Samverkansskicklighet - Versionshistorik

Peno7460: syntax

2021-01-14T20:19:20Z

syntax

← Äldre version		Versionen från 14 januari 2021 kl. 21.19
Rad 2:		Rad 2:

	==Tillämpning==		==Tillämpning==
	Samverkansskicklighet används som en meritgrund på ~~många~~ lärosäten och avser en persons förmåga att samverka med aktörer utanför akademin. Se även [[Samverkansmeriter]] samt [[Samverkansmeritering]].		Samverkansskicklighet används som en meritgrund på vissa lärosäten och avser en persons förmåga att samverka med aktörer utanför akademin. Se även [[Samverkansmeriter]] samt [[Samverkansmeritering]].

	Begreppet samverkansskicklighet förekommer i lärosätens programbeskrivningar andra dokument som rör samverkan <ref>Uppsala Universitet (2016) ''Program för samverkan''. Tillgänglig på http://regler.uu.se/digitalAssets/563/c_563680-l_3-k_program-for-samverkan-uu-2016-04-21.pdf</ref> <ref>Chalmers tekniska högskola (2016) ''Chalmers tekniska högskolas arbetsordning för undervisande och forskande personal''. Tilllgänglig på chalmers.se/</ref> och olika universitet och högskolor har underlag och riktlinjer för bedömning av samverkansskicklighet. I ansökningar till exempel vid nyrekrytering och i sammanhang kring karriärutveckling, uppmanas de sökande att verifiera sin kompetens och erfarenhet med till exempel med dokumentation och personliga referenser. Men mätning och bedömning av medarbetares förmåga att samverka är fortfarande en relativt ny företeelse varför synlighet och tillämpning av begreppet varierar mellan lärosäten.		Begreppet samverkansskicklighet förekommer i lärosätens programbeskrivningar andra dokument som rör samverkan <ref>Uppsala Universitet (2016) ''Program för samverkan''. Tillgänglig på http://regler.uu.se/digitalAssets/563/c_563680-l_3-k_program-for-samverkan-uu-2016-04-21.pdf</ref> <ref>Chalmers tekniska högskola (2016) ''Chalmers tekniska högskolas arbetsordning för undervisande och forskande personal''. Tilllgänglig på chalmers.se/</ref> och olika universitet och högskolor har underlag och riktlinjer för bedömning av samverkansskicklighet. I ansökningar till exempel vid nyrekrytering och i sammanhang kring karriärutveckling, uppmanas de sökande att verifiera sin kompetens och erfarenhet med till exempel med dokumentation och personliga referenser. Men mätning och bedömning av medarbetares förmåga att samverka är fortfarande en relativt ny företeelse varför synlighet och tillämpning av begreppet varierar mellan lärosäten.

Axel Pettersson (WMSE): c/e

2020-11-13T08:36:05Z

c/e

← Äldre version		Versionen från 13 november 2020 kl. 09.36
Rad 2:		Rad 2:

	==Tillämpning==		==Tillämpning==
	Samverkansskicklighet används som en meritgrund på många lärosäten och avser en persons förmåga att samverka med aktörer utanför akademin. Se även [[~~Samverkansmeriter.\|~~Samverkansmeriter]] samt [[Samverkansmeritering]].		Samverkansskicklighet används som en meritgrund på många lärosäten och avser en persons förmåga att samverka med aktörer utanför akademin. Se även [[Samverkansmeriter]] samt [[Samverkansmeritering]].

	Begreppet samverkansskicklighet förekommer i lärosätens programbeskrivningar andra dokument som rör samverkan <ref>Uppsala Universitet (2016) ''Program för samverkan''. Tillgänglig på http://regler.uu.se/digitalAssets/563/c_563680-l_3-k_program-for-samverkan-uu-2016-04-21.pdf</ref> <ref>Chalmers tekniska högskola (2016) ''Chalmers tekniska högskolas arbetsordning för undervisande och forskande personal''. Tilllgänglig på chalmers.se/</ref> och olika universitet och högskolor har underlag och riktlinjer för bedömning av samverkansskicklighet. I ansökningar till exempel vid nyrekrytering och i sammanhang kring karriärutveckling, uppmanas de sökande att verifiera sin kompetens och erfarenhet med till exempel med dokumentation och personliga referenser. Men mätning och bedömning av medarbetares förmåga att samverka är fortfarande en relativt ny företeelse varför synlighet och tillämpning av begreppet varierar mellan lärosäten.		Begreppet samverkansskicklighet förekommer i lärosätens programbeskrivningar andra dokument som rör samverkan <ref>Uppsala Universitet (2016) ''Program för samverkan''. Tillgänglig på http://regler.uu.se/digitalAssets/563/c_563680-l_3-k_program-for-samverkan-uu-2016-04-21.pdf</ref> <ref>Chalmers tekniska högskola (2016) ''Chalmers tekniska högskolas arbetsordning för undervisande och forskande personal''. Tilllgänglig på chalmers.se/</ref> och olika universitet och högskolor har underlag och riktlinjer för bedömning av samverkansskicklighet. I ansökningar till exempel vid nyrekrytering och i sammanhang kring karriärutveckling, uppmanas de sökande att verifiera sin kompetens och erfarenhet med till exempel med dokumentation och personliga referenser. Men mätning och bedömning av medarbetares förmåga att samverka är fortfarande en relativt ny företeelse varför synlighet och tillämpning av begreppet varierar mellan lärosäten.

Peno7460: Kopplat till samverkansmeritering

2020-11-12T15:59:09Z

Kopplat till samverkansmeritering

← Äldre version		Versionen från 12 november 2020 kl. 16.59
Rad 2:		Rad 2:

	==Tillämpning==		==Tillämpning==
	Samverkansskicklighet används som en meritgrund på många lärosäten och avser en persons förmåga att samverka med aktörer utanför akademin. Se även ~~begreppet~~ [[Samverkansmeriter.]]		Samverkansskicklighet används som en meritgrund på många lärosäten och avser en persons förmåga att samverka med aktörer utanför akademin. Se även [[Samverkansmeriter.\|Samverkansmeriter]] samt [[Samverkansmeritering]].

	Begreppet samverkansskicklighet förekommer i lärosätens programbeskrivningar andra dokument som rör samverkan <ref>Uppsala Universitet (2016) ''Program för samverkan''. Tillgänglig på http://regler.uu.se/digitalAssets/563/c_563680-l_3-k_program-for-samverkan-uu-2016-04-21.pdf</ref> <ref>Chalmers tekniska högskola (2016) ''Chalmers tekniska högskolas arbetsordning för undervisande och forskande personal''. Tilllgänglig på chalmers.se/</ref> och olika universitet och högskolor har underlag och riktlinjer för bedömning av samverkansskicklighet. I ansökningar till exempel vid nyrekrytering och i sammanhang kring karriärutveckling, uppmanas de sökande att verifiera sin kompetens och erfarenhet med till exempel med dokumentation och personliga referenser. Men mätning och bedömning av medarbetares förmåga att samverka är fortfarande en relativt ny företeelse varför synlighet och tillämpning av begreppet varierar mellan lärosäten.		Begreppet samverkansskicklighet förekommer i lärosätens programbeskrivningar andra dokument som rör samverkan <ref>Uppsala Universitet (2016) ''Program för samverkan''. Tillgänglig på http://regler.uu.se/digitalAssets/563/c_563680-l_3-k_program-for-samverkan-uu-2016-04-21.pdf</ref> <ref>Chalmers tekniska högskola (2016) ''Chalmers tekniska högskolas arbetsordning för undervisande och forskande personal''. Tilllgänglig på chalmers.se/</ref> och olika universitet och högskolor har underlag och riktlinjer för bedömning av samverkansskicklighet. I ansökningar till exempel vid nyrekrytering och i sammanhang kring karriärutveckling, uppmanas de sökande att verifiera sin kompetens och erfarenhet med till exempel med dokumentation och personliga referenser. Men mätning och bedömning av medarbetares förmåga att samverka är fortfarande en relativt ny företeelse varför synlighet och tillämpning av begreppet varierar mellan lärosäten.

Peno7460: Kopplat till nya sidan Samverkansmeriter

2020-11-12T15:54:04Z

Kopplat till nya sidan Samverkansmeriter

← Äldre version		Versionen från 12 november 2020 kl. 16.54
Rad 1:		Rad 1:
	Samverkansskicklighet är ett uttryck för hur lärosätens medarbetare presterar med avseende på samverkan. ~~Samverkansskicklighet används som en meritgrund på många lärosäten och avser en persons förmåga att samverka med aktörer utanför akademin.~~		Samverkansskicklighet är ett uttryck för hur lärosätens medarbetare presterar med avseende på samverkan.

	==Tillämpning==		==Tillämpning==
			Samverkansskicklighet används som en meritgrund på många lärosäten och avser en persons förmåga att samverka med aktörer utanför akademin. Se även begreppet [[Samverkansmeriter.]]

	Begreppet samverkansskicklighet förekommer i lärosätens programbeskrivningar andra dokument som rör samverkan <ref>Uppsala Universitet (2016) ''Program för samverkan''. Tillgänglig på http://regler.uu.se/digitalAssets/563/c_563680-l_3-k_program-for-samverkan-uu-2016-04-21.pdf</ref> <ref>Chalmers tekniska högskola (2016) ''Chalmers tekniska högskolas arbetsordning för undervisande och forskande personal''. Tilllgänglig på chalmers.se/</ref> och olika universitet och högskolor har underlag och riktlinjer för bedömning av samverkansskicklighet. I ansökningar till exempel vid nyrekrytering och i sammanhang kring karriärutveckling, uppmanas de sökande att verifiera sin kompetens och erfarenhet med till exempel med dokumentation och personliga referenser. Men mätning och bedömning av medarbetares förmåga att samverka är fortfarande en relativt ny företeelse varför synlighet och tillämpning av begreppet varierar mellan lärosäten.		Begreppet samverkansskicklighet förekommer i lärosätens programbeskrivningar andra dokument som rör samverkan <ref>Uppsala Universitet (2016) ''Program för samverkan''. Tillgänglig på http://regler.uu.se/digitalAssets/563/c_563680-l_3-k_program-for-samverkan-uu-2016-04-21.pdf</ref> <ref>Chalmers tekniska högskola (2016) ''Chalmers tekniska högskolas arbetsordning för undervisande och forskande personal''. Tilllgänglig på chalmers.se/</ref> och olika universitet och högskolor har underlag och riktlinjer för bedömning av samverkansskicklighet. I ansökningar till exempel vid nyrekrytering och i sammanhang kring karriärutveckling, uppmanas de sökande att verifiera sin kompetens och erfarenhet med till exempel med dokumentation och personliga referenser. Men mätning och bedömning av medarbetares förmåga att samverka är fortfarande en relativt ny företeelse varför synlighet och tillämpning av begreppet varierar mellan lärosäten.

Karin Grelz (SU): removed Category:Grundläggande samverkansbegrepp using HotCat

2020-05-14T10:19:39Z

removed Category:Grundläggande samverkansbegrepp using HotCat

← Äldre version		Versionen från 14 maj 2020 kl. 11.19
Rad 15:		Rad 15:
	==Källförteckning==		==Källförteckning==
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	~~[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]~~
	<references />		<references />

Axel Pettersson (WMSE): removed Category:Grundläggande begrepp; added Category:Grundläggande samverkansbegrepp using HotCat

2020-05-12T14:53:24Z

removed Category:Grundläggande begrepp; added Category:Grundläggande samverkansbegrepp using HotCat

← Äldre version		Versionen från 12 maj 2020 kl. 15.53
Rad 15:		Rad 15:
	==Källförteckning==		==Källförteckning==
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	[[Kategori:Grundläggande ~~begrepp~~]]		[[Kategori:Grundläggande samverkansbegrepp]]
	<references />		<references />

Axel Pettersson (WMSE): removed Category:Centrala begrepp; added Category:Grundläggande begrepp using HotCat

2020-04-20T06:47:09Z

removed Category:Centrala begrepp; added Category:Grundläggande begrepp using HotCat

← Äldre version		Versionen från 20 april 2020 kl. 07.47
Rad 15:		Rad 15:
	==Källförteckning==		==Källförteckning==
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	[[Kategori:~~Centrala~~ begrepp]]		[[Kategori:Grundläggande begrepp]]
	<references />		<references />

Axel Pettersson (WMSE): removed Category:Bearbetad - Innovation/nyttiggörande (AP6) using HotCat

2020-01-10T10:33:11Z

removed Category:Bearbetad - Innovation/nyttiggörande (AP6) using HotCat

← Äldre version		Versionen från 10 januari 2020 kl. 11.33
Rad 14:		Rad 14:

	==Källförteckning==		==Källförteckning==
	~~[[Kategori:Bearbetad - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]~~
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	[[Kategori:Centrala begrepp]]		[[Kategori:Centrala begrepp]]
	<references />		<references />

Fia Börjeson (Chalmers): /* Tillämpning */ ändrade till "används" i definition

2019-06-12T09:02:07Z

Tillämpning: ändrade till "används" i definition

← Äldre version		Versionen från 12 juni 2019 kl. 10.02
Rad 1:		Rad 1:
	Samverkansskicklighet är ett uttryck för hur lärosätens medarbetare presterar med avseende på samverkan. Samverkansskicklighet är en meritgrund på många lärosäten och avser en persons förmåga att samverka med aktörer utanför akademin.		Samverkansskicklighet är ett uttryck för hur lärosätens medarbetare presterar med avseende på samverkan. Samverkansskicklighet används som en meritgrund på många lärosäten och avser en persons förmåga att samverka med aktörer utanför akademin.

	== Tillämpning ==		==Tillämpning==
	Begreppet samverkansskicklighet förekommer i lärosätens programbeskrivningar andra dokument som rör samverkan <ref>Uppsala Universitet (2016) ''Program för samverkan''. Tillgänglig på http://regler.uu.se/digitalAssets/563/c_563680-l_3-k_program-for-samverkan-uu-2016-04-21.pdf</ref> <ref>Chalmers tekniska högskola (2016) ''Chalmers tekniska högskolas arbetsordning för undervisande och forskande personal''. Tilllgänglig på chalmers.se/</ref> och olika universitet och högskolor har underlag och riktlinjer för bedömning av samverkansskicklighet. I ansökningar till exempel vid nyrekrytering och i sammanhang kring karriärutveckling, uppmanas de sökande att verifiera sin kompetens och erfarenhet med till exempel med dokumentation och personliga referenser. Men mätning och bedömning av medarbetares förmåga att samverka är fortfarande en relativt ny företeelse varför synlighet och tillämpning av begreppet varierar mellan lärosäten.		Begreppet samverkansskicklighet förekommer i lärosätens programbeskrivningar andra dokument som rör samverkan <ref>Uppsala Universitet (2016) ''Program för samverkan''. Tillgänglig på http://regler.uu.se/digitalAssets/563/c_563680-l_3-k_program-for-samverkan-uu-2016-04-21.pdf</ref> <ref>Chalmers tekniska högskola (2016) ''Chalmers tekniska högskolas arbetsordning för undervisande och forskande personal''. Tilllgänglig på chalmers.se/</ref> och olika universitet och högskolor har underlag och riktlinjer för bedömning av samverkansskicklighet. I ansökningar till exempel vid nyrekrytering och i sammanhang kring karriärutveckling, uppmanas de sökande att verifiera sin kompetens och erfarenhet med till exempel med dokumentation och personliga referenser. Men mätning och bedömning av medarbetares förmåga att samverka är fortfarande en relativt ny företeelse varför synlighet och tillämpning av begreppet varierar mellan lärosäten.

Rad 8:		Rad 8:
	I regeringens forskningsproposition från 2016 "Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft<nowiki>''</nowiki><ref name=":1">Prop. 2016/17:50 ''Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft''. Tillgänglig: [https://www.regeringen.se/ https://www.regeringen.se/f]</ref> betonas tydligt vikten av samverkansarbete på universitet och högskolor. I den antagna propositionen sätts ett än tydligare fokus på samverkan också genom ekonomiska incitament. Utöver de nuvarande kvalitetsindikatorer som andelar av anslagen tilldelas efter ska även lärosätens förmåga till samverkan beaktas. Samverkan och samverkansskicklighet blir därmed centralt för såväl medarbetarens som lärosätets framtida möjligheter att erhålla forskningsfinansiering, då samverkansaspekterna på olika sätt betonas i tilldelnings- och prioriteringssystem hos finansiärer.		I regeringens forskningsproposition från 2016 "Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft<nowiki>''</nowiki><ref name=":1">Prop. 2016/17:50 ''Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft''. Tillgänglig: [https://www.regeringen.se/ https://www.regeringen.se/f]</ref> betonas tydligt vikten av samverkansarbete på universitet och högskolor. I den antagna propositionen sätts ett än tydligare fokus på samverkan också genom ekonomiska incitament. Utöver de nuvarande kvalitetsindikatorer som andelar av anslagen tilldelas efter ska även lärosätens förmåga till samverkan beaktas. Samverkan och samverkansskicklighet blir därmed centralt för såväl medarbetarens som lärosätets framtida möjligheter att erhålla forskningsfinansiering, då samverkansaspekterna på olika sätt betonas i tilldelnings- och prioriteringssystem hos finansiärer.

	== Lärosätens samverkansskicklighet - en komplex bedömning ==		==Lärosätens samverkansskicklighet - en komplex bedömning==
	I takt med att betydelsen av samverkan ökar i akademiska världen ökar behovet av att hitta ett effektivt sätt att mäta och följa upp samverkansarbete. I forskningspropositionen ''Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft'' framgår att fördelning av anslag till forskning och forskarutbildning ska utgå från de nuvarande kvalitetsindikatorerna, liksom tidigare, samt samverkan<ref name=":1" />. Samverkan ska värderas tydligare i resurstilldelningen. Vinnova har på uppdrag av regeringen tagit fram en modell för hur denna bedömning av samverkan ska ske, där bedömningen föreslås ligga till grund för storlek på basanslagstilldelning<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Universitetsläraren\|rubrik=Vem bestämmer villkoren för samverkan\|url=https://universitetslararen.se/2017/03/24/vem-bestammer-villkoren-for-samverkan/?hilite=%27samverkan%27%2C%27ska%27%2C%27utv%C3%A4rderas%27%2C%27utifr%C3%A5n%27%2C%27ny%27%2C%27Vinnova-modell%27\|år=2017\|tidskrift=Universitetsläraren}}</ref>. Flera invändningar har hörts från lärosäten som menar att bedömningen riskerar att få en icke enhetlig tillämpning. Bland annat kritiserades oklarheten i fråga om ''vilka'' samverkansaspekter som ska mätas (till exempel effekter av samverkan, omfattning av samverkan, inriktning i samverkansprojekt, kvalitet i samverkansprojekt). Invändningar mot att koppla resurstilldelning till utvärderingar och problematiken med resursfördelningsmodeller som bygger på mätning har också hörts från flera olika håll redan när forskningspropositionen presenterades<ref>SvD (2017) Universitetsrektorer: Fel av regeringen att mäta samverkan https://www.svd.se/universitetsrektorer-fel-av-regeringen-att-mata-samverkan</ref>.		I takt med att betydelsen av samverkan ökar i akademiska världen ökar behovet av att hitta ett effektivt sätt att mäta och följa upp samverkansarbete. I forskningspropositionen ''Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft'' framgår att fördelning av anslag till forskning och forskarutbildning ska utgå från de nuvarande kvalitetsindikatorerna, liksom tidigare, samt samverkan<ref name=":1" />. Samverkan ska värderas tydligare i resurstilldelningen. Vinnova har på uppdrag av regeringen tagit fram en modell för hur denna bedömning av samverkan ska ske, där bedömningen föreslås ligga till grund för storlek på basanslagstilldelning<ref>{{Tidskriftsref\|författare=Universitetsläraren\|rubrik=Vem bestämmer villkoren för samverkan\|url=https://universitetslararen.se/2017/03/24/vem-bestammer-villkoren-for-samverkan/?hilite=%27samverkan%27%2C%27ska%27%2C%27utv%C3%A4rderas%27%2C%27utifr%C3%A5n%27%2C%27ny%27%2C%27Vinnova-modell%27\|år=2017\|tidskrift=Universitetsläraren}}</ref>. Flera invändningar har hörts från lärosäten som menar att bedömningen riskerar att få en icke enhetlig tillämpning. Bland annat kritiserades oklarheten i fråga om ''vilka'' samverkansaspekter som ska mätas (till exempel effekter av samverkan, omfattning av samverkan, inriktning i samverkansprojekt, kvalitet i samverkansprojekt). Invändningar mot att koppla resurstilldelning till utvärderingar och problematiken med resursfördelningsmodeller som bygger på mätning har också hörts från flera olika håll redan när forskningspropositionen presenterades<ref>SvD (2017) Universitetsrektorer: Fel av regeringen att mäta samverkan https://www.svd.se/universitetsrektorer-fel-av-regeringen-att-mata-samverkan</ref>.
	== Engelsk översättning ==		==Engelsk översättning==
	Collaborative skills		Collaborative skills

	== Källförteckning ==		==Källförteckning==
	[[Kategori:Bearbetad - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]		[[Kategori:Bearbetad - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	[[Kategori:Centrala begrepp]]		[[Kategori:Centrala begrepp]]
	<references />		<references />

Axel Pettersson (WMSE): removed Category:Primära begrepp - Innovation/nyttiggörande (AP6) using HotCat

2019-04-04T07:05:07Z

removed Category:Primära begrepp - Innovation/nyttiggörande (AP6) using HotCat

← Äldre version		Versionen från 4 april 2019 kl. 08.05
Rad 15:		Rad 15:
	== Källförteckning ==		== Källförteckning ==
	[[Kategori:Bearbetad - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]		[[Kategori:Bearbetad - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]
	~~[[Kategori:Primära begrepp - Innovation/nyttiggörande (AP6)]]~~
	[[Kategori:Begrepp]]		[[Kategori:Begrepp]]
	[[Kategori:Centrala begrepp]]		[[Kategori:Centrala begrepp]]
	<references />		<references />