Co-oputbildning - Versionshistorik

Catarina Carlsson (HiG): removed Category:Utbildningssamverkan (AP4); added Category:Utbildningssamverkan using HotCat

2020-05-12T09:54:56Z

removed Category:Utbildningssamverkan (AP4); added Category:Utbildningssamverkan using HotCat

← Äldre version		Versionen från 12 maj 2020 kl. 10.54
Rad 28:		Rad 28:
	<references />		<references />
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	[[Kategori:Utbildningssamverkan ~~(AP4)~~]]		[[Kategori:Utbildningssamverkan]]

Axel Pettersson (WMSE): removed Category:Bearbetade begrepp using HotCat

2020-01-10T10:30:19Z

removed Category:Bearbetade begrepp using HotCat

← Äldre version		Versionen från 10 januari 2020 kl. 11.30
Rad 29:		Rad 29:
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	[[Kategori:Utbildningssamverkan (AP4)]]		[[Kategori:Utbildningssamverkan (AP4)]]
	~~[[Kategori:Bearbetade begrepp]]~~

Axel Pettersson (WMSE): Axel Pettersson (WMSE) flyttade sidan Co-op utbildning till Co-oputbildning: Flytt enligt begäran

2019-04-16T11:21:42Z

Axel Pettersson (WMSE) flyttade sidan Co-op utbildning till Co-oputbildning: Flytt enligt begäran

← Äldre version	Versionen från 16 april 2019 kl. 12.21
(Ingen skillnad)

Malin Almstedt Jansson (HiG) den 16 april 2019 kl. 09.45

2019-04-16T09:45:57Z

← Äldre version		Versionen från 16 april 2019 kl. 10.45
Rad 1:		Rad 1:
	Co-oputbildning är en utbildningsform där studenten varvar teoretiska studier med betalda arbetsperioder. Under arbetsperioderna är det företaget som gör upplägget för studentens utbildning.		'''Co-oputbildning''' är en utbildningsform där studenten varvar teoretiska studier med betalda arbetsperioder. Under arbetsperioderna är det företaget som gör upplägget för studentens utbildning.

	==Tillämpning==		==Tillämpning==

Malin Almstedt Jansson (HiG) den 16 april 2019 kl. 09.45

2019-04-16T09:45:20Z

← Äldre version		Versionen från 16 april 2019 kl. 10.45
Rad 1:		Rad 1:
	~~==Definition==~~
	Co-oputbildning är en utbildningsform där studenten varvar teoretiska studier med betalda arbetsperioder. Under arbetsperioderna är det företaget som gör upplägget för studentens utbildning.		Co-oputbildning är en utbildningsform där studenten varvar teoretiska studier med betalda arbetsperioder. Under arbetsperioderna är det företaget som gör upplägget för studentens utbildning.

Malin Almstedt Jansson (HiG) den 27 mars 2019 kl. 09.26

2019-03-27T09:26:52Z

← Äldre version		Versionen från 27 mars 2019 kl. 10.26
Rad 30:		Rad 30:
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	[[Kategori:Utbildningssamverkan (AP4)]]		[[Kategori:Utbildningssamverkan (AP4)]]
			[[Kategori:Bearbetade begrepp]]

Malin Almstedt Jansson (HiG) den 18 mars 2019 kl. 15.19

2019-03-18T15:19:27Z

← Äldre version		Versionen från 18 mars 2019 kl. 16.19
Rad 28:		Rad 28:
	==Referenser==		==Referenser==
	<references />		<references />
	~~[[Kategori:Påbörjad - Utbildningssamverkan (AP4)]]~~
	~~[[Kategori:Primära begrepp - Utbildningssamverkan (AP4)]]~~
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	[[Kategori:Utbildningssamverkan (AP4)]]		[[Kategori:Utbildningssamverkan (AP4)]]

Malin Almstedt Jansson (HiG): flyttat om stycken samt granskat text om co-op koordinator

2019-03-18T13:03:05Z

flyttat om stycken samt granskat text om co-op koordinator

← Äldre version		Versionen från 18 mars 2019 kl. 14.03
Rad 1:		Rad 1:
	==Definition==		==Definition==
	Co-oputbildning är en utbildningsform där studenten varvar teoretiska studier med betalda arbetsperioder. Under arbetsperioderna är det företaget som gör upplägget för studentens utbildning.d		Co-oputbildning är en utbildningsform där studenten varvar teoretiska studier med betalda arbetsperioder. Under arbetsperioderna är det företaget som gör upplägget för studentens utbildning.

	==Tillämpning==		==Tillämpning==
	Co-oputbildningar är i Sverige, än så länge, mest vanligt på olika ingenjörsprogram. Studenten gör en ansökan till ett program, och väljer sedan under den första terminen om hen vill läsa programmet som en Co-oputbildning. Utbildningsformen varvar teoretiska studier med betalda arbetsperioder. Antalet arbetsperioder varierar mellan olika program, men oftast är det 3-4 stycken under utbildningstiden. Arbetsperioderna är inte poänggivande, men det finns krav på att studenterna har tagit ett visst antal av sina akademiska poäng innan de får gå in i arbetsperioderna. Hur arbetsperioderna är fördelade över året varierar också mellan olika program, men ofta innebär detta att utbildningen tar längre tid att genomföra. En Co-oputbildning ger studenten arbetslivserfarenhet parallellt med studierna, och kan i många fall leda till att studenten har ett erbjudande om jobb innan utbildningen slutar.		Co-oputbildningar är i Sverige, än så länge, mest vanligt på olika ingenjörsprogram. Studenten gör en ansökan till ett program, och väljer sedan under den första terminen om hen vill läsa programmet som en Co-oputbildning. Utbildningsformen varvar teoretiska studier med betalda arbetsperioder. Antalet arbetsperioder varierar mellan olika program, men oftast är det 3-4 stycken under utbildningstiden. Arbetsperioderna är inte poänggivande, men det finns krav på att studenterna har tagit ett visst antal av sina akademiska poäng innan de får gå in i arbetsperioderna. Hur arbetsperioderna är fördelade över året varierar också mellan olika program, men ofta innebär detta att utbildningen tar längre tid att genomföra. En Co-oputbildning ger studenten arbetslivserfarenhet parallellt med studierna, och kan i många fall leda till att studenten har ett erbjudande om jobb innan utbildningen slutar.

			Co-op är ett internationellt begrepp och i USA och Kanada beskrivs vanligtvis Co-op på följande sätt: <blockquote>”Co-op är en strukturerad utbildningsstrategi, som integrerar teoretiska studier med lärande i arbetslivet. Studentens arbete som oftast är betalt sker inom ett område som är relevant med hänsyn till studiemål och karriärmål. Genom att skolbaserat lärande integreras med arbete sker en process där förståelse och kunskap succesivt ökar och förstärker studenternas motivation. Co-op är ett partnerskap mellan studenter, högskola och arbetsgivare där varje part har definierade ansvarsområden.”<ref>{{Bokref\|efternamn=Theliander\|förnamn=Jan\|titel=Arbetsintegrerat lärande\|hämtdatum=\|år=2004\|utgivare=Studentlitteratur\|sid=36}}</ref></blockquote>I både USA och Kanada har Co-oputbildningar fått ett betydligt större genomslag än vad de har i Sverige. University of Waterloo har till exempel det största antalet Co-op utbildningar i världen, och därmed också antalet studenter.<ref>{{Webbref\|url=https://uwaterloo.ca/co-operative-education/about-co-operative-education\|titel=About co-operative-education\|hämtdatum=27 september 2018\|utgivare=University of Waterloo}}</ref>

	===Exempel på upplägg===		===Exempel på upplägg===
Rad 9:		Rad 11:

	Co-oputbildning innebär en nära samverkan mellan akademi och näringsliv. Det finns dock inga skriftliga avtal som reglerar samarbetet utan företaget bestämmer själv upplägg och innehåll för den student de väljer att anställa. Det är alltså företaget som planerar utbildningen under de perioder då studenten är på plats där. Från lärosätets sida finns krav på att det ska finnas en handledare vid företaget som lärosätet har kontakt med.		Co-oputbildning innebär en nära samverkan mellan akademi och näringsliv. Det finns dock inga skriftliga avtal som reglerar samarbetet utan företaget bestämmer själv upplägg och innehåll för den student de väljer att anställa. Det är alltså företaget som planerar utbildningen under de perioder då studenten är på plats där. Från lärosätets sida finns krav på att det ska finnas en handledare vid företaget som lärosätet har kontakt med.

			Vid lärosäten som erbjuder Co-op utbildningar finns även Co-op koordinatorer. De fungerar som länken mellan lärosätet, företagen och studenterna. Co-op koordinatorn ansvarar för att hitta företag som kan ta emot en student, att hålla regelbunden kontakt med företagen och studenterna under deras arbetsperioder. Kontakten mellan de olika aktörerna kan bland annat ske genom företagsbesök och kontinuerlig uppföljning. En Co-op koordinator är anställd av lärosätet och blir ofta vägen in till lärosätet även när det gäller annan utbildningssamverkan som till exempel projektarbeten, [[självständiga arbeten]] och [[uppdragsutbildning]].

	De företag som är intresserade av att ta emot en Co-op student utformar själva innehållet i de arbetsperioder som studenten ska genomföra på företaget. Företaget utformar en platsannons för en tjänst som intresserade studenter kan söka. Det är företaget själv som väljer vilken student de vill anställa och studenten får under sina arbetsperioder lön från företaget. Fördelen för näringslivet, med att ta emot en Co-op student, är att de får möjlighet att trygga ett framtida kompetensbehov. De kan således skräddarsy en lösning för den student som de anställer eftersom de själva utformar upplägget. Studenten bidrar i sin tur med att föra in ny kunskap i företaget, samtidigt som den för med sig kunskap till utbildningen och lärosätet. Efter varje arbetsperiod ska studenten skriva en rapport där det bland annat ingår att reflektera över det lärande som hen gjort under arbetsperioden. Rapporten ska godkännas av både arbetsgivare och lärosäte, och redovisas muntligt när studenten är tillbaka på lärosätet. Lärosätet kan inte garantera studenten en plats på ett företag eftersom det bygger på ett anställningsförfarande mellan företag och student.		De företag som är intresserade av att ta emot en Co-op student utformar själva innehållet i de arbetsperioder som studenten ska genomföra på företaget. Företaget utformar en platsannons för en tjänst som intresserade studenter kan söka. Det är företaget själv som väljer vilken student de vill anställa och studenten får under sina arbetsperioder lön från företaget. Fördelen för näringslivet, med att ta emot en Co-op student, är att de får möjlighet att trygga ett framtida kompetensbehov. De kan således skräddarsy en lösning för den student som de anställer eftersom de själva utformar upplägget. Studenten bidrar i sin tur med att föra in ny kunskap i företaget, samtidigt som den för med sig kunskap till utbildningen och lärosätet. Efter varje arbetsperiod ska studenten skriva en rapport där det bland annat ingår att reflektera över det lärande som hen gjort under arbetsperioden. Rapporten ska godkännas av både arbetsgivare och lärosäte, och redovisas muntligt när studenten är tillbaka på lärosätet. Lärosätet kan inte garantera studenten en plats på ett företag eftersom det bygger på ett anställningsförfarande mellan företag och student.

	Vid alla lärosäten som har Co-op utbildningar finns även Co-op koordinatorer. De fungerar som länken mellan akademien, företagen och studenterna. Koordinatorns uppgift är dels att hitta företag som är intresserade av att ta emot en student som läser Co-op utbildning, och sedan att hålla regelbunden kontakt med företagen under programmet. Det kan till exempel handla om företagsbesök och kontinuerlig uppföljning. Dels håller även Co-op koordinatorn regelbunden kontakt med studenterna under deras arbetsperioder, och fungerar även som coach och handledare åt studenten. En Co-op koordinator är anställd av lärosätet och blir ofta vägen in till lärosätet även när det gäller annan utbildningssamverkan som till exempel projektarbeten, [[examensarbete]] och [[uppdragsutbildning]].

	Co-op är ett internationellt begrepp och i USA och Kanada beskrivs vanligtvis Co-op på följande sätt: <blockquote>”Co-op är en strukturerad utbildningsstrategi, som integrerar teoretiska studier med lärande i arbetslivet. Studentens arbete som oftast är betalt sker inom ett område som är relevant med hänsyn till studiemål och karriärmål. Genom att skolbaserat lärande integreras med arbete sker en process där förståelse och kunskap succesivt ökar och förstärker studenternas motivation. Co-op är ett partnerskap mellan studenter, högskola och arbetsgivare där varje part har definierade ansvarsområden.”<ref>{{Bokref\|efternamn=Theliander\|förnamn=Jan\|titel=Arbetsintegrerat lärande\|hämtdatum=\|år=2004\|utgivare=Studentlitteratur\|sid=36}}</ref></blockquote>I både USA och Kanada har Co-oputbildningar fått ett betydligt större genomslag än vad de har i Sverige. University of Waterloo har till exempel det största antalet Co-op utbildningar i världen, och därmed också antalet studenter.<ref>{{Webbref\|url=https://uwaterloo.ca/co-operative-education/about-co-operative-education\|titel=About co-operative-education\|hämtdatum=27 september 2018\|utgivare=University of Waterloo}}</ref>

	===Historik===		===Historik===

Catarina Carlsson (HiG) den 27 februari 2019 kl. 12.02

2019-02-27T12:02:36Z

← Äldre version		Versionen från 27 februari 2019 kl. 13.02
Rad 1:		Rad 1:
	==Definition==		==Definition==
	Co-oputbildning är en utbildningsform där studenten varvar teoretiska studier med betalda arbetsperioder. Under arbetsperioderna är det företaget som gör upplägget ~~på utbildningen~~ för ~~studenten~~.		Co-oputbildning är en utbildningsform där studenten varvar teoretiska studier med betalda arbetsperioder. Under arbetsperioderna är det företaget som gör upplägget för studentens utbildning.d

	==Tillämpning==		==Tillämpning==

Catarina Carlsson (HiG) den 27 februari 2019 kl. 11.59

2019-02-27T11:59:38Z

← Äldre version		Versionen från 27 februari 2019 kl. 12.59
Rad 12:		Rad 12:
	De företag som är intresserade av att ta emot en Co-op student utformar själva innehållet i de arbetsperioder som studenten ska genomföra på företaget. Företaget utformar en platsannons för en tjänst som intresserade studenter kan söka. Det är företaget själv som väljer vilken student de vill anställa och studenten får under sina arbetsperioder lön från företaget. Fördelen för näringslivet, med att ta emot en Co-op student, är att de får möjlighet att trygga ett framtida kompetensbehov. De kan således skräddarsy en lösning för den student som de anställer eftersom de själva utformar upplägget. Studenten bidrar i sin tur med att föra in ny kunskap i företaget, samtidigt som den för med sig kunskap till utbildningen och lärosätet. Efter varje arbetsperiod ska studenten skriva en rapport där det bland annat ingår att reflektera över det lärande som hen gjort under arbetsperioden. Rapporten ska godkännas av både arbetsgivare och lärosäte, och redovisas muntligt när studenten är tillbaka på lärosätet. Lärosätet kan inte garantera studenten en plats på ett företag eftersom det bygger på ett anställningsförfarande mellan företag och student.		De företag som är intresserade av att ta emot en Co-op student utformar själva innehållet i de arbetsperioder som studenten ska genomföra på företaget. Företaget utformar en platsannons för en tjänst som intresserade studenter kan söka. Det är företaget själv som väljer vilken student de vill anställa och studenten får under sina arbetsperioder lön från företaget. Fördelen för näringslivet, med att ta emot en Co-op student, är att de får möjlighet att trygga ett framtida kompetensbehov. De kan således skräddarsy en lösning för den student som de anställer eftersom de själva utformar upplägget. Studenten bidrar i sin tur med att föra in ny kunskap i företaget, samtidigt som den för med sig kunskap till utbildningen och lärosätet. Efter varje arbetsperiod ska studenten skriva en rapport där det bland annat ingår att reflektera över det lärande som hen gjort under arbetsperioden. Rapporten ska godkännas av både arbetsgivare och lärosäte, och redovisas muntligt när studenten är tillbaka på lärosätet. Lärosätet kan inte garantera studenten en plats på ett företag eftersom det bygger på ett anställningsförfarande mellan företag och student.

	Vid alla lärosäten som har Co-op utbildningar finns även Co-op koordinatorer. De fungerar som länken mellan akademien, företagen och studenterna. Koordinatorns uppgift är dels att hitta företag som är intresserade av att ta emot en student som läser Co-op utbildning, och sedan att hålla regelbunden kontakt med företagen under programmet. Det kan till exempel handla om företagsbesök och kontinuerlig uppföljning. Dels håller även Co-op koordinatorn regelbunden kontakt med studenterna under deras arbetsperioder, och fungerar även som coach och handledare åt studenten. Det är också koordinatorns uppgift att gå igenom studenternas rapporter efter varje arbetsperiod och arrangera de muntliga redovisningar av rapporten som studenterna gör när de är tillbaka på lärosätet. En Co-op koordinator är anställd av lärosätet och blir ofta vägen in till lärosätet även när det gäller annan utbildningssamverkan som till exempel projektarbeten, [[examensarbete]] och [[uppdragsutbildning]].		Vid alla lärosäten som har Co-op utbildningar finns även Co-op koordinatorer. De fungerar som länken mellan akademien, företagen och studenterna. Koordinatorns uppgift är dels att hitta företag som är intresserade av att ta emot en student som läser Co-op utbildning, och sedan att hålla regelbunden kontakt med företagen under programmet. Det kan till exempel handla om företagsbesök och kontinuerlig uppföljning. Dels håller även Co-op koordinatorn regelbunden kontakt med studenterna under deras arbetsperioder, och fungerar även som coach och handledare åt studenten. En Co-op koordinator är anställd av lärosätet och blir ofta vägen in till lärosätet även när det gäller annan utbildningssamverkan som till exempel projektarbeten, [[examensarbete]] och [[uppdragsutbildning]].

	Co-op är ett internationellt begrepp och i USA och Kanada beskrivs vanligtvis Co-op på följande sätt: <blockquote>”Co-op är en strukturerad utbildningsstrategi, som integrerar teoretiska studier med lärande i arbetslivet. Studentens arbete som oftast är betalt sker inom ett område som är relevant med hänsyn till studiemål och karriärmål. Genom att skolbaserat lärande integreras med arbete sker en process där förståelse och kunskap succesivt ökar och förstärker studenternas motivation. Co-op är ett partnerskap mellan studenter, högskola och arbetsgivare där varje part har definierade ansvarsområden.”<ref>{{Bokref\|efternamn=Theliander\|förnamn=Jan\|titel=Arbetsintegrerat lärande\|hämtdatum=\|år=2004\|utgivare=Studentlitteratur\|sid=36}}</ref></blockquote>I både USA och Kanada har Co-oputbildningar fått ett betydligt större genomslag än vad de har i Sverige. University of Waterloo har till exempel det största antalet Co-op utbildningar i världen, och därmed också antalet studenter.<ref>{{Webbref\|url=https://uwaterloo.ca/co-operative-education/about-co-operative-education\|titel=About co-operative-education\|hämtdatum=27 september 2018\|utgivare=University of Waterloo}}</ref>		Co-op är ett internationellt begrepp och i USA och Kanada beskrivs vanligtvis Co-op på följande sätt: <blockquote>”Co-op är en strukturerad utbildningsstrategi, som integrerar teoretiska studier med lärande i arbetslivet. Studentens arbete som oftast är betalt sker inom ett område som är relevant med hänsyn till studiemål och karriärmål. Genom att skolbaserat lärande integreras med arbete sker en process där förståelse och kunskap succesivt ökar och förstärker studenternas motivation. Co-op är ett partnerskap mellan studenter, högskola och arbetsgivare där varje part har definierade ansvarsområden.”<ref>{{Bokref\|efternamn=Theliander\|förnamn=Jan\|titel=Arbetsintegrerat lärande\|hämtdatum=\|år=2004\|utgivare=Studentlitteratur\|sid=36}}</ref></blockquote>I både USA och Kanada har Co-oputbildningar fått ett betydligt större genomslag än vad de har i Sverige. University of Waterloo har till exempel det största antalet Co-op utbildningar i världen, och därmed också antalet studenter.<ref>{{Webbref\|url=https://uwaterloo.ca/co-operative-education/about-co-operative-education\|titel=About co-operative-education\|hämtdatum=27 september 2018\|utgivare=University of Waterloo}}</ref>