra affärsaktörer ges mötesplats, till exempel inom ramen för inkubatorverksamhet. Majoriteten av inkubatorer, som kan vara i stiftelseform eller ha kommun, region, landsting eller konstellationer av dessa som ägandeform, har högskole- eller universitetskopplingar i någon utsträckning; Samarbete med universitet och högskolor ger affärsidéer och projekt till inkubatorerna. Tanken är att en idé prövas för att hitta bästa formen för omvandling eller kapitalisering genom entreprenörsstöd i form av planering, affärsutveckling, nätverkskontakter, PR, finansiellt stöd med mera.

	Det engelska begreppet ''Venture'' har sitt ursprung i både chans och risk <ref>Online Etymology Dictionary (2018)''Venture'' https://www.etymonline.com/word/venture#etymonline_v_49969</ref>och översätts närmast till (företags)satsning; en idé som omvandlas i företagsform som ''möjligen'' kan bli framgångsrik. Denna möjlighet är vad Venture creation-verksamhet syftar till att stödja genom olika insatser från uppstart till etablering. Idéerna kan komma från företag, och vara en utveckling av en befintlig teknik eller tjänst, eller från forskare och forskargrupper, studenter eller etablerade entreprenörer. På många lärosäten ingår entreprenörskap och Venture creation som del av (master)utbildningar. Studenter startar ett företag och kan inom ramen för kursen och en Venture Creation-stödprocess på så vis testa och utveckla företagsidéer.		Det engelska begreppet ''Venture'' har sitt ursprung i både chans och risk <ref>Online Etymology Dictionary (2018)''Venture'' https://www.etymonline.com/word/venture#etymonline_v_49969</ref>och översätts närmast till (företags)satsning; en idé som omvandlas i företagsform som ''möjligen'' kan bli framgångsrik. Denna möjlighet är vad Venture creation-verksamhet syftar till att stödja genom olika insatser från uppstart till etablering. Idéerna kan komma från företag, och vara en utveckling av en befintlig teknik eller tjänst, eller från forskare och forskargrupper, studenter eller etablerade entreprenörer. På många lärosäten ingår entreprenörskap och Venture creation som del av (master)utbildningar. Studenter startar ett företag och kan inom ramen för kursen och en Venture Creation-stödprocess på så vis testa och utveckla företagsidéer.

Innovation

Seminarium 3 — Thu, 09 Apr 2026 12:05:32 GMT

← Äldre version		Versionen från 9 april 2026 kl. 13.05
Rad 2:		Rad 2:

	==Tillämpning==		==Tillämpning==
	Innovation är ett omfattande begrepp ~~där skilda men närliggande aspekter betonas olika mycket i~~ olika definitioner ~~av begreppet,~~ beroende på ~~omfattning och magnitud,~~ produkt- eller processfokus, individ- grupp- eller organisationsnivå. Innovation är inte helt synonymt med ''uppfinning'' då innovation inbegriper genomförande och realisering i större utsträckning, ~~samt~~ att en innovation ~~kan vara en vidareutveckling~~ av ~~en tidigare lösning~~. Gemensamt för olika innebörder hos innovation är dock "det nya". En mer utförlig definition av innovation än ovan synliggör de olika aspekterna: <blockquote>Innovation är produktion, införande, assimilering och utnyttjande av mervärde med avseende på ekonomiska och sociala sammanhang. Vidare innebär det förnyelse och vidareutveckling av produkter, tjänster och marknader. Innovation är utveckling av nya produktionsmetoder och etablering av nya förvaltningssystem. Det är både process och resultat. (<small>citat översatt från M. Crossan och Apaydin i ''Journal of Management Studies:'' A Multi-Dimensional Framework of Organizational Innovation)</small><ref>Crossan, M, Apaydin, M. (2010) [https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1467-6486.2009.00880.x A Multi-Dimensional Framework of Organizational Innovation: A Systematic Review of the Literature] .''Journal of Management Studies 47:6 September 2010. 880 1154-1191'' </ref> </blockquote>		Innovation är ett omfattande begrepp med olika definitioner beroende på bland annat produkt- eller processfokus, individ- grupp- eller organisationsnivå. Innovation är inte helt synonymt med ''uppfinning'' då innovation inbegriper genomförande och realisering i större utsträckning. En uppfinning är en statisk lösning medan en innovation är en dynamisk process där den nya lösningen introduceras och används i praktiken, vilket leder till en förändring. Exempelvis: uppfinningen är bilen, innovationen är de nya bränslesätten. Uppfinningar skapas baserat på behov och innovationer hjälper uppfinningar att möta behoven i verkligheten och att de fungerar i praktiken. Man kan säga att innovation möter behov eller efterfrågan med hjälp av uppfinningar. Gemensamt för olika innebörder hos innovation är dock "det nya". En mer utförlig definition av innovation än ovan synliggör de olika aspekterna: <blockquote>Innovation är produktion, införande, assimilering och utnyttjande av mervärde med avseende på ekonomiska och sociala sammanhang. Vidare innebär det förnyelse och vidareutveckling av produkter, tjänster och marknader. Innovation är utveckling av nya produktionsmetoder och etablering av nya förvaltningssystem. Det är både process och resultat. (<small>citat översatt från M. Crossan och Apaydin i ''Journal of Management Studies:'' A Multi-Dimensional Framework of Organizational Innovation)</small><ref>Crossan, M, Apaydin, M. (2010) [https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1467-6486.2009.00880.x A Multi-Dimensional Framework of Organizational Innovation: A Systematic Review of the Literature] .''Journal of Management Studies 47:6 September 2010. 880 1154-1191'' </ref> </blockquote>

	Utöver nyhetsvärde förutsätts en innovation också innefatta en aspekt av nytta. En innovation är något nytt, eller ett ~~bättre~~ sätt att ta sig an en befintlig ~~uppgift~~. En innovation skapar värde och möter ett behov eller en efterfrågan.		Utöver nyhetsvärde förutsätts en innovation också innefatta en aspekt av nytta. En innovation är något nytt, eller ett alternativt sätt att ta sig an en befintlig uppfinning. En innovation skapar värde och möter ett behov eller en efterfrågan.

	==Innovation på lärosäten = samverkan==		==Innovation på lärosäten = samverkan==

Lärcentra

Tyrca013 — Thu, 09 Apr 2026 12:04:07 GMT

ordföljd

← Äldre version		Versionen från 9 april 2026 kl. 13.04
Rad 1:		Rad 1:
	Lärcentra, även benämnt lärcentrum, fungerar som en öppen lärmiljö, det ~~vill säga~~ en fysisk lokal för studerande att nyttja och mötas i, med tillgång till olika former av stöd i studierna och med möjlighet till distansstudier.		Lärcentra, även benämnt lärcentrum, fungerar som en öppen lärmiljö. Med andra ord är det en fysisk lokal för studerande att nyttja och mötas i, med tillgång till olika former av stöd i studierna och med möjlighet till distansstudier.

	==Tillämpning==		==Tillämpning==

Kunskapstriangeln

Tyrca013 — Thu, 09 Apr 2026 11:58:08 GMT

Liten ändring - namn

← Äldre version		Versionen från 9 april 2026 kl. 12.58
Rad 9:		Rad 9:

	== Programmet Utveckling av kunskapstriangeln ==		== Programmet Utveckling av kunskapstriangeln ==
	Regeringen gav ~~VINNOVA~~ i uppdrag 2010 att lämna förslag på metoder och verktyg för att följa upp universitets och högskolors arbete med kunskapstriangeln, samt hur dessa ska tillämpas. I regeringsuppdraget definierades kunskapstriangeln som ”… [en] systematisk och kontinuerlig interaktion mellan forskning, innovation och utbildning och det mervärde av investeringar i dessa områden som kan skapas genom sådan interaktion".<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/globalassets/dokument/regeringsuppdrag/2010-02061-rapp.pdf\|titel=Förslag till metoder och uppföljningsverktyg för kunskapstriangelsamarbete - PM VINNOVA 2011-05-30\|hämtdatum=2020-12-08\|utgivare=\|sid=}}</ref> ~~VINNOVA~~ driver programmet ''Utveckling av kunskapstriangeln'' för att stödja lärosätenas strategiska arbete med samverkan. I dialog med lärosäten och representanter från näringsliv, offentlig verksamhet och civilsamhället har man tagit fram en modell för att värdera samverkan för forskning och utbildning. Denna modell har testats genom två olika steg: pilot 1 (2015) och pilot 2 (2016). Erfarenheterna från dessa piloter lägger grunden till Vinnovas slutgiltiga förslag till regeringen om hur en modell för bedömning av kvalitet i lärosätenas samverkan kan utformas.<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/m/universitet-och-hogskolors-strategiska-samverkan/program-for-okad-samverkan/\|titel=Program för att stödja universitets och högskolors samverkan\|hämtdatum=2020-12-08\|utgivare=\|sid=}}</ref>		Regeringen gav Vinnova, Verksamheten för innovationssystem, i uppdrag 2010 att lämna förslag på metoder och verktyg för att följa upp universitets och högskolors arbete med kunskapstriangeln, samt hur dessa ska tillämpas. I regeringsuppdraget definierades kunskapstriangeln som ”… [en] systematisk och kontinuerlig interaktion mellan forskning, innovation och utbildning och det mervärde av investeringar i dessa områden som kan skapas genom sådan interaktion".<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/globalassets/dokument/regeringsuppdrag/2010-02061-rapp.pdf\|titel=Förslag till metoder och uppföljningsverktyg för kunskapstriangelsamarbete - PM VINNOVA 2011-05-30\|hämtdatum=2020-12-08\|utgivare=\|sid=}}</ref> Vinnova driver programmet ''Utveckling av kunskapstriangeln'' för att stödja lärosätenas strategiska arbete med samverkan. I dialog med lärosäten och representanter från näringsliv, offentlig verksamhet och civilsamhället har man tagit fram en modell för att värdera samverkan för forskning och utbildning. Denna modell har testats genom två olika steg: pilot 1 (2015) och pilot 2 (2016). Erfarenheterna från dessa piloter lägger grunden till Vinnovas slutgiltiga förslag till regeringen om hur en modell för bedömning av kvalitet i lärosätenas samverkan kan utformas.<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/m/universitet-och-hogskolors-strategiska-samverkan/program-for-okad-samverkan/\|titel=Program för att stödja universitets och högskolors samverkan\|hämtdatum=2020-12-08\|utgivare=\|sid=}}</ref>

	Den tredje utlysningen i programmet kom 2017 och resulterade i att 17 olika projekt fick finansiering till att arbeta med olika aspekter av lärosätenas strategiska utveckling av samverkan. Dessa projekt kom att gå under benämningen K3-projekten, där K3 syftar på just kunskapstriangeln.<ref>{{Webbref\|url=https://k3-projekten.se/\|titel=K3-projekten\|hämtdatum=2020-12-08\|utgivare=\|sid=}}</ref> Samsynwiki i sig är ett resultat av ''Samsyn,'' ett av de 17 projekten.<ref>{{Webbref\|url=https://k3-projekten.se/project/samsyn/\|titel=Samverkan synliggjord - begrepp för högskolesektorns samverkan\|hämtdatum=2020-12-08\|utgivare=\|sid=}}</ref>		Den tredje utlysningen i programmet kom 2017 och resulterade i att 17 olika projekt fick finansiering till att arbeta med olika aspekter av lärosätenas strategiska utveckling av samverkan. Dessa projekt kom att gå under benämningen K3-projekten, där K3 syftar på just kunskapstriangeln.<ref>{{Webbref\|url=https://k3-projekten.se/\|titel=K3-projekten\|hämtdatum=2020-12-08\|utgivare=\|sid=}}</ref> Samsynwiki i sig är ett resultat av ''Samsyn,'' ett av de 17 projekten.<ref>{{Webbref\|url=https://k3-projekten.se/project/samsyn/\|titel=Samverkan synliggjord - begrepp för högskolesektorns samverkan\|hämtdatum=2020-12-08\|utgivare=\|sid=}}</ref>

Kvalitet

Lisa — Thu, 09 Apr 2026 11:57:20 GMT

grammatiska fel, förtydliganden.

← Äldre version		Versionen från 9 april 2026 kl. 12.57
Rad 1:		Rad 1:
	'''Kvalitet''' är en beskaffenhet eller egenskap som kan användas som kategoriserings- eller indelningsgrund. ~~Taget för~~ sig betecknar ~~ordet~~ vanligen någon form av fulländad eller framstående egenskap.<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Svenska akademins ordbok, Spalt K 3320 band 15\|url=http://www.saob.se/artikel/?unik=K_3133-0393.q3Wo\|år=1938\|utgivare=Svenska akademin}}</ref> Kvalitet inom högre utbildning beskrivs vanligen i termer av ''effektivitet'' och ''ändamålsenlighet''.		'''Kvalitet''' är en beskaffenhet eller egenskap som kan användas som kategoriserings- eller indelningsgrund. Ordet kvalitet i sig betecknar vanligen någon form av fulländad eller framstående egenskap.<ref name=":0">{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Svenska akademins ordbok, Spalt K 3320 band 15\|url=http://www.saob.se/artikel/?unik=K_3133-0393.q3Wo\|år=1938\|utgivare=Svenska akademin}}</ref> Kvalitet inom högre utbildning beskrivs vanligen i termer av ''effektivitet'' och ''ändamålsenlighet''.

	==Tillämpningar==		==Tillämpningar==
Rad 17:		Rad 17:
	*''Transformative'': Institutional products and services effect positive change in student learning (affective, cognitive, and psychomotor domains) and personal and professional potential. <ref>{{Tidskriftsref\|författare=Schindler, L., Puls-Elvidge, S., Welzant, H., & Crawford, L.\|rubrik=Definitions of quality in higher education: A synthesis of the literature.\|år=2015\|tidskrift=Higher Learning Research Communications, 5(3), 3-13\|utgivare=}}</ref>		*''Transformative'': Institutional products and services effect positive change in student learning (affective, cognitive, and psychomotor domains) and personal and professional potential. <ref>{{Tidskriftsref\|författare=Schindler, L., Puls-Elvidge, S., Welzant, H., & Crawford, L.\|rubrik=Definitions of quality in higher education: A synthesis of the literature.\|år=2015\|tidskrift=Higher Learning Research Communications, 5(3), 3-13\|utgivare=}}</ref>

	På europeisk nivå har man slagit fast att akademisk verksamhet av hög kvalitet är den som präglas av effektivitet och ändamålsenlighet och att det är dessa aspekter som bör utvärderas inom det gemensamma europeiska [[Kvalitetssäkringssystem\|kvalitetssäkringssystemet]]. Kvalitet anses huvudsakligen vara resultatet av interaktionen mellan lärare, studenter och lärosätets lärandemiljö. Med tanke på att verksamhetens olika intressenter dessutom har olika syn på vad som är mest [[Relevans\|relevant]] har man enats om ~~att kvalitetssäkringen~~ går ut på att säkerställa en lärandemiljö där ''innehåll'', ''lärandemöjligheter'' (lärarkompetens) och ''infrastruktur'' är ändamålsenliga för att:		På europeisk nivå har man slagit fast att akademisk verksamhet av hög kvalitet är den som präglas av effektivitet och ändamålsenlighet och att det är dessa aspekter som bör utvärderas inom det gemensamma europeiska [[Kvalitetssäkringssystem\|kvalitetssäkringssystemet]]. Kvalitet anses huvudsakligen vara resultatet av interaktionen mellan lärare, studenter och lärosätets lärandemiljö. Med tanke på att verksamhetens olika intressenter dessutom har olika syn på vad som är mest [[Relevans\|relevant]] har man enats om en specifik kvalitetssäkring. Denna kvalitetssäkring går ut på att säkerställa en lärandemiljö där ''innehåll'', ''lärandemöjligheter'' (lärarkompetens) och ''infrastruktur'' är ändamålsenliga för att:

	1) förbereda studenterna för ett aktivt medborgarskap,		1) förbereda studenterna för ett aktivt medborgarskap,
Rad 34:		Rad 34:
	Kvalitetssäkring ökar tilltron till den högre utbildningen och alla lärosäten bör därför ha ett effektivt internt kvalitetssystem som kontrolleras av externa kvalitetssäkringsorgan, menar EU-kommissionen. För att säkra kvaliteten på den högre utbildningen finns gemensamma regler för europeiska, nationella och institutionella kvalitetssystem i de standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring som tagits fram inom det europeiska området för högre utbildning.<ref>{{Webbref\|url=https://ec.europa.eu/education/policies/higher-education/effective-and-efficient-higher-education_sv\|titel=Effektiv och ändamålsenlig högre utbildning. Den högre utbildningen ska styras och finansieras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och främja kvalitetstänkande\|hämtdatum=2020-02-28\|utgivare=Europeiska kommissionen\|sid=}}</ref>		Kvalitetssäkring ökar tilltron till den högre utbildningen och alla lärosäten bör därför ha ett effektivt internt kvalitetssystem som kontrolleras av externa kvalitetssäkringsorgan, menar EU-kommissionen. För att säkra kvaliteten på den högre utbildningen finns gemensamma regler för europeiska, nationella och institutionella kvalitetssystem i de standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring som tagits fram inom det europeiska området för högre utbildning.<ref>{{Webbref\|url=https://ec.europa.eu/education/policies/higher-education/effective-and-efficient-higher-education_sv\|titel=Effektiv och ändamålsenlig högre utbildning. Den högre utbildningen ska styras och finansieras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och främja kvalitetstänkande\|hämtdatum=2020-02-28\|utgivare=Europeiska kommissionen\|sid=}}</ref>

	Universitetskanslerämbetet (UKÄ) är en myndighet som i Sverige har till uppgift att granska högskolans hela verksamhet. Efter att tidigare enbart ha ägnat sig år att utvärdera separata forskningsområden och utbildningar har myndigheten fått ett kompletterande uppdrag att granska lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. Sedan 2015 består UKÄ:s arbete av fyra komponenter:<ref>{{Webbref\|url=https://www.uka.se/kvalitetssakring--examenstillstand/sa-har-granskar-vi-hogre-utbildning.html\|titel=Så här granskar vi högre utbildning\|hämtdatum=12 augusti 2022\|utgivare=UKÄ\|sid=}}</ref>		Universitetskanslerämbetet (UKÄ) är en myndighet som i Sverige har till uppgift att granska högskolans hela verksamhet. Efter att tidigare enbart ha ägnat sig åt att utvärdera separata forskningsområden och utbildningar har myndigheten fått ett kompletterande uppdrag att granska lärosätenas kvalitetssäkringsarbete. Sedan 2015 består UKÄ:s arbete av fyra komponenter:<ref>{{Webbref\|url=https://www.uka.se/kvalitetssakring--examenstillstand/sa-har-granskar-vi-hogre-utbildning.html\|titel=Så här granskar vi högre utbildning\|hämtdatum=12 augusti 2022\|utgivare=UKÄ\|sid=}}</ref>

	*examenstillståndsprövning,		*examenstillståndsprövning,

Mottagarkompetens

Tyrca013 — Thu, 09 Apr 2026 11:49:05 GMT

Stavning

← Äldre version		Versionen från 9 april 2026 kl. 12.49
Rad 5:		Rad 5:
	För att ett forskningssamarbete mellan akademin och en extern part ska falla väl ut är det viktigt att parterna i förväg klargör på vilka premisser som samarbetet ska vara baserat. Mottagarkompetens handlar därmed både om beställarkompetens och om kompetens att föra dialog där det förra avser vad det är forskningen ska resultera i och det senare om på vilket sätt och till vem resultatet ska kommuniceras.<ref>Ds 2004:46, Tänka om världen, s.73</ref>		För att ett forskningssamarbete mellan akademin och en extern part ska falla väl ut är det viktigt att parterna i förväg klargör på vilka premisser som samarbetet ska vara baserat. Mottagarkompetens handlar därmed både om beställarkompetens och om kompetens att föra dialog där det förra avser vad det är forskningen ska resultera i och det senare om på vilket sätt och till vem resultatet ska kommuniceras.<ref>Ds 2004:46, Tänka om världen, s.73</ref>

	Ett sätt att öka kunskapen och förståelsen mellan de parter som ingår i ett forskningsprojekt kan vara genom att låta adjungerade doktorander delta i projektet. Genom att finansiera adjungerade doktorander kan företag, kommun och landsting samt andra myndigheter kompetensutveckla sin personal. Samtidigt får universitet och högskolor genom adjungerade doktorander en inblick i den praktiska verksamheten vid företag och myndigheter och därmed också en bättre förståelse för behoven och utmaningarna utanför den akademiska sfären. Ett sådant samarbete kan således ha ett mervärde för så väl akademin som den externa samverkanspartnern och där igenom höja mottagarkompetensen. På så vis påverkas insynen i respektive verksamhet vilket bedöms vara ~~gynsamt~~ för det enskilda samarbetet och för samverkan i stort. För ytterligare läsning om denna form av samverkan, se [[Adjungerad doktorand\|adjungerad doktorand.]]		Ett sätt att öka kunskapen och förståelsen mellan de parter som ingår i ett forskningsprojekt kan vara genom att låta adjungerade doktorander delta i projektet. Genom att finansiera adjungerade doktorander kan företag, kommun och landsting samt andra myndigheter kompetensutveckla sin personal. Samtidigt får universitet och högskolor genom adjungerade doktorander en inblick i den praktiska verksamheten vid företag och myndigheter och därmed också en bättre förståelse för behoven och utmaningarna utanför den akademiska sfären. Ett sådant samarbete kan således ha ett mervärde för så väl akademin som den externa samverkanspartnern och där igenom höja mottagarkompetensen. På så vis påverkas insynen i respektive verksamhet vilket bedöms vara gynnsamt för det enskilda samarbetet och för samverkan i stort. För ytterligare läsning om denna form av samverkan, se [[Adjungerad doktorand\|adjungerad doktorand.]]
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	[[Kategori:Forskningssamverkan]]		[[Kategori:Forskningssamverkan]]

Mottagarkompetens

Elvwin — Thu, 09 Apr 2026 11:45:59 GMT

Mindre språkliga ändringar

← Äldre version		Versionen från 9 april 2026 kl. 12.45
Rad 3:		Rad 3:
	Inom akademin medför mottagarkompetens att forskare och undervisande personal har förståelse och kunskap gällande exempelvis extern parts ekonomiska, personella och organisatoriska förutsättningar att implementera resultat av forskning. För en organisation utanför akademin innebär mottagarkompetens att förmåga att formulera sina forskningsbehov och sätta sig in i forskning och dess resultat samt att utforma en plan för eventuell implementering av resultat. En ökad förståelse för den "andres" perspektiv är central då nya forskningsrön ska ligga till grund för politiska beslut vilket bland annat Vetenskapsrådet uppmärksammat.<ref>{{Webbref\|url=https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b43/1529480534128/Motesplats-forskare-folkvalda_VR_2009.pdf\|titel=Mötesplatsen för forskare och folkvalda\|hämtdatum=24 oktober 2018\|utgivare=Vetenskapsrådet\|sid=}}</ref> Med hänsyn till detta är det gynnsamt om en extern part även har disputerade medarbetare i den egna organisationen.<ref>Brunnström, Pål & Gustafsson, Daniel (2017) ''Samverkan inom forskning, s24.'' Malmö högskola </ref>		Inom akademin medför mottagarkompetens att forskare och undervisande personal har förståelse och kunskap gällande exempelvis extern parts ekonomiska, personella och organisatoriska förutsättningar att implementera resultat av forskning. För en organisation utanför akademin innebär mottagarkompetens att förmåga att formulera sina forskningsbehov och sätta sig in i forskning och dess resultat samt att utforma en plan för eventuell implementering av resultat. En ökad förståelse för den "andres" perspektiv är central då nya forskningsrön ska ligga till grund för politiska beslut vilket bland annat Vetenskapsrådet uppmärksammat.<ref>{{Webbref\|url=https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b43/1529480534128/Motesplats-forskare-folkvalda_VR_2009.pdf\|titel=Mötesplatsen för forskare och folkvalda\|hämtdatum=24 oktober 2018\|utgivare=Vetenskapsrådet\|sid=}}</ref> Med hänsyn till detta är det gynnsamt om en extern part även har disputerade medarbetare i den egna organisationen.<ref>Brunnström, Pål & Gustafsson, Daniel (2017) ''Samverkan inom forskning, s24.'' Malmö högskola </ref>

	För att ett forskningssamarbete mellan akademin och en extern part ska falla väl ut är det viktigt att parterna i förväg klargör på vilka premisser som samarbetet ~~skall~~ vara baserat. Mottagarkompetens handlar därmed både om beställarkompetens och om kompetens att föra dialog där det förra avser vad det är forskningen ska resultera i och det senare om på vilket sätt och till vem resultatet ska kommuniceras.<ref>Ds 2004:46, Tänka om världen, s.73</ref>		För att ett forskningssamarbete mellan akademin och en extern part ska falla väl ut är det viktigt att parterna i förväg klargör på vilka premisser som samarbetet ska vara baserat. Mottagarkompetens handlar därmed både om beställarkompetens och om kompetens att föra dialog där det förra avser vad det är forskningen ska resultera i och det senare om på vilket sätt och till vem resultatet ska kommuniceras.<ref>Ds 2004:46, Tänka om världen, s.73</ref>

	Ett sätt att öka kunskapen och förståelsen mellan de parter som ingår i ett forskningsprojekt kan vara genom att låta adjungerade doktorander delta i projektet. Genom att finansiera adjungerade doktorander kan företag, kommun och landsting samt andra myndigheter kompetensutveckla sin personal. Samtidigt får universitet och högskolor genom adjungerade doktorander en inblick i den praktiska verksamheten vid företag och myndigheter och därmed också en bättre förståelse för behoven och utmaningarna utanför den akademiska sfären. Ett sådant samarbete kan således ha ett mervärde för så väl akademin som den externa samverkanspartnern och där igenom höja mottagarkompetensen. På så vis påverkas insynen i respektive verksamhet vilket bedöms vara gynsamt för det enskilda samarbetet och för samverkan i stort. För ytterligare läsning om denna form av samverkan, se [[Adjungerad doktorand\|adjungerad doktorand.]]		Ett sätt att öka kunskapen och förståelsen mellan de parter som ingår i ett forskningsprojekt kan vara genom att låta adjungerade doktorander delta i projektet. Genom att finansiera adjungerade doktorander kan företag, kommun och landsting samt andra myndigheter kompetensutveckla sin personal. Samtidigt får universitet och högskolor genom adjungerade doktorander en inblick i den praktiska verksamheten vid företag och myndigheter och därmed också en bättre förståelse för behoven och utmaningarna utanför den akademiska sfären. Ett sådant samarbete kan således ha ett mervärde för så väl akademin som den externa samverkanspartnern och där igenom höja mottagarkompetensen. På så vis påverkas insynen i respektive verksamhet vilket bedöms vara gynsamt för det enskilda samarbetet och för samverkan i stort. För ytterligare läsning om denna form av samverkan, se [[Adjungerad doktorand\|adjungerad doktorand.]]
Rad 10:		Rad 10:

	== Motsvarighet i engelskan ==		== Motsvarighet i engelskan ==
	En direkt motsvarighet ej funnen, förslag är närliggande Collaborative skills		En direkt motsvarighet ej funnen, förslag är närliggande Collaborative skills.

	== Referenser ==		== Referenser ==
	<references />		<references />

Testbädd

Tyrca013 — Thu, 09 Apr 2026 11:40:37 GMT

Beskrev vad Vinnova är för något.

← Äldre version		Versionen från 9 april 2026 kl. 12.40
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte)
Rad 3:		Rad 3:
	Testbädd är ett samlingsnamn för många olika miljöer. Det är en utvecklingsmiljö för avancerad experimentell testning av produkter eller lösningar, under utvecklingsfasen. En testbädd kan vara ett laboratorium, en testbana, mäthall, ett serverkluster eller sluten kammare. Testbäddar är väldigt olika utformade inom skilda områden såsom digitalisering, IT-säkerhet, fordonsutveckling, energi och miljö, bioekonomi, Life Science, med mera och många testbäddar är en kombination av laboratoriemiljö och simulerad miljö.		Testbädd är ett samlingsnamn för många olika miljöer. Det är en utvecklingsmiljö för avancerad experimentell testning av produkter eller lösningar, under utvecklingsfasen. En testbädd kan vara ett laboratorium, en testbana, mäthall, ett serverkluster eller sluten kammare. Testbäddar är väldigt olika utformade inom skilda områden såsom digitalisering, IT-säkerhet, fordonsutveckling, energi och miljö, bioekonomi, Life Science, med mera och många testbäddar är en kombination av laboratoriemiljö och simulerad miljö.

	Utveckling av testbäddar i Sverige är del av satsningarna inom ~~regeringen~~ strategiska innovationsprogram och strategiska samverkansprogram<ref name=":0">{{Webbref\|url=https://www.regeringen.se/regeringens-politik/regeringens-strategiska-samverkansprogram/\|titel=Regeringens strategiska samverkansprogram\|hämtdatum=16 sep. 2018\|utgivare=Regeringskansliet}}</ref>. Testbäddar har oftast flera ägare och är en miljö där olika intressenter kan kan samverka kring gemensamma mål.		Utveckling av testbäddar i Sverige är del av satsningarna inom regeringens strategiska innovationsprogram och strategiska samverkansprogram<ref name=":0">{{Webbref\|url=https://www.regeringen.se/regeringens-politik/regeringens-strategiska-samverkansprogram/\|titel=Regeringens strategiska samverkansprogram\|hämtdatum=16 sep. 2018\|utgivare=Regeringskansliet}}</ref>. Testbäddar har oftast flera ägare och är en miljö där olika intressenter kan kan samverka kring gemensamma mål.

	Vinnova har tagit fram en definition av testbäddar som många hänvisar till:		Verket för innovationssystem (Vinnova) har tagit fram en definition av testbäddar som många hänvisar till:

	”Testbäddar är fysiska eller virtuella miljöer där företag, akademi och andra organisationer ska kunna samverka vid utveckling, test och införande av nya produkter, tjänster, processer eller organisatoriska lösningar.”<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/m/testbadd-sverige/\|titel=Testbädd Sverige\|hämtdatum=2020-04-28\|utgivare=Vinnova\|sid=}}</ref>		”Testbäddar är fysiska eller virtuella miljöer där företag, akademi och andra organisationer ska kunna samverka vid utveckling, test och införande av nya produkter, tjänster, processer eller organisatoriska lösningar.”<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/m/testbadd-sverige/\|titel=Testbädd Sverige\|hämtdatum=2020-04-28\|utgivare=Vinnova\|sid=}}</ref>

Samhällsnytta

Elvwin — Thu, 09 Apr 2026 11:32:39 GMT

Ordet 'intimt' byttes mot 'nära'.

← Äldre version		Versionen från 9 april 2026 kl. 12.32
Rad 22:		Rad 22:

	===Frihet och nytta===		===Frihet och nytta===
	Diskussionen om universitetens samhällsnytta är ~~intimt~~ förknippad med diskussionen om den akademiska friheten och [[samverkansuppgiften]]. Från akademins sida uppfattar man ibland nyttokravet som ett hot mot det fria kunskapssökandet; trögheten i de politiska styrsystemen, kortsiktig finansiering, liksom inflytandet från olika särintressen riskerar att sänka forskningens kvalitet.<ref>{{Bokref\|efternamn=Barrling Herrmansson\|förnamn=Katarina\|titel=Akademisk frihet i praktiken. Rapport 2005:43 R\|hämtdatum=\|år=2005\|utgivare=Högskoleverket\|sid=31}}</ref> I 2016 års forskningsproposition, ''Kunskap i samverkan,'' betonades därför att detaljstyrningen ska minska till förmån för en mer strategisk styrning präglad av tillit och förtroende.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Regeringens proposition 2016/17:50\|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf\|hämtdatum=\|år=2016\|utgivare=Sveriges regering\|sid=29-31; 50}}</ref> Samhällsnytta och ekonomisk tillväxt framhålls här som två olika former av nytta som ska uppnås genom satsningar på strategiska innovationsområden och [[utmaningsdriven forskning]]. Samtidigt finns målkonflikter, både mellan tillväxtmålet och vissa av de globala hållbarhetsmålen och de olika hållbarhetsmålen sinsemellan.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Green Growth and Developing Countries: A Summary for Policy Makers\|url=http://www.oecd.org/dac/50526354.pdf\|hämtdatum=2019-02-05\|år=2012\|utgivare=OECD\|sid=}}</ref> Dessa målkonflikter har genom samverkansuppdraget delegerats till lärosätena att tillsammans med olika externa aktörer hantera.		Diskussionen om universitetens samhällsnytta är nära förknippad med diskussionen om den akademiska friheten och [[samverkansuppgiften]]. Från akademins sida uppfattar man ibland nyttokravet som ett hot mot det fria kunskapssökandet; trögheten i de politiska styrsystemen, kortsiktig finansiering, liksom inflytandet från olika särintressen riskerar att sänka forskningens kvalitet.<ref>{{Bokref\|efternamn=Barrling Herrmansson\|förnamn=Katarina\|titel=Akademisk frihet i praktiken. Rapport 2005:43 R\|hämtdatum=\|år=2005\|utgivare=Högskoleverket\|sid=31}}</ref> I 2016 års forskningsproposition, ''Kunskap i samverkan,'' betonades därför att detaljstyrningen ska minska till förmån för en mer strategisk styrning präglad av tillit och förtroende.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Regeringens proposition 2016/17:50\|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf\|hämtdatum=\|år=2016\|utgivare=Sveriges regering\|sid=29-31; 50}}</ref> Samhällsnytta och ekonomisk tillväxt framhålls här som två olika former av nytta som ska uppnås genom satsningar på strategiska innovationsområden och [[utmaningsdriven forskning]]. Samtidigt finns målkonflikter, både mellan tillväxtmålet och vissa av de globala hållbarhetsmålen och de olika hållbarhetsmålen sinsemellan.<ref>{{Bokref\|efternamn=\|förnamn=\|titel=Green Growth and Developing Countries: A Summary for Policy Makers\|url=http://www.oecd.org/dac/50526354.pdf\|hämtdatum=2019-02-05\|år=2012\|utgivare=OECD\|sid=}}</ref> Dessa målkonflikter har genom samverkansuppdraget delegerats till lärosätena att tillsammans med olika externa aktörer hantera.

	==Engelsk motsvarighet==		==Engelsk motsvarighet==

Användare:Boepe391

Boepe391 — Thu, 09 Apr 2026 11:24:54 GMT

Användarkonto Boepe391 har skapats

Användare:Linneanna

Linneanna — Thu, 09 Apr 2026 11:24:48 GMT

Användarkonto Linneanna har skapats

Användare:Elvwin

Elvwin — Thu, 09 Apr 2026 11:24:39 GMT

Användarkonto Elvwin har skapats

Användare:Hanpe

Hanpe — Thu, 09 Apr 2026 11:23:40 GMT

Användarkonto Hanpe har skapats

Användare:Lisa

Lisa — Thu, 09 Apr 2026 11:23:36 GMT

Användarkonto Lisa har skapats

Användare:Liself

Liself — Thu, 09 Apr 2026 11:23:32 GMT

Användarkonto Liself har skapats

Användare:Seminarium 3

Seminarium 3 — Thu, 09 Apr 2026 11:23:18 GMT

Användarkonto Seminarium 3 har skapats

Användare:Tyrca013

Tyrca013 — Wed, 08 Apr 2026 09:39:24 GMT

Användarkonto Tyrca013 har skapats

Användare:JodieBurdekin

JodieBurdekin — Sun, 05 Apr 2026 09:44:13 GMT

Användarkonto JodieBurdekin har skapats

Användare:LeanneFahey7

LeanneFahey7 — Sun, 05 Apr 2026 07:39:54 GMT

Användarkonto LeanneFahey7 har skapats

Användare:AlannaNapper19

AlannaNapper19 — Sun, 05 Apr 2026 00:14:10 GMT

Användarkonto AlannaNapper19 har skapats

← Äldre version		Versionen från 9 april 2026 kl. 13.18
Rad 1:		Rad 1:
	'''Nyttiggörande''' är ett samlat begrepp för aktiviteter som genomförs för att forskningsresultat och annan kunskap som finns på ett lärosäte, ska komma samhället till gagn. Nyttiggörande är benämning på ~~arbetet att att tillgängliggöra~~ forskningsbaserad kunskap och kompetenser som finns och utvecklas vid ett lärosäte.		'''Nyttiggörande''' är ett samlat begrepp för aktiviteter som genomförs för att forskningsresultat och annan kunskap som finns på ett lärosäte ska komma samhället till gagn. Nyttiggörande är en benämning på ett arbete där man tillgängliggör forskningsbaserad kunskap och kompetenser som finns och utvecklas vid ett lärosäte.

	==Tillämpning==		==Tillämpning==
	Nyttiggörande är en del av svenska lärosätenas uppdrag och ålägganden som statliga organisationer definierat i Högskolelagen 1992:1434, kap 1, § 2~~, där~~ det ~~står~~ ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta"<ref>{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434\|titel=SFS (1992:1434)\|hämtdatum=16 aug. 2018\|utgivare=Högskolelag}}</ref>. Att verka för nyttiggörande tillkom efter riksdagsbeslut med anledning av 2008 års forskningsproposition där det tydliggjordes att samverkan och att verka för att forskningsresultat nyttiggörs ska vara naturligt integrerade i forsknings- och utbildningsverksamheterna.<ref name=":1" />		Nyttiggörande är en del av svenska lärosätenas uppdrag och ålägganden som statliga organisationer definierat i Högskolelagen 1992:1434, kap 1, § 2. Där står det att ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta"<ref>{{Webbref\|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434\|titel=SFS (1992:1434)\|hämtdatum=16 aug. 2018\|utgivare=Högskolelag}}</ref>. Att verka för nyttiggörande tillkom efter riksdagsbeslut med anledning av 2008 års forskningsproposition där det tydliggjordes att samverkan och att verka för att forskningsresultat nyttiggörs ska vara naturligt integrerade i forsknings- och utbildningsverksamheterna.<ref name=":1" />

	Nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap inkluderar bland annat utbildning och publicering av forskningsresultat. Det kan innebära forskningssamverkan mellan lärosäten och företag, myndigheter och den idéburna sektorn. Vidare omfattar nyttiggörande ett kunskapsutbyte eller åtgärder som innebär att forskningsresultat förädlas, avyttras, kommersialiseras genom till exempel patentering eller licensiering, eller på annat sätt kommer till nytta i samhället.<ref name=":1">{{Webbref\|url=https://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165\|titel=Regeringens proposition		Nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap inkluderar bland annat utbildning och publicering av forskningsresultat. Det kan innebära forskningssamverkan mellan lärosäten och företag, myndigheter och den idéburna sektorn. Vidare omfattar nyttiggörande ett kunskapsutbyte eller åtgärder som innebär att forskningsresultat förädlas, avyttras, kommersialiseras genom till exempel patentering eller licensiering, eller på annat sätt kommer till nytta i samhället.<ref name=":1">{{Webbref\|url=https://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165\|titel=Regeringens proposition
	2008/09:50: Ett lyft för forskning och innovation\|hämtdatum=2019-03-20\|utgivare=Regeringen\|sid=}}</ref>		2008/09:50: Ett lyft för forskning och innovation\|hämtdatum=2019-03-20\|utgivare=Regeringen\|sid=}}</ref>

	I forskningspropositionen från 2016 finns ett än tydligare fokus på samverkan och nyttiggörande t.~~ex. genom att ha som utgångspunkt~~ att "nya resurser måste tillföras på ett ansvarsfullt sätt i syfte att långsiktigt höja kvaliteten på svensk forskning och högre utbildning, stärka innovationsförmågan och öka nyttiggörandet" samt att "samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och samhälle och instituten kan bidra till nyttiggörande och kommersialisering av forskning".<ref name=":0">{{Webbref\|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf\|titel=Regeringen\|hämtdatum=16 aug. 2018\|utgivare=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft}}</ref>		I forskningspropositionen från 2016 finns ett ännu tydligare fokus på samverkan och nyttiggörande. Till exempel utgår man ifrån att "nya resurser måste tillföras på ett ansvarsfullt sätt i syfte att långsiktigt höja kvaliteten på svensk forskning och högre utbildning, stärka innovationsförmågan och öka nyttiggörandet", samt att "samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och samhälle och instituten kan bidra till nyttiggörande och kommersialisering av forskning".<ref name=":0">{{Webbref\|url=https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf\|titel=Regeringen\|hämtdatum=16 aug. 2018\|utgivare=Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft}}</ref>

	===Att nyttiggöra är att överföra kunskap===		===Att nyttiggöra är att överföra kunskap===
	Former för nyttiggörande skiljer sig åt mellan olika vetenskapliga områden men även mellan lärosäten. Det är inte begränsat till kommersialisering. Att nyttiggöra vetenskapligt producerad kunskap kan också innebära att ett nytt synsätt eller ny metod anammas i organisationer och samhälle. Innovationer och forskningsresultat som sprids i form av produkter och lösningar tenderar att uppmärksammas framför ''utbildning'' som är det vanligaste sättet att nyttiggöra vetenskap.<ref>{{Webbref\|url=http://www.oecd.org/education/imhe/highereducationandregionsgloballycompetitivelocallyengaged.htm\|titel=Higher Education and Regions: Globally Competitive, Locally Engaged\|hämtdatum=30 okt. 2018\|utgivare=OECD\|sid=2007}}</ref> Högre utbildning och utbildningssamverkan anses som de mest betydelsefulla bidragen till länders innovationskraft.<ref>{{Bokref\|efternamn=Mowery, D. C. & Sampat, B\|förnamn=\|titel=Universities in National Innovation Systems i		Former för nyttiggörande skiljer sig åt mellan olika vetenskapliga områden men även mellan lärosäten. Det är inte begränsat till kommersialisering. Att nyttiggöra vetenskapligt producerad kunskap kan också innebära att ett nytt synsätt eller ny metod anammas i organisationer och samhälle. Innovationer och forskningsresultat som sprids i form av produkter och lösningar tenderar att uppmärksammas framför ''utbildning,'' som är det vanligaste sättet att nyttiggöra vetenskap.<ref>{{Webbref\|url=http://www.oecd.org/education/imhe/highereducationandregionsgloballycompetitivelocallyengaged.htm\|titel=Higher Education and Regions: Globally Competitive, Locally Engaged\|hämtdatum=30 okt. 2018\|utgivare=OECD\|sid=2007}}</ref> Högre utbildning och utbildningssamverkan anses som de mest betydelsefulla bidragen till länders innovationskraft.<ref>{{Bokref\|efternamn=Mowery, D. C. & Sampat, B\|förnamn=\|titel=Universities in National Innovation Systems i
	Fagerberg, Mowery Nelson, (red.) The Oxford Handbook of Innovation,\|url=Refererad i https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf\|hämtdatum=\|år=2005\|utgivare=Oxford University Press.\|sid=}}</ref><ref>{{Webbref\|url=https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf\|titel=Lars Bengtsson: Utbildningssamverkan - för jobb, innovation och företagande\|hämtdatum=30 okt. 2018\|utgivare=\|sid=}}</ref>		Fagerberg, Mowery Nelson, (red.) The Oxford Handbook of Innovation,\|url=Refererad i https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf\|hämtdatum=\|år=2005\|utgivare=Oxford University Press.\|sid=}}</ref><ref>{{Webbref\|url=https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf\|titel=Lars Bengtsson: Utbildningssamverkan - för jobb, innovation och företagande\|hämtdatum=30 okt. 2018\|utgivare=\|sid=}}</ref>
	===Samverkansmodell för nyttiggörande===		===Samverkansmodell för nyttiggörande===
	I det Vinnova-initierade KMP-projektet (''Knowledge Management Plattform'') vid Göteborgs universitet, med syfte att analysera och ta fram en modell för universitets och innovationskontors arbete med nyttiggörande~~, togs en samverkansmodell fram för nyttiggörande av forskningsresultat med utgångspunkt i akademisk miljö.~~<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/p/knowledge-management-plattform-proof-of-concept-vid-goteborgs-universitet/\|titel=Knowledge Management Plattform ´Proof of Concept´ vid Göteborgs universitet\|hämtdatum=2019-03-14\|utgivare=Vinnova\|sid=}}</ref><ref name=":2">{{Bokref\|efternamn=Petrusson\|förnamn=Ulf\|titel=Forskning och nytta\|hämtdatum=\|år=2015\|utgivare=Tre Böcker Förlag AB\|sid=100 - 119}}</ref> KMP-programmet tog fram förslag på systematiska och strategiska sätt för akademiska miljöer att verka för nyttiggörande, bland annat fyra "logiker" eller mål med tydlig utgångspunkt i universitets kunskapstillgångar: akademiska miljöer verkar för att forskningsresultat nyttiggörs genom allmän tillgänglighet, genom att forskningsresultat görs tillgängliga och tillämpbara för [[avnämare]], tillgängliga genom innovationsprojekt samt i kontraktuella nätverk.<ref name=":2" />		I det Vinnova-initierade KMP-projektet (''Knowledge Management Plattform'') vid Göteborgs universitet togs en samverkansmodell fram för nyttiggörande av forskningsresultat med utgångspunkt i akademisk miljö. Projektet har som syfte att analysera och ta fram en modell för universitets och innovationskontors arbete med nyttiggörande<ref>{{Webbref\|url=https://www.vinnova.se/p/knowledge-management-plattform-proof-of-concept-vid-goteborgs-universitet/\|titel=Knowledge Management Plattform ´Proof of Concept´ vid Göteborgs universitet\|hämtdatum=2019-03-14\|utgivare=Vinnova\|sid=}}</ref><ref name=":2">{{Bokref\|efternamn=Petrusson\|förnamn=Ulf\|titel=Forskning och nytta\|hämtdatum=\|år=2015\|utgivare=Tre Böcker Förlag AB\|sid=100 - 119}}</ref>. KMP-programmet tog fram förslag på systematiska och strategiska sätt för akademiska miljöer att verka för nyttiggörande, bland annat fyra "logiker" eller mål med tydlig utgångspunkt i universitets kunskapstillgångar: akademiska miljöer verkar för att forskningsresultat nyttiggörs genom allmän tillgänglighet, genom att forskningsresultat görs tillgängliga och tillämpbara för [[avnämare]], tillgängliga genom innovationsprojekt samt i kontraktuella nätverk.<ref name=":2" />
	==Engelsk översättning==		==Engelsk översättning==
	~~Utilisation~~		Den engelska översättningen på nyttiggörande är ''utilisation''.

	==Externa länkar==		==Externa länkar==